”Kosta vad det kosta vill att ta del av en utdöende kultur”Krönikören Carl Linnaeus och hans punkband säger adjö till en klassisk studio.

”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

Vem ska ha makten över din lön?

Hur ska din lön bestämmas? Den frågan är viktig för dig! Jo, jag vet att en del av er som läser det här är arbetslösa och följaktligen inte har någon lön, men frågan är viktig för er ändå.

Hur ska en lön bestämmas? Under året kommer Pappers att jobba mycket med att hitta svaret. Vi ska tillsammans med Skogsindustrierna utreda en ny lönemodell.

För att få någon rätsida på problemet måste vi dela upp vår fråga i flera bitar. På vilka grunder ska lönen bestämmas? Vem ska bestämma lönen? Hur ska det gå till rent praktiskt?

På vilka grunder ska lönen bestämmas? Svaren skiftar beroende på vem man frågar. Frågar man vissa arbetsgivare så tycker de att arbetsgivare som har lite pengar (om till exempel ett företag går dåligt) ska få betala låga löner medan arbetsgivare som har mycket pengar ska kunna betala höga löner.

Som vi löntagare alla vet är det för det mesta det förra som förs på tal medan det senare sällan blir aktuellt. Frågar man i stället en fackförening får man antagligen svaret att alla medlemmar har rätt till en god lön oavsett hur mycket eller lite pengar arbetsgivaren anser sig ha.

En sak brukar dock fack och arbetsgivare vara överens om, nämligen att den som utför ett mer kvalificerat arbete ska ha mer betalt. Det är den överenskomna grunden på vilken lönen ska bestämmas.

Vem ska bestämma lönen? Ja, även om grunden är klar måste någon tolka vad ett mer kvalificerat arbete egentligen är. Utför en mer erfaren person ett mer kvalificerat arbete? Är det den med längre utbildning som gör ett mer kvalificerat arbete? Är det den som chefen tycker mest om? Är det den som arbetskamraterna tycker är bäst?

Om man får tro vissa arbetsgivarorganisationer ska lönen sättas ”direkt i samtal mellan chef och medarbetare”.

Enligt kritikerna betyder det att den anställde visserligen får prata om han törs, men att det är chefen som bestämmer lönen.

Andra tillägger att samtalet sällan blir av men att chefen bestämmer ändå. Från fackets sida säger vi att kollektivavtalet ska säga vilka arbeten som är mer kvalificerade.

Hos oss inom Pappers har det ofta skett så att vi tillsammans med arbetsgivaren på den arbetsplats det rört sig om har kartlagt de olika arbetsuppgifterna och vilka kvalifikationskrav som de är förknippade med.

Därefter har vi förhandlat fram betalningen för de olika arbetsuppgifterna och på så sätt format lokala lönesystem på fabrikerna. Alla som utför ett visst jobb ska ha samma lön. Den som utför något extra utöver sitt vanliga arbete ska ha ett lönetillägg som ska vara lika för alla andra som gör samma sak.

Det skiljer sig en hel del mellan de olika fabrikerna, men ungefär så är det. Arbetsgivarna tillägger ofta att det inte bara är vilka arbetsuppgifter man har som ska spela roll, utan även hur bra den anställde utför dem, hur bra den anställde bidrar till andan på arbetsplatsen, hur bra den anställde är på att samarbeta med andra. Prestationer i dessa avseenden, bra som dåliga, ska också ha betydelse för lönen menar de.

Med handen på hjärtat måste vi nog hålla med arbetsgivaren lite. Visst spelar sådana saker roll. Frågan är bara vem som ska värdera dem i lön. Arbetsgivarna tycker för det mesta att de ska göra värderingen och sätta lön därefter, men varför ska det vara så?

Det är nästan alltid så att arbetskamraterna bäst vet vem i gänget som är duktigast och bidrar mest och bäst. Kanske borde arbetsgivarna avstå från att fördela sådana lönetillägg och i stället låta de anställda själva sköta detta? Lönesättning är en fråga om makt. Vem ska ha makten? Arbetsgivaren, de anställda eller båda? Vem ska bestämma din lön?

Hur ska det gå till rent praktiskt? Om grundkriteriet kvalifikation får gälla och om maktkampen mellan arbetsgivarna och de anställda kan nå en balanspunkt där båda sidor kan känna sig hyfsat nöjda, då blir det praktiska nog inte så svårt. Då gäller det bara att formulera den nya lönemodellen i vårt kollektivavtal. Sedan ska arbetsgivarna och Pappers avdelning på varje fabrik formulera denna samsyn i form av ett klart och tydligt lönesystem som förs in i lokalavtalet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Tungt för svenskarna i VM

Förutom en bronsmedalj, uteblev pallplatserna för svenska landslaget vid yrkes-VM. DA har pratat med fordonslackeraren Olle Karlsson som blev elva, men hade hoppats på mer.

Boliden förnekar skuld i giftprocess

800 chilenare har stämt Boliden på 100 miljoner för att företagets avfall gjort dem sjuka. Boliden förnekar skuld i jätterättegången som startade i veckan. "Det är för jävligt att sånt här ska behöva hända", kommenterar Jimmy Faltin, ordförande för IF Metall i Norra Västerbotten.

Ständig kväll på tvätteriet

ÖGONBLICKETKlockan är 15.44 på Textilia i Rimbo, tvätten från Stockholms sjukhus väller in. Uppblandad med ett och annat stetoskop och id-kort.

Northvolt

Batterifabriken hamnar i Skellefteå

Batteritillverkaren Northvolt satsar i både Skellefteå och Västerås. Fabriken med tillverkning hamnar i Skellefteå, där 2000 till 2500 ska anställas där. Utvecklingen ska ligga i Västerås, med ungefär 300 anställda. DA rapporterar från dagens presskonferens.

"Skulle det bli 1 000 nya är det stort för oss"

Northvolts planer för Skellefteå gör att IF Metall I Norra Västerbotten måste börja planera för uppemot 1 000 medlemmar. "Jag är glad, säger avdelningsordförande Jimmy Faltin, men man är ju inte riktigt nöjd förrän man sett fabriken".

Blev frälst av en vedklabbe

DA:s Marcus Derland hittar lugnet med en bit lövträ i ena handen och en täljkniv i den andra.

Nevs siktar på 2020

Nevs planerar för att börja tillverka elbilar i Trollhättan 2020, men i Kina redan nästa år. Företaget fick en ny investerare i somras, och ännu en är på väg, säger vd Mattias Bergman till DA.

Uppladdning för avgasfria gator

DA REDER UTDe framställs som det nya goda transportalternativet. Här i Sverige vill ett företag starta en batterifabrik som kan ge tusentals jobb. Men hur miljövänliga är egentligen elbilarna?

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Återväxten i industrin

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag vill visa vad jag går för”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

Det finns alltid nåt att fira!

Tjugo år – är det något att fira egentligen? Japp! Jubileer stärker känslan av kollektiv gemenskap, säger forskarna. Och dessutom är folk helt besatta av att minnas. Så även vi på Dagens Arbete!

”Jag har ett stort 
ansvar för säkerheten”

Det här gör jagLorena Olivares är ställare på pressvets, på Shiloh Industries i Rimbo.

Tillsammans mot högsta toppen

Arbetskompisarna från Lindbäcks husfabrik har planerat och tränat i månader. Nu har dagen kommit, nu ska Kebnekaise bestigas. Dagens Arbete följde med på en tur som bjöd på gnistrande sol men också en ogästvänlig vägg av snö. Läs eller lyssna på reportaget här.

Apple-vd kollade in sin kartong

IGGESUNDS BRUKApplechefen Tim Cook var på snabbvisit i Sverige på torsdagen. Då avslöjades en mer än tio år gammal hemlighet – företagets kartong görs bland annat av Iggesunds bruk. Nu fick Cook se tillverkningen på plats.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Den stora nedmonteringen

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Föreskrifterna ska bli lättare att förstå”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Robotforskaren som debuterar på Dramaten

Den världsberömda robotforskaren Danica Kragić Jensfelt kommer att blanda teater och föreläsning på Dramaten i nästa månad. Hon vill visa upp teknikens möjligheter men också visa på de moraliska fallgroparna.

DA granskar arbetsmiljö

”Livet har blivit begränsat”

Sjuk av jobbetDagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

1

”Industrin ska vara löneledande”

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Sluta tjafsa om ”systemkollaps”

LEDARKRÖNIKALäget i dag har många likheter med invandringen under 1900-talet. Med rätt insatser kommer de svenska företagen att ropa efter dagens flyktingar om 10 år. Så låt oss sluta bolla siffror och ”volymer” skriver Jeanette Herulf.

Framtidens industri

Jakten på den sista procenten

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Sjukutredningar ska bli rättssäkrare

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill värna jobben i nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2
Hämta mer