"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"Helle Klein, chefredaktör.

"I en bred och inkluderande nationalism får alla människor plats"Krönika, Malena Ernman.

Krisavtal men inte för chefen

Ugnsskötaren Lennart Olsson fick krisavtal och 3 000 kronor mindre i månaden. Chefen höjde års-lönen med 1,5 miljoner. Så gick det till på Sandvik Materials Technology krisåret 2009.

Dagens Arbete har synat vd-lönernas utveckling mellan inkomst-åren 2008 och 2009. Vi har granskat företag med fler än 100 anställda som skrev ett så kallat krisavtal med IF Metall (se tabell på nästa uppslag).

Undersökningen visar att ungefär hälften av företagens ledningar minskade sina inkomster mellan åren.

Resten fortsatte obehindrat löneracet.

Alla minns turbulensen för några år sedan. Krisen hösten 2008 inom tillverkningsindustrin, främst bilindustrin, förvärrades och en varselvåg sköljde över landet. Var femte metallare miste jobbet.

I det läget beslöt IF Metall att teckna ett krisavtal med sina motparter. Ett tillfälligt avtal, som gjorde det möjligt att förhandla fram kollektiv deltid med sänkt lön.

Krisavtalet var ett sätt att behålla personal under krisen. Samtidigt var det de anställda som fick bära en stor del av den ekonomiska bördan.

På världsomspännande Sandvik Materials Technology – med cirka 4 000 anställda i Sandviken – ser man tillbaka på 2009 med ett visst obehag.

Där plockade ledningen bort 350 tillsvidareanställda och 150 korttidsanställda, därtill 80 avtalspensionärer.

Därefter kopplades krisavtalet in på var tionde anställd, som fick gå ner 20 procent i arbetstid och i snitt 11 procent i lön.

–  Ledningen gjorde allt fel, menar klubbens ordförande Bo Boström. Först uppsägningar, sedan krisavtal. Det är nog det mest amatörmässiga jag någonsin upplevt.

Klubbens egen lösning var att ligga kvar på 4-skift och korta arbetstiden.

–  Då hade ingen behövts sägas upp.

Med en sådan lösning hade också krisavtalet fördelats solidariskt. Nu berördes i slutändan bara var tionde anställd.

Lennart Olsson, 57 år, var en av dem.

Han är ugnsskötare på Bandgruppen, där produktionen består av rostfria stålband i olika dimensioner. Inräknat åren uppe i Edsbyn har han över trettio år i företaget.

–   Det var sagt att alla skulle gå ner i arbetstid, även om det nu inte blev så. Men jag var beredd att avstå pengar för att fler skulle kunna få behålla jobben.

Lennart Olsson, som då tjänade 28 100 kronor i månaden, konstaterar att han under de fem-sex krismånaderna tappade runt 3 000 kronor brutto i månaden.

–   Jag lever ensam, har inga huslån, så jag drabbades inte lika hårt som andra.

Företagets vd, Peter Gossas, berördes inte alls av de dåliga tiderna. Han ökade sin lön rejält under krisåret 2009.

I mobil från Indien menar han att krisavtalet på Sandvik ledde till färre personalminskningar.

–  Vi använde oss både av krisavtalet så långt det var möjligt plus att vi minskade bemanningen.

–  Det hjälpte både företaget, de anställda och ledde till att vi kunde komma igen på ett bra sätt.

Peter Gossas beskriver det dåvarande läget som inte vilket hack i orderingången som helst.

–  Vi hade en finanskris och en extrem orderminskning. Vår marknad halverades i det närmaste. I det läget var vi tvungna att minska kostymen.

Underförstått lönekostymen för de anställda.

Själv hade han en bra löneutveckling. 2008 tjänade han drygt fem miljoner kronor och 2009 för nästan 6,6 miljoner kronor.

–  Vi har en baslön och en rörlig del. Den rörliga delen är för året innan. Under 2009 hade jag alltså min baslön från 2009 och den rörliga delen från 2008.

Av detta resonemang kan slutsatsen dras att den rörliga delen från 2008 gjorde sitt till att vd Peter Gossas kunde höja sin lön med 30 procent eller ganska exakt 1,5 miljoner kronor inkomståren 2008–2009.

Är det moraliskt försvarbart att han som vd ökar inkomsterna ett krisår, medan många av medarbetarna ser hålet i plånboken växa?

Peter Gossas lämnar frågan obesvarad.

–  Jag ger inga kommentarer utöver de du redan fått, säger han.

Ugnsskötare Lennart Olsson fick 700 kronor i påökt den 1 januari 2010, pengar som egentligen skulle ha tickat ut i april året innan.

–  Och 212 kronor i juni 2010.

Han menar att ingen av hans arbetskamrater ens antytt att krisavtalet skulle varit bra.

–  Det skulle aldrig gå att få igenom igen.

”Det är otroligt svårt att förklara en trettioprocentig löneökning ett krisår, säger Thomas Kärnström, IF Metallklubbens representant i koncernstyrelsen. Han liksom de övriga i klubben gick själva ner tio procent i arbetstid – av moraliska skäl.

Thomas Kärnström är IF Metallklubbens representant i koncernstyrelsen.

–  Det är otroligt svårt att förklara en 30-procentig löneökning under ett krisår.

Han menar att det varit bättre om vd:n Gossas avstått att ta ut sin rörliga lönedel.

–  Det hade varit smakligare om också han stått på barrikaden.

Thomas Kärnström påpekar också att klubben reserverade sig mot aktieutdelningen på 1,2 miljarder kronor under krisåret.

Det kan nämnas att både han, Bo Boström och de övriga i klubben gick ner i arbetstid med tio procent under krisåret. Med medföljande minskning av lönen.

–  Vi gjorde det av moraliska skäl eftersom vi tog beslutet att gå med på krisavtalet, säger Bo Boström.

I dag går det tjugo anställda på vd:n Peter Gossas lön. Vad är en rimlig vd-lön?

–  Den diskussionen går inte att föra. Vd:arna mäter sin status i miljoner. Så är det bara, säger Bo Byström.

Så gjordes undersökningen: DA har granskat företag med fler än 100 anställda som skrev ett så kallat krisavtal med IF Metall. Vi har tagit fram respektive vd:s inkomst av tjänst enligt Skatteverket 2008 och 2009. Direktörer som skattar utomlands finns inte med i undersökningen.


gw@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

DA granskar industriskolor

Industriprogrammet på Tannbergsskolan i Lycksele brottas med vikande elevunderlag och eftersatt underhåll av maskinparken. Foto: Sara Kroon.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

DA granskar Afa Försäkring

afa-drag2

Arbetssjuka lämnas utan skydd

Facket och arbetsgivarna startade försäkringsbolag för att anställda som skadats på jobbet snabbt och enkelt skulle få ersättning. I dag har bolaget blivit en jätte som betalar tillbaka miljarder till arbetsgivarna samtidigt som färre utslitna får del av pengarna. Dagens Arbete och Kommunalarbetaren har granskat sveket mot de arbetssjuka.

7
Afa-uppfolning3

"Hela tiden nya hinder"

Läsarberättelser"Vi arbetsskadade har varken läkar- eller juristutbildning och facken motarbetar oss också. Hur kan det vara så här? Hur kan man få bli så utsatt." Så skriver Anita, en av många läsare som har hört av sig efter vår granskning av Afa försäkring.

4
Sedan Anita Eckebring skadade vänsterhanden i en arbetsplatsolycka för sju år sedan behöver hon hjälp med det mesta som kräver två händer. Här får hon hjälp att knäppa jackan av sin syster Gunilla. Men trots att så lång tid passerat har Anita inte lyckats få den ersättning hon bör ha rätt till från Afa. Foto: David Lundmark.

Kampen för att få hjälp

Fast i byråkratinAfa har blivit del av ett system där skadade mals ner av tröga processer. Dagens Arbete har granskat ditt skyddsnät och hittat en alternativ värld där företag och konsulter tar betalt för att göra fackets jobb.

5
När jobbet skadar själen

Lasse orkade inte mer

När jobbet skadar själenLasse blev sjuk av jobbet - men han dog hemma i sin egen garderob. Dagens Arbete och Atlas förlag ger ut en bok om ett självmord som skakat om svenskt arbetsliv. Läs eller lyssna till ett utdrag ur boken.

10

DA granskar vården av lungsjuka

Sjukdomarna är mer diffust placerade i lungorna. De röda bollarna markerar bara på ett ungefär var skadorna uppstår.

Så skadas dina lungor av ditt arbete

Få läkare tänker på arbetsmiljön som hälsobov. Dagens Arbetes och Läkartidningens gemensamma granskning visar på stora kunskapsluckor.

Illustration: Jens Magnusson

Sjuk av jobbet? Så får du hjälp!

Koll påStå på dig! Inte alla läkare känner till att att jobbet kan vara orsak till dina lungbesvär. Här är frågorna din läkare ska ställa till dig.

Den skamfyllda pengafällan

Illustration: Jens Magnusson

När skulden blir ett livstidsstraff

Mona Larsson är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. Hon och hennes tonårsbarn tvingas nu leva på 4000 kronor i månaden. Ola Wongs reportage finns också som inläst version.

7
Anna Hedborg.
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Tidigare ministern: ”det är en livstidsfångenskap”

I USA tar banken huset om du inte betalar lånet. I Sverige tar banken huset, sen fortsätter de att jaga dig, även om du är hemlös och utblottad.

Åke Lantz tycker att räntan är alldeles för hög på fackets kreditkort och han kritiserar också att den som inte handlar på kortet under en viss tid blir av med det. ”Det är en sorts utpressning.” Foto: Sanna Källdén

"Innehavare av fackets kort sitter illa till"

Metallaren Åke Lantz i Mariestad är fly förbannad över att IF Metall lanserar kreditkort till medlemmarna med tjat och lock.

5

Andra länders syn på skuld

Utblick14 av EU:s 28 medlemsländer har i dag någon form av räntetak. I Finland försvinner skulderna efter 15 år.

"Därför får LO Mervärde/Entercard annonsera i DA"

Dagens Arbetes chefredaktör och ansvarig utgivare om varför LO Mervärde/Entercard får annonsera i Dagens Arbete.

1

Tryckeriernas momshärva

grafik-moms-4

Den stora momsdopningen

DA GranskarStaten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

5
DA-grafik-momsetta-tv

Tryckerierna fick miljarder, kunderna fick notan

FilmStaten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Vi förklarar tryckerimomshärvan genom två minuter animerad film.

2

DA granskar asbest

RÄTTELSE: Siffran 94 insjuknade i mesoteliom år 2008 år felaktig i diagrammet. Den sammanlagda siffran för mesoteliom i lungsäck och bukhinna är 107.

Asbest dödar – igen

Asbest totalförbjöds för 33 år sedan, ändå minskar inte cancerfallen. När gamla hus renoveras släpps den sylvassa fibern lös.

10
Karlskrona 2015. Tunnplåtslagaren Ingvar Mattisson sa i höstas farväl till sin arbetskamrat Kalle. Ytterligare tre varvsarbetare har nu insjuknat.

”Vem står näst på tur?”

En efter en försvinner arbetskamraterna på varvet. Och Ingvar Mattisson vet. Fler kommer att dö. Om han inte 
slår larm. "Det är ett ansvar jag har som äldre", säger han.

Helena Peltola fick avancerad sjukvård i hemmet via Ersta sjukhus. Läkaren Charlotta Gauffin undersöker henne och på väggen bakom hänger vännernas kampanj, inramade bilder från galna ögonblick i livet.

Helenas "diskbråck" var cancer

Helenas drabbades av asbestcancern mesoteliom. Tre gånger hade hade hon googlat och hamnat på det värsta, men läkaren envisades med diskbråck. Nu kan du lyssna till reportaget om Helena Peltola.

Dagens Arbete har tagit tre olika dammprover från Dannemora. Både ovan och under jord finns asbest i dammet. Gruvarbetarna har inte känt till att de utsatts för de farliga fibrerna. Foto: Johan Wahlgren

"Asbest i gruvorna har mörklagts"

Dagens Arbete kan genom egna analyser visa att det finns livsfarlig asbest i Dannemora gruva. Gruvarbetare 
har utsatts för ämnet utan att ha känt till riskerna.

1
Momshärvan

Fullt slagsmål om miljarderna

Tryckeriernas momshärvaMinst tusen rättsprocesser pågår – i värsta fall riskerar både tryckerier och kunder att gå i konkurs.

När hjärnan tar stryk

"Man ser inte människan utan fokuserar på vinst." Citatet kommer från DA:s enkät om psykosocial arbetsmiljö till huvudskyddsombud på 50 av Sveriges största industrier. Fler citat följer i texten nedan. llustration: Graham Samuels

En tickande bomb

Dagens Arbetes granskning visar att stressen sprider sig på de svenska industrigolven, många klagar på en alltmer slimmad organisation. Samtidigt fokuserar allt fler företag på den psykosociala arbetsmiljön.

Bränder under jord

Rökdykning är Sveriges farligaste jobb. De måste alltid bära med sig vattenslangar under en insats. Om rökdykarna följer reglerna kan de bara ta sig in 150 meter i en brinnande gruva. Nu kräver gruvarbetare och experter att bestämmelserna ändras. Foto: Per Rohlén/Barbaraprojektet

”Man ska inte offra liv för att rädda liv”

DA granskarBrandmännen får inte gå in och rädda gruvarbetares liv. Sören Eriksson bröt mot reglerna för att rädda instängda jobbarkompisar.

"Vi har lusläst vår egen föreskrift"

RäddningsaktionDagens Arbetes granskning gav resultat: Nu tillåter Arbetsmiljöverket att brandmän går ner i rökfyllda gruvor.

När en lastbil började brinna djupt ner i LKAB:s gruva i Kiruna fångades Bengt Almquist och tre andra gruvarbetare i brandröken.

Bengt blev fånge i röken: ”Lungorna sa stopp”

1 000 meter under jord i Kiruna.Bengt blev fånge i röken: ”Lungorna sa stopp”

SL och räddningstjänsten samarbetar för att utveckla       räddningsförmågan i tunnelbanan. ”Det är ett område som både vi och räddningstjänsten vill förbättra”, säger Tomas Ojala på SL. Foto: Per Rohlén/Metro

Skräcken: Eldsvåda i tågtunnel

Tusentals kan bli fast – reglerna är anpassade för hus och lägenheter.

Rune Lundberg överlevde i brinnande gruvan

InstängdHör Rune Lundberg berätta hur han överlevde branden i gruvan

”Fyra timmars luft är alldeles för kort”

Fyra timmar luftTuffare regler för räddningskammare utomlands.

Foto: ISAK KRANTZ

Granskning av tryckerimoms gav fint pris

Dagens Arbetes Marie Edholm och Hans Strandberg har tagit hem ett prestigefullt pris för sin granskning av tryckerimomshärvan.

Stora robotdagen

grafik-robotar

Den automatiska revolutionen

En ny generation robotar tar plats i arbetslivet. De tar gamla jobb 
– men kan de också skapa nya? Här kan du läsa eller ladda ner och lyssna på reportaget som ligger till grund för Stora robotdagen.

Företagen som flyttar hem

Konstruktion och produktion nära  varandra – produktionsteknikern  Magnus Palmqvist och operatören  Johan Skarfelt samarbetar när en ny produkt ska utvecklas. Närheten  snabbar på förnyelsen. Foto: OLA HÅKANSON

Därför tar företagen hem jobben

Jobbflytten till utlandet har mattats av. Läs om varför det lönar sig att tillverka nappar i Sverige i stället för i Asien.

Inhyrning i industrin

bara-graf

Nya arbetslivet: Frihet, tystnad och otrygghet

InhyrningInhyrningen har ökat med 33 procent jämfört med i fjol. Här är berättelsen om den flexibla arbetsmarknaden. Allt började 
med ett politiskt beslut 1993.

Hämta mer