Robotarna dödar kapitalismenLedarkrönika/Björn Werner

"Lyssna på idén om ett lärlingssystem likt det tyska."Helle Klein, chefredaktör.

Vem ska ha makten över din lön?

Hur ska din lön bestämmas? Den frågan är viktig för dig! Jo, jag vet att en del av er som läser det här är arbetslösa och följaktligen inte har någon lön, men frågan är viktig för er ändå.

Hur ska en lön bestämmas? Under året kommer Pappers att jobba mycket med att hitta svaret. Vi ska tillsammans med Skogsindustrierna utreda en ny lönemodell.

För att få någon rätsida på problemet måste vi dela upp vår fråga i flera bitar. På vilka grunder ska lönen bestämmas? Vem ska bestämma lönen? Hur ska det gå till rent praktiskt?

På vilka grunder ska lönen bestämmas? Svaren skiftar beroende på vem man frågar. Frågar man vissa arbetsgivare så tycker de att arbetsgivare som har lite pengar (om till exempel ett företag går dåligt) ska få betala låga löner medan arbetsgivare som har mycket pengar ska kunna betala höga löner.

Som vi löntagare alla vet är det för det mesta det förra som förs på tal medan det senare sällan blir aktuellt. Frågar man i stället en fackförening får man antagligen svaret att alla medlemmar har rätt till en god lön oavsett hur mycket eller lite pengar arbetsgivaren anser sig ha.

En sak brukar dock fack och arbetsgivare vara överens om, nämligen att den som utför ett mer kvalificerat arbete ska ha mer betalt. Det är den överenskomna grunden på vilken lönen ska bestämmas.

Vem ska bestämma lönen? Ja, även om grunden är klar måste någon tolka vad ett mer kvalificerat arbete egentligen är. Utför en mer erfaren person ett mer kvalificerat arbete? Är det den med längre utbildning som gör ett mer kvalificerat arbete? Är det den som chefen tycker mest om? Är det den som arbetskamraterna tycker är bäst?

Om man får tro vissa arbetsgivarorganisationer ska lönen sättas ”direkt i samtal mellan chef och medarbetare”.

Enligt kritikerna betyder det att den anställde visserligen får prata om han törs, men att det är chefen som bestämmer lönen.

Andra tillägger att samtalet sällan blir av men att chefen bestämmer ändå. Från fackets sida säger vi att kollektivavtalet ska säga vilka arbeten som är mer kvalificerade.

Hos oss inom Pappers har det ofta skett så att vi tillsammans med arbetsgivaren på den arbetsplats det rört sig om har kartlagt de olika arbetsuppgifterna och vilka kvalifikationskrav som de är förknippade med.

Därefter har vi förhandlat fram betalningen för de olika arbetsuppgifterna och på så sätt format lokala lönesystem på fabrikerna. Alla som utför ett visst jobb ska ha samma lön. Den som utför något extra utöver sitt vanliga arbete ska ha ett lönetillägg som ska vara lika för alla andra som gör samma sak.

Det skiljer sig en hel del mellan de olika fabrikerna, men ungefär så är det. Arbetsgivarna tillägger ofta att det inte bara är vilka arbetsuppgifter man har som ska spela roll, utan även hur bra den anställde utför dem, hur bra den anställde bidrar till andan på arbetsplatsen, hur bra den anställde är på att samarbeta med andra. Prestationer i dessa avseenden, bra som dåliga, ska också ha betydelse för lönen menar de.

Med handen på hjärtat måste vi nog hålla med arbetsgivaren lite. Visst spelar sådana saker roll. Frågan är bara vem som ska värdera dem i lön. Arbetsgivarna tycker för det mesta att de ska göra värderingen och sätta lön därefter, men varför ska det vara så?

Det är nästan alltid så att arbetskamraterna bäst vet vem i gänget som är duktigast och bidrar mest och bäst. Kanske borde arbetsgivarna avstå från att fördela sådana lönetillägg och i stället låta de anställda själva sköta detta? Lönesättning är en fråga om makt. Vem ska ha makten? Arbetsgivaren, de anställda eller båda? Vem ska bestämma din lön?

Hur ska det gå till rent praktiskt? Om grundkriteriet kvalifikation får gälla och om maktkampen mellan arbetsgivarna och de anställda kan nå en balanspunkt där båda sidor kan känna sig hyfsat nöjda, då blir det praktiska nog inte så svårt. Då gäller det bara att formulera den nya lönemodellen i vårt kollektivavtal. Sedan ska arbetsgivarna och Pappers avdelning på varje fabrik formulera denna samsyn i form av ett klart och tydligt lönesystem som förs in i lokalavtalet.

Läs mer från Dagens Arbete:

När ingen tar över

Jernbergs skinntillverkning, Dagens Arbete

Lönsam skinnepok i graven

Eva Lundberg tillhör den halva miljonen anställda som berörs av generationsväxlingen i småföretag.

Generationsskiftet påverkar jobben

Vart tredje småföretag inom industrin står inför ägarbyte när de gamla ägarna går i pension.

Carl-Einar Häckner

"Vi behöver platser där människor kan nära sina drömmar."

KrönikaCarl-Einar Häckner

DA nr 4 2015, GS

Läs tidningen på webben

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

HM, globalt avtal

H&M:s textilarbetare får globalt avtal

IF Metall är i färd med att teckna globalt avtal för textilarbetare med klädjätten H&M

Jenny Wrangborg

"De inhyrda får inte högre värde genom att kallas konsulter."

KrönikaJenny Wrangborg

Illustration:

Hot, stöld, trakasserier

Koll på avskedDå har arbetsgivaren rätt att avskeda.

Husen som skapar nya jobb

trahus-etta

Glesbygden bygger för framtiden

I bostadsbristens Sverige har fabriksbyggda höghus av trä blivit en del av lösningen. Dagens Arbete har tagit tempen på en glesbygdsindustri med framtidstro.

brand i trähus

Därför räknas dagens trähus som säkra

Eld och träTrä är ett brännbart material som förbjöds i höga byggnader just på grund av brandrisken. Så hur kommer det sig att det är tillåtet i dag?

Japan och Sverige bäst i världen

Utblick

Här finns de nya jobben

Karta

Gunnebo

När jobbet flyttar

När Gunnebo lade ner i Ramnäs valde vissa anställda att följa till Växjö. Här är klubbens bästa tips för en bra flytt.

Karlek-pa-jobbet

Jag hade sex på jobbet, kan jag få sparken?

Fråga om jobbetOm man är nykär i en arbetskamrat och har sex på jobbet – under rasten – kan man få sparken då? Vi frågar en jurist.

Lars Tunbjörk, Dagens Arbete

Ett skarpt öga har slutits

Till minne av Lars Tunbjörk.Dagens Arbete har mist en mångårig medarbetare. Sverige har förlorat en av sina verkligt stora nutidsskildrare.

trähus Colombia

Svensk träindustri het i Colombia

Höghus av trä från Sverige kan användas när colombianska kåkstäder rustas upp.

Att leva utan sprit

När onda anden släpps ur flaskan

DilemmatSteg ett för att bryta alkoholberoende är att vilja själv. Sedan behövs hjälp – och den finns att få. Vi har rådfrågat facket, juristen och psykologen.

imperium8

Här mobiliserades revolutionen

BildreportageDen portugisiske fotografen Nuno Perestrelo har sökt upp övergivna industrier och hittat vad han kallar ett förlorat imperium.

Stellan Elebro. Foto: DAVID LUNDMARK

"Vi är alla del av samma spel"

DA MÖTERFör Stellan Elebro är det självklart att hjälpa Umeås tiggare.

Bombardier. Foto: David Lundmark

"Den måste tåla regn och rusk"

Det här gör jagPeter Lagerhult jobbar på Bombardier i Västerås, som gör styrsystem till tåg.

Nedläggningen av Element Six

Filterföretag rekryterar från Element Six

Foto: DAVID LUNDMARK

Förtvivlan och hopp i Robertsfors

ReportageEn diamantfabrik flyttar, en filtertillverkare bygger ut. Samma ort, skilda verkligheter. Dagens Arbete har besökt västerbottniska Robertsfors, där folk både blir av med jobben och får nya.

Foto: TT och DAVID LUNDMARK

AD-dom ger halv miljon

Stephen Reid vann efter lång kamp mot Astra Zeneca för sin metod att minska medicinspillet vid tillverkningen.

knivar av mammut

Jonas gör konst av utdöda djur

En mammutbete fastnar i ett nät ute på Nordsjön. Hör den hemma på ett museum? Inte om bilmekanikern Jonas Myhr gör en kniv av den först.

Foto: DAVID LUNDMARK

Gubbar på skateboard

ProfilenNågon gång i veckan sticker Erik ner till skejtparken i Umeå. Där träffar han sina kompisar och ”gör av med lite ölmage”.

Daniel Mathisen är frilansjournalist och skribent, bland annat som ledarkrönikör på Dagens Arena.

"Hälsoklyftan beror till stor del på ett alltmer splittrat samhälle men problemet bemöts med moralism."

GästkrönikaDaniel Mathisen

nytt skiftschema, Holmens sågverk, Braviken

De offrar friveckan för mindre slit

SkiftschemaJobba två veckor och vara ledig en. På Holmens sågverk utanför Norrköping testas ett nytt schema efter en omröstning bland de anställda.

Ericsson bantar i Sverige

Telekomföretaget Ericsson varslar 2200 anställda i Sverige. I Katrineholm försvinner verksamheten helt. Foto: TT NYHETSBYRÅN.

Så försvann 16 000 jobb på Ericsson

Katrineholmsfabriken blir en i en allt längre rad av nedläggningar. Kolla in DA:s karta över hur Ericsson hårdbantat sin svenska industriproduktion.

Ericsson lägger ned i Katrineholm

400 anställda berörs när telekomkombolaget Ericsson lägger ner fabriken i Katrineholm.

per-grankvist, nedlläggning ericsson

”Kunskapen är industrins framtid”

Debatt/Industrins samhällsansvarOm utgångspunkten är att Sverige är en kunskapsnation blir industrin en sektor där arbetarnas kunnande, inte råvaror, är det som bidrar till konkurrenskraftiga produkter", skriver Per Grankvist i en replik till IF Metalls ordförande Anders Ferbe i debatten om industrins ansvar.

Illustration: JENS MAGNUSSON

Så får du koll på dina utgifter

EkonomiHar du svårt att få lönen att räcka hela månaden? Så får du bättre koll på dina utgifter.

Säkerhet på trucken

Nu stoppas genvägarna till olyckan

TrucksäkerhetPå Billerud-Korsnäs i Skärblacka har storsatsat för att stoppa truckolyckorna.

Det nya arbetslivet

Här är LO-fackens krav

Facken kräver höjd garantilön, stopp för vikariat samt lön för all tid som den anställde är tillgänglig. Motparten önskar fler anställningsformer i bemanningsavtalet.

3
gravid

”Jag är så trött på att bli trampad på”

När Anna inte kunde dölja graviditeten längre förlorade hon sitt jobb på bemanningsföretaget.

1

Förhandlingarna kan börja

Nytt avtalI dag möttes fack och arbetsgivare för att växla krav. Det är dags att mangla villkoren för bemanningsanställda.

1

Skiftarbete och familjeliv

Foto: EBBA OLSSON WIKDAHL

Dags för nattskiftet

SkiftarbeteBåde mamma Marie och sonen Martin är borta om nätterna - på det sättet får de ihop vardagslivet.

abc-bruk-drag-text

DA rankar de svenska bruken

Vinnare och förlorarePå senare år märks en uppdelning i bruk som investerar och de som inte rustar sig för framtiden, enligt Pappers ekonom Christer Larsson.

strejk-drag

Arbetarna som vägrade vänta

Strejken 1975I dagarna är det 40 år sedan skogsarbetarna strejkade för att få fast lön.

Det nya landet

Vi är på Seco Tools i Fagersta. Mötet mellan Liibaan Mohamod, Nora Jamal Chayah och Lars Piirhonen är ett möte mellan Somalia, Libanon och Finland. Men också ett möte mellan tidig arbetskraftsinvandring och folk som flytt. Foto: EBBA OLSSON WIKDAHL

Världen möts på fabriken

En var ett ensamt flyktingbarn. En annan kallades för skitig finnunge. I dag hjälper båda till på flyktingförläggningen. Men berättelsen börjar vid en kaffeautomat.

Grafik: ISAK KRANTZ

Sifferstrid om dödsolyckorna

Döden på jobbet.Ökar, säger facket. Minskar, säger arbetsgivarna. Båda har rätt. Bägge har fel. 15 procent av de döda saknas i statistiken.

satir, Lars-Erik Håkansson, ”lehån”.

Månadens satir: Lehån

DA granskar tryckeriernas momshärva

Grafiken är uppdaterad 25 mars 2015.

Fullt slagsmål om miljarderna

Minst tusen rättsprocesser pågår – i värsta fall riskerar både tryckerier och kunder att gå i konkurs.

Skatteverket: "Vi trodde inte att det skulle bli så stort"

Elanders förlorade om tryckerimomsen

Elanders Sverige förlorade tryckerimomsmålet i tingsrätten idag. Därmed står det 1-1 i den infekterade kampen mellan stora tryckerier och deras kunder.

Momsen till debatt i riksdagen igen

Nu är det finansminister Magdalena Anderssons tur att svara på vilket ansvar regeringen har för att rädda drabbade tryckerikunder från konkurs.

DA-reder-ut-gift-drag

Dyr sanering av gamla industrier

DA REDER UT – Livsfarliga ämnenGlansdagarna är över men gifterna finns kvar. När de ansvariga är borta blir det samhället som får städa upp bland dioxiner och lösningsmedel.

Arne Anka Nr 3 2015

Läs senaste Arne Anka

pappersbruk

Koll på Pappers

Löneligan, läget på bruken, arbetsmiljötips. Läs om Pappers här.

Foto: WIKIMEDIA COMMONS

Strejkerna du måste känna till

KonflikthistoriaI modern tid har fackförbund ofta kritiserats för att strejka för sällan. Men historien är fylld med konflikter på arbetsmarknaden. Dagens Arbete har grottat ner sig i den svenska historien. Här är listan på strejkerna du måste känna till.

kronikor-lena-sundstrom

För att stå ut med att människor lider måste man avhumanisera dem inför sig själv.

KrönikaLena Sundström.

Robotiseringen av arbetslivet

Charlotte Brogren är generaldirektör Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Myndighetens uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning.

Vinnova: Förnyelse är grunden för välstånd

"De länder som ligger i framkant när det gäller omställningen är de som kommer att klara sig bäst i den globala ekonomin." Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en debattartikel om robotisering av jobben.

Hämta mer