"Dags för en 'Swedish deal' för stad och land"Helle Klein, chefredaktör.

"Vi har oändliga möjligheter i en global värld"Krönika, Susanna Alakoski .

Vem ska ha makten över din lön?

Hur ska din lön bestämmas? Den frågan är viktig för dig! Jo, jag vet att en del av er som läser det här är arbetslösa och följaktligen inte har någon lön, men frågan är viktig för er ändå.

Hur ska en lön bestämmas? Under året kommer Pappers att jobba mycket med att hitta svaret. Vi ska tillsammans med Skogsindustrierna utreda en ny lönemodell.

För att få någon rätsida på problemet måste vi dela upp vår fråga i flera bitar. På vilka grunder ska lönen bestämmas? Vem ska bestämma lönen? Hur ska det gå till rent praktiskt?

På vilka grunder ska lönen bestämmas? Svaren skiftar beroende på vem man frågar. Frågar man vissa arbetsgivare så tycker de att arbetsgivare som har lite pengar (om till exempel ett företag går dåligt) ska få betala låga löner medan arbetsgivare som har mycket pengar ska kunna betala höga löner.

Som vi löntagare alla vet är det för det mesta det förra som förs på tal medan det senare sällan blir aktuellt. Frågar man i stället en fackförening får man antagligen svaret att alla medlemmar har rätt till en god lön oavsett hur mycket eller lite pengar arbetsgivaren anser sig ha.

En sak brukar dock fack och arbetsgivare vara överens om, nämligen att den som utför ett mer kvalificerat arbete ska ha mer betalt. Det är den överenskomna grunden på vilken lönen ska bestämmas.

Vem ska bestämma lönen? Ja, även om grunden är klar måste någon tolka vad ett mer kvalificerat arbete egentligen är. Utför en mer erfaren person ett mer kvalificerat arbete? Är det den med längre utbildning som gör ett mer kvalificerat arbete? Är det den som chefen tycker mest om? Är det den som arbetskamraterna tycker är bäst?

Om man får tro vissa arbetsgivarorganisationer ska lönen sättas ”direkt i samtal mellan chef och medarbetare”.

Enligt kritikerna betyder det att den anställde visserligen får prata om han törs, men att det är chefen som bestämmer lönen.

Andra tillägger att samtalet sällan blir av men att chefen bestämmer ändå. Från fackets sida säger vi att kollektivavtalet ska säga vilka arbeten som är mer kvalificerade.

Hos oss inom Pappers har det ofta skett så att vi tillsammans med arbetsgivaren på den arbetsplats det rört sig om har kartlagt de olika arbetsuppgifterna och vilka kvalifikationskrav som de är förknippade med.

Därefter har vi förhandlat fram betalningen för de olika arbetsuppgifterna och på så sätt format lokala lönesystem på fabrikerna. Alla som utför ett visst jobb ska ha samma lön. Den som utför något extra utöver sitt vanliga arbete ska ha ett lönetillägg som ska vara lika för alla andra som gör samma sak.

Det skiljer sig en hel del mellan de olika fabrikerna, men ungefär så är det. Arbetsgivarna tillägger ofta att det inte bara är vilka arbetsuppgifter man har som ska spela roll, utan även hur bra den anställde utför dem, hur bra den anställde bidrar till andan på arbetsplatsen, hur bra den anställde är på att samarbeta med andra. Prestationer i dessa avseenden, bra som dåliga, ska också ha betydelse för lönen menar de.

Med handen på hjärtat måste vi nog hålla med arbetsgivaren lite. Visst spelar sådana saker roll. Frågan är bara vem som ska värdera dem i lön. Arbetsgivarna tycker för det mesta att de ska göra värderingen och sätta lön därefter, men varför ska det vara så?

Det är nästan alltid så att arbetskamraterna bäst vet vem i gänget som är duktigast och bidrar mest och bäst. Kanske borde arbetsgivarna avstå från att fördela sådana lönetillägg och i stället låta de anställda själva sköta detta? Lönesättning är en fråga om makt. Vem ska ha makten? Arbetsgivaren, de anställda eller båda? Vem ska bestämma din lön?

Hur ska det gå till rent praktiskt? Om grundkriteriet kvalifikation får gälla och om maktkampen mellan arbetsgivarna och de anställda kan nå en balanspunkt där båda sidor kan känna sig hyfsat nöjda, då blir det praktiska nog inte så svårt. Då gäller det bara att formulera den nya lönemodellen i vårt kollektivavtal. Sedan ska arbetsgivarna och Pappers avdelning på varje fabrik formulera denna samsyn i form av ett klart och tydligt lönesystem som förs in i lokalavtalet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: David Lundmark.

”Drömmen är ett eget plan”

Fastspänd i en leksak av plast en halv kilometer upp i luften med en surrande propeller framför ansiktet. Exakt där finner pappersarbetaren Rejhan Fejzovic lugnet och njutningen.

Fackliga rättigheter H&M

Industi Alls Jyrki Raina, H&M:s Karl-Johan Persson och IF Metalls Anders Ferbe undertecknade det ettåriga avtalet förra året. Nu förlängs det. Foto: Carin Wallenthin

HM förlänger globalt fackligt avtal

För ett år sedan tecknades avtalet som rörde för 1,6 miljoner arbetare hos den svenska klädjätten H&M:s underleverantörer. Avtalet var ettårigt men nu gäller det tills vidare. "Ett kvitto på att det fungerat", säger H&M:s hållbarhetschef Anna Gedda.

Electrolux i Usa

Electrolux, Memphis

Ja till facket vid Electrolux i USA

De anställda vid Electrolux spisfabrik i Memphis, USA, har med stor majoritet sagt ja till att företrädas av facket. Det är också en markering mot företagets platschef, som tidigare har sagt att "facket inte behövs på den här fabriken".

Framtidslandet

"Ansvaret måste ligga lokalt"

DebattSka man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

Foto: ØYVIND LUND

Uppdrag: Rädda bygden!

Ack Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

2

Avtalet på Scania

Foto: TT

Globalt avtal tryggar Scaniajobben

I dag tecknades ett globalt avtal om en jobbgaranti för 26 000 Scaniaanställda över hela världen. Ingen ska förlora jobbet på samordningen med tyska MAN. Avtalet garanterar också fortsatt utvecklingsarbete i Sverige.

1

"En omstridd import från Tyskland"

AnalysEn främmande fågel har för första gången välkomnats av ett svenskt fackförbund - jobbgarantin. DA:s Harald Gatu förklarar hur det gamla motståndet bröts och frågar: Vem står på tur efter Scania?

3

Stampens kris

Foto: Marie Edholm.

Klart även för Vimmerby

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter och Vimmerby har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

GS ombudsman Magnus Leoson utanför rättssalen. Till vänster Stefan Persson och Lars Lund. Foto: Marie Edholm.

V-tabs skulder skrivs ned

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Migrationen och den svenska modellen

Vägen framåt måste handla om stora investeringar i utbildning, inte i sänkta löner, menar LO. Foto: TT

LO: Utbildning är vägen framåt

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

"Vi behöver sänka timkostnaden"

DebattDen flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

1
Foto: David Lundmark.

”Det är 700 hästar i varje motor”

Det här gör jagDaniel Buhr är förman på Docksta varv, som gör båtar till bland annat försvaret. Se och lyssna på honom under provturen med Dagens Arbete.

Alla får stanna på Fanerami

Alla får behålla jobben på det anrika fanerföretaget Fanerami i Tranås, som gick i konkurs i våras. Dessutom fick GS-facket igenom kraven på bibehållna löner.

Satsning i Skåpafors

Foto: Sara Kroon.

Hög hastighet ger bruket nytt hopp

Skåpafors110 miljoner för att bygga om pappers­maskinerna. Efter flera tuffa år satsar Rexcell igen på bruket i dalsländska Skåpafors.

Utveckling utan nyanställningar

Rexcells vd Stefan Åbom är vanligtvis pratsam. Men när han får frågan om satsningarna kommer att leda till fler jobb svarar han snabbt och kort – nej.

Ericsson bantar i Sverige

Foto: TT

"Ett rykte att ta på allvar"

Analys"Obekräftade uppgifter ska alltid tas med skepsis. Men om avsändaren heter Ericsson finns all anledning att oroas. I tjugo år har företaget steg för steg monterat ner tillverkningen i Sverige", skriver DA:s Harald Gatu.

Uppgifter: Ericsson lägger ned all svensk tillverkning

En 140-årig tillverkningsepok kan gå i graven, när Ericsson två sista fabriker i Sverige, i Kumla och Borås, läggs ned. Det ingår, enligt obekräftade uppgifter i Svenska Dagbladet, i en plan för att dra ned 3000 anställda inom affärsenheten Nätverksprodukter.

Bloggrubrik

Bedrövligt, Ericsson

"Bristen på långsiktighet och uthållighet och investeringar i personal och ny teknik är direkt skadlig för Sverige som industrination", skriver chefredaktör Helle Klein.

Foto: TT

Prisas för sparkar och djup

Stig Sjödin-prisetFör språkligt skickliga sparkar mot etablissemanget och ett lågmält famlande efter att vara en bra människa har musikern och författaren Mattias Alkberg belönats med Stig Sjödin-priset.

Foto: Øyvind Lund

Han tar semester i kohagen

ProfilenLennart Carlsson är montören som växlar om till bonde. På semestern tar han hand om svågerns kvigor. Här berättar Lennart om lugnet, kofisarna och att ta över ett föräldrahem.

Bild från Bombardier i Västerås, ett av tio företag i projektet. Foto: David Lundmark.

Så skapas ett succéföretag

Samarbetsvilja, förändringsförmåga och kompetensutveckling, Det är några förklaringar till varför vissa svenska tillverkningsföretag lyckats så bra. Detta enligt projektet "Flaggskeppsfabriken", som presenteras nästa vecka.

vitlok

En lök full av nyttig kemi

SKRUVATSvensken har gått från beröringsskräck till att helt omfamna vitlöken, dagligdags. DA:s Marie Edholm skriver om dess hälsofrämjande kemi, om varulvsmyten och om att det är dags att plantera nu.

Huvudskyddsombudet Torbjörn Fridh är utbildad testledare för maskinkörkortet och har övervakat när grupp efter grupp  kryssat iflervalsfrågorna 
i datasalen.Foto: David Lundmark.

Marbodal plockar fram skolbänkarna

SÄKERHETEtt maskinkörkort bevisar att du har koll på hur du använder din maskin säkert och bra. Det används redan på många utbildningar, men på arbetsplatserna har det gått trögare. Marbodal i Tidaholm är ett undantag.

Högre aktivitetsersättning, sänkt skatt för kärnkraftföretag, slopad jämställdhetsbonus och högre reseavdrag. Det är några av nyheterna i regeringens budgetförslag. Foto: TT

Detta betyder budgeten för dig

Regeringen har i dag lagt sitt förslag till ny budget. Här finns bättre a-kassa och jobbsatsningar - men också högre energiskatter för hushållen och slopad jämställdhetsbonus.

3

Skärvätskor

Smutsig skärvätska (t.v): Bakterier och mögel växer ovanpå skärvätskan, som ändrar färg och konsistens och börjar lukta illa. Ren skärvätska (t.h): Siemens i Finspång har byggt om ventilationen och 
kapslat in maskinerna för att lösa problemen med smutsiga skärvätskor. Foto: David Lundmark.

Hälsofarlig mögelbomb

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor. Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

Så sköter du skärvätskan

DA REDER UTÖverallt i verkstadsindustrin används skärvätskor. Av dimman som skapas kan luftvägarna ta stryk. Men det finns sätt att skydda sig. DA guidar dig fram till de bästa råden.

Madelene Engman, GS avtalssekreterare. Foto: Marie Edholm

GS vill värna LO-samordningen

Avtal 2017Makten över sin egen tid kommer högt upp på GS-medlemmarnas önskelista inför avtalsrörelsen. På avtalssekreterare Madelene Engmans lista finns bland annat en LO-samordning.

2

Tiggeriförbud

tomas-kadir

"Förnedring är när vi vänder ryggen till"

DebattDet är högst olyckligt att S uppfattas stå bakom ett förbud av tiggeri. Så är, trots de uttalanden som gjorts, inte fallet – och hållningen att förbjuda tiggeri för "tiggarens skull" är både hycklande och cynisk, skriver Thomas Hammarberg och Kadir Kasirga (S).

3
Lagos Fashion och Design Week, Nigeria.

Catwalk Afrika

BildreportageNär Per-Anders Pettersson skildrar den snabbt växande modebranschen i Afrika utmanar han samtidigt bilden av en kontinent fylld med enbart elände.

Foto: Sören Håkanlind

Viktig sammanhållning

ÖgonblicketKlockan är 08.48, i Kviberg, Göteborg. På schemat: självförsvar.

Hämta mer