"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"Helle Klein, chefredaktör.

" En vanlig lördagskväll hände det. Som tur är kan jag skilja på film och verklighet"Krönika, Orvar Säfström.

Att som skilsmässobarn med finsk bakgrund flytta in i en fyra i det lite finare kvarteret i Tumba fick grannarna att titta snett. ”Det var inte barnen som höll på mest, utan tanterna i huset. Värst var en kvinna som själv hoppats på att få vår lägenhet.”

Finlands sak är min

Ett språk som förlorats någonstans i kroppen. Tanja Lorentzon bar på en bortglömd historia. Nu är det dags att berätta.

Blandar teater med film

  • Tanja Lorentzon
  • Ålder: 40 år
  • Bor: I Nacka med man och tre barn.
  • Jobbar: Fast anställd på Dramaten sedan 2005. Repeterar nu in Fanny och Alexander Har även varit med i ett antal tv-serier och filmer, bland annat Sommaren med Göran, Millenniumtrilogin och Maria Wern.
  • Aktuell: Spelar under hösten Mormors svarta ögon både på Dramaten och på turné. I november bland annat i  Eskilstuna och Uppsala. Pjäsen visas också på SVT den 17 december.
  • Om pjäsen: Den har fått ett enormt genomslag. Den här berättelsen har framför allt nått människor som inte vanligtvis går på teater.

– Det var här jag blev Finnjäveln!

Det skiljer inte många steg mellan höghusen och låghusen i utkanten av Tumba. Men för Tanja var det en flytt bort från sitt finska språk, sitt namn, Koukonen.

I dag heter hon Lorentzon och är skådespelare. Hon är inte finne, men inte hellersvensk.

Under hela sitt liv har hon levt med ett land inom sig hon inte kunnat formulera. Hon drömde länge om att de en dag skulle komma tillbaka. Orden som hörde till det land som påverkade hennes liv så mycket.

Det hände aldrig. Efter sin tredje föräldraledighet tog Tanja till slut tag i det hon tänkt göra så länge i stället. Skriva ner som det var.

Resultatet är monologen Mormors svarta ögon, som spelats på Dramaten under året och just nu också på turné runt om i landet.

Med pjäsen vill hon ge sin mormor, sin mamma, sin pappa, sig själv och alla andra som delar den här erfarenheten en upprättelse. En berättelse.

Om breven som morfar skrev till mormor, innan han dödades i finska vinterkriget 1939:

Jag frågade på torget i Lahti efter de där
blusarna/ men hittade ingen blus i ylletyg som jag gillade.
Ska tyget vara av ull?
Behöver du något annat?
(ur pjäsen)

Om fattigdomen i Finland efter kriget. Om föräldrarnas flytt till Sverige och pappas jobb inom den tunga svenska industrin. Sitt eget liv som svenskt barn med två finsktalande föräldrar. Om att under tonåren upptäcka att hon inte längre kunde förstå vad hennes pappa sa.

Tillbaka vid lägenheten där hon växte upp. Fyra gula trevåningshus delvis sammanbyggda till en rektangel med en gräsplan i mitten. I dag arrangerat med grillplatser, gungor, bänkar, buskar och rabatter. Då en stor lerig gräsplan, perfekt att spela fotboll på.

Granntanterna undrade. Vad var det här för familj? Var inte barnen väl tunnklädda, för högljudda, och varför hade den där kvinnan inte ens lyckats behålla sin man?

– Min pappa ville aldrig släppa taget om det finska. Han jobbade på gjuteriet för AB Separator. Det tyngsta, skitigaste stället. Alla svenskarna vände i dörren. Ljudet, slitet där, var för mycket.

Familjen hade stegvis gjort sin bostadskarriär, från baracker vid Tullingesjön till en trea i ett nybyggt höghus i utkanten av Tumba centrum. Här fanns varmvatten och badkar. Grannarna bestod till stor del av andra arbetskraftsinvandrare, finnar, turkar, människor från forna Jugoslavien.

Men höghuset tappade långsamt sin gloria. Hemma hos Koukonen var drömmen om Finland stark och skapade slitningar. Pappa levde för att återvända. Han brydde sig inte om att lära sig svenska. alla han jobbade med var finnar. Han sökte sig till finsk gemenskap, finska sammanhang. Tanjas mamma hade tröttnat. ”Det är väl lika bra att acceptera att vi bor  här. Då kan vi flytta till något större. Och vi kan åka till Finland och hälsa på. I stället för att bara spara pengar och drömma.”

När Tanja är fyra lämnar pappa familjen.

Mamma fick tag i en större lägenhet. En attraktiv fyra i det gula låghuset bara några hundra meter bort, i ett kvarter med nästan uteslutande svenska familjer.

De blev familjen KUKONEN för de andra barnen på gården. Det behövdes ett namn man inte blev retad för. Familjen Koukonen bytte namn till Svedjeström.

– Mamma skämdes inte egentligen för att vara finne. Men hon var rasande på pappa för att han lämnat oss. Han hade hållit fast vid det finska. Mamma ville gå en helt annan väg – rakt in i svenska samhället. Hon trodde det var bäst för oss om vi blev svenskar rakt av.

Tanja blev finnjäveln som inte ens kunde finska. Eftersom grannar och klasskompisar ändå såg henne som annorlunda valde hon att inte försöka smälta in. I stället lyfte hon fram sin bakgrund. Lade till, byggde ut, hittade på. Det skapade en stolthet.

– Jag kände så tydligt att vi var annorlunda inuti. Så jag tröstade mig med att det bara var här vi var konstiga. I Finland skulle vi inte sticka ut lika mycket. Min mammas röst när hon hejade högt på mig vid fotbollsplanen. Där skulle den inte skära rakt genom spelet.

Samtidigt gjorde förlusten av finskan det omöjligt att prata med släkt och familj när hon hälsade på i Finland.

– Där blev jag i stället den tysta flickan. Den som aldrig sa någonting.

Tanken att skriva ner familjens berättelse har följt Tanja under lång tid. Fröet fanns redan i de mustiga skrönor hon drog som barn. Och det var också skrönorna hon först tänkte skriva om. Men allt eftersom valde hon bort dem. Verkligheten var så mycket starkare. Så mycket mer angelägen:

Ett finskt krig för länge sedan får ett mänskligt ansikte. Mirjam i Finland som väntar på att hennes man ska komma hem från fronten. Ensam tar hon hand om de två barnen, det är svårt att få mat så de klarar sig.

Om Terttu och Kauno Koukonen som flyttar till Tumba och försöker få drömmarna att gå åt samma håll. Men bara den ena orkar släppa taget om landet de lämnat.

Om Tanja Koukonen från Tumba som åker till sin mormor i Finland, och inte kan göra sig förstådd.

Till slut vägrade jag att åka till sjukhuset.
Jag kunde inte prata svenska längre.
För varje svenskt ord blev en påminnelse
om det finska ord
som borde ha sagts i stället.
(ur pjäsen)

– Det är så snubblande nära att vår historia glöms bort. Som om  den inte ens är värd att referera till. Därför blev det så viktigt för mig att skriva den här pjäsen. Det har hänt, det måste berättas.


ja@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Döden på jobbet

Fem dödsolyckor under lika många år, är SSAB:s mörka statistik i Luleå. Foto: TT

"Vi kan inte bara säga att vi haft otur"

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara "världens säkraste stålföretag".

Støre, Elverum, Hedmark.

Trotjänaren som slitit hund i 40 år

BildreportageFyrkantig och trög, men solid och till att lita på. Funktion före form. Inget lullull. Tar sig från A till Ö. En bil. En 240. Den norske fotografen Helge Skodvin porträtterar en fyrkantig slitvarg.

Marie Nilsson, vice förbundsordförande IF Metall, Håkan Eriksson klubbordförande Saab Kockum och Jörgen Martinsson, ordförande IF Metall Blekinge.

IF Metallare gör u-båtar

IF Metall fick 197 nya medlemmar härom veckan, när varvsarbetarna på Saab Kockums i Karlskrona gick över från Seko.

Kristian Lundberg är krönikör och författare.

Vi låter barnen försvinna

KrönikaVi vet om det. Vi har läst om det. Vi har sett det ske. Men det är ändå en icke-fråga för oss att ett antal tusen barn förvandlas till varor och gods för andras begär, skriver Kristian Lundberg.

DA granskar industrigymnasiet

"Nu måste det bli verkstad"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

"Bristerna är alarmerande"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning av industrigymnasierna.

Industriprogrammet på Tannbergsskolan i Lycksele brottas med vikande elevunderlag och eftersatt underhåll av maskinparken. Foto: Sara Kroon.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

Björn Persson, SCA Ortviken. Foto: Per-Anders Sjöquist/SCA

Han prisas för blodiga historier

KulturstipendiatHämnd, sprängningar och samhällsproblem – allt med pappersbruket i bakgrunden. För det får deckarförfattaren och pappersarbetaren Björn Persson årets kulturstipendium från Pappers på 15 000 kronor.

Foto: David Lundmark

"Telefonen ringer jämt"

DET HÄR GÖR JAG Staffan Nordin är processoperatör i blekeriet på Domsjö Fabriker.

Foto: TT

"Skogen är vägen till fossilfritt Sverige"

Det är skogen som kommer ta Sverige in i framtiden som ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det menar Mikael Damberg, närings- och innovationsminister, som gästade GS kongress i helgen.

Stampen i rekonstruktion

Mediekoncernen Stampen, där bland annat tryckeriföretaget V-tab ingår, ansöker om rekonstruktion. Orsaken är allvarliga finansiella svårigheter som har förstärkts efter Högsta domstolens beslut i tryckerimomsfrågan.

Foto: David Lundmark.

"Jag biter tillbaks"

DET HÄR GÖR JAG Agneta Sundell är en enda kvinna på trähustillverkaren Skidstahus.

GS kongress i Västerås

Artisten Love Antell spelade vid inledningen av kongressen. Jubel och enhälligt JA fick Gunilla Charlezs vädjan till kongressen att anta motionen om HBTQ-certifiering. Allas kärlek ska ha lika värde. Foto: Marie Edholm

Från Love till love

Detta har häntGS kongress har gått i mål. För alla er som inte kunde vara där kör vi en kort sammanfattning.

sjoo 2

"Vi är klimathjältar"

Ordförande Per-Olof Sjöös inledningstal vid kongressen handlade om klimatet, facklig sammanhållning och tolerans: – Vår uppgift är att motverka rädslan, inte göda den.

Kent Hultberg har kommit med många idéer och har belönats för flera av dem.  Foto: Anette Nilsson

Här belönas ännu bra idéer

FÖRSLAGSPENGEn studieresa till stålverket utanför Amsterda­m eller ett besök på Lisebergs underhållsavdelning. När de anställda på Lindab Vent kommer med förslag på förbättringar belönas oftast hela arbetsgruppen.

speaker

Pappers­arbetaren tar ton på EM

Pappersbruks- arbetaren Nicklas Leo går från 2000 åskådare på Fröjevi idrottsplats till 80000 på Stade de France i Paris. Han blir svensk matchspeaker under de blågulas gruppspel i fotbolls-EM.

Foto: David Lundmark

Välkommen till DA:s "studio"

Bakom kulisserna Våra inlästa reportage har blivit ett omtalat och uppskattat inslag på webben. I vår studio (som också fungerar som överfullt förråd) läser reporterns Erik Ignerus in reportaget om industriskolornas kris – och om de som lyckats locka elever och utbilda till jobb.

Foto: David Lundmark

Sista skruven före helgen

ÖgonblicketKlockan 11.39, Nokalux, Töcksfors.

Foto: Pavel Koubek

Svingar klot efter jobbet

När barnen bodde hemma fanns varken tid eller pengar. Men så fick Elisabeth Ringqvist jobb inom industrin, barnen flyttade ut och hon köpte klot och skor igen. Nu spelar hon i klubb och den 21 maj är det hennes tur i bowling-SM för metallare.

En drömbil. Foto: TT

Vem tjänar mest på att du köper en ny teknikstinn bil?

GästkrönikaI stället för att med hjälp av stora banklån köpa en teknikspäckad XC70, lägg en bråkdel av summan på en 80-tals Golf I med inkontinenta bromscylindrar. Det skulle skapa en massa jobb till svetsare, mekaniker, plåtslagare och lackerare, hävdar bilmekanikern Rikke Henriksen i en gästkrönika.

1

Volvos USA-fabrik

usa-drag-3

Volvo bygger i fackligt fiendeland

ReportageVolvo startar sin första bilfabrik i USA om några år – med miljardstöd från en delstat vars guvernör bär högklackat för att kunna sparka ut facket. Dagens Arbete åkte till södra USA och mötte en verklighet med låga löner och otrygga anställningar.

usa-glenn-nikk

"Det pågår ett arbete i kulisserna"

Volvos USA-etablering är en känslig fråga. För facket. IF Metall vill inte svara på hur man kommer att stötta amerikanska bilarbetarfacket.

Malena Ernman är opersångerska och debattör.

"I en bred och inkluderande nationalism får alla människor plats"

KrönikaKrönika, Malena Ernman.

3

Avtal 2016

Klart med nytt tidningsavtal

Strejken på tidningsavtalet är avblåst. Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud.

Foto: David Lundmark

"Jag jobbar som en häst"

ÖgonblicketKlockan 15:56, VA Components, Hässleholm

nyhetsbrevspuff

Dagens Arbete i mejlen

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Foto: Stefan Lindblom

"På en dag hinner jag köra 100–120 plåtar"

Det här gör jag Olof Andersson är prepressoperatör på Printagon i Helsingborg.

Foto: Sara Kroon

Skilda världar i arbetsmiljöarbetet

Utländskt ägandeHur påverkas arbetsmiljön när företagen lyder under länder med andra lagar och regler? Fitesa i Norrköping har brasilianska ägare. Huvudskyddsombudet Stefan Andersson berättar om fördelar och svårigheter.

Föreskriften om psykosocial arbetsmiljö

"Friska arbetsplatser skapar jobb"

DebattVåra arbetsplatser måste ”stress-saneras” för att nya jobb ska kunna skapas. Och arbetsmiljöverkets föreskrift kan bli ett viktigt hjälpmedel i detta arbete. Det skriver elva forskare i ett debattinlägg.

2
Illustration: Jens Magnusson

Kan chefen skicka hem mig om jag är förkyld?

Fråga om jobbet Det finns kollektivavtal som har regler som kan förbjuda arbetstagaren att arbeta för att hindra smittspridning.

Hämta mer