"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"Helle Klein, chefredaktör.

"En vanlig lördagskväll hände det. Som tur är kan jag skilja på film och verklighet"Krönika, Orvar Säfström.

Vem ska ha makten över din lön?

Hur ska din lön bestämmas? Den frågan är viktig för dig! Jo, jag vet att en del av er som läser det här är arbetslösa och följaktligen inte har någon lön, men frågan är viktig för er ändå.

Hur ska en lön bestämmas? Under året kommer Pappers att jobba mycket med att hitta svaret. Vi ska tillsammans med Skogsindustrierna utreda en ny lönemodell.

För att få någon rätsida på problemet måste vi dela upp vår fråga i flera bitar. På vilka grunder ska lönen bestämmas? Vem ska bestämma lönen? Hur ska det gå till rent praktiskt?

På vilka grunder ska lönen bestämmas? Svaren skiftar beroende på vem man frågar. Frågar man vissa arbetsgivare så tycker de att arbetsgivare som har lite pengar (om till exempel ett företag går dåligt) ska få betala låga löner medan arbetsgivare som har mycket pengar ska kunna betala höga löner.

Som vi löntagare alla vet är det för det mesta det förra som förs på tal medan det senare sällan blir aktuellt. Frågar man i stället en fackförening får man antagligen svaret att alla medlemmar har rätt till en god lön oavsett hur mycket eller lite pengar arbetsgivaren anser sig ha.

En sak brukar dock fack och arbetsgivare vara överens om, nämligen att den som utför ett mer kvalificerat arbete ska ha mer betalt. Det är den överenskomna grunden på vilken lönen ska bestämmas.

Vem ska bestämma lönen? Ja, även om grunden är klar måste någon tolka vad ett mer kvalificerat arbete egentligen är. Utför en mer erfaren person ett mer kvalificerat arbete? Är det den med längre utbildning som gör ett mer kvalificerat arbete? Är det den som chefen tycker mest om? Är det den som arbetskamraterna tycker är bäst?

Om man får tro vissa arbetsgivarorganisationer ska lönen sättas ”direkt i samtal mellan chef och medarbetare”.

Enligt kritikerna betyder det att den anställde visserligen får prata om han törs, men att det är chefen som bestämmer lönen.

Andra tillägger att samtalet sällan blir av men att chefen bestämmer ändå. Från fackets sida säger vi att kollektivavtalet ska säga vilka arbeten som är mer kvalificerade.

Hos oss inom Pappers har det ofta skett så att vi tillsammans med arbetsgivaren på den arbetsplats det rört sig om har kartlagt de olika arbetsuppgifterna och vilka kvalifikationskrav som de är förknippade med.

Därefter har vi förhandlat fram betalningen för de olika arbetsuppgifterna och på så sätt format lokala lönesystem på fabrikerna. Alla som utför ett visst jobb ska ha samma lön. Den som utför något extra utöver sitt vanliga arbete ska ha ett lönetillägg som ska vara lika för alla andra som gör samma sak.

Det skiljer sig en hel del mellan de olika fabrikerna, men ungefär så är det. Arbetsgivarna tillägger ofta att det inte bara är vilka arbetsuppgifter man har som ska spela roll, utan även hur bra den anställde utför dem, hur bra den anställde bidrar till andan på arbetsplatsen, hur bra den anställde är på att samarbeta med andra. Prestationer i dessa avseenden, bra som dåliga, ska också ha betydelse för lönen menar de.

Med handen på hjärtat måste vi nog hålla med arbetsgivaren lite. Visst spelar sådana saker roll. Frågan är bara vem som ska värdera dem i lön. Arbetsgivarna tycker för det mesta att de ska göra värderingen och sätta lön därefter, men varför ska det vara så?

Det är nästan alltid så att arbetskamraterna bäst vet vem i gänget som är duktigast och bidrar mest och bäst. Kanske borde arbetsgivarna avstå från att fördela sådana lönetillägg och i stället låta de anställda själva sköta detta? Lönesättning är en fråga om makt. Vem ska ha makten? Arbetsgivaren, de anställda eller båda? Vem ska bestämma din lön?

Hur ska det gå till rent praktiskt? Om grundkriteriet kvalifikation får gälla och om maktkampen mellan arbetsgivarna och de anställda kan nå en balanspunkt där båda sidor kan känna sig hyfsat nöjda, då blir det praktiska nog inte så svårt. Då gäller det bara att formulera den nya lönemodellen i vårt kollektivavtal. Sedan ska arbetsgivarna och Pappers avdelning på varje fabrik formulera denna samsyn i form av ett klart och tydligt lönesystem som förs in i lokalavtalet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Stefan Tell

Hon gör bok om Kirunaflytten

LKAB:s gruvdrift har tvingat fram en flytt av hela Kiruna. Ann-Helen Laestadius har skrivit en ungdomsbok för att dokumentera den stad hon växte upp i.

Verktyg för lönen

Ursula Numaneli är en av montörerna som får 1  137 kronor extra i månaden för att hon inte kan göra toa-besök när hon vill. Foto: Sara Kroon.

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Döden på jobbet

Fem dödsolyckor under lika många år, är SSAB:s mörka statistik i Luleå. Foto: TT

"Vi kan inte bara säga att vi haft otur"

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara "världens säkraste stålföretag".

Støre, Elverum, Hedmark.

Trotjänaren som slitit hund i 40 år

BildreportageFyrkantig och trög, men solid och till att lita på. Funktion före form. Inget lullull. Tar sig från A till Ö. En bil. En 240. Den norske fotografen Helge Skodvin porträtterar en fyrkantig slitvarg.

Marie Nilsson, vice förbundsordförande IF Metall, Håkan Eriksson klubbordförande Saab Kockum och Jörgen Martinsson, ordförande IF Metall Blekinge.

IF Metallare gör u-båtar

IF Metall fick 197 nya medlemmar härom veckan, när varvsarbetarna på Saab Kockums i Karlskrona gick över från Seko.

Kristian Lundberg är krönikör och författare.

Vi låter barnen försvinna

KrönikaVi vet om det. Vi har läst om det. Vi har sett det ske. Men det är ändå en icke-fråga för oss att ett antal tusen barn förvandlas till varor och gods för andras begär, skriver Kristian Lundberg.

DA granskar industrigymnasiet

"Nu måste det bli verkstad"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

"Bristerna är alarmerande"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning av industrigymnasierna.

Industriprogrammet på Tannbergsskolan i Lycksele brottas med vikande elevunderlag och eftersatt underhåll av maskinparken. Foto: Sara Kroon.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

Björn Persson, SCA Ortviken. Foto: Per-Anders Sjöquist/SCA

Han prisas för blodiga historier

KulturstipendiatHämnd, sprängningar och samhällsproblem – allt med pappersbruket i bakgrunden. För det får deckarförfattaren och pappersarbetaren Björn Persson årets kulturstipendium från Pappers på 15 000 kronor.

Foto: David Lundmark

"Telefonen ringer jämt"

DET HÄR GÖR JAG Staffan Nordin är processoperatör i blekeriet på Domsjö Fabriker.

Foto: TT

"Skogen är vägen till fossilfritt Sverige"

Det är skogen som kommer ta Sverige in i framtiden som ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det menar Mikael Damberg, närings- och innovationsminister, som gästade GS kongress i helgen.

Stampen i rekonstruktion

Mediekoncernen Stampen, där bland annat tryckeriföretaget V-tab ingår, ansöker om rekonstruktion. Orsaken är allvarliga finansiella svårigheter som har förstärkts efter Högsta domstolens beslut i tryckerimomsfrågan.

1
Foto: David Lundmark.

"Jag biter tillbaks"

DET HÄR GÖR JAG Agneta Sundell är en enda kvinna på trähustillverkaren Skidstahus.

GS kongress i Västerås

Artisten Love Antell spelade vid inledningen av kongressen. Jubel och enhälligt JA fick Gunilla Charlezs vädjan till kongressen att anta motionen om HBTQ-certifiering. Allas kärlek ska ha lika värde. Foto: Marie Edholm

Från Love till love

Detta har häntGS kongress har gått i mål. För alla er som inte kunde vara där kör vi en kort sammanfattning.

sjoo 2

"Vi är klimathjältar"

Ordförande Per-Olof Sjöös inledningstal vid kongressen handlade om klimatet, facklig sammanhållning och tolerans: – Vår uppgift är att motverka rädslan, inte göda den.

Kent Hultberg har kommit med många idéer och har belönats för flera av dem.  Foto: Anette Nilsson

Här belönas ännu bra idéer

FÖRSLAGSPENGEn studieresa till stålverket utanför Amsterda­m eller ett besök på Lisebergs underhållsavdelning. När de anställda på Lindab Vent kommer med förslag på förbättringar belönas oftast hela arbetsgruppen.

speaker

Pappers­arbetaren tar ton på EM

Pappersbruks- arbetaren Nicklas Leo går från 2000 åskådare på Fröjevi idrottsplats till 80000 på Stade de France i Paris. Han blir svensk matchspeaker under de blågulas gruppspel i fotbolls-EM.

Foto: David Lundmark

Välkommen till DA:s "studio"

Bakom kulisserna Våra inlästa reportage har blivit ett omtalat och uppskattat inslag på webben. I vår studio (som också fungerar som överfullt förråd) läser reporterns Erik Ignerus in reportaget om industriskolornas kris – och om de som lyckats locka elever och utbilda till jobb.

Foto: David Lundmark

Sista skruven före helgen

ÖgonblicketKlockan 11.39, Nokalux, Töcksfors.

Foto: Pavel Koubek

Svingar klot efter jobbet

När barnen bodde hemma fanns varken tid eller pengar. Men så fick Elisabeth Ringqvist jobb inom industrin, barnen flyttade ut och hon köpte klot och skor igen. Nu spelar hon i klubb och den 21 maj är det hennes tur i bowling-SM för metallare.

En drömbil. Foto: TT

Vem tjänar mest på att du köper en ny teknikstinn bil?

GästkrönikaI stället för att med hjälp av stora banklån köpa en teknikspäckad XC70, lägg en bråkdel av summan på en 80-tals Golf I med inkontinenta bromscylindrar. Det skulle skapa en massa jobb till svetsare, mekaniker, plåtslagare och lackerare, hävdar bilmekanikern Rikke Henriksen i en gästkrönika.

1

Volvos USA-fabrik

usa-drag-3

Volvo bygger i fackligt fiendeland

ReportageVolvo startar sin första bilfabrik i USA om några år – med miljardstöd från en delstat vars guvernör bär högklackat för att kunna sparka ut facket. Dagens Arbete åkte till södra USA och mötte en verklighet med låga löner och otrygga anställningar.

usa-glenn-nikk

"Det pågår ett arbete i kulisserna"

Volvos USA-etablering är en känslig fråga. För facket. IF Metall vill inte svara på hur man kommer att stötta amerikanska bilarbetarfacket.

Malena Ernman är opersångerska och debattör.

"I en bred och inkluderande nationalism får alla människor plats"

KrönikaKrönika, Malena Ernman.

3

Avtal 2016

Klart med nytt tidningsavtal

Strejken på tidningsavtalet är avblåst. Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud.

Foto: David Lundmark

"Jag jobbar som en häst"

ÖgonblicketKlockan 15:56, VA Components, Hässleholm

nyhetsbrevspuff

Dagens Arbete i mejlen

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Foto: Stefan Lindblom

"På en dag hinner jag köra 100–120 plåtar"

Det här gör jag Olof Andersson är prepressoperatör på Printagon i Helsingborg.

Foto: Sara Kroon

Skilda världar i arbetsmiljöarbetet

Utländskt ägandeHur påverkas arbetsmiljön när företagen lyder under länder med andra lagar och regler? Fitesa i Norrköping har brasilianska ägare. Huvudskyddsombudet Stefan Andersson berättar om fördelar och svårigheter.

Hämta mer