”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Vita dukar svart tvätt

Den farliga maskinen krossade en hand och fläkte upp en tumme. Chefen dömdes för arbetsmiljöbrott. Men tryckpressarna körs fortfarande utan skydd. Utländsk arbetskraft jobbar upp till 15 timmar om dagen för svältlöner bland råttor i bitande kyla. Välkommen till fabriken som tillverkar Systembolagets plastkassar.

Systembolaget. Bland det svenskaste som finns. Vem har inte firat arbetsveckans slut med en flaska vin, några öl och vid festligare tillfällen en pava likör eller konjak? Flaskorna packas ofta i de karaktäristiska kassarna. Prydda med en illustration av en känd konstnär och framställda till 90 procent av återvunnen plast.

I Gördsbyn i västra Värmland, vackert beläget ute på en udde, ligger ett gammalt sågverk. Där man en gång i tiden sågade upp värmländsk fura inryms nu en plastfabrik som tillverkar Systembolagets kassar.

Måndagmorgon på fabriken. Vinterlandskapet andas kyla och frost. Inomhus saknas värme och termometern ligger runt nollstrecket. Enda värmekällan är maskinerna som stått stilla över helgen. Först framåt onsdag kan ytterkläderna tas av. Efter en julledighet hade golvet förvandlats till en isbana. Man var tvungen att sanda.
Inne i sorteringsavdelningen en bit bort är det ofta kallare än ute. Här finns inga maskiner som värmer och de oisolerade plåtväggarna kyler. Den återvunna plast som sorteras har under åren innehållit dropp från sjukvården och ruttna matrester från hamburgerrestauranger.

Utanför ligger plastrester fastfrusna i stora balar. Det krävs hjullastare för att få loss dem. Väl inne i fabriken ska plasten sorteras och tvättas. Vattenångan gör den redan kalla luften fuktig och rå. Plastarbetarna blir sjöblöta in till underkläderna i hanteringen. Och dagligen hoppar råttor fram när balar sprättas upp.

– En gång fick jag en tillplattad död råtta i händerna när jag stod och sorterade, säger Torbjörn Vendelbo Jensen (bilden) som jobbade för Plaståtervinning i Arvika i fem år.

Efter sortering och tvättning smälts den återvunna plasten ned till små plastkulor, granulat, som används till nytillverkning av bland annat Systembolagets bärkassar.
Inne i fabriken luktar det färg, sprit och plast. Yrsel, illamående och huvudvärk är inte ovanligt bland personalen. En utsugsfläkt som knappt hjälper finns under taket.

Den nytillverkade plasten snurras upp på rullar. Rullar som kan väga 60–70 kilo. I arbetsuppgifterna ingår att på egen hand lyfta sådana rullar upp till 50 gånger per skift.

– Maskinerna fick aldrig stanna. Då blev chefen vansinnig, säger Torbjörn Vendelbo Jensen.

När han rengjorde ett tryckverk under gång åkte tummen in mellan valsarna och trasades sönder. Olyckan inträffade för några år sedan, innan Systembolagets kassar började tillverkas i Gördsbyn.

– Vi fick inte stänga av maskinen för underhåll. För det tog flera timmar att starta upp den igen, säger Torbjörn Vendelbo Jensen.

Både Arbetsmiljöverket och polisen konstaterade senare att tryckpressen han skadades vid saknade skydd för valsarna.

Några månader efter Torbjörn Vendelbo Jensens olycka var det dags igen. En 17-åring som var inhyrd på företaget torkade färgstänk i samma maskin. Hela handen åkte in mellan valsarna och skadade fingrarna allvarligt. 17-åringens skador var så omfattande att han behandlades av handkirurg och sjukskrevs i åtta månader. Han lider fortfarande av sviterna efter olyckan.

Arbetsgivaren Leif Andersson (bilden) som driver fabriken i Gördsbyn fälldes 2007 i tingsrätten för arbetsmiljöbrott för båda olyckorna. Han dömdes till villkorlig dom och böter på 18 500 kronor.

Efter den andra olyckan gjorde Arbetsmiljöverket en inspektion på fabriken. Arbetsmiljöverket krävde bland annat att tryckpressens rörliga delar måste ha skydd och att skriftliga instruktioner skulle tas fram för de farliga maskinerna. Företaget svarade att kraven var infriade. Vid en upföljning visade det sig att Leif Andersson ljugit. Alla krav var inte uppfyllda.

– Normalt gör företag som vi säger. Det var ett osant intygande. De sa att de vidtagit åtgärder de inte gjort, säger Björn Richter, som vid den tiden var biträdande tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverket i Örebro. Leif Andersson såg senare till att kraven uppfylldes.

Dagens Arbete kan avslöja att Leif Andersson fortfarande bryter mot Arbetsmiljöverkets regler och utsätter sina anställda för faror på fabriken i Gördsbyn.
I filmer och fotografier som Dagens Arbete tagit del av syns tydligt hur Systembolagets bärkassar tillverkas i tryckpressar som saknar skydd för valsar och cylindrar. Kassarna har tillverkats utan skydd sedan augusti 2008.

Hans Karlsson, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket i Stockholm, har sett filmerna.
– Jag skulle lägga ett omedelbart förbud på tryckverken om jag gjorde en inspektion. Särskilt om arbetsgivaren är dömd för liknande brott tidigare.

Ett omedelbart förbud innebär att bristerna måste åtgärdas på en gång. Arbetsmiljöverkets föreskrifter är tydliga. Rörliga valsar och cylindrar måste ha skydd. Det ska inte vara möjligt att stoppa in händerna.
Innan kraven på ingreppsskydd infördes var hälften av alla olyckor i den grafiska branschen finger- och handskador.

– Filmerna visar att klämriskerna är stora, säger Hans Karlsson.

Bristerna i Gördsbyn är bara en del av Leif Anderssons företagande.
Redan 2003 var han i blåsväder sedan det kommit fram att flera kvinnor sorterade plast manuellt på Deje bruk, ett annat av Leif Andersson återvinningsföretag. Också i den lokalen saknades värme. Arbetsmiljöverket krävde efter en inspektion att arbetet skulle läggas upp så att kvinnorna slapp förslitningsskador. Leif Andersson svarade med att säga upp kvinnorna och ersätta dem med estnisk arbetskraft. Något han polisanmäldes och stämdes i Arbetsdomstolen för.

Även i Gördsbyn har estnisk arbetskraft anlitats i flera år. De estniska arbetarna bor i hus på fabriksområdet. Flera källor berättar för Dagens Arbete att estländarna tjänar runt 35 kronor i timmen och ofta jobbar upp till 12–15 timmar om dagen.

– Jag har sett deras stämpelkort. Jag vet att de jobbar så mycket, säger en källa.
– De jobbar så mycket för att komma upp i svenska löner.

En del estländare har arbetat i Sverige i flera år medan andra stannar några månader.

Torbjörn Vendelbo Jensen skakar på huvudet när han tänker på sin tid i Gördsbyn.
– En ska må gott när en åker till jobbet. Det gjorde jag inte där. Leif Andersson bor inte långt härifrån. Jag vänder bort huvudet när jag åker förbi.

Så gjorde vi: Många tidigare anställda har inte velat ställa upp med namn och bild i tidningen. De är rädda för Leif Andersson. Han beskrivs ha ett hett temperament och har kallat anställda idioter och grisar. Han ska till och med ha hotat att skjuta och hänga personal när produktionen gått dåligt.

– Orten är liten och han känner mycket folk. Han kan påverka möjligheterna att få ett annat jobb, säger en tidigare anställd.

Dagens Arbete har använt många källor för att få fram information om Leif Anderssons företag. Här följer ett urval:

  • Drygt 300 sidor handlingar från Arbetsmiljöverket.
  • 30–40 muntliga källor. Bland annat branschföreträdare, fackliga ombudsmän, myndigheter och personer med insyn i Leif Anderssons företag.
  • Domar från tingsrätten.
  • Artiklar i annan press.
  • Bolagsverket.
  • Företagens egna webbplatser.


md@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

1

”Stort behov av social kompetens”

DA MÖTERVåga fråga i stället för att låtsas att du kan. Kom i tid. Ta instruktioner från kvinnor. Carl Karam jobbar på Träcentrum Nässjö och Eksjö med att rusta blivande industri­arbetare med svensk social kompetens.

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska utbildas”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden för sin granskning av hur Samhall blev ett bemanningsföretag och hur de anställda lider av stress och jobbar i farliga miljöer.

2

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

2

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Viktigt att inte tappa kontakten med jobbet

Om rätt insatser gjordes på arbetsplatserna skulle få behöva nå 180-dagarsgränsen i sjukskrivningen, säger Irene Jensen, professor i företagshälsa på Karolinska institutet.

1

Företaget som blev förebild i jobbet mot sjukskrivningar

Lindab i nordvästra Skåne har jobbat med uppföljningar av sjukfrånvaron sedan 2008. Sjuktalen har gått ner, det lokala facket är aktivt i all rehabilitering.

DET NYA SAMHALL

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

4

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Lyssna på DA:s granskning av Samhall

Statliga Samhall ska bygga upp människor genom meningsfull sysselsättning. Dagens Arbete har i flera dagar visat upp en annan bild, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

FACKET FÖR UNGA

Vilse i den fackliga labyrinten

SNÅRIGTPåhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag - ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

1

LO: Klart att vi hjälper varandra

För fyra år sedan kallade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson organiseringen av osäkert anställda för ”ett jätteproblem”. Men så värst mycket verkar inte ha förändrats.

TCO: Viktigt att vi är flexibla

TCO:s ordförande Eva Nordmark menar att de som är nya på arbetsmarknaden har ett särskilt stort behov av stöd. Därför måste facken kunna anpassa sig och samarbeta.

Rätt livränta

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Livet har blivit begränsat”

Sjuk av jobbetDagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

1

Visselblåsaren som gjorde skillnad

DA GRANSKARDe Samhallanställda sorterade återvunnet papper bland farliga maskiner och giftig dieselrök. Reportaget från 2009 är ett av många under åren där DA avslöjat missförhållanden som annars förblivit dolda. Men Lars-Erik Sköngård fick betala ett pris för att han berättade om den ohälsosamma arbetsmiljön.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Skärvätskor

Sjuk av skärvätskor

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor. Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

Återväxten i industrin

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

DA granskar Afa Försäkring

Arbetssjuka lämnas utan skydd

Facket och arbetsgivarna startade försäkringsbolag för att anställda som skadats på jobbet snabbt och enkelt skulle få ersättning. I dag har bolaget blivit en jätte som betalar tillbaka miljarder till arbetsgivarna samtidigt som färre utslitna får del av pengarna. Dagens Arbete och Kommunalarbetaren har granskat sveket mot de arbetssjuka.

8
Hämta mer