"Regional ojämlikhet hotar demokratin"Helle Klein, chefredaktör.

"Jag blev svensk – och en miljömupp"Zinat Pirzadeh i en gästkrönika om kulturkrockar.

Att som skilsmässobarn med finsk bakgrund flytta in i en fyra i det lite finare kvarteret i Tumba fick grannarna att titta snett. ”Det var inte barnen som höll på mest, utan tanterna i huset. Värst var en kvinna som själv hoppats på att få vår lägenhet.”

Finlands sak är min

Ett språk som förlorats någonstans i kroppen. Tanja Lorentzon bar på en bortglömd historia. Nu är det dags att berätta.

Blandar teater med film

  • Tanja Lorentzon
  • Ålder: 40 år
  • Bor: I Nacka med man och tre barn.
  • Jobbar: Fast anställd på Dramaten sedan 2005. Repeterar nu in Fanny och Alexander Har även varit med i ett antal tv-serier och filmer, bland annat Sommaren med Göran, Millenniumtrilogin och Maria Wern.
  • Aktuell: Spelar under hösten Mormors svarta ögon både på Dramaten och på turné. I november bland annat i  Eskilstuna och Uppsala. Pjäsen visas också på SVT den 17 december.
  • Om pjäsen: Den har fått ett enormt genomslag. Den här berättelsen har framför allt nått människor som inte vanligtvis går på teater.

– Det var här jag blev Finnjäveln!

Det skiljer inte många steg mellan höghusen och låghusen i utkanten av Tumba. Men för Tanja var det en flytt bort från sitt finska språk, sitt namn, Koukonen.

I dag heter hon Lorentzon och är skådespelare. Hon är inte finne, men inte hellersvensk.

Under hela sitt liv har hon levt med ett land inom sig hon inte kunnat formulera. Hon drömde länge om att de en dag skulle komma tillbaka. Orden som hörde till det land som påverkade hennes liv så mycket.

Det hände aldrig. Efter sin tredje föräldraledighet tog Tanja till slut tag i det hon tänkt göra så länge i stället. Skriva ner som det var.

Resultatet är monologen Mormors svarta ögon, som spelats på Dramaten under året och just nu också på turné runt om i landet.

Med pjäsen vill hon ge sin mormor, sin mamma, sin pappa, sig själv och alla andra som delar den här erfarenheten en upprättelse. En berättelse.

Om breven som morfar skrev till mormor, innan han dödades i finska vinterkriget 1939:

Jag frågade på torget i Lahti efter de där
blusarna/ men hittade ingen blus i ylletyg som jag gillade.
Ska tyget vara av ull?
Behöver du något annat?
(ur pjäsen)

Om fattigdomen i Finland efter kriget. Om föräldrarnas flytt till Sverige och pappas jobb inom den tunga svenska industrin. Sitt eget liv som svenskt barn med två finsktalande föräldrar. Om att under tonåren upptäcka att hon inte längre kunde förstå vad hennes pappa sa.

Tillbaka vid lägenheten där hon växte upp. Fyra gula trevåningshus delvis sammanbyggda till en rektangel med en gräsplan i mitten. I dag arrangerat med grillplatser, gungor, bänkar, buskar och rabatter. Då en stor lerig gräsplan, perfekt att spela fotboll på.

Granntanterna undrade. Vad var det här för familj? Var inte barnen väl tunnklädda, för högljudda, och varför hade den där kvinnan inte ens lyckats behålla sin man?

– Min pappa ville aldrig släppa taget om det finska. Han jobbade på gjuteriet för AB Separator. Det tyngsta, skitigaste stället. Alla svenskarna vände i dörren. Ljudet, slitet där, var för mycket.

Familjen hade stegvis gjort sin bostadskarriär, från baracker vid Tullingesjön till en trea i ett nybyggt höghus i utkanten av Tumba centrum. Här fanns varmvatten och badkar. Grannarna bestod till stor del av andra arbetskraftsinvandrare, finnar, turkar, människor från forna Jugoslavien.

Men höghuset tappade långsamt sin gloria. Hemma hos Koukonen var drömmen om Finland stark och skapade slitningar. Pappa levde för att återvända. Han brydde sig inte om att lära sig svenska. alla han jobbade med var finnar. Han sökte sig till finsk gemenskap, finska sammanhang. Tanjas mamma hade tröttnat. ”Det är väl lika bra att acceptera att vi bor  här. Då kan vi flytta till något större. Och vi kan åka till Finland och hälsa på. I stället för att bara spara pengar och drömma.”

När Tanja är fyra lämnar pappa familjen.

Mamma fick tag i en större lägenhet. En attraktiv fyra i det gula låghuset bara några hundra meter bort, i ett kvarter med nästan uteslutande svenska familjer.

De blev familjen KUKONEN för de andra barnen på gården. Det behövdes ett namn man inte blev retad för. Familjen Koukonen bytte namn till Svedjeström.

– Mamma skämdes inte egentligen för att vara finne. Men hon var rasande på pappa för att han lämnat oss. Han hade hållit fast vid det finska. Mamma ville gå en helt annan väg – rakt in i svenska samhället. Hon trodde det var bäst för oss om vi blev svenskar rakt av.

Tanja blev finnjäveln som inte ens kunde finska. Eftersom grannar och klasskompisar ändå såg henne som annorlunda valde hon att inte försöka smälta in. I stället lyfte hon fram sin bakgrund. Lade till, byggde ut, hittade på. Det skapade en stolthet.

– Jag kände så tydligt att vi var annorlunda inuti. Så jag tröstade mig med att det bara var här vi var konstiga. I Finland skulle vi inte sticka ut lika mycket. Min mammas röst när hon hejade högt på mig vid fotbollsplanen. Där skulle den inte skära rakt genom spelet.

Samtidigt gjorde förlusten av finskan det omöjligt att prata med släkt och familj när hon hälsade på i Finland.

– Där blev jag i stället den tysta flickan. Den som aldrig sa någonting.

Tanken att skriva ner familjens berättelse har följt Tanja under lång tid. Fröet fanns redan i de mustiga skrönor hon drog som barn. Och det var också skrönorna hon först tänkte skriva om. Men allt eftersom valde hon bort dem. Verkligheten var så mycket starkare. Så mycket mer angelägen:

Ett finskt krig för länge sedan får ett mänskligt ansikte. Mirjam i Finland som väntar på att hennes man ska komma hem från fronten. Ensam tar hon hand om de två barnen, det är svårt att få mat så de klarar sig.

Om Terttu och Kauno Koukonen som flyttar till Tumba och försöker få drömmarna att gå åt samma håll. Men bara den ena orkar släppa taget om landet de lämnat.

Om Tanja Koukonen från Tumba som åker till sin mormor i Finland, och inte kan göra sig förstådd.

Till slut vägrade jag att åka till sjukhuset.
Jag kunde inte prata svenska längre.
För varje svenskt ord blev en påminnelse
om det finska ord
som borde ha sagts i stället.
(ur pjäsen)

– Det är så snubblande nära att vår historia glöms bort. Som om  den inte ens är värd att referera till. Därför blev det så viktigt för mig att skriva den här pjäsen. Det har hänt, det måste berättas.


ja@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Den nya skogsindustrin

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Moderiktig massa från Domsjö

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

Produkter-web

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin, vindkraftsvingar.... DA visar hur massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Foto: David Lundmark.

En rotor på väg

ÖgonblicketKlockan är 08.58 på Flexit i Töcksfors.

"Fler jobb försvinner utomlands"

DA:s Harald Gatu skriver om att flyttkarusellen i industrin fortsätter - både till och från Sverige. Fortfarande är utflödet dock större, de senaste exemplen finns i värmländska Säffle och småländska Aneby.

LO granskar hot mot skyddsombud

Efter flera larmrapporter från industrin gör nu LO en landsomfattande undersökning av hur ofta skyddsombud hotas, trakasseras eller hindras när de utför sitt uppdrag.

Kambodjanska skogsarbetare får rätt

De kambodjanska skogsarbetarna som blev utan lönegaranti när deras arbetsgivare gick i konkurs kommer att få sina pengar. GS-facket har stött kambodjanerna i tingsrätten, som går emot kronofogdens krav.

7

Det får vi(ssa av oss) på jobbet

Mikael Karlsson har lagt ner rökningen, men inte kommit igång med träningen än. ”Jag måste köpa lite fina träningskläder först utifall någon kommer och tränar samtidigt.”  Foto: Sara Kroon

Hyvleriets rökrum blev nytt gym

Molnen hann knappt skingra sig innan det gamla rökrummet hade förvandlats till en träningslokal. För Mikael Karlsson blev Setras satsning på hälsa en nyttig knuff.

förmåner på jobbet

Fringisar, kringisar och andra förmåner

Fritidshus, tjänstebil eller flexibel arbetstid? Lyx för vissa, vardag för andra. DA har kollat vad som gäller.

Isocyanatforskning läggs ned

STOCKHOLM 20130416
En billackerare på Bilia Haga Norra.Foto: Leif R Jansson / SCANPIX / Kod 10020

Arbetsmiljöforskning läggs ned

Forskningen om allergi-och astmaframkallande isocyanater i Hässleholm ska läggas ned. Stockholms universitet har beslutat att använda pengarna till annan forskning. Ämnena frisläpps bland annat vid slipning och billackering.

Lea Skånberg, Arbetsmiljö, If Metall. Foto Madeleine Andersson

"Pengarna ska öronmärkas"

IF Metall kommer att kämpa för att värna den forskning som bedrivs i Hässleholm. – Den vär viktigt för att kunna upplysa våra medlemmar om riskerna. Kunskaperna är låga på arbetsplatserna, säger Lea Skånberg, chef för förbundets arbetslivsenhet.

Här passar Hanna Paulsson in armeringen innan hon trycker ner den i betongformen. Slutprodukten ska bli en husvägg. Foto: Sara Kroon

Här slår kvinnorna hål på betongen

En uttalad vilja att öka mångfalden och få in fler kvinnor har gett resultat. Tranemo G-betong går mot strömmen i en bransch där fabriksgolven vanligtvis dominera­s av män.

Marcus Bolin, ny förhandlingsombudsman på Pappers.

"Vill ha ordning och reda på bruket"

Marcus Bolin från Aspa bruk blir ny förhandlings­ombudsman på Pappers. "Nån j-a ordning får det va" brukar han säga till sig själv när han vill få saker gjorda.

Bråk om ob-tillägg på SCA

SCA vill ändra systemet med fast OB-ersättning på bruket i Lilla Edet i ett försök att få ner frånvaron på helger. Pappers avdelning säger nej, nu ska parterna försöka hitta en kompromiss.

Foto: Sara Kroon

En fråga som skaver

SkruvatDA:s Hans Strandberg har en fråga: är höger- och vänstermärkta joggingstrumpor verkligen olika eller är jag grundlurad?

Överklagar dom om dödsolycka

Tidigare i somras friades SSAB och den åtalade arbetsledaren från ansvar för dödsolyckan i koksverket 2013. Nu överklagar åklagaren den del av domen som gäller företagsboten.

1 129 människor omkom i rasmassorna när  Rana Plaza- fabriken i Bangladesh kollapsade den 30 april, 2013.  Foto: AP

Mordåtal för dödsraset

38 personer har åtalats för mord på grund av olyckan i textilkomplexet Rana Plaza i Bangladesh för drygt tre år sedan. Mer än 1100 personer dog i katastrofen.

Rekordlåg arbetslöshet för IF Metall

Arbetslösheten bland IF Metalls medlemmar fortsätter att sjunka och var förra månaden den lägsta sedan statistiken började föras. – Trenden är tydlig, allt fler kommer i arbete, vi verkar gå mot ljusare tider, säger Olle Åkerlund, föreståndare på IF Metalls arbetslöshetskassa.

Mekanikerna Peter Karlsson,  Lars-Erik ”Knasen” Hedlund och Anders Bokor på uppdrag. Foto: Henrik Hanson.

Fotobok fångar stålmän på skift

En ny fotobok skildrar ett år med ett skiftlag på SSAB i Borlänge. Bilderna visas nu vid en utställning i Borlänge och åker sedan vidare till Luleå.

Högsommarvärme i maj - Erica Selander hoppas att de kan köra gympa utomhus. Foto: David Lundmark

Sveriges nya folkrörelse

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

Foto: David Lundmark

Dags att städa upp

ÖgonblicketKlockan är 13.27 på Holmen Paper i Braviken.

Foto: Sara Kroon

”Utan kunskap är vi ingenting”

DA MöterVärö bruk blev Robert Techels universitet. Där lärde han sig att studier är den ”överlägset viktigaste frågan för facket”.

DA granskar industrigymnasiet

Industriprogrammet på Tannbergsskolan i Lycksele brottas med vikande elevunderlag och eftersatt underhåll av maskinparken. Foto: Sara Kroon.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. I dag i Almedalen diskuterar IF Metalls ordförande Anders Ferbe och gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic frågan om hur unga ska lockas till industrin.

"Bristerna är alarmerande"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Nu måste det bli verkstad"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Skadad på Azko Nobel

Claes Grimberg har suttit många timmar i soffan framför tv:n. Han drömmer om 
att komma ut på golfbanan igen. Foto: David Lundmark.

Skadad för livet – sparkades ut

Claes Grimberg kommer alltid att halta, han föll på jobbet och krossade knät och skallbenet. Akzo Nobel svarade med att sparka ut honom. Trots att det var kemijättens egna säkerhetsbrister som orsakade olyckan.

5
Pappers förbundssekreterare Mikael Lilja. Foto: Sara Kroon.

Fler väljer bort Pappers

Av 13 090 anställda inom mass­a- och pappersindustrin, är det närmare 500 som väljer att vara med i något annat förbund eller ratar facket helt. Men fortfarande är Pappers anslutningsgrad höga 96 procent . Vi har fått fler otrygga och kortare anställningar, kommenterar Pappers förbundssekreterare Mikael Lilja.

Anders Ferbe är förbundsordförande i IF Metall.

"Häng med mig på lördag!"

Debatt Pridefestivalen pågår, IF Metalls ordförande Anders Ferbe uppmanar medlemmarna att gå med honom i paraden på lördag. IF Metall ska självklart spegla mångfalden i samhället och på arbetsplatserna, fler hbtq-personer behövs som förtroendevalda, skriver han.

Tvätteriavtalet

Textilia tvätt- och textilservice i Långsele. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Strejkvarslet avblåst – avtal klart

Tvätteriarbetarna har fått ett nytt avtal. IF Metall fick igenom kravet på garanterad löneökning efter två anställningsår.

Dagens Arbete i Almedalen

"Vi har en väldig bra lokal kunskap"

MatchningIF Metalls a-kassa vill utreda om de också kan börja förmedla jobb till arbetslösa medlemmar. Tillsammans med akademikernas a-kassa bjöd de in fack och politiker i Almedalen för att diskutera frågan.

"Med fler chefer som heter Aisha kan vi rädda tillväxten"

Debatt"En framgångsrik svensk industri har inte råd att nedvärdera, sortera bort eller hålla tillbaka yrkeskunniga människor på grund av deras kön", skriver IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Hämta mer