"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"Krönika, Malena Ernman.

"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

Att som skilsmässobarn med finsk bakgrund flytta in i en fyra i det lite finare kvarteret i Tumba fick grannarna att titta snett. ”Det var inte barnen som höll på mest, utan tanterna i huset. Värst var en kvinna som själv hoppats på att få vår lägenhet.”

Finlands sak är min

Ett språk som förlorats någonstans i kroppen. Tanja Lorentzon bar på en bortglömd historia. Nu är det dags att berätta.

Blandar teater med film

  • Tanja Lorentzon
  • Ålder: 40 år
  • Bor: I Nacka med man och tre barn.
  • Jobbar: Fast anställd på Dramaten sedan 2005. Repeterar nu in Fanny och Alexander Har även varit med i ett antal tv-serier och filmer, bland annat Sommaren med Göran, Millenniumtrilogin och Maria Wern.
  • Aktuell: Spelar under hösten Mormors svarta ögon både på Dramaten och på turné. I november bland annat i  Eskilstuna och Uppsala. Pjäsen visas också på SVT den 17 december.
  • Om pjäsen: Den har fått ett enormt genomslag. Den här berättelsen har framför allt nått människor som inte vanligtvis går på teater.

– Det var här jag blev Finnjäveln!

Det skiljer inte många steg mellan höghusen och låghusen i utkanten av Tumba. Men för Tanja var det en flytt bort från sitt finska språk, sitt namn, Koukonen.

I dag heter hon Lorentzon och är skådespelare. Hon är inte finne, men inte hellersvensk.

Under hela sitt liv har hon levt med ett land inom sig hon inte kunnat formulera. Hon drömde länge om att de en dag skulle komma tillbaka. Orden som hörde till det land som påverkade hennes liv så mycket.

Det hände aldrig. Efter sin tredje föräldraledighet tog Tanja till slut tag i det hon tänkt göra så länge i stället. Skriva ner som det var.

Resultatet är monologen Mormors svarta ögon, som spelats på Dramaten under året och just nu också på turné runt om i landet.

Med pjäsen vill hon ge sin mormor, sin mamma, sin pappa, sig själv och alla andra som delar den här erfarenheten en upprättelse. En berättelse.

Om breven som morfar skrev till mormor, innan han dödades i finska vinterkriget 1939:

Jag frågade på torget i Lahti efter de där
blusarna/ men hittade ingen blus i ylletyg som jag gillade.
Ska tyget vara av ull?
Behöver du något annat?
(ur pjäsen)

Om fattigdomen i Finland efter kriget. Om föräldrarnas flytt till Sverige och pappas jobb inom den tunga svenska industrin. Sitt eget liv som svenskt barn med två finsktalande föräldrar. Om att under tonåren upptäcka att hon inte längre kunde förstå vad hennes pappa sa.

Tillbaka vid lägenheten där hon växte upp. Fyra gula trevåningshus delvis sammanbyggda till en rektangel med en gräsplan i mitten. I dag arrangerat med grillplatser, gungor, bänkar, buskar och rabatter. Då en stor lerig gräsplan, perfekt att spela fotboll på.

Granntanterna undrade. Vad var det här för familj? Var inte barnen väl tunnklädda, för högljudda, och varför hade den där kvinnan inte ens lyckats behålla sin man?

– Min pappa ville aldrig släppa taget om det finska. Han jobbade på gjuteriet för AB Separator. Det tyngsta, skitigaste stället. Alla svenskarna vände i dörren. Ljudet, slitet där, var för mycket.

Familjen hade stegvis gjort sin bostadskarriär, från baracker vid Tullingesjön till en trea i ett nybyggt höghus i utkanten av Tumba centrum. Här fanns varmvatten och badkar. Grannarna bestod till stor del av andra arbetskraftsinvandrare, finnar, turkar, människor från forna Jugoslavien.

Men höghuset tappade långsamt sin gloria. Hemma hos Koukonen var drömmen om Finland stark och skapade slitningar. Pappa levde för att återvända. Han brydde sig inte om att lära sig svenska. alla han jobbade med var finnar. Han sökte sig till finsk gemenskap, finska sammanhang. Tanjas mamma hade tröttnat. ”Det är väl lika bra att acceptera att vi bor  här. Då kan vi flytta till något större. Och vi kan åka till Finland och hälsa på. I stället för att bara spara pengar och drömma.”

När Tanja är fyra lämnar pappa familjen.

Mamma fick tag i en större lägenhet. En attraktiv fyra i det gula låghuset bara några hundra meter bort, i ett kvarter med nästan uteslutande svenska familjer.

De blev familjen KUKONEN för de andra barnen på gården. Det behövdes ett namn man inte blev retad för. Familjen Koukonen bytte namn till Svedjeström.

– Mamma skämdes inte egentligen för att vara finne. Men hon var rasande på pappa för att han lämnat oss. Han hade hållit fast vid det finska. Mamma ville gå en helt annan väg – rakt in i svenska samhället. Hon trodde det var bäst för oss om vi blev svenskar rakt av.

Tanja blev finnjäveln som inte ens kunde finska. Eftersom grannar och klasskompisar ändå såg henne som annorlunda valde hon att inte försöka smälta in. I stället lyfte hon fram sin bakgrund. Lade till, byggde ut, hittade på. Det skapade en stolthet.

– Jag kände så tydligt att vi var annorlunda inuti. Så jag tröstade mig med att det bara var här vi var konstiga. I Finland skulle vi inte sticka ut lika mycket. Min mammas röst när hon hejade högt på mig vid fotbollsplanen. Där skulle den inte skära rakt genom spelet.

Samtidigt gjorde förlusten av finskan det omöjligt att prata med släkt och familj när hon hälsade på i Finland.

– Där blev jag i stället den tysta flickan. Den som aldrig sa någonting.

Tanken att skriva ner familjens berättelse har följt Tanja under lång tid. Fröet fanns redan i de mustiga skrönor hon drog som barn. Och det var också skrönorna hon först tänkte skriva om. Men allt eftersom valde hon bort dem. Verkligheten var så mycket starkare. Så mycket mer angelägen:

Ett finskt krig för länge sedan får ett mänskligt ansikte. Mirjam i Finland som väntar på att hennes man ska komma hem från fronten. Ensam tar hon hand om de två barnen, det är svårt att få mat så de klarar sig.

Om Terttu och Kauno Koukonen som flyttar till Tumba och försöker få drömmarna att gå åt samma håll. Men bara den ena orkar släppa taget om landet de lämnat.

Om Tanja Koukonen från Tumba som åker till sin mormor i Finland, och inte kan göra sig förstådd.

Till slut vägrade jag att åka till sjukhuset.
Jag kunde inte prata svenska längre.
För varje svenskt ord blev en påminnelse
om det finska ord
som borde ha sagts i stället.
(ur pjäsen)

– Det är så snubblande nära att vår historia glöms bort. Som om  den inte ens är värd att referera till. Därför blev det så viktigt för mig att skriva den här pjäsen. Det har hänt, det måste berättas.


ja@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Fullträff för Dagens Arbete

Dagens Arbetes Anna Tiberg och Elinor Torp kammade hem varsitt pris vid Fackförbundspressens dag. De belönas för bästa avslöjande respektive berättande text.

En skådis som spelar roll

Han har varit tjuvjägare, pistvakt och hushållsmixer. Gett röst åt Pettson och Mulle Meck men också spelat i Romeo och Julia. Lennart Jähkel har rötter i skogsindustrin, han skulle bli ingenjör som brorsorna men blev istället en folkkär skådis.

”Lär mig något nytt hela tiden”

DET HÄR GÖR JAGEva Vencel är resurslaborant på Stora Enso i Hylte.

Fikarumshatet

Efter ett terrordåd

Debatt”Våga ta ställning mot främlingsfientlighet. Kollektiv bestraffning är inte lösningen, den är en del av problemet.” Tanja Räisänen och Thomas Lindell, förtroendevalda inom GS, uppmanar alla kämpa mot rasismen i efterdyningarna av terrorattentatet i Stockholm i april.

”Handsken hjälpte mig tillbaka”

Blodkärlet sprack och en blodpropp slog ut Daniel Nilssons hand. En superavancerad servohandske gav honom en ny chans i arbetslivet.

Robert Nyberg

Industrin och integrationen

Pluggar svenska i arbetskläder

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

DA-söker reportrar

Alternativa fakta inget nytt

SkruvatIbland ser inte verkligheten ut som man vill, då kan det vara bra att fila på detaljerna. DA har grävt i den moderna historia och visar att Donald Trump inte alls var först med denna teknik.

"Bryt tystnaden kring vår vapenexport"

DEBATT"Är det en moraliskt försvarbar hållning att som IF Metall gör försvara svenska jobb till ett pris som andra utanför landets gränser får betala?" Före detta LO-ombudsmannen Olle Sahlström vill att facket bryter tystnaden kring svensk vapenexport.

1

Rasismen på kafferasten

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

4

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Strong women on the garbage dump

These Indian women are dealing with wild dogs, poisonous garbage and a repugnant stench in their workplace. But they have taken control over their own lives. Dagens Arbete has visited them.

Avtal klart – strejkvarsel avblåst

Hotell- och restaurangfacket, HRF, har kommit överens med Visita om ett nytt kollektivavtal.

”Jag har rest runt världen med jobbet”

DET HÄR GÖR JAGLeif Ebbe Larsson är servicetekniker på Atlas Copco i Slagsta.

Då var revolutionen nära

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

1

Böcker som väcker minnen

SparasVad gör du med alla böcker som tillhört dina nära och kära? Böcker du kanske läst, men inte har hjärta att säga farväl till? DA:s Pontus Ohlin räddar fem verk ur sin mammas bokhylla, innan resten skickas vidare till Röda Korset.

Med ögon känsliga för fel

ÖgonblicketKlockan är 11.44 på Volvo Cars Body Components

Strid om avtal hotar Volvo

Volvo Cars kan stå utan stötfångare till flera populära bilmodellr modeller från den 5 maj. IF Metallklubben hos underleverantören Plastal har sagt upp arbetstidsavtalet. Utan ett avtal blir det inget nattskift.

Kan min elaka chef få sparken?

Fråga om jobbet Min chef är aggressiv och kränkande och får mig och även andra på arbetsplatsen att må dåligt. Vad krävs för att en arbetsgivare ska få en varning? DA:s expert Henric Ask svarar.

Avtal 2017

IF Metall redo lägga sympativarsel

Om inte medlingen mellan Hotell- och restaurangfacket och Visita lyckas kan IF Metall komma att lägga "tunga sympativarsel" mot exportindustrin, sa ordförande Anders Ferbe på IF Metalls avtalsråd.

"Delpensionen är suverän"

IF Metalls avtalsråd sade i dag ja till den nya uppgörelsen. Dagens Arbete frågade fem delegater vad de tycker - det är mest mest ros men också en del invändningar om lönenivån.

Rättegången mot Skogsnicke AB

Hovrätten prövar Skogsnickefallet

Sju skogsarbetere från Kamerun fick inte ut sina löner från företaget Skogsnicke. Nu ska fallet tas upp i hovrätten.

Bloggrubrik

Tillsammans mot hatet

"Vi låter vardagen bli bärare av den omtanke vi sett så oerhört många bevis på dessa dygn", skriver Heller Klein i bloggen.

Är det okej att fråga om kriget?

DilemmatVi frågade Amr Alshami från Syrien om vad han tycker.

Tingsrätten friar alla Saab-chefer

Tingsrätten i Vänersborg friade i dag Saabs förre ägare och vd Victor Müller och sex andra personer på samtliga punkter.. Åtalen gällde bland annat svindleri och urkundsförfalskning.

"Politikerna måste laga las"

DebattS måste ta ställning för tillsvidareanställningar där heltid är norm och stoppa avarter som hyvling av arbetstiderna. Först då kan uppgivenheten vändas till framtidshopp, skriver förbundsordaförandena för GS, Handels och Hotell- och restaurangfacket.

1

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

"Olika tejper till olika kunder"

DET HÄR GÖR JAG Annika Svedberg är operatör på Stora Enso i Fors.

Mycket smink och lite allvar

Den äldre generationens surfare, som DA:s webbredaktör Janna Ayres, hänger inte alltid med. Men när hon guidades av tweensen genom Youtube bubblade inspirationen upp.

Hämta mer