"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

En av många tomma, stillastående fabriker under finanskrisen: Volvo Powertrain i Skövde. Efter massuppsägningar följde krisavtal. Nu vill facket hitta en modell med utbildning i stället för uppsägningar. Foto: NIKLAS MAUPOIX

Nytt arbetstidssystem kan rädda jobb

Utbildning i stället för uppsägning. I Sverige kan det bli verkligt om facken, arbetsgivarna och staten kan komma överens. I Tyskland finns det redan.

Tryggare anställningar vid plötsliga kriser har blivit en förhandlingsfråga i årets avtalsrörelse.

Facken, arbetsgivarna och staten försöker komma överens om ett system som ska göra det möjligt att undvika massuppsägningar som under 2009.

 

När finanskrisen slog till för tre år sedan slog den hårt mot exportinriktade industriländer som Sverige och Tyskland. Produktionen föll drastiskt.

I Sverige sköt arbetslösheten i höjden. Men inte i Tyskland. Där hjälpte staten till att att få företagen att behålla och utbilda sina anställda. Systemet heter Kurzarbeit, ”kortarbetstid” och som räddade 1,2 miljoner jobb under krisen, enligt Deutsche Bank.

När konjunkturen vände uppåt igen fick Tyskland ett försprång. De hade sin personal på plats och kunde snabbt öka produktionen.

Kurzarbeit går ut på två saker. Företagen ska kunna behålla sina anställda vid tillfälliga kriser. Och när företagen befinner sig denna tillfälliga svacka ska de uppmuntras att utbilda sina anställda.

Systemet har funnits länge. I en eller annan form har det existerat sedan 1910.

Så här fungerar det nu:

Företag där anställda – på grund av en tillfällig kris – tvingas gå ner minst tio procent av arbetstiden kan få stöd av staten.

Men först måste arbetsgivaren komma överens med det lokala facket hur många som ska gå gå kortare arbetstid. Och hur länge. Maxtiden har varit 18 månader men under krisen förlängdes den till 24 månader.

Överenskommelsen mellan företag och fack ska sedan godkännas av den lokala arbetsförmedlingen.

Arbetsgivaren slipper betala in en del av sin avgift (40 procent av bruttolönen) till socialförsäkringssystemet för den som går på Kurzarbeit. Utbildas densamme slipper arbetsgivaren helt att betala in socialförsäkringsavgiften.

Den enskilde går ner till a-kassans ersättningsnivå för den tid han eller hon går på Kurzarbeit. Nivån på a-kassan är 60 procent i normalfall, 67 procent för den som har försörjningsansvar för barn.

Till exempel: den som minskar sin arbetstid med hälften får då 60 procent (eller 67 procent) av halva lönen från a-kassan. Minst. A-kassenivån är bara minimum. På många håll i landet har facken förhandlat upp nivån.

Facken har också förhandlat fram en kollektivavtalad Kurzarbeit som tar vid när den lagens 24 månader är till ända.

Enligt den kollektivavtalade modellen kan man gå ner 9 timmar från den normala veckoarbetstiden på 35 timmar till 26 timmar. Staten och arbetsgivarna betalar för 7,4 av de 9 timmarna.

Den kortare arbetsveckan påverkar inte arbetsgivarnas avgifter till sjukförsäkringen och pensionssystemet. Inte heller semesterlönen eller eventuell bonus påverkas.

Kurzarbeit-systemet innebar att arbetslösheten bara steg marginellt i Tyskland under krisen. Däremot deltog bara en minoritet i utbildning. Företagen höll hårt i pengarna trots att utbildningen kunde få statligt stöd. Mellan 25 och 80 procent av utbildningskostnaderna kunde staten stå för beroende på typ av utbildningsinsats.


hg@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

Därför fälldes Nordkalk

ANALYSLuleå tingsrätt har i den fällande domen mot Nordkalk pedagogisk rett ut fallets centrala frågor. DA har granskat tre av dem och försökt dra lärdomar av svaren.

"Inte ens smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.

3

Nordkalks böter: 4 promille av omsättningen

Gårdagens dom gav Nordkalk en företagsbot på 3 miljoner kronor. Det motsvarar fyra tusendelar av företagets omsättning, eller 1,5 dags försäljning. Kritikerna pekar på Norge där det inte finns något tak för bötesbeloppen.

Viktigt att hålla balansen i avtalet

KRÖNIKAAvtalen ska hantera arbetsgivarnas behov av flexibel produktion – men det måste gå att förena med de anställdas möjlighet att planera sin fritid.

Engagemanget börjar i det lilla

KRÖNIKAOrättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

Avtal 2017

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

Nu har förhandlingarna börjat om villkoren för anställda på tidningstryckerier. GS-facket kämpar återigen för deltidspension och mot hyvlade tider. Arbetsgivaren Medieföretagen vill sänka OB-ersättningar och är emot en låglönesatsning.

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

1

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Löneläget på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

"Det är lätt att dras med i skitsnacket"

ArbetsmiljöFrån stress till arbetsglädje – labbet på Stora Enso Hylte har lyckats vända trenden. Till hjälp tog de en whiteboardtavla, egentillverkade girlanger och en modig före detta polis.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Klockan är 10.15, Vallviks bruk

ÖgonblicketPå Vallviks bruk slår paketen in sig själva.

Striden om tiden

Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

"I början hade man respekt”

DET HÄR GÖR JAGCaroline Fredholm om att tämja en specialutrustad truck i Skoghall.

Avtal klart för lärlingar

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat avtal om lärlingsutbildning för gymnaiseutbildning. Avtalet har dröjt för att parterna varit oense om ersättningen

Facken får avtalsskiss idag

Avtalsrörelsen går i dag in i ett nytt tempo. Vid lunchtid väntas parterna få en skiss till ett nytt avtal. Senast i morgon vill de opartiska ordförandena ha svar.

Lindbäcks bygger höga trähus

Trähusföretaget Lindbäcks har vunnit en upphandling åt Sveriges kommuner och landsting som gäller bostadshus på 4-6 våningar.

10.25, Docksta skor

ÖgonblicketKlockan är 10.25 på Docksta skor.

"Det blir nog inte under två procent"

Avtal 2017På Lamiflex tjänar alla lika mycket, här får ingen någon del av LO:s låglönesatsning - men man ställer sig helhjärtat bakom den.

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Hämta mer
Close