Robotarna dödar kapitalismenLedarkrönika/Björn Werner

"Lyssna på idén om ett lärlingssystem likt det tyska."Helle Klein, chefredaktör.

Sandra Lind och Alexander Edenäs kämpar för att få pengarna att räcka. ”Jag har blivit en riktig reklambladsalkoholist. Man letar hela tiden efter de bästa erbjudandena”, säger Sandra Lind. Foto: Ylva Sundgren

Lång dags färd mot jobb

Sandra Lind har sökt över 500 jobb och fått nej på alla. Det tog två år innan hon fick en praktikplats. Arbetsförmedlingens bästa metoder för att få unga i jobb används knappt.

Fakta: Jobbgarantin för ungdomar

  • 40 909 ungdomar befann sig i jobbgarantin för unga i november 2011.
  • 7 633 började jobbgarantin för unga under samma period.
  • 1 945 slutade på grund av jobb. Det motsvarar cirka fem procent av deltagarna. (Källa: Arbetsförmedlingen)

Långtidsarbetslösa unga

  • 17 300 ungdomar mellan 15–24 år var långtidsarbetslösa i november 2011. (minst 27 veckor sammanhängande arbetslöshet)
  • 10 300 ungdomar befann sig i Fas 1 i november 2011. Det vill säga, det som kommer efter högsta tillåtna tid i jobbgarantin för unga. (Källa: SCB och Arbetsförmedlingen)

 

Så gör de i Holland – Läs DA:s reportage från januari 2011:

Rea på ungdomar Hollands frälsnIng

Klockan är strax efter fyra en gråmulen onsdagseftermiddag när 21-åriga Sandra Lind sätter sig vid köksbordet och startar sin bärbara dator. Två snabba klick senare är hon inne på Arbetsförmedlingens hemsida. I hennes hemstad Katrineholm, där 3 900 är arbetslösa, ligger 59 lediga jobb ute. Hon skummar igenom annonserna och sorterar bort jobben som hon saknar utbildning för: Bibliotekarie, mjuklödare och träslöjdslärare. Sen försvinner jobben som kräver erfarenhet.

När hon är färdig finns det en annons kvar.

En rullstolsburen tjej behöver en personlig assistent. Trots att Sandra saknar körkort som jobbet kräver bestämmer hon sig för att söka det. Hon läser annonsen noggrannare nu, skriver ner nyckelorden: Positiv, driven och skötsam. Dessutom ska hon tycka om att shoppa.

Sandra skriver ihop ansökningsbrevet på en dryg halvtimme. Rad efter rad av nyckelord prickas av. Hon kollar texten en extra gång för att se till att inga stavfel slant igenom rättstavningsprogrammet i datorn och sen mejlar hon in brevet tillsammans med sin meritförteckning. En mun kaffe senare fortsätter hon.

Nu är det bemanningsföretagens och de privata jobbförmedlarnas tur. Metrojobb, Proffice, Uniflex, Lokus, Workey. Samma visa här: Skumma och gallra. Men det finns inga fler jobb utan krav på erfarenhet och utbildning att söka.

Sandra Lind vet hur det känns när ingen vill ha en. Hon har sökt över 500 jobb. Inte bara i hemstaden Katrineholm, utan också i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Eskilstuna. Personalchefer och rekryterare i de flesta större svenska städer har läst hennes ansökningsbrev. Tusentals kronor har gått åt till frimärken, jobbsökarresor och kuvert.

Det har resulterat i två intervjuer på Ericsson och SKF. Jobbet som kvalitetskontrollant på Ericsson var i praktiken hennes när Japan drabbades av en jordbävning och efterföljande reaktorhaveri i Fukushima. Då slutade Ericsson köpa delar från Japan och jobbet försvann. Det var för mer än ett halvår sedan.

– När jag först blev arbetslös trodde jag att det skulle gå fort att få ett jobb. Efter ett tag började jag känna mig värdelös och oduglig, men sen så måste man vända på det och tänka att det är samhället det är fel på. Man måste tuffa till sig annars går man under.

Hon har varit utan arbete sedan mars 2010. Då hoppade hon av elprogrammet, trots att styrteknik var det roligaste hon visste.

Lusten hade börjat tryta och betygen störtdök. Efter ett snack med mamma Eva bestämde sig Sandra för att ta en paus och fortsätta med skolan när hon hade hittat motivationen igen.

I dag, nästan två år senare, kämpar Sandra fortfarande med att få in en fot i arbetslivet. Det är som om hennes enda chans försvann där i tvåan på gymnasiet när hon hoppade av.

Hennes historia är inte på något sätt unik. Drygt 17 000 ungdomar är långtidsarbetslösa.

Det sker i en tid när företagen formligen skriker efter svetsare, maskinoperatörer och mekaniker. Men ungdomarna har svårt att få de jobben. Kraven på erfarenhet och utbildning är ofta för höga.

Sandra får 2 990 kronor i månaden från Försäkringskassan som ersättning för att hon deltar i jobbgarantin för unga, berättar hon i backen upp mot sin lägenhet. 2 990 kronor som ska täcka allt utom hyran och elen, det betalar socialen. Runt den femtonde varje månad brukar pengarna vara slut.

Just nu är det extra kämpigt. Hennes mobil håller på att gå sönder och hon måste köpa en ny. Står hon utan telefon är det helt kört om en arbetsgivare skulle ringa.

Hon bor tillsammans med sin kille Alexander som också letar jobb, och katterna Edgar och Alligator. Men det som skulle kunna vara ett idylliskt första boende naggas i kanten av stress och oro inför framtiden.

– Vi blir osams för vi går varandra på hälarna hela tiden. Vi är ju alltid med varandra, säger Alexander.

Sandra nickar och fortsätter:

– Man blir arg för att den andre inte har diskat, även om det bara är en tallrik i diskhon. Men det är bara för att man är så frustrerad över att man inte har jobb och inkomst.

Det är mer än sambolivet som tar stryk. Sandra har gått upp femton kilo de senaste två åren.  Ena knäet gör så ont att hon inte kan träna, men socialen vill inte bekosta ett läkarbesök och själv har hon inte råd. Det syns när hon står upp, hon aktar sig för att stödja på högerbenet.

– Det kostar 150 kronor på vårdcentralen och sen kostar det lika mycket till hos ortopeden. Jag har inte de pengarna.

Likadant är det om hon skulle råka ut för en olycka.

– Om jag skär mig eller bryter benet måste jag ringa till socialen och fråga om de betalar min sjukhusvård innan jag åker till akuten. Man har inte råd att bli sjuk när man är så här fattig.

Hur hamnar en människa i den här misären? Hon är lat, tänker du kanske. Eller för kräsen i val av jobb.

Dagen då Sandra skrev in sig på Arbetsförmedlingen kommer hon aldrig att glömma. Det var då hon förstod att det är andra regler än för vuxna som gäller för arbetslösa ungdomar.

Det var någon vecka efter att hon hoppat av skolan. En alldeles för varm och vårig dag för att vara i mars. Hon var på bra humör, tänkte att det där med jobbsökande skulle vara snabbt avklarat. Hon som både är stark och smart skulle fixa ett jobb på nolltid.

Den här gången var hon på plats klockan tio när Arbetsförmedlingen öppnade, dagen innan hade hon väntat förgäves i flera timmar. Handläggaren tog emot henne med ett kort handslag och visade in henne på sitt rum.

Efter några korta standardfrågor om tidigare erfarenhet och utbildning stod Sandra på gatan igen. Hennes möte var över på tio minuter. Hon hade varken fått information om hur jobbläget såg ut på orten eller vad hon borde göra härnäst. Hennes individuella handlingsplan kom på posten en vecka senare. Där stod det bara att hon skulle söka jobb och att hon efter tre månader hamnar i jobbgarantin för unga.

– Jag kände mig väldigt arg efteråt. Handläggaren fnös åt mig när jag sa att jag inte hade något körkort. Så får man inte göra, sparka på någon som redan ligger ned.

De första nittio dagarna var ett helvete. Inga pengar och inget stöd från Arbetsförmedlingen. Sandras dröm om ett jobb smulades sönder. När hon väl kallades till informationsträff för jobbgarantin för unga var hon på botten. Tillsammans med nio andra ungdomar satt hon och lyssnade i flera timmar. Långsamt tändes hoppet igen. Nu skulle hon få både praktik och utbildning.

Så fel hon hade.

Jonny Grundelius var handläggaren som höll i informationsmötet. Han har jobbat som arbetsförmedlare i elva år. De senaste två åren har han bara haft hand om ungdomar. Just nu är han ansvarig för drygt 200. En vanlig arbetsvecka träffar han ett tiotal av dem. Inne på sitt kontor visar han sin nötta plastkalender. Dagarna är fullproppade med möten, informationsträffar och besök. Tiden räcker inte till för alla.

– De ungdomar som behöver lite extra stöd hade klarat sig bättre om jag hade kunnat träffa dem oftare, kanske en gång i veckan under ett par månader. Men den möjligheten finns inte.

Han vill hinna lära känna ungdomarna bättre för att kunna matcha dem mot arbetsgivare. Den personliga kontakten är viktig för att lyckas få ett arbete.

– Det har blivit tuffare på arbetsmarknaden. Kraven har höjts utan att jobben blivit så mycket svårare. I dag räcker det knappt med gymnasiebetyg för att få ett jobb på lager.

Alla som deltar i jobbgarantin för unga ska erbjudas någon form av aktivitet. Antingen utbildning, coachning eller praktik. Just praktiken är det som snabbast brukar leda till jobb, säger Jonny. Men praktik och utbildning är svårt att få. Under 2010 stod praktik för mindre än åtta procent av aktiviteterna i jobbgarantin för unga. Utbildning, som också ofta leder till jobb, var knappt fyra procent.

– Många som frågar efter praktik får ett nej. Jag tror att det beror på att företagen är så slimmade i dag. De har inte tid med en praktikant, säger Jonny Grundelius.

Nästan lika illa är det i kommunen. Praktikplatserna som vårdbiträde och barnskötare är knutna till gymnasiet. Arbetslösa ungdomar med fel utbildning har svårt att få in en fot.

Så vad gör alla långtidsarbetslösa unga i stället för att vara på praktik eller gå yrkesutbildningar?

De lär sig skriva ansökningsbrev och hur man söker jobb. I mer än tio månader. Det tar i snitt 315 dagar att få ett jobb efter inskrivningen på Arbetsförmedlingen.

Jonny Grundelius tycker att det är alldeles för länge. Insatserna kommer i gång för sent.

– Många unga mår psykiskt sämre i dag än för tio år sen. Och det är klart, får man femtio nej i rad börjar man fundera på om man någonsin kommer att få ett jobb.

För Sandra har jobbgarantin för unga varit en återvändsgränd. Hon stryker undan den lilafärgade luggen och försöker förklara: Helst av allt vill hon arbeta som automationselektriker i tillverkningsindustrin. Det är det hon pluggade till på gymnasiet. För att kunna söka de jobben måste hon läsa upp ett par kurser i styrteknik.

Men hon hade ingen koll på reglerna. För lite mer än ett år sen började hon på en floristutbildning bara för att ha något att göra. Nu i efterhand förstår hon vilket misstag det var.

– Det passade mig inte alls. Jag är för grabbig för en sån linje. Tjejerna där var så tjejiga och alla lärare var så pimpinetta.

Hon avslutade aldrig utbildningen och nu får hon inga nya lån för att plugga styrteknik. Och studielån måste hon ha, börjar hon plugga stryps all ersättning från Försäkringskassan och socialen.

Hon vill också jobba som CNC-operatör, ett bristyrke inom industrin som Arbetsförmedlingen utbildar till i flera delar av landet. Den utbildningen får hon inte gå.

Man måste vara över 25 år. Ungdomar får bara gå kurser på max ett halvår. Sandra skakar på huvudet åt hur orättvist det är.

– Varför ska jag behöva vänta tills jag är 25? Om jag fick en utbildning nu skulle jag kunna få jobb direkt.

Alla andra jobb som hon har sökt kräver antingen många års erfarenhet eller så är det flera hundra sökande.

Det är en tisdagsförmiddag i slutet av oktober. Sandra är på möte med sin jobbcoach Pia. För en vecka sen fick Sandra i uppgift att tänka ut tio ställen som hon skulle vilja göra praktik på.

Ett handskrivet papper med företagens namn och kontaktuppgifter ligger på bordet. Sandra har rangordnat dem, helst vill hon vara på Ica Nära. Sen följer ett boende för funktionshindrade och Lindex. Men det är hennes jobbcoach som ringer samtalen. Sandra ska lära sig hur man pratar i telefon med en arbetsgivare.

Ica säger nej direkt. Lindex också. Pia försöker hålla modet uppe, under varje samtal säger hon att just den här platsen ligger först på Sandras lista. Det hjälper inte, ingen har plats för Sandra.

Hon känner sig helt tom när hon går från jobbcoachen. Vad ska hon göra nu? Plötsligt ringer mobilen i väskan. Mormor Gun. Hon berättar att hon har tjatat på några bekanta och har lyckats ordna en praktikplats.

Tjejen som älskar kodscheman och automatiseringsprocesser ska göra praktik på en handelsträdgård. Kanske, kanske finns det en chans att de kommer att anställa henne efteråt.

Hon får i alla fall uppleva känslan av att vara på ett jobb. En paus i tristessen. Det betyder mycket för henne.

– Det är jobbigt att alltid vara den som har tid att ses. Ibland vill man träffa kompisar men så kan de inte för att de måste jobba över. Det skulle jag också vilja få säga någon gång.

Hon pratar snabbare nu. Ämnet gör henne förbannad. Det är så mycket som är fel. Arbetsförmedlingens oförmåga att hjälpa henne, osäkerheten för framtiden, känslan av att livet rinner i väg.

Sandra vill bara ha ett jobb att gå till. Få känna att hon är på väg någonstans.

– Hela tiden får man höra att ungdomar inte får jobb för att vi är lata. Men jag och mina kompisar som är arbetslösa vill inget hellre än att arbeta. Vi kan göra hur tunga och skitiga jobb som helst, bara det är ett jobb.

”Jag skulle ta vilket jobb som helst”– tre unga arbetslösa berättar
”Åtgärderna fungerar i huvudsak bra”

Text: Björn Wendelborn Barr Research: JOSEPHINE BERGENMAR LAGER

Läs mer från Dagens Arbete:

DA granskar tryckeriernas momshärva

Grafiken är uppdaterad 25 mars 2015.

Fullt slagsmål om miljarderna

Minst tusen rättsprocesser pågår – i värsta fall riskerar både tryckerier och kunder att gå i konkurs.

Elanders förlorade om tryckerimomsen

Elanders Sverige förlorade tryckerimomsmålet i tingsrätten idag. Därmed står det 1-1 i den infekterade kampen mellan stora tryckerier och deras kunder.

Momsen till debatt i riksdagen igen

Nu är det finansminister Magdalena Anderssons tur att svara på vilket ansvar regeringen har för att rädda drabbade tryckerikunder från konkurs.

Tryckerierna som fått mest moms tillbaka

Hela listanDagens Arbete har tagit fram en unik lista över de tryckerier som har fått mest pengar från Skatteverket. V-Tab toppar med 661 miljoner.

Bränder under jord

Rökdykning är Sveriges farligaste jobb. De måste alltid bära med sig vattenslangar under en insats. Om rökdykarna följer reglerna kan de bara ta sig in 150 meter i en brinnande gruva. Nu kräver gruvarbetare och experter att bestämmelserna ändras. Foto: Per Rohlén/Barbaraprojektet

Räddning förbjuden

DA granskarBrandmännen får inte gå in och rädda gruvarbetares liv. Sören Eriksson bröt mot reglerna för att rädda instängda jobbarkompisar.

SL och räddningstjänsten samarbetar för att utveckla       räddningsförmågan i tunnelbanan. ”Det är ett område som både vi och räddningstjänsten vill förbättra”, säger Tomas Ojala på SL. Foto: Per Rohlén/Metro

Skräcken: Eldsvåda i tunnelbanan

Tusentals kan bli fast. Reglerna för rökdykning är anpassade för hus och lägenheter.

När en lastbil började brinna djupt ner i LKAB:s gruva i Kiruna fångades Bengt Almquist och tre andra gruvarbetare i brandröken.

Bengt blev fånge i röken

1 000 meter under jord i Kiruna.Bengt blev fånge i röken: ”Lungorna sa stopp”

”Fyra timmars luft är alldeles för kort”

Fyra timmar luftTuffare regler för räddningskammare utomlands.

gruvrep-tunnelbrand

Här brinner tåget

FilmSe övningen med brand i tunnel

Från gruvexplosionen i Soma, Turkiet. Foto: TT

10 brandkatastrofer under jord

Bränder10 katastrofer under jord

Rune Lundberg överlevde i brinnande gruvan

InstängdHör Rune Lundberg berätta hur han överlevde branden i gruvan

DA granskar Plymouthbröderna

”Jag sticker hellre och riskerar att förstöra mitt eget liv än stannar, skaffar fru och barn och förstör en hel familj”, tänkte John innan han lämnade Plymouthbröderna.  Foto: NICKE JOHANSSON

Så lyckades John lämna sekten

Plymouthbröderna är en sluten religiös sekt. Medlemmar driver en kritiserad friskola och kontrollerar ett industriimperium som är fientligt mot facket. Dagens Arbete har träffat John, en av få som lyckats slita sig loss från sekten.

Robotiseringen av arbetslivet

grafik-robotar

Möt din nya jobbarkompis

En ny generation robotar tar plats bredvid dig på bandet. De tar gamla jobb 
– men kan de också skapa nya?

DA granskar nystartsjobb

Många företag man ringer till frågar efter nystartsjobb. De vill ha billig arbetskraft. Har man inte rätt till det är man chanslös, säger Yussuf, som egentligen heter något annat. Foto: REBECKA UHLIN

"Vi utnyttjas utan att någon bryr sig"

NystartsjobbAllonias Sebhartu slog larm. Facket slog larm. Yussuf blev lurad på lön och vann i tingsrätten. Ändå fortsätter Arbetsförmedlingen att betala ut bidrag till arbetsgivaren.

Företagen som flyttar hem

Konstruktion och produktion nära  varandra – produktionsteknikern  Magnus Palmqvist och operatören  Johan Skarfelt samarbetar när en ny produkt ska utvecklas. Närheten  snabbar på förnyelsen. Foto: OLA HÅKANSON

Därför tar företagen hem jobben

Jobbflytten till utlandet har mattats av. Läs om varför det lönar sig att tillverka nappar i Sverige i stället för i Asien.

10 orsaker 
att ta hem 
produktionen

Krångel, kvalitetsproblem och ökade kostnader.Här är tio av de vanligaste skälen till att företag flyttar tillbaka.

Inhyrning i industrin

bara-graf

Nya arbetslivet: Frihet, tystnad och otrygghet

InhyrningInhyrningen har ökat med 33 procent jämfört med i fjol. Här är berättelsen om den flexibla arbetsmarknaden. Allt började 
med ett politiskt beslut 1993.

”Kan jag gå med?” Rasmus Carlsson ringde runt till olika fackförbund för att  ta reda på vilket som passade honom. Foto: JANN LIPKA

Vart ska Rasmus ta vägen?

Vikariat på skolor vissa vardagar. Diskplockare, telefonförsäljare eller personlig assistent vissa kvällar och helger. Och på sommaren ett jobb inom industrin. Arbetsmarknaden har blivit flexibel, men har fackförbunden hängt med?

DA granskar TSL

Vill vinna kontrakt. Omställningsföretag över hela landet uppvaktar  fackets företrädare med gåvor. Målet är att etablera en relation och säkra  de lönsamma omställningsuppdragen.  Foto: TT NYHETSBYRÅN, PIXHILL  Bildcollage: ISAK KRANTZ

Företag mutar för dina pengar

Guldspadenominerad 2013Travkväll på Solvalla, datorer och SM-slutspel i hockey. Dagens Arbete avslöjar en mutkultur där omställningsföretag smörjer fackets ombudsmän i jakten på uppdrag.

Omställd fyra gånger. Josefin Holmsgaard är trött på att bli coachad. ”Skriva personligt brev och uppdatera cv:t för 20 000 kronor. Been there, done that. Jag gör det inte igen.”	 Foto: DAVID SCHREINER

Trixande med statistik bakom coachföretags fina jobbsiffror

Omställningsföretagens resultat höjs till skyarna av fack och arbetsgivare: ”8 av 10 arbetare får nytt jobb” Men statistiken är missvisande. Många får tillbaka sitt gamla jobb. Andra erbjuds inhopp på bemanningsföretag.

DA granskar arbetsmiljöbrott

straff-drag

Orsaka dödsolycka – inte värre än att stjäla mobil

Den som blir dömd för att ha orsakat någons död på jobbet kan räkna med ett lindrigt straff. 60 dagsböter och villkorlig dom är genomsnittet – ett straff man också kan få för att exempelvis stjäla en mobil.

sa-straffas-foretagen-grafik

Så straffas företag vid dödsolyckor

GrafikFöretagen betalar i snitt 1,3 miljoner kronor i böter. Räknat på genomsnittsomsättningen motsvarar det 0,05 procent.

Andreas Brindedahl ska lämna Kiruna och gruvan. Högskolestudier väntar. Han känner sig inte bitter men konstaterar: ”LKAB kände till lönefusket.” Foto: LARS THULIN

"LKAB tjänade på fusket"

Tjugo av LKAB:s gruvarbetare sparkades ut efter att ha fuskat med övertiden. Enligt gruvjätten låg allt ansvar hos de anställda. Nu bryter Andreas Brindedahl och hans kolleger tystnaden.

Lång väg till lika lön

DA granskarKvinnor tjänar i genomsnitt sämre än sina manliga kolleger, oavsett befattning. Det visar en unik kartläggning av lönerna på pappersbruken som Dagens Arbete har tagit fram.– Statistiken bekräftar tyvärr den bild vi själva har, säger Mikael Jansson, ombudsman på Pappers.

Så gjordes undersökningen: SCB har genomfört enkätundersökningen på IF Metalls uppdrag  under perioden september–oktober 2013. Urvalet bestod av 6 000 personer och totalt svarade 2 842 personer, 48 procent.

En av tre har belastningsskador

Ny undersökningSvenska industriarbetare lever farligt. Många oroar sig för olyckor och arbetsuppgifterna är enformiga. Nästan var tredje IF Metall-medlem har belastningsskador. – Slimmad, anorektisk bemanning är förklaringen, säger ordföranden Anders Ferbe.

Ben Sjöberg tog strid mot bemanningsföretaget och fick ett skadestånd på 60 000 kronor som kompensation för den uteblivna garantilönen. Men några fler uppdrag fick han inte. Foto: TINA ENGHOFF

Telefonen tystnade när Ben krävde rätt lön

Dagens Arbetes granskning visar att företag rundar reglerna och slipper betala ut garantilönen.

Foto: JYOTHY KARAT

’’Volvos lön går inte att leva på’’

Volvo är den sämsta arbetsgivaren i branschen, anser 
Volvoarbetare i tre världsdelar. Shankarappa tjänar 650 kronor i månaden och kan inte försörja sin familj. Och kommer han en halvtimme för sent förlorar han halva dagslönen. 
På Volvo i Indien hungerstrejkade arbetarna för bättre villkor.

Nit- eller vinstlott vid uppsägning? Det hänger till stor del på vilket företag som säger upp. Lars-Inge Björlin, Vovlo Bussar, och Eva Svedjerot, före detta Ericssonanställd. Foto: ØYVIND LUND och GUN WIGH

Uppsagda till olika pris

Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.

Carolina Mendez: ”Vad kan vi göra mot att vissa drar ifrån?”. Hon tjänar 19 900 kronor i månaden och tycker att det är svårt att få pengarna att räcka. Foto: JONAS LINDSTEDT

En vd lika med 
83 anställda

För tio år sedan hade Assa Abloys vd en lön med bonus som motsvarade 27 arbetarlöner. I dag är siffran 83. Dagens Arbete har granskat tio industriföretag. Direktörernas löner stiger betydligt snabbare än 
arbetarnas.

Plantans pris

Det var 18-årige Adrian Ojocs första resa utanför hemlandet Rumänien. Han drömde om pengarna han skulle tjäna på att plantera tall och gran åt det statliga bolaget Sveaskog. Men mellan Gällivare och Överkalix tog allting slut. (Bilden är ett montage.)     Foto: SCANPIX och ANDREI ASTEFANESEI

Adrians död – ingens ansvar

Guldspadenominerad 2012Fem män från Umbraresti i Rumänien kom till 
Sverige med en dröm. 18-årige Adrian Ojoc var 
en av dem.

Familjen Pernum (från vänster Andreas, Anette,  Linnéa och Malin) sörjer Claes bortgång. Dottern Malin och barnbarnet Linnéa har flyttat hem till Anette för att stötta henne. Familjen vädjar till Arbetsförmedlingen att ompröva sitt beslut. Foto: ADAM HAGLUND

Lönebidragsanställda blåsta på pensioner

Guldspadenominerad 2012Arbetsförmedlingen skickar sjuka och funktionshindrade till arbetsgivare som struntar i försäkringar och pensioner. När riksdagen ville veta hur många ljög Arbetsförmedlingen.

Efter tio minuter med personalchefen drogs löftet om jobb tillbaka. Arman  "passade inte i personalgruppen". Foto: MARTA BORDIN

Arman fick inte upprättelse

Etnisk diskrimineringHundratals anmäler varje år att de har utsatts för etnisk diskriminerin­g på jobbet, men det är mycket svårt att få rätt. Bara två arbets­givare har fällts de senaste 20 åren.

Foto: ANDERS ANDERSSON

Kylan sveper in från söder

Tunga steg genom fabriken. Snart har den tystnat, Pilkingtons stora glasfabrik utanför Halmstad. Europakrisen slår nu mot Sverige. 30 000 industrijobb beräknas försvinna.

Efter att ha misslyckats i skolan hamnade Tom Lindvall, 25, i en mardröm av meningslösa åtgärder.  Foto: LASSE HEJDENBERG

Tusentals unga på väg in i fas 3

ÅtervändsgrändTom, 25, har aldrig haft ett jobb. Han drömmer om att bli industriarbetare men har fastnat på Arbetsförmedlingens slutstation. Tusentals unga står nu på tröskeln till fas 3.

Den hemlösa katten Maja dök upp precis när Marie mådde som sämst. Hon hade tvingats lämna omskolningen till lärare och var ensam hemma under dagarna. ”Maja ser alltid arg ut, men hon gillar att gulla”, säger Marie. Foto: MARIA GRANDELIUS

Dömd på förhand

Försäkringskassans läkareAllting du säger kan vändas emot dig. Maries öppenhet fick ett högt pris. Hon är en av flera som gått miste om 
ersättning när Försäkringskassan vägrat att rätta till fel.

En ånghammare intatuerad på ryggen. Varför? Det handlar om stolhet. Och om Sandviken. Stolthet och stål. Johan Lundqvist har minst nio kompisar som också har hammaren någonstans på kroppen.   Foto: DANIEL ROOS

”Tar man bort stoltheten blir folk förbannade”

Sandviken vore inte Sandviken om det inte vore för Sandvik. En 150-årig framgångssaga som nu står inför ett nytt kapitel: huvudkontoret flyttar. Oron växer, men spelar det någon roll var ledningen sitter?

Svåra känslor av skam och skuld, som behandlades på fel sätt, gjorde det omöjligt för Tore Hägbom att fortsätta sitt arbete på Nordkalk på Gotland. Oddsen var låga för att få sina besvär erkända som arbetsskada. Men han lyckades. Nu hjälper han Fiskeklubbens barn att snickra en gång i veckan.

Tore fick rätt efter 30 års pina

Mardrömmar och skuldkänslor har plågat Tore Hägbom i 30 år. Nu har han fått rätt i domstol. Besvären är en arbetsskada, kopplad till tre ungdomars död. En unik dom, enligt LO-TCO Rättskydd.

da_1326207863225_assaabloy.jpg

Fabrikerna töms – ägarna blir rikare

Företagen jagar allt högre vinster. Ägarna belönas, fabriker töms och jobben flyttar. Det är vinstkraven som ligger bakom krisen, säger en tung ekonom.

Foto: SÖREN HÅKANLIND

Natt över Billingsfors

ReportageExakt vad som hände på mesasilons tak denna förbannelsens augustikväll på Billingsfors bruk lär ingen få veta. Bara att tre arbetskamrater kastades in i en ond dröm.

Lönerna släpar efter vinsterna. Det beror på att företagen blivit effektivare. Men också på valutan. När kronan sjunker i värde får exportföretagen mer i kronor när de säljer utomlands. SKF-arbetarna Vesa Nordlund, Ivan Djoric och Andreas Lundberg tycker att det är arbetarnas tur i den här avtalsrörelsen. NIKLAS MAUPOIX

Företagen tjänar mer och mer på dig

Du bidrar allt mer till företagens kassaklirr. Vinsten per 
anställd har mer än fördubblats de senaste tio åren, enligt 
Dagens Arbetes granskning av de största industriföretagen.

Lucas är en av flera som har behandlats kränkande hos Försäkringskassans läkare Erling Vabö. "Jag var helt förvirrad efteråt."

Sjuka skickas på skräckmöten

Läkaren skrek åt de sjuka. Han sa att de ljög och kallade deras vanliga läkare för knarklangare. Till honom skickas deprimerade människor - av Försäkringskassan.

"Vi var en lönsam fabrik, varje spis vi tillverkade gick med vinst. Men jobben försvann ändå", säger Peter Karlsson. Foto: HENRIK WITT

Rekordstora utdelningar - igen

Pengarna rullar. Årets aktieutdelningar närmar sig rekordnivåerna strax före krisen 2008. Aktieägarna har fått sitt. Men nu – när det är dags för arbetarna – hotar en ny kris.

Bild: ROBERT HILMERSSON

Snuvad på ålderns höst

Pigga pensionärer som lever allt längre. Det är den verklighet som får regeringen att vilja höja pensionsåldern. I samma Sverige går varannan industriarbetare i pension innan de fyllt 62. Välkommen till en annan verklighet.

Under vintern och våren åker Mikael Åström runt på mässor i hela Sverige och säljer bad- och bastutunnor. Han nekar till uppgifter om att han skulle skrika och hetsa anställda. ”Jag var värre för tio år sedan. Nu har jag lugnat ner mig”, säger han. Foto: VERONICA LJUNG-NIELSEN

Hit skickas arbetslösa

Maskinerna är livsfarliga, personal slutar på löpande band, miljoner i skatteskulder och hundratals betalningsanmärkningar. Hit skickar Arbetsförmedlingen arbetslösa och bjuder på arbetsgivaravgiften.

Krisavtal men inte för chefen

Ugnsskötaren Lennart Olsson fick krisavtal och 3 000 kronor mindre i månaden. Chefen höjde års-lönen med 1,5 miljoner. Så gick det till på Sandvik Materials Technology krisåret 2009.

Färre får ny chans

Rehabilitering eller inte – det beror på din arbetsgivare. Bilmekanikern Justin Russell slipper byta tunga växellådor sedan han kom tillbaka från en lång sjukskrivning. Tommy Bäckström hade mindre tur. När han inte längre kunde gå ensamma jourer blev han uppsagd.

Arbetarna som företagen får betalt för

Löner är usla. Rättigheterna få. Arbetsgivare hunsar, hotar och tjänar pengar på dem. –  Vi är moderna slavar, säger Eva Kostenniemi.

Nästan varje morgon vaknade Josefine Norlin till låten Come back to me med Axel Rudi Pell, pappa Håkans favoritmusik. En låt som också spelades på Håkans han var begravning. ”Pappa förstod nog aldrig själv hur dålig. Han pratade ofta om att komma hem, när han låg på sjukhuset.” Foto: ROGER VIKSTRÖM

Praktikplatsen blev slutet för pappa

Guldspadenominerad 2011Arbetsförmedlingens praktikplats blev Håkans död. Han skickades ut till Sveriges farligaste jobb med en motorsåg i handen. Ett år senare väntar döttrarna fortfarande på svar. Varför dog pappa?