”Dags att bredda principen en arbetsplats – ett fack!”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Alliansen mellan S och L i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå"Helle Klein, chefredaktör.

En av många tomma, stillastående fabriker under finanskrisen: Volvo Powertrain i Skövde. Efter massuppsägningar följde krisavtal. Nu vill facket hitta en modell med utbildning i stället för uppsägningar. Foto: NIKLAS MAUPOIX

Nytt arbetstidssystem kan rädda jobb

Utbildning i stället för uppsägning. I Sverige kan det bli verkligt om facken, arbetsgivarna och staten kan komma överens. I Tyskland finns det redan.

Tryggare anställningar vid plötsliga kriser har blivit en förhandlingsfråga i årets avtalsrörelse.

Facken, arbetsgivarna och staten försöker komma överens om ett system som ska göra det möjligt att undvika massuppsägningar som under 2009.

 

När finanskrisen slog till för tre år sedan slog den hårt mot exportinriktade industriländer som Sverige och Tyskland. Produktionen föll drastiskt.

I Sverige sköt arbetslösheten i höjden. Men inte i Tyskland. Där hjälpte staten till att att få företagen att behålla och utbilda sina anställda. Systemet heter Kurzarbeit, ”kortarbetstid” och som räddade 1,2 miljoner jobb under krisen, enligt Deutsche Bank.

När konjunkturen vände uppåt igen fick Tyskland ett försprång. De hade sin personal på plats och kunde snabbt öka produktionen.

Kurzarbeit går ut på två saker. Företagen ska kunna behålla sina anställda vid tillfälliga kriser. Och när företagen befinner sig denna tillfälliga svacka ska de uppmuntras att utbilda sina anställda.

Systemet har funnits länge. I en eller annan form har det existerat sedan 1910.

Så här fungerar det nu:

Företag där anställda – på grund av en tillfällig kris – tvingas gå ner minst tio procent av arbetstiden kan få stöd av staten.

Men först måste arbetsgivaren komma överens med det lokala facket hur många som ska gå gå kortare arbetstid. Och hur länge. Maxtiden har varit 18 månader men under krisen förlängdes den till 24 månader.

Överenskommelsen mellan företag och fack ska sedan godkännas av den lokala arbetsförmedlingen.

Arbetsgivaren slipper betala in en del av sin avgift (40 procent av bruttolönen) till socialförsäkringssystemet för den som går på Kurzarbeit. Utbildas densamme slipper arbetsgivaren helt att betala in socialförsäkringsavgiften.

Den enskilde går ner till a-kassans ersättningsnivå för den tid han eller hon går på Kurzarbeit. Nivån på a-kassan är 60 procent i normalfall, 67 procent för den som har försörjningsansvar för barn.

Till exempel: den som minskar sin arbetstid med hälften får då 60 procent (eller 67 procent) av halva lönen från a-kassan. Minst. A-kassenivån är bara minimum. På många håll i landet har facken förhandlat upp nivån.

Facken har också förhandlat fram en kollektivavtalad Kurzarbeit som tar vid när den lagens 24 månader är till ända.

Enligt den kollektivavtalade modellen kan man gå ner 9 timmar från den normala veckoarbetstiden på 35 timmar till 26 timmar. Staten och arbetsgivarna betalar för 7,4 av de 9 timmarna.

Den kortare arbetsveckan påverkar inte arbetsgivarnas avgifter till sjukförsäkringen och pensionssystemet. Inte heller semesterlönen eller eventuell bonus påverkas.

Kurzarbeit-systemet innebar att arbetslösheten bara steg marginellt i Tyskland under krisen. Däremot deltog bara en minoritet i utbildning. Företagen höll hårt i pengarna trots att utbildningen kunde få statligt stöd. Mellan 25 och 80 procent av utbildningskostnaderna kunde staten stå för beroende på typ av utbildningsinsats.


hg@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Banbrott

ÖGONBLICKETKlockan är 15.58 på Billerud Korsnäs, Gruvön.

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

”Budskapet är tydligt: Minska arbetsbelastningen!”

DEBATT”Våra medlemmar vill ha ett hållbart arbetsliv i stället för företagens kortsiktiga vinster,” skriver två företrädare gör GS.

Stress växande orsak till arbetsskador

ArbetsmiljöAllt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap. Många går till jobbet fast de är sjuka och bara hälften av medlemmarna tror att de klarar att jobba till pension. Det visar förbundets ny arbetsmiljörapport.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

För högern går sänkt skatt alltid först

KrönikaDen stora skiljelinjen i svensk politik handlar om vad som är en rimlig trygghet för medborgarna. Och här har Sverigedemokraterna tydligt visat var de står.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Orättvisorna måste minskas – nu!

KRÖNIKA20 år av växande klyftor har urholkat förtroendet för samhället. Nu måste arbetarrörelsen ta ett samlat grepp om jämlikhetsfrågan.

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

GS-facket tror på avtal för global rättvisa

GS-facket ansluter sig till regeringens vision Global Deal för att bryta snedfördelningen i världen. Arbetsgivarsidan är dock tveksam till om satsningen leder framåt.

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

”Trähus öppnar vägen för industriellt byggande”

DEBATTVi välkomnar regeringens sex miljoner för att öka kunskapen om industriellt husbyggande i trä. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal. Det krävs också konkreta åtgärder, skriver två talespersoner för SSU.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

”Vi har ­lagat lunch över öppen eld”

DET HÄR GÖR JAGTomas Brunholtz är språkmentor på Skogsstyrelsen.

Fortplantning pågår

ÖGONBLICKETKlockan är 16.28 på Bergvik Skog Plantor i Borlänge.

Ett knivskarpt intresse

ProfilenPappersarbetaren Kimmo Liljas knivar är ett hett byte både bland jägare och samlare. Se hans arbete och hör honom berätta om sin vassa hobby.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

Det blev inga smugglarhistorier

ÖGONBLICKETKlockan är 13.40 på Nittsjö keramik i Rättvik.

Dödsolycka i Degerfors

En lastbilschaufför avled efter att ha blivit överkörd av en truck på Outokumpu Stainless i Degerfors.

Hämta mer