"Pensionsfrågan måste lösas både politiskt och av parterna"Helle Klein, chefredatör.

”Kul att bygga något från grunden”Anna Galistel

Fackligt recept mot rasism

När facket samlar många och arbetar­partierna håller fast vid gemensam välfärd och rättvis fördelning kan hög­er­populister hållas borta från inflytande. Den slutsatsen drar Anna-Lena Lodenius och Mats Wingborg som granskat läget i Europa.

Vad är högerpopulism?

  • De kallas högerpopulister, främlingsfientliga eller nationalister, någon gång används termen högerextremism. Populism betyder måla upp ett gap mellan en maktfullkomlig elit och folket och framträda som folkets enda företrädare.
  • Minskad invandring är det främsta kravet, men många av partierna motsätter sig jämställdhet mellan könen, fria aborter och rättigheter för homosexuella. De propagerar också ofta för en stat med stark polis, stränga straff och utbyggd krigsmakt.
  • Höger i det här sammanhanget betyder värdekonservatism. En del partier i gruppen är mer nyliberala i sin syn på ekonomin men de flesta förespråkar en stark stat och höga skatteuttag. Men välfärden ska i första hand gå till dem som fötts i landet.
  • Partierna har olika bakgrund, en del kommer i likhet med Sverigedemokraterna ur miljöer med mer nazistisk eller fascistisk inriktning, men flertalet har utvecklats ur olika borgerliga partier eller startats som missnöjespartier med en delvis annan inriktning, till exempel mot skatter (som Dansk Folkeparti och Fremskrittspartiet i Norge).

 

Vem röstar på högerpopulister?

  • Högerpopulisterna tar väljare från samtliga partier. En stor grupp har låg utbildning och den sociala och ekonomiska utvecklingen har gått i motsatt riktning mot deras intressen. De lockas av de enkla förklaringar som högerpopulisterna ger.
  • Betydligt fler män än kvinnor väljer högerpopulistiska partier. I Sverige bor flertalet utanför storstäderna. I en del andra länder är väljarna fler i storstadsområdena.

 

Socialdemokraternas ställning i Europa

  • 13 av de europeiska parlamenten är Socialdemokraterna största parti och näst störst i ytterligare 17.
  • Spanien, Grekland, Albanien och Malta har socialdemokraterna över 40 procent av rösterna. I Norge, Portugal och Slovakien ligger de runt 35 procent. I Danmark, Frankrike, Tyskland, Belgien och Lettland är nivån runt 25 procent, i Finland, Tjeckien, Ungern och Bulgarien omkring 20 procent.

 

Facket och arbetarrörelsen har en viktig roll när det gäller att motverka främlingsfientlighet och högerpopulistiska partier. Men åsikterna om hur detta ska gå till går isär. Ska företrädare för främlingsfientliga partier och organisationer stötas ut? Kan man ens få vara med i facket om man har den här typen av åsikter?

En sådan hållning kritiseras av facket i andra länder som vi talat med. Fackliga företrädare i Belgien, Nederländerna, Österrike, Ungern, Norge och Danmark, där högerpopulisterna är ännu starkare och mer synliga än i vårt land, menar att det går att ta avstånd från åsikter utan att fördöma individerna.

Vi träffar ingen som tycker man ska utesluta högerpopulister ur facket. Skälen till det är flera. Ställningstagandet kan verka självklart så länge det handlar om mer hårdföra nynazister och högerextremister, men de är trots allt relativt få. Det går inte att stämpla alla som sympatiserar med främlingsfientliga partier som nazister och rasister och det är framför allt mjukare och mer parlamentariskt inriktade partier som växer. Även ett parti som Sverigedemokraterna, som uppstod i nazistiska miljöer, har gjort en lång resa.

Ett annat problem är att uteslutningar ofta leder till att de uteslutna uppfattas som martyrer, vilket snarare bidrar till att stärka sammanhållningen och övertygelsen inom gruppen.
Snarare ska facket organisera och agitera. Facklig organisering i sig håller tillbaka högerpopulismen. Studier från bland annat Belgien visar att de högerpopulistiska partierna är mindre framgångsrika i de delar av landet där den fackliga organiseringen är hög.

I och med att partierna framför allt rekryterar män inom den privata sektorn, är starka fackförbund inom manligt dominerade branscher som tyngre tillverkningsindustri, byggnadsindustrin och transportsektorn av särskild betydelse.

Att ta diskussionen på arbetsplatsen är viktigt. Främlingsfientliga åsikter är en del av vardagen på många arbetsplatser, men det pratas inte om det. Michael Gustafsson är maskinoperatör på Scania sedan 1993, de senaste tre åren har han arbetat heltid fackligt.

–  Vi i facket försöker vara aktiva och prata om saker, men människor är tysta. Trots att vi vet att det är våra arbetskamrater som röstat fram de här partierna. Det finns invandrare överallt i Södertälje, de är också våra arbetskamrater. Det borde vara så enkelt.

Han ser som sin uppgift att föra upp åsikterna i ljuset och försöker få öppna samtal till stånd i olika sammanhang där människor får säga vad de tycker. Då är det också lättare att bemöta fel och missuppfattningar.

Liknande tankar finns även i facket i Danmark och Norge samt i den nederländska landsorganisationen FNV. De har initierat flera projekt för att öka kontakten mellan olika medlemsgrupper. Satsningar på att få med många invandrare i facket och att etablera en dialog mellan personer med olika bakgrund kan skapa större förståelse och motverka att fackets medlemmar röstar med högerpopulisterna. Däremot har FNV medvetet valt att ligga lågt med att bemöta utspel från högerpopulisten Geert Wilders Frihetsparti.

–  Vi tar alla strider så länge det gäller våra sakfrågor. Men vi vill inte göda den ”hype” som finns kring Geert Wilders och PVV (Frihetspartiet). Och vi är inte här för att föda medierna med nyheter, vi har viktigare saker att göra, säger Harrie Lindelauff, pressekreterare vid FNV.

De socialdemokratiska partierna i Europa resonerar i liknande banor. Vi träffar bland andra Karl Duffek, internationell sekreterare i det socialdemokratiska partiet i Österrike:

–  Vi lyckas för det mesta såga högerpopulisternas förslag. Men vi är noga med att bara kritisera dem för saker som de verkligen har föreslagit, säger han.

Karl Duffek är självkritisk och menar att arbetarrörelsen i Österrike gjorde ett misstag genom att försöka stämpla FPÖ (det parti som en gång startades av Jörg Haider) som nazistiskt.

–  Det minskade vår trovärdighet.

Många av de personer som vi intervjuat tror inte att främlingsfientlighet är det främsta motivet för att rösta på högerpopulister. I Sverige minskar främlingsfientligheten, människor är mer positiva till flyktingmottagandet, ändå får vi ett högerpopulistiskt parti i riksdagen.

– De som röstade på Geert Wilders tycker nog egentligen att han är för radikal i sina åsikter om islam. Men han är emot eliten, han är frispråkig och han kompromissar inte, säger Jan Marinus Wiersma, tidigare socialdemokratisk EU-parlamentariker från Nederländerna.

Att partierna växer beror delvis på andra yttre faktorer, men det handlar inte bara om kriser i samhället och ekonomin. Högerpopulistiska partier har framgångar i flera länder med god ekonomi som Norge och Nederländerna och fallerar i länder som Irland, Island och Spanien där de finansiella problemen är betydligt större.

En gemensam nämnare för många länder där högerpopulister går framåt är att skillnaden mellan höger och vänster i politiken blivit mer otydlig. Då får de möjlighet att framställa sig som det enda avvikande alternativet. I Nederländerna föregicks framgångarna för Pim Fortuyns islamkritiska rörelse och Geert Wilders Frihetspartiet av tio år av koalition mellan socialdemokrater och högerliberaler.

De så kallade invandringskritiska visar upp olika ansikten. I Ungern marscherar uniformerade garden på klassiskt nazistsätt.

Arbetarrörelsen i Europa vägrar i stort sett alltid att samarbeta och förhandla med högerpopulisterna. Ännu mer otänkbart är att sitta i regeringen tillsammans med högerpopulister. Enda undantaget såg för ett tag ut att bli Finland, där Socialdemokraterna var villiga att förhandla med Sannfinländarna om att delta i samma regering, men Sannfinländarna hoppade av därför att de inte kunde acceptera EU-stödet till Portugal.

I Sverige finns inget parti som gör upp med Sverigedemokraterna (SD). Inte ens i Skåne, där SD är starkast, har de fått något inflytande över politiken. På europeisk nivå är det är vanligt att högern samarbetar och förhandlar med högerpopulister. I Danmark har Dansk Folkeparti varit stödparti åt den borgerliga regeringen sedan 2001. Även i Österrike, Norge, Italien och Nederländerna samarbetar borgerliga partier och högerpopulister.

Ska man följa forskarnas råd är det bästa för arbetarrörelsen att slipa på sin egen politik och sina egna visioner i stället för att stirra sig blind på motståndaren. En tydlig höger–vänster-skala motverkar framväxten av högerpopulism. Att lyfta fram fördelnings- och välfärdsfrågor är ett bra sätt att sätta en dagordning där högerpopulistiska partier inte har mycket att tillföra.

–  Socialdemokrater som håller fast vid klassisk fördelningspolitik och klassfrågor tycks ha ett bättre utgångsläge. Åtminstone är detta en förklaring till att högerpopulisterna i Belgien har haft så små framgångar i de fransktalande delarna jämfört med Flandern, säger Hilde Coffé, som skrivit en avhandling om socialdemokraternas respons på högerpopulism i Belgien. Socialdemokraterna i Vallonien är radikalare och har inte ens under perioder av tätare samarbete med andra partier förändrat sin politik särskilt mycket. Debatten med högerpopulister blir oundviklig när dessa partier växer. Men samtalen bör ske i rätt forum, gärna på lokalplanet där väljarna också kan delta.

Det gäller också att högerpopulisterna inte får sätta agendan, utan att arbetarrörelsen medvetet styr frågorna och inte fastnar i att bara bemöta kritik.

ANNA-LENA LODENIUS

Läs mer från Dagens Arbete:

Illustration: Jens Magnusson

"Företaget hjälpte mig 
inte när jag mådde dåligt"

Fråga om jobbet"Vad kan man få för hjälp om man mår dåligt psykiskt?", undrar en läsare som kontaktat redaktionen.

Underhållsarbete är risk för het ånga, skärskador, klämskador och att jobba med dödligt tunga saker. Här förbereds lyft av en 20 tons pick-upvals. Foto: ANDERS ANDERSSON

Här är det tufft att vara säker

ArbetsmiljöBorta är tiderna när det var macho att utan sele klättra på såphala valsar. På Stora Enso i Hylte, firade underhållsavdelningen förra månaden 1 000 dagar utan olyckor.

Foto: TT

Så höjer du din lön

Proffsen tipsarTvå fackliga rävar ger sina hemliga tips.

Foto: ANDERS ANDERSSON

"Ju säkrare vi jobbar desto tuffare är vi"

ArbetsmiljöSegrarna i Stora Ensos friskvårdstävling är korade. Utmaningen har lockat 1 500 personer i 145 lag. "Ut och promenera!" råder Raymond Berntsson från vinnarteamet "Murphys lag".

Komma ut på jobbet

Komma ut? – vi ger råd

DilemmatHur ska man våga komma ut på jobbet? Vi bad tre experter om råd.

Illustration: JENS MAGNUSSON

Så klarar du mörkret

Trött? Dela inte säng med surfplattan. Här är bästa tipsen mot höstdeppigheten.

Ständigt beredd – utan betalt

Som bemanningsanställd kan du få sitta redo vid telefonen hela dagen, för att sedan ringas in på kvällen. Men hur tillgänglig behöver du egentligen vara?

Det vimlar av transportband på Stora Enso i Skene, därför finns det säkra övergångar. Tryck på grön knapp, när ljuset är fast grönt står bandet stilla, återställ med röd knapp. Foto: ANNA SIGGE

Olyckan blev en viktig påminnelse

ArbetsmiljöStora Enso i Skene är i toppklass på arbetsmiljö, ändå hade man i vintras ett tillbud som kunde ha blivit en dödsolycka. Det ruskade om alla på wellpappfabriken.

Inhyrning i industrin

Inhyrd? Kolla att du har rätt lön

Inhyrd?Kolla att du har rätt lön!

Så stoppas mobbningen på jobbet

DA reder utFick du inte vara med på senaste löneökningen? 
Behandlar chefen dig orättvist? Eller är du utfryst av kollegorna? Det finns hjälp att få. Sök upp någon du 
litar på och se till att den onda spiralen vänder.

Det gäller för Jaana Kuusisto att tänka på blodsockret. En kort paus med ett äpple och ett glas vatten är ibland allt som behövs. Foto: VIKTOR FREMLING

”Viktigt att berätta om sin diabetes”

Ditt arbeteSkiftarbete passar illa för den som har diabetes. Men Jaana Kuusisto vet hur man får det att fungera. – Berätta för dina arbetskamrater om du får diabetes. Då kan omgivningen ta hänsyn och hjälpa dig när det behövs.

Avtal löper ofta över flera år. Här jämförs hur mycket de senaste sex avtalen har gett i löneökning i snitt per år för facken inom industrin.

Så blev senaste avtalet

Avtal för avtalEn ny, högre lönegrupp för stålarbetarna. Hållbart arbete i fokus på allokemiska avtalsområdet. Extra påslag för de lägst avlönade tekoarbetarna. Här är de viktigaste nyheterna i de åtta avtal som IF Metall hittills har tecknat.

”Det har varit just sådana här gôrkonstiga grejer, som ketchup och senap och sådant. Men det kan ju vara precis vad som helst!” säger Laila Gustafsson. Hon jobbar som städerska på väveriet men hoppar ibland in i butiken också. Foto: THEO ELIAS

Jörgen snurrar fram skratten

”Modheses Hyperbingo” har sålt slut igen. Varje fredag lottar 
Jörgen Modh ut den hemliga lådan på Klässbols linneväveri. 
I den kan det finnas lite vad som helst.

Rickard Forslund vill få andra att sluta ta risker som han själv tog före  olyckan. Foto: OLA HÅKANSSON

"Jag hade kunnat vara ett dödsfall i statistiken"

MÖTE MED Rickard Forslund från Sunne jobbade med motorsågen genom trädet. Samtidigt tryckte skördaren stammen åt det håll den skulle falla.

Carina Johansson på kablageavdelningen har jobbat på Rimaster nästan från första början. ”Ett bra jobb, vi på golvet har mycket att säga till om.”
IF Metallklubbens ordförande Göran Ulvan: ”Viktigt att medlemmarna får genomföra de förbättringar man själva föreslagit.” Foto: THEO ELIAS

Bättre verkstad med en ledning som lyssnar

INFLYTANDETvå tuffa kriser – men Rimaster i Rimforsa har överlevt.  – Vi är ett starkare företag i dag tack vare att personalen ges inflytande, säger IF Metallklubben.

Matilda Granqvist och Christoffer Boström är   två av 400 arbetslösa ungdomar som antogs till Volvosteget. Fast någon garanti för jobb  efter utbildningen finns inte. ”Jag tar det i så   fall som en bonus”, säger Christoffer.  Foto: JESSICA BENTSEN

Unga får utbildning på Volvo

Volvo behöver ungdomar. Ungdomar behöver jobb. Den ekvationen ledde till projekt Volvosteget där Volvokoncernen betalar arbetslösa ungdomar för att utbilda sig till industriarbetare. Men några jobb kan ändå inte lovas.

Lita inte på tysta överenskommelser

Att missköta arbetstiderna kan leda till att du får sparken. Men det är inte bara de skrivna 
reglerna på en arbetsplats som har betydelse för om du får ta en extra paus.

Sparkad när hon gjorde som andra

ArbetsrättKan du ta en paus när det uppstår en lucka? Gå hem när arbetet är klart? De flesta arbetsplatser har oskrivna regler om vad som är okej att göra och inte. Men se upp! Oskrivna 
regler kan vara farliga. Vi förklarar varför.

Gravid kan kräva giftfritt på jobbet

DA REDER UTGravid? Grattis! Nu måste arbetsgivaren gå igenom 
arbetsmiljön så att den inte skadar dig eller ditt barn. Buller, vibrationer, kemikalier och tung belastning är 
exempel på sådant som kan vara farligt. Den arbets-
givare som slarvar med detta kan bötfällas.

Felicia fick dra ner på precis allt när inkomsten sjönk från 20 000 till 0 kronor i månaden. Foto: REBECKA UHLIN

Halva lönen ger ingen trygghet

A-kassa Avgiften ska bli lika för alla men varken ersättningsnivåer eller arbetsvillkor ska ändras. Felicia var medlem i både fack och a-kassa när hon blev varslad på Volvo i Umeå. Men när hon kontaktade a-kassan för att få pengar fick hon inte ett öre. Hon hade inte jobbat tillräckligt länge.

Robin Zackrisson.  Foto: OLA HÅKANSSON

"Här blir det mycket problemlösning"

Möte medRobin Zackrisson som fått nytt jobb på Marin och Fritid efter att Volvobussar i Säffle lagt ner

Sedan 1 april kostar GS a-kassa det 320 kronor i månaden. Madde Johansson (till vänster) och Marie Carlberg jobbar deltid, men måste ändå betala full avgift. Vilket skydd den ger är det få som vet. ”Jobbar du skift här får du bara halva inkomsten i a-kassa om du blir arbetslös”, säger Johnny Bergman. Foto: Mikael Ljungström

”Högt pris och dåligt skydd"

A-kassanDen första april blev det 100 kronor dyrare att vara med i GS a-kassa. Mari­e Carlberg och Madde Johansson betalar gärna för trygghet, men tycke­r att priset är högt och skyddet är dåligt

Risade stråk skonar både kropp och mark

Arbetsmiljö Bättre för marken och maskinerna. Troligtvis bättre även för människan i maskinen. Alla verkar vara vinnare när arbetslagen i skogen risar basstråken ordentligt. Johan Boström ställde upp som testpilot när Stora Enso mätte kroppens påfrestningar i skotaren.

Foto: REBECKA UHLIN

’’Glad att jag vågade säga ifrån’’

Diskriminering35-åriga Florentina fick veta att hon var för gammal för jobbet på Adecco. Men hon gav inte upp. Nu blir fallet en rättssak.

Foto: THOMAS H JOHANSSON

”Bryt mönstret” – forskarnas recept för kreativa jobb

Dra fram en vattenpistol eller bjud kollegan på en 
godisklubba. Och må bättre. Att bryta mönster 
på jobbet minskar risken för att bli stressad. Men 
är det verkligen så enkelt? I belysningsfabriken får 
vi veta om forskarna vet vad de pratar om.

Foto: REBECKA UHLIN

Roger fick tillbaka hörseln

Efter 35 år i smidesbranschen hade Roger Mattsson lärt sig att leva med tinnitus och dålig hörsel. Men till slut fick han nog och skaffade sig en modern hörapparat – ”osynlig” och WiFi-anpassad – och gick från snudd på döv till normalhörande.

För Magnus Lindström (bild till höger) blev det många timmar i förhandlingar och för att läsa på om andra varsel under vintern. ”Jag gjorde nästan inget annat och lärde mig mycket”. Till vänster Morgan Gustavsson. Foto: Malin Arnesson

De varslades 
– men har 
jobbet kvar

Varsel Det har svängt ordentligt för de anställda på Värösågen. I höstas drogs de med av den stora varselvågen. Nu är framtiden ljusare och alla får vara kvar – på något sätt.

Det blev många vändor till norska försäkringskassan för Patrick Larsson och hans sambo Marina Henrysson efter att Patrick blivit sjuk. Foto: OLLE PERSSON

Lång väntan på sjukpenning vid utlandsjobb

UtlandsjobbJobb i Norge kan bli mer komplicerat 
än man tror. När svetsaren Patrick Larsson blev sjuk började ett ändlöst trassel med blanketter och oklara besked. Först efter sex månader fick han sin ersättning.

Så fungerar nya trygghetsavtalet

Avtal 2013Arbetarna får sin trygghet, företagen sin flexibilitet. I stålindustrin kan årsarbetstiden minska med en femtedel utan att lönen påverkas. DA reder ut hur det nya trygghetsavtalet fungerar.

Nya delpensionen – så funkar den

Avtal 2013Med delpension ska äldre kunna orka jobba till 65-årsdagen. Samtidigt ska yngre få en chans att få jobb.

Större risker utan avtal

DA REDER UTKollektivavtal saknas? Jobbar du på ett företag utan kollektivavtal? 
Då gäller det att ha koll så att arbetsgivaren betalar 
in pengar för dina försäkringar och pension. 
Dagens Arbete reder ut vad som gäller.

Sjukintyg första dagen kan inte krävas av alla

DA REDER UTNär kan chefen kräva sjukintyg från första dagen? Kan han eller hon bestämma att det ska vara ett måste 
för alla på jobbet? Dagens Arbete reder ut vad som gäller.

Fånga upp 
signalerna i tid

DA reder utÄr säkerheten dålig på ditt jobb? Eller finns det 
arbetsuppgifter som sliter onödigt mycket på kroppen? Dagens Arbete tipsar om hur du gör för att få bort farliga och skadliga moment från din arbetsplats.

22 exempel som gör jobbet säkrare

Ett tyskt samtal, ett italienskt pris och en svensk domkraft. Fack och 
arbetsgivare inom pappersindustrin har ställt samman exempel på hur arbets
miljön blivit bättre runt om i Europa.

ROGER NIEMI, huvudskyddsombud på LKAB och gammal inbiten älgjägare Foto: G RÚNAR GUDMUNDSSON

”Jakten är ju helig här”

MÖTE MEDI början av september drar en fjärdedel av LKAB:s anställda ut i skogarna för att jaga älg. För huvudskyddsombudet Roger Niemi läggs det fackliga på hyllan för ett par veckor. Men sammanhållningen och säkerhetstänket följer med från gruvan ut i skogen.

DA reder ut – konkurs

Ta direkt kontakt med facket och gå aldrig med på att 
få lönen vid ett senare tillfälle. Då är risken stor att du mister din ersättning. Dagens Arbete listar fem saker 
du bör tänka på om din arbetsgivare går i konkurs.

Checklista för dig som ska sommarjobba

LO:s lista med saker som är viktiga att tänka på för sommarjobbare. Se listan här.

Johan Eriksson, Kurt Berglund och Leif Lindahl på Akzo Nobel i Örnsköldsvik lyckades sluta snusa med stöd från varandra. Foto: PER ÅGREN

Tillsammans blev de fria från snuset

En fruktansvärd tid väntade för några av dem. Tillsammans hade de bestämt sig för ett liv utan nikotin. Stödet de fick från varandra gjorde att de lyckades.

Illustration: MARIA RAYMONDSDOTTER

Företagen får betalt för Tomas jobb

En ganska nystartad verksamhet ska byggas upp. Det är Tomas och 10-15 andra personer i Fas 3 som ska göra jobbet. – Det känns förnedrande. De får betalt när jag jobbar åt dem, och jag måste säga ja.

Foto: ANNA EKROS

Livsviktigt att våga säga stopp

Pallar med papper stod överallt. Truckar kryssade fram i smala gångar. Olycksriskerna var överhängande. Skyddsombudet var beredd att använda sin makt att stoppa arbetet.

Hur varmt får det vara på jobbet?

Många hoppas på en varm sommar, men för den som ska jobba kan det bli för mycket av det goda. Enligt Arbetsmiljöverket ska det råda ett ”lämpligt termiskt klimat”. Några exakta gradtal finns inte, däremot tumregler som arbetsgivaren ska beakta:

Foto: PONTUS ORRE

Vanligt att överrösta oljudet med musik

Att köra med egna lurar kopplade till mobiler och mp3-spelare i stället för att använda riktiga hörselskydd, är ingen ovanlig syn ute på arbetsplatserna.

Ojämn belöning för goda idéer i Åstorp

Förslaget effektiviserade plåtputsen så mycket att ett skift sparades in. För det tycker företaget att mannen bakom idén är värd 1 000 kronor. Möt Tommy Ottosson – idésprutan som smakat på både för- och nackdelar med förslagsverksamhet.

Foto: JOHAN WAHLGREN

Vad har du i din matlåda?

Rester från i går eller ett välplanerat storkok? Vi åkte till Sandvik Coromant i Gimo och kikade i morgonskiftets matlådor. Och blev ganska hungriga.

Christer Ring är tillbaka på jobbet som ctmp-operatör på kartongfabriken i Fors. Badminton undviker han i framtiden. ”Det får bli Yatzy i stället.” Foto: LARS DAHLSTRÖM

Försäkringen var full av kryphål

Christer Ring slet av halva hälsenan när han spelade badminton. Ändå får han inte ett öre från fackets fritidsförsäkring. Om hela hälsenan gått av hade det varit en annan sak.

Det går undan när en av rullarna i pressmaskinen ska bytas. Mikael Munther har filtermasken på. ”Dammet är det som är sämst med arbetsmiljön. Det är för otympligt med helmask, man blir halvblind och ser dåligt och slår sig”, säger han. Foto: PETTER KOUBECK

Dammigt och explosionsrisk när flis blir pellets

Arbetsmiljö Trädoften från flishögarna utanför BooForssjö pelletsfabrik känns direkt och följer med in i fabriken. Efter två timmar känns dessutom trädammet på tungan – om man inte har skydd.

Illustration: EMMA VIRKE

När andra tränger sig före

Olle hade jobbat i många år innan varslet kom. Han visste att han hade förtur till nytt jobb, och ändå anställdes en ung vikarie. Får det gå till så? Dagens Arbete förklarar reglerna kring det som kallas ”företrädesrätt till återanställning”.

Efter ett år som inhyrd blev Kristian Demir anställd av ABB – till lägre lön. Foto: ALEXANDER DONKA

Så fick klubben koll på inhyrningen

Bemanningsföretag och beordrad övertid är svåra frågor för fackklubbarna. Men på ABB Robotics har klubben satt ner foten. Möt fackordföranden som tar emot inhyrda med öppna armar och lyckats lösa övertidsfrågorna.

Bild: KJELL THORSSON

Känner du igen fackets typer?

Vad är det för några som styr? Dagens Arbete har gjort ett nedslag i fackets vrår för att ta reda på vilka det är som leder flocken. Bered er på en skrämmande läsning!

Strejkvakterna Micael Hallberg och Roger Wall utanför Skärblacka bruk, som var ett av de sex pappersbruk som togs ut i strejk under förra avtalsrörelsen.  Foto: JONAS EKSTRÖMER

Det här gäller om det blir konflikt

Den 1 december löper det gamla avtalet ut. Om inte ett nytt avtal kommit på plats råder avtalslöst tillstånd. Därmed kan också parterna varsla om konflikt. DA reder ut vad som gäller.

Hämta mer