"Krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling är det minsta man kan begära"Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

"Du förlorar inte ditt hem för att du är upptagen med att göra annat"Krönika, Kristian Lundberg.

Att som skilsmässobarn med finsk bakgrund flytta in i en fyra i det lite finare kvarteret i Tumba fick grannarna att titta snett. ”Det var inte barnen som höll på mest, utan tanterna i huset. Värst var en kvinna som själv hoppats på att få vår lägenhet.”

Finlands sak är min

Ett språk som förlorats någonstans i kroppen. Tanja Lorentzon bar på en bortglömd historia. Nu är det dags att berätta.

Blandar teater med film

  • Tanja Lorentzon
  • Ålder: 40 år
  • Bor: I Nacka med man och tre barn.
  • Jobbar: Fast anställd på Dramaten sedan 2005. Repeterar nu in Fanny och Alexander Har även varit med i ett antal tv-serier och filmer, bland annat Sommaren med Göran, Millenniumtrilogin och Maria Wern.
  • Aktuell: Spelar under hösten Mormors svarta ögon både på Dramaten och på turné. I november bland annat i  Eskilstuna och Uppsala. Pjäsen visas också på SVT den 17 december.
  • Om pjäsen: Den har fått ett enormt genomslag. Den här berättelsen har framför allt nått människor som inte vanligtvis går på teater.

– Det var här jag blev Finnjäveln!

Det skiljer inte många steg mellan höghusen och låghusen i utkanten av Tumba. Men för Tanja var det en flytt bort från sitt finska språk, sitt namn, Koukonen.

I dag heter hon Lorentzon och är skådespelare. Hon är inte finne, men inte hellersvensk.

Under hela sitt liv har hon levt med ett land inom sig hon inte kunnat formulera. Hon drömde länge om att de en dag skulle komma tillbaka. Orden som hörde till det land som påverkade hennes liv så mycket.

Det hände aldrig. Efter sin tredje föräldraledighet tog Tanja till slut tag i det hon tänkt göra så länge i stället. Skriva ner som det var.

Resultatet är monologen Mormors svarta ögon, som spelats på Dramaten under året och just nu också på turné runt om i landet.

Med pjäsen vill hon ge sin mormor, sin mamma, sin pappa, sig själv och alla andra som delar den här erfarenheten en upprättelse. En berättelse.

Om breven som morfar skrev till mormor, innan han dödades i finska vinterkriget 1939:

Jag frågade på torget i Lahti efter de där
blusarna/ men hittade ingen blus i ylletyg som jag gillade.
Ska tyget vara av ull?
Behöver du något annat?
(ur pjäsen)

Om fattigdomen i Finland efter kriget. Om föräldrarnas flytt till Sverige och pappas jobb inom den tunga svenska industrin. Sitt eget liv som svenskt barn med två finsktalande föräldrar. Om att under tonåren upptäcka att hon inte längre kunde förstå vad hennes pappa sa.

Tillbaka vid lägenheten där hon växte upp. Fyra gula trevåningshus delvis sammanbyggda till en rektangel med en gräsplan i mitten. I dag arrangerat med grillplatser, gungor, bänkar, buskar och rabatter. Då en stor lerig gräsplan, perfekt att spela fotboll på.

Granntanterna undrade. Vad var det här för familj? Var inte barnen väl tunnklädda, för högljudda, och varför hade den där kvinnan inte ens lyckats behålla sin man?

– Min pappa ville aldrig släppa taget om det finska. Han jobbade på gjuteriet för AB Separator. Det tyngsta, skitigaste stället. Alla svenskarna vände i dörren. Ljudet, slitet där, var för mycket.

Familjen hade stegvis gjort sin bostadskarriär, från baracker vid Tullingesjön till en trea i ett nybyggt höghus i utkanten av Tumba centrum. Här fanns varmvatten och badkar. Grannarna bestod till stor del av andra arbetskraftsinvandrare, finnar, turkar, människor från forna Jugoslavien.

Men höghuset tappade långsamt sin gloria. Hemma hos Koukonen var drömmen om Finland stark och skapade slitningar. Pappa levde för att återvända. Han brydde sig inte om att lära sig svenska. alla han jobbade med var finnar. Han sökte sig till finsk gemenskap, finska sammanhang. Tanjas mamma hade tröttnat. ”Det är väl lika bra att acceptera att vi bor  här. Då kan vi flytta till något större. Och vi kan åka till Finland och hälsa på. I stället för att bara spara pengar och drömma.”

När Tanja är fyra lämnar pappa familjen.

Mamma fick tag i en större lägenhet. En attraktiv fyra i det gula låghuset bara några hundra meter bort, i ett kvarter med nästan uteslutande svenska familjer.

De blev familjen KUKONEN för de andra barnen på gården. Det behövdes ett namn man inte blev retad för. Familjen Koukonen bytte namn till Svedjeström.

– Mamma skämdes inte egentligen för att vara finne. Men hon var rasande på pappa för att han lämnat oss. Han hade hållit fast vid det finska. Mamma ville gå en helt annan väg – rakt in i svenska samhället. Hon trodde det var bäst för oss om vi blev svenskar rakt av.

Tanja blev finnjäveln som inte ens kunde finska. Eftersom grannar och klasskompisar ändå såg henne som annorlunda valde hon att inte försöka smälta in. I stället lyfte hon fram sin bakgrund. Lade till, byggde ut, hittade på. Det skapade en stolthet.

– Jag kände så tydligt att vi var annorlunda inuti. Så jag tröstade mig med att det bara var här vi var konstiga. I Finland skulle vi inte sticka ut lika mycket. Min mammas röst när hon hejade högt på mig vid fotbollsplanen. Där skulle den inte skära rakt genom spelet.

Samtidigt gjorde förlusten av finskan det omöjligt att prata med släkt och familj när hon hälsade på i Finland.

– Där blev jag i stället den tysta flickan. Den som aldrig sa någonting.

Tanken att skriva ner familjens berättelse har följt Tanja under lång tid. Fröet fanns redan i de mustiga skrönor hon drog som barn. Och det var också skrönorna hon först tänkte skriva om. Men allt eftersom valde hon bort dem. Verkligheten var så mycket starkare. Så mycket mer angelägen:

Ett finskt krig för länge sedan får ett mänskligt ansikte. Mirjam i Finland som väntar på att hennes man ska komma hem från fronten. Ensam tar hon hand om de två barnen, det är svårt att få mat så de klarar sig.

Om Terttu och Kauno Koukonen som flyttar till Tumba och försöker få drömmarna att gå åt samma håll. Men bara den ena orkar släppa taget om landet de lämnat.

Om Tanja Koukonen från Tumba som åker till sin mormor i Finland, och inte kan göra sig förstådd.

Till slut vägrade jag att åka till sjukhuset.
Jag kunde inte prata svenska längre.
För varje svenskt ord blev en påminnelse
om det finska ord
som borde ha sagts i stället.
(ur pjäsen)

– Det är så snubblande nära att vår historia glöms bort. Som om  den inte ens är värd att referera till. Därför blev det så viktigt för mig att skriva den här pjäsen. Det har hänt, det måste berättas.


ja@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Den världsberömde fotografen Lennart Nilsson har visat hur nanopartiklar kan skada lungorna. Bilden visar sot från diesel i 80 000 gångers förstoring.  Foto: Lennart Nilsson

Hur säker är supertekniken?

DA reder utNanotekniken, som får Nobelpris i morgon, kan skapa nya produkter och nya jobb. Men vi vet väldigt lite om riskerna – en del befarar att de pyttesmå partiklarna kan vara lika dödliga som asbest.

”När människor känner sig arga och lurade lyssnar de till enkla lösningar. Och de enkla lösningarna är: Skyll på invandrarna! Skyll på de fattiga! Skyll på de människor som är fattigare än dig själv!” Foto: Madeleine Andersson.

Zoomar in växande klyftor

Vid 80 års ålder gör den världsberömde filmregissören sin kanske argaste film – fast med värme och humor. Läs eller lyssna på reportaget om Ken Loach inför premiären i morgon.

1
Jeanette Laine, flyttar till Skärblacka när Billerud lägger ner en fabrik i Finland.

Hon följer maskinen till Sverige

När Billerud Korsnäs stänger en fabrik i Finland blir 59 människor utan jobb. Men Jeanette Laine tog chansen att flytta med pappersmaskinen till Skärblacka.

Får chefen neka semester?

Fråga om jobbetMin chef har sagt att ingen kommer få semester beviljad under nästa månad. Får man verkligen göra så?

Foto: TT, montage: Dagens Arbete

Fick arbetsskada godkänd efter 40 år

Mannen utsattes för höga halter lösningsmedel i jobbet på 70-talet. Försäkringskassan ville inte godkänna hans besvär som en arbetsskada, men kammarrätten ger mannen rätt.

Tillbaka på ruta ett i Ludvika

För ett år sedan tog anställda på ABB Ludvika strid för sina inhyrda arbetskamrater – och lyckades. I dag är dock antalet bemannade högre än det var före aktionen. "Vi kanske har varit för snälla", säger klubbordföranden.

Foto: Madeleine Andersson.

Stillhet och snabba fötter

ÖgonblicketKlockan är 10.47 i Strömsbruk, Hälsingland.

Foto: Johan Gunséus/TT

Skogsarbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

Industrigymnasiet

fabian-sanandaji

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

Foto: Madeleine Andersson.

Med morsan som jobbarkompis

DilemmatÄr släkten bäst eller värst? Eric Elserth och mamma Mona är inte bara arbetskamrater – de bor dessutom grannar. DA:s experter reder ut hur du hanterar familjen på jobbet.

profilen-skytte

"Jag kan inte döda ett gulligt rådjur"

ProfilenFarmor tog henne till skjutbanan – och där blev hon kvar. Operatören Pernilla Diddilié berättar om hur man blir en bra skytt och sin syn på söta rådjur.

Drogtester på jobbet

I kylskåpet sparas samtliga prover en månad. I arbetslivet kan ett positivt prov leda till långa rättsprocesser. Därför fryses proverna ner och sparas i två år. Foto: Madeleine Andersson.

"Anställd kan inte vägra drogtest"

REPLIKAnställda kan inte vägra drogtester, det visar bland annat en tidigare dom från Arbetsdomstolen, skriver Annett Olofsson, LO-TCO Rättskydd.

1

Riktlinjer finns – det gäller bara att använda dem

DebattDet finns tydliga riktlinjer för hur drogtester ska genomföras rättssäkert. Men myndigheterna behöver ställa betydligt större krav på att de följs, särskilt inom privata sektorn, skriver Ingela Eriksson på Alna Sverige, som tagit fram riktlinjer för tester, på parternas uppdrag.

Arezo Abdollahi, biomedicinsk analytiker, förbereder ett prov för verifiering av substansen buprenorfin. Här vid verifieringen sker mycket av arbetet manuellt. Foto: Madeleine Andersson.

Vad har du i din urin?

Allt fler arbetsgivare väljer att drogtesta sina anställda. Bra för säkerheten på jobbet – eller ett övergrepp på de anställdas integritet? DA for till Skoghall och till Sveriges största missbrukslabb.

4
Fem dödsolyckor under lika många år, är SSAB:s mörka statistik i Luleå. Foto: TT

Nu ska farliga jobb stoppas på SSAB

UppropSkyddsombuden på SSAB i Luleå samlades på onsdagen för att stötta varandra. "Vi måste bli mer aktiva och sätta stopp när vi ser att vi jobbar på ett riskfyllt sätt", säger huvudskyddsombudet Roger Forsberg.

Den nya skogsindustrin

Foto: TT

Skogen räcker inte till

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

"Så får vi ut mer skog på samma yta"

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Neddragningarna på Ericsson

På Ericsson i Kumla blir bara 60 av de 420 anställda kvar. Foto: Pavel Koubek/TT

820 får gå i Kumla och Borås

Nu står det klart att 820 anställda sägs upp från Ericsson i Borås och Kumla. Alla anställda erbjuds betald arbetsfri uppsägningstid på som mest 21 månader.

2

Borås: Dämpat men väntat

På Ericssons anläggning i Borås har 460 varslats i dag, däribland 170 som är medlemmar i IF Metall.

”Ett jädra slag”

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar Ericssons besked för "bedrövligt" och är orolig för att det kommer att leda till att även bolagets forskning försvinner från Sverige.

Foto: David Lundmark

Med fönster mot skogen

ÖgonblicketKlockan är 12.53 på Polarfönster i Korpilombolo.

1
David Löwing, möbelsnickare som tävlar i yrkes-EM i Göteborg 2016. Foto: Viktor Fremling

Ska visa hur bordet ska stå

Vem är skickligast på att meka med lastbilar? Vem binder vackraste brudbuketten? Det är dags för yrkes-EM i Göteborg. Möbelsnickaren David Löwing ska försöka göra bästa möbeln.

Augustpriset för årets svenska barn- och ungdomsbok gick till Ann-Helén Laestadius för boken "Tio över ett" .
Foto Claudio Bresciani / TT kod 10090

Hon prisas för LKAB-bok

Ann-Helén Laestadius vann det ansedda Augustpriset för sin ungdomsroman Tio över ett, som handlar om hur LKAB:s gruvdrift förändrar hennes födelsestad Kiruna.

Läste Dagens Arbete – fick 2,6 miljoner

En av DA:s läsare kollade in vår granskning av Afa försäkring i våras och undrade om inte heller hans livränta hade räknats upp med löneutvecklingen. Det hade den inte - nu har han fått 2.6 miljoner kronor tillbaka från försäkringsbolaget.

2

Farliga vibrationer

norrlandspall-drag

Robotar räddar ryggen

VibrationsskadorRobotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

Foto: David Solomon.

Här blir dikten verklighet

Det är sträckta ryggar, total tystnad och öronen mot radion varje dag klockan 12 på bilverkstaden i Kista norr om Stockholm. Detta är en helig stund, en vilostund när bilmekarna lyssnar på Dagens Dikt i P1.

Nedläggningen i Mariestad

Först gick de i samma klass, sedan blev det 43 gemensamma år på Electrolux i Mariestad. När fabriken läggs ned fyller Pia Pettersson och Christina Karlsing 61 år. Om de hade sagts upp från Electrolux i Motala skulle de ha fått pension. Men den förmånen nekas trotjänarna i Mariestad. Foto: Madeleine Andersson

Ut i kylan efter 43 år på jobbet

NedläggningSnart har sista kyl­skåpet tillverkats på Electrolu­x i Mariestad. För dem som jobbat här i över 40 år väntar cv-skrivande och arbetslöshet. Pension – det är för dyrt tycker företaget.

9

Electrolux lovar stöd till trotjänarna

Hanteringen av trotjänarna på Electrolux fabrik i Mariestad har upprört känslorna. Nu säger företaget att man jobbar för ett ”riktat stöd” till de äldre som inte får avgångspension.

1

"Företaget har pensionerat 52-åringar"

ANALYS"I Mariestad gäller det som inte gällde i Fuenmayor, Florens, Nürnberg, Västervik eller Motala. Såvida inte vitvarujätten bjuder på något oväntat veckorna före jul", skriver DA:s Harald Gatu i en analys hur vitvarujätten har hanterat sina trotjänare.

2
Turkiet återgår gradvis till det normala – men det är en ny tid i landet. 
En tid där det civila samhället får mindre syre och där en underliggande rädsla hos befolkningen är konstant. Foto: Åke Ericson

Livet efter kuppförsöket

BildreportageTurkiet är porten mellan Europa och Mellanöstern. Landet håller nu på att förvandlas till en totalitär stat, menar fotografen Åke Ericson som har besökt Istanbul efter kuppförsöket.

Hämta mer