Lägg Sverige på terapisoffanLedarkrönika/Björn Werner

"Den måste tåla regn och rusk"Peter Lagerhult, 56 år, montör.

Foto: ANDREAS WÄLITALO

De pejlar efter skogens hot

Förtrupperna är redan här. En fullskalig invasion vore förödande. Gränsen mot Finland bevakas dag och natt. Året runt. Med hjälp av angiveri, fällor och 150 övervakningskameror. Följ med i jakten på hotet från öster.

Parasiten smittar via bär och svamp

  • Förra året hittades parasiten dvärgbandmask för första gången på en räv i Sverige. Räven sprider parasitens ägg vidare genom sin avföring. Om räven gjort sina behov på svamp eller bär som en människa sedan äter finns en liten risk att få i sig maskägg. Människor kan drabbas av den allvarliga sjukdomen alveolär echinokockos, som är dödlig om inte rätt behandling ges.
  • Mårdhunden och tamhundar kan precis som räven vara bärare av rävens dvärgbandmask. Anledningen är att de äter gnagare som bär på parasiten.
  • Rävens dvärgbandmask finns främst i Centraleuropas bergstrakter och har spridit sig under senare år.
  • Socialstyrelsen bedömer att riskerna för människor i Sverige är små.

Källa: Jordbruksverket och Socialstyrelsen

 

Bäcken är två meter bred och strömmen stark. Omöjlig att forcera utan att behöva vada med femgradigt vatten upp till midjan. Östsibiriska laikan Flisa gnäller. Svansen strävar uppåt. Hennes känsliga nos har fått korn på mårdhund. Utan kopplet skulle hon kasta sig i bäcken.

Någon i sällskapet svär. En annan trampar igenom myrmarken och kängan vattenfylls.

Var är den förbaskade spången?

Trädkvistar rispar i ansiktet. Yrkesjägaren Mikael Paavola är oberörd. Träskmarker är hans vardag. Jörgen Invall ringer en arbetskompis på pappersbruket i Karlsborg och frågar var den förbaskade bron är. Hans son Emil har fullt sjå att hålla den ivriga hunden från att hoppa i vattnet.

Äntligen. Telefonsamtalet ger resultat. 300 meter nedströms ska spången finnas. Och där på andra sidan, mitt i kärret, ligger antagligen mårdhunden och trycker.

Östra Norrbottens gräns mot Finland utgörs av Torneälven. Ett hinder som mårdhunden måste passera för att komma in i Sverige. Vilket inte är något större problem. Mårdhunden är en god simmare. Om arten etablerar sig i Sverige skulle det kunna innebära en ekologisk katastrof för sällsynta fågelarter. Mårdhunden har små revir och kan snabbt rensa ett område på allt ätbart. Djuret kan också sprida den fruktade dvärgbandmasken och rabies.

Erfarenheter från Finland har gjort att Sverige, Norge och Danmark med hjälp av EU satsar nästan 50 miljoner kronor i ett treårigt projekt för att stoppa mårdhundarnas inmarsch. I Norrbotten har sex yrkesjägare anställts för att bevaka gränsen mot Finland. Mikael Paavola från Kalix var en av 300 sökande.

Det effektivaste sättet att komma åt mårdhundar är att fånga in och sterilisera dem. Sedan förses de med radiosändare och släpps ut.

– De söker upp sina artfränder åt oss. Sedan pejlar vi in dem och kan skjuta flera på en gång.

En annan metod är fällor som placeras vid naturliga vandringsvägar som vattendrag och våtmarker. Jakt med hund används också.

– Jag har hittat mårdhundar som gömmer sig under vatten, bara nosen sticker upp, säger Mikael Paavola.

En gång ringde en man och berättade att han hade en mårdhund under ett av sina uthus, mitt i villakvarteret. Kvällen innan hade han rensat lax och lämnat fiskrenset ute. Mårdhunden såg sin chans till ett enkelt mål mat.

– Det var trångt där under. Jag kröp in och nöp den i nacken.

Mårdhundar är ungefär lika stora som rävar men har kortare ben, ansiktet liknar tvättbjörnens. De är aggressiva i pressade situationer men kan också spela döda.

Mikael Paavola styr pickupen längs en gropig grusväg, tärd av vintrars tjäle. På flaket sitter en mårdhund instängd i en bur bäddad med träull. Vi befinner oss i Lappträsk några mil från finska gränsen, där många artfränder påträffats tidigare. En utmärkt plats för att släppa ut steriliserad mårdhund.

Med gummihandskar på händerna sträcker yrkesjägaren in handen i buren och tar ett rejält grepp runt nackskinnet. Han lägger varsamt ner djuret på tallhedsskogens mjuka mossa och justerar radiosändaren runt halsen. Solen bryter in mellan trädkronorna och reflekteras mot mårdhundens vaksamma ögon. Inramningen förmörkas av en sur doft.

– De luktar inget vidare. Men pälsen är mjuk och fin.

När Paavola släpper greppet och tar ett steg tillbaks ställer sig mårdhunden upp. Gör några korta utfall innan den försvinner bort mellan träden i sin jakt på artfränder.

Yrkesjägaren tar upp sin mobiltelefon. På displayen visas hur en annan radioförsedd mårdhund rört sig de senaste dygnen. Nästa uppdrag är att fånga in den och byta batterier på sändaren. Men först blir det fikapaus. Dagens sällskap, pappersarbetaren Jörgen Invall med sonen Emil, sätter sig tillrätta i vindskyddet. Den sura veden har lång startsträcka. Björkbitarna torkar upp av värmen och får fyr. Granklabbarna bidrar med sitt karaktäristiska knaster.

Mikael Paavola berättar att mårdhundar har svårt att klara snörika och kalla vintrar. Under sommaren och hösten äter de upp sig för att sedan vara stationära när kylan drar in.

– Jag har fångat exemplar som varit tjocka som sälar över ryggen.

Han trivs med sitt jobb. I princip varje dag får han bege sig ut i skogen.

– Egentligen är det mest viltvård. Inte så mycket jakt.

Mårdhunden kommer ursprungligen från Sibirien, Kina, Nordvietnam, Koreahalvön och Japan. Mellan 1920 och 1950-talen placerades arten ut i de europeiska delarna av Sovjetunionen. Tanken var att öka pälsviltsproduktionen i naturen. I dag är mårdhunden etablerad i stora delar av Östeuropa men också i Tyskland och Danmark. I Finland är stammen starkast i de södra delarna av landet. Svenska forskare och experter oroar sig för det ökade antalet i Danmark. Om mårdhundar stiger i land i Skåne och Halland skulle de bli svårhejdade. Det milda klimatet, jämfört med Norrbotten, i kombination med stora våtmarker innebär goda förutsättningar för en snabb spridning.

Yrkesjägarna i Norrbotten får ofta studiebesök från andra länder. Metoden att fånga in och sterilisera djuren är något som sprider sig. Förutom att pejla in mårdhundar ska fällor och kameror kontrolleras. Kamerorna, 150 stycken, tar automatiskt bilder när något rör sig framför dem.

Elden har blivit till glöd och kaffet har druckits ur. Vi beger oss bort mot en kamera som sitter uppsatt vid en å – en naturlig mårdhundspassage. Mikael Paavola kontrollerar kamerans minneskort innan färden går vidare för att pejla in ett annat djur.

Uppe i ett älgtorn, med pejlutrustningens antenn högt uppsträckt, lyckas den vane yrkesjägaren få bäring på mårdhunden. Han pekar ut över ett stort myrområde några hundra meter bort.

Hunden Flisa gnyr. Vi är tillbaks där det började. Bland tätt växande buskar och isbitna grästuvor. Väl över bron och bortom ett skogparti ligger ett trädlöst träsklandskap. Flisa och pejlutrustningen visar vägen mot en mindre ö mitt i myren. Och där, mitt i en myrstack, ligger mårdhunden och fräser. Batteriet på sändaren är på upphällningen. Mikael Paavola är nöjd med att dagens värv gick relativt smärtfritt. Snabbt skruvar han av locket och byter batteriet. Högt tempo är viktigt för att djuret ska slippa ifrån den obehagliga situationen.

– De är rätt gulliga. Svårt att förstå vilka marodörer de är.


md@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Sofia Ernerot

Nu ska Martin bli Andrea

LivsbeslutEn 41-årig metallarbetare i en liten svensk stad kan inte ljuga längre. Martin vill berätta sin historia för er.

Foto: EBBA OLSSON WIKDAHL

Rösten väcktes i verkstan

Inför maskinerna vågade Helen Sjöholm möta sig själv.

Foto: HANS PETER BLOOM

Lehån på linjen

En bunt tomtebloss och 25 amerikanska skämttecknare på en skoldans förändrade livet för Lars-Erik Håkansson. Nu får han EWK-priset för sina linjer om världens tillstånd.

da_1420723889115_skogsjobb.jpg

Hon strider för skogsarbetarna

De rumänska skogsarbetarnaKristina kunde inte tyst se på när de rumänska skogsarbetarna vände hem i vrede.

Behie har fått nytt hopp sedan hon blev kristen. Hon sjunger i kören och får undervisning i en frikyrka. Foto: JOAKIM ROOS

Lever gömd – vill bli sedd

ReportageBehie lever papperslös i Sverige sedan 14 år. Med tiden har hon lärt sig att inte synas.

Foto: SUSANNA FORSELL

Bryggare kan männskan vara

ReportageBritt Lindgren tillverkar sin egen öl.

En färdig barn- och vuxenstol. Foto: Magnus Bergström.

Ett ekonomiskt idiotprojekt i människans tjänst

ReportageDet här är berättelsen om roadracingkillen som krossade ryggen. Och aldrig slutade att drömma.

Girighet

Hur mycket pengar är nog?

ReportageDu är pank och tärningen styr din spelpjäs till ett hotell på Norrmalmstorg. Game over! I Monopolvärlden är spelet slut när en person sitter med alla pengar. I verkligheten har 85 superrika personer lika mycket pengar som de 3,5 miljarder fattigaste har tillsammans. Hur länge till kan vi spela?

Elvira Hadzimesinovic i samtal med Tommy Ngo, montör på Skandiatransport i Malmö. Foto: JESSICA BENTSEN

Elvira lär kamraterna deras rättigheter

Efter operationen skulle hon vara hemma i en månad. Det blev ett och ett halvt år. Läkarens misstag blev en väckar­klocka för Elvira Hadzimesinovic. Hon skulle ta reda på sina rättigheter. Nu får hon andra att göra detsamma.

Från roadracingförare till rullstolsbyggare. Jalle Jungnell, Jonas Persson och Martin Ekberg fixar med en rullstolsprototyp som ska visas på en mässa i Tyskland.  Foto: MAGNUS BERGSTRÖM

Ett ekonomiskt idiotprojekt i människans tjänst

Jalle Jungnell är så långt från kvartals­kapitalist man kan komma. Så tillverkar han också sina egna ben. Det här är berättelsen om roadracingkillen som krossade ryggen. Och aldrig slutade att drömma.

Hon har Europas storscener som arbetsfält, men också tics som alla andra, berättar maken Svante: ”Hon gör ackord av allt, det blir liksom en liten melodisnutt av ljuden kring oss: vinden, mikrovågsugnen, dammsugaren.” Foto: SUSANNA FORSELL

Tar ton mot falska röster

ReportageHon gick från stammande bruksortstjej till stjärna på Europas fina scener. Malena Ernman vässar sina stämband med kaffe ­– och ger hals mot främlingshatet.

Snart serveras maten i Grillska gården som byggdes i början av 1700-talet. På den tiden var Iggesunds bruk ett järnbruk. De flesta av pappersarbetarna har varit här tidigare och fått sin guldklocka. Foto: LISELOTT RYDBERG SÖRENSEN

Här hyllas veteranerna

ReportageLjusen fladdrar på trappan till den vackra gamla herrgården. Senare på kvällen kommer Kerstin Bohlin och Ingvar Flank att skåla med ett glas Parusso Armando från 2008. De är två av flera som fira­s av i årets veteranfest på Iggesunds bruk.

Pendlar. För att komma till och från jobbet måste Roger cykla över bron mellan Holmsund och Obbola. Foto: ALEXANDRA ANDERSSON ELLIS

Klassiskt hälsolyft i Obbola

Friskvård”En svensk klassiker” är en klassiker för hugade motionärer. Bruket i Obbola har sjösatt en egen variant. Precis som i originalet står skidor, cykling, löpning och simning på programmet. – Efter längre sträckor vill jag ha en rullkebab och öl, säger pappersarbetaren Roger Vängbo.

Spelbilder från förra årets uppsättning av Bruksspelet, där lastbryggan fungerade som scen.   Foto: BRUKSSPELET

Nya toner från Klippans bruk

KulturFärgstarka pappersarbetare, lumpsamlare och direktörer. Inte undra på att musikalen om Klippans bruk blivit en succé. Bruksspelet skildrar livet på fabriken under 1800-talets första hälft.

Under lunchrastens 38 minuter hinner Ted Sjölund både äta och pyssla om plantorna i fönstret. Jorden i den späda solrosplantans kruka verkar vara lagom fuktig. Foto: Rebecka Uhlin

Lunchrum med växthuseffekt

I ett lunchrum på Volvo Lastvagnar i Umeå sträcker sig paprika, chili, tomater och blommor upp mot ljuset. I en pepparkaksburk växer två sorters tobak. De ska bli snus till hösten.

Drömmen blev sann. I dag står Robert Åsbacka vid sina drömmars mål, att vara författare på heltid. Foto: SUSANNA FORSELL

Den hemlige författaren

ReportageDet dröjde innan Robert Åsbacka fick orden på plats. 
I dag har metallarbetaren och diversearbetaren 
uppfyllt sin barndomsdröm. Gjort klassresan med 
litterära förtecken och kallar sig författare.

I Sverige förbrukar vi Foto: LISELOTT RYDBERG SÖRENSEN

Det rullar på – tack vare Katrin

ReportageKatrinefors bruk har inga formsvackor. När andra pappersbruk varslar och lägger ned investerar Metsä Tissue i stället hundratals miljoner i det anrika bruket. Framgången stavas dasspapper.

Foto: SOFIA ERNEROT och MAJA BRAND

Samma problem – olika lösningar

Val 2014Båda vet hur det är att gå arbetslös. De avskyr pratet om arbetslinjen. Är skeptiska mot bemanningsföretag och vinster i välfärd. Trots att de tillhör olika generationer är de lika i väldigt mycket, Gustaf och Johnny. Men på en punkt skiljer de sig åt: Synen på Sverigedemokraterna.

"Det känns som att jag är med och betalar skatt som går till att bygga upp en fabrik som konkurrerar ut mitt eget jobb", säger Mattias Sjöberg. "Jag kan skriva på ett tioårskontrakt i Polen. Lätt. Var jag än hamnar kommer det ändå att bli ett jobb jag måste resa till." Christer Nilsson (t.h)   Foto: IDA FRID

Mattias och Christer bygger upp fabriken som tar deras jobb

Fabriken där Christer Nilsson och Mattias Sjöberg brukade arbeta ligger nu i en skattefri zon hundratals mil hemifrån. I den EU-finansierade zonen fortsätter de att lära polska arbetare de jobb som en gång var deras egna.

Tegeltillverkning är en av de största industrierna i Bangladesh, ett land med 160 miljoner invånare. Men arbetet på bruken är slitsamt.  Foto: KARIM MOSTAFA

Så byggs det nya Bangladesh

ReportageTioåriga Robia håller tag i tegelstenarna hon staplat 
på huvudet och skuttar vant uppför den lilla slätten, med rött damm virvlande runt fötterna.

Marianne Malm förlorade en son och Anders och Tommie sin bror. Rasmus drunknade i Mälaren hösten 2008, på väg hem från jobbet. På våren, året efter, fick familjen åka med kustbevakningen ut till olycksplatsen och ta farväl av Rasmus. ”De visade var Rasmus hittades. Det var viktigt för oss att se”, säger Marianne.  Foto: PAVEL KOUBEK

Deras Rasmus försvann i vågorna

ReportageBåten sjönk på några minuter. Fyra skogsarbetare kämpade i det kalla vattnet. 30 meter från land var Rasmus krafter slut. Mälaren tog hans liv. För familjen väntade sorg och flera års kamp för upprättelse efter arbetsplatsolyckan.

Varför vill folk titta på våld? ”Säg det. Jag vill själv kolla på våld, men kan inte svara på varför. Jag antar att det kan vara att man får utlopp för den ilska man känner. ’Tänk om jag var den där actionhjälten som bankade skiten ur den där knarksmugglaren’. Jag får en känsla av att vissa kommer till galorna för att fly verkligheten.” Foto: THEO ELIAS

Tryms fritidsnöje: Stryptag amp; soptunnor i skallen

ReportagePå vardagar ser han till att luften vi andas är ren. På kvällar och helger slår han luften ur sina motståndare. Visserligen inte på riktigt, men ändå på blodigt allvar. Möt Trym, den fribrottande ventilationsmontören.

Foto: Brita Nordholm

Från tryggheten på bruket 
till springvik 
på förskolan

Reportage"Svara på detta sms med JA eller NEJ" 
står det i Anne-Louise Johanssons telefon. Är hon snabb kan det betyda några timmars inhopp på ett dagis. Den trygga tillvaron på pappersbruket är ett minne blott.

Foto: VERONIKA LAX

Kim måste fly det sociala spelet

ReportageFör Kim Johansson är fikarasterna ett nödvändigt ont. 
Han vill jobba. Ändå blir det fel. Vi följer honom under 
ett år, lär oss knepen för att komma runt småpratet och 
ser en show om Asperger byggas upp.

Det fanns ett liv före Bahco för Bim Lindqvist. Innan de tunga lyften, innan det nedbrytande jobbet. ”Hade jag då vetat vad som väntat mig …” säger hon i dag dröjande. Uppe vid Bahco rivs fabriken. ”Jag saknar människorna, inte jobbet”. Foto: SÖREN HÅKANLIND

Vad ska vi leva av?

REPORTAGEVi åkte ut i ett land som tidigare var ett industriland men som i dag anses vara någonting annat. Vi reste mellan Enköping och Säffle, via Skinnskatteberg och Töcksfors. Ett land av shopping, osäkra jobb och den ständiga frågan: Vad ska vi jobba med i framtiden?

Säkerhetsbrister. Efter olyckan vid linje tre hittade Arbetsmiljöverket brister i säkerhetsrutinerna på Tunadal. Det var inte tillräckligt tydligt vad som gällde när någon passerade grindarna till någon av maskinerna. Problemen är nu lösta. Rutinerna har blivit enklare och Arbetsmiljöverket har avslutat ärendet. Foto: DAVID SCHREINER

Tom var sekunder från döden

ReportageFredagen före älgjakten vaknade Tom Hassel upp på akuten. Ett knapptryck i rätt sekund hade avgjort att han fortfarande var vid liv.

Freewheelin’ i Fagersta. Jimmy  Koivisto med sin Pia på Hoppets Allé.  Originalskivans omslag plåtades i Greenwich Village i början av 60-talet. Den gul-aktiga tonen användes av bröderna Coen  i inspelningen av filmen Inside Llewyn Davis. Foto: SONIA JANSSON

”Du måste passa på att leva”

ReportageI Fagersta finns en lagerarbetare, Jimmy Koivisto. En man med gitarr, egna låtar och en vilja att säga något. ”Man får inte bli en bitterkuk som bara gnäller.”

Billy Österberg, Joakim Carlsson, Roger Österberg och Daniel Pousette har aldrig känt sig lockade att gå med i facket. Men när fackrepresentanten Kimmo Vaveniemi kom till deras arbetsplats började de fundera. Foto: MAJA BRAND

Facket – vad ska det vara bra för?

ReportageRabatt på bensin och billigare hemförsäkring. Nej tack. När facket argumenterar som vilken kundklubb som helst är det fler som nobbar. Så vad är vitsen med facket? När de äntligen kom för att berätta ville de leka en lek.

F.v. En Crescent 2013 från 1961, bakdel på Puch Dakota från 1970, första året då modellen lackades blå och Lennarts häftigaste objekt: Puch 
Motocross från 1965. Foto: TOMAS BERGMAN

Ett moppeliv

ReportageLennart drömde om en Puch. Men fick en 
Yamaha. Mopedbesvikelsen gnagde. Nu, 30 år senare, har han tagit revansch. Med råge.

Klassiskt snitt. John Holm, pappersarbetaren som blir kvar efter nystarten efter konkursen, visar upp en av brukets stoltheter. Foto: THEO ELIAS

Resan fortsätter på Alstermo bruk

ReportageNär den amerikanska rockgruppen The Killers drar på turné, är det 
med resväskor från Alstermo. Långt 
från rockens underbara värld har bruket repat sig efter höstens konkurs. John Holm får en ny chans att låta brukets namn flyga över världen.

Det tar tid att få i gång ett nytt sågverk. ”Säkert ett år innan det är trimmat. Så det sliter vi med varje dag, att få produktionen att fungera”, säger Anders Nordmark, vd för Stenvalls Trä. Om tre-fyra år hoppas han att Lövholmen ska producera 200 000 kubikmeter per år och ge jobb till 25 personer. Foto: SOFIA WELLBORG

Sågverket som vågade satsa

ReportageNedläggning. Varsel. Konkurs. Kris. Ord som ofta dykt upp i samband med sågverk de senaste åren. Knappast invigning eller uppstart. Men Stenvalls Trä i Piteå vågade satsa under det som kallats ”den värsta krisen på 40 år”.

Dagens träningspass är över och Grevens Liam belönas med en säck ensilage. Dick Holm drömde om att bli bonde som liten, men det blev 28 år på Hallwigs tryckeri i Morgongåva i stället. Hästar har alltid funnits i hans liv. Efter pensionen kan han åka till stallet så ofta han vill. Foto: MAJA BRAND

Inte utan min häst

ReportageEn av Sveriges 85 000 travhästar heter Grevens Liam och går i en hage utanför Heby. Han är inget stjärnskott, men ägaren Dick Holm älskar honom. För Dick handlar det inte om framgång. Det finns helt enkelt inget alternativ – det är hästen eller döden.

Foto: VIKTOR FREMLING

Kristina Sandberg ger hemmafrun huvudrollen

PorträttTro inte att det var lyxigt att ”bara vara hemma”. Livets mening kan rymmas i en perfekt sockerkaka. Författaren Kristina Sandberg vill ge hemmafrun revansch.

Vi besökte V-Tab på Hisingen, som måste göra sig av med folk.  Anders Mattsson är en av dem  som riskerar att förlora jobbet.  Foto: JESSICA BENTSEN

Tidningskrisen slår hårt mot tryckerierna

ReportageUpplagorna sjunker och papperstidningarna genomgår sin värsta kris i modern tid. Vi besökte V-Tab på Hisingen, som måste göra sig av med folk. Anders Mattsson är en av dem som riskerar att förlora jobbet. 

Grytgöl i Östergötland har 575 invånare, saknar kyrka men har 900 medlemmar i föreningen. För några år sedan utsågs Grytgöls IK till Årets förening i TV4. ”Ett strålande exempel på vad föreningslivet betyder för ung och gammal”, stod det bland annat i motiveringen.  Foto: TORSTEN LETSER

Förenade av fotbollen

Träbänkar, varm korv och en grön plan för sammanhållningen. Häng med till sju byar i ett strukturomvandlat Sverige som vårdar fotbollens själ.

Mustafa poserar med en av frukterna som man utvinner palmolja av. Han är en av invånarna i Dosan och har varit med i projektet ända sedan det startade. Foto: JONAS GRATZER

Här skördas 
det gröna guldet

ReportageDu köper palmolja nästan varje dag. Den finns i allt från glass till tvättmedel.Det ”gröna guldet” har gett många indonesier ett bättre liv – men är ett stort hot mot miljön. Byborna i Dosan på Sumatra har hittat ett sätt att odla utan att behöva skövla regnskogen.

”Jag vet inte hur många direktörer 
vi slitit ut genom åren”, säger Alf Johansson (t.h.) Här i glatt samspråk med arbetskompisen Sven Nyström, längst till vänster och avdelningens ordförande Mikael Lilja. Foto: OLA HÅKANSSON

Nytt hopp efter lång tid av trubbel

ReportageRottneros har rest sig ur formsvackan. Nya produktkvaliteter och nya kunder ska vända en tioårig ökenvandring.
– Vi ser ljuset i tunneln, säger mekanikern Alf Johansson som varit med 
sedan 1976.

Foto: Lars Dahlstrom

Stum sten ger levande tryck

ReportageI Vikmanshyttan finns landets enda 
industriella stentryckeri. Allt började med att en yngling tappade ett kvitto nånstans i södra Tyskland.

Foto: JOHAN LINDSKOG

”Pappas jobbolycka gjorde mig cynisk”

ProfilenHon har hängt på grekiska bordeller, bland nynazister och hos den 
politiska gräddan. Allt för att kunna visa verkligheter som inte ryms på löpsedlar och i nyhetsprogram. Alexandra Pascalidou pratar om …

Sex inseminationsförsök och otaliga resor till Uppsala gav till slut resultat. I september förra året föddes Alice, familjens första barn.  Foto: Viktor J Fremling

Mamma, mamma, barn i Sandviken

REPORTAGEI ett hus i Sandviken lever mamma, flicka och mamma. Och mopsen Gunnar, hemmets enda man. Linda Stridh och Sofia Larsson lämnade för många år sedan pojkvänner för ett liv tillsammans. Nu vill de att alla ska förstå att de är precis som vilka industriarbetare som helst.

Ska Braviken överleva måste bruket komma på något annat att köra i maskinerna, menar 
operatören Roger Johansson.  Foto: Henrik Witt

Tidningarnas kris slår hårt mot tidningspappersbruken

ReportageTidningspapperet går igenom sin värsta kris i modern tid. När upplagorna sjunker försvinner jobben på bruken. På Braviken stängs snart en maskin. 
Men det finns de som tror att papperstidningen kan överleva.

Ingen trodde på henne, men Barbro Walls envishet gav resultat. I dag kör hon hjullastare och trivs bättre än någonsin. Foto: ERIK ENGLUND

Nu är Barbro en av brukets bästa truckförare

Vad hände sen?Plötsligt stod inte ledningen längre på deras sida. Städerskorna i Iggesund hånades offentligt. Men Barbro Wall gav sig inte. Tillsammans med facket kämpade hon för sin rätt och blev i stället en av de bästa truckförarna bruket någonsin haft.

Helena-mormor-skratt

Mormors hemlighet

De stod så nära varandra. Men varje gång Helena frågade mormor om när hon var liten blev det bara tyst. Här är berättelsen om ett barnbarn som bestämmer sig för att inte ge upp. Och som reser 150 mil från Malmö till Ukraina för att få svar på frågan: Hur gör man upp med Stalin?

Alla frågor om vad det var som hände den där sommardagen snurrar fortfarande runt i Stefan Perssons huvud. En sak står åtminstone klar. Så länge han är huvudskyddsombud kommer det inte att få hända igen. Foto: Kristoffer Pettersson

Aldrig igen – nu jobbar alla åt samma håll på bruket

ReportageSommarens dödsolycka blev en 
väckarklocka i Iggesund. En klocka som lett till extra kurser i riskmedvetenhet och ombyggda, säkrare maskiner.

Två år har gått sedan olyckan när Andreas Larsson brännskadade huden svårt.  Foto: MARIA HANSSON

"Tanken på att få komma hem till familjen höll mig uppe"

Het vattenånga och svåra brännskador över hela kroppen, blodförgiftning och en trasig axel. Att Andreas Larsson skulle komma tillbaka efter olyckan på SSAB i Borlänge för två år sedan var mer än läkarna vågade hoppas på. Men själv gav han aldrig upp hoppet.

Peabs kontorsbygge ”Haga Silva” vid E4:an norr om Stockholm är ett exempel på en byggnad som kunde fått en stomme i massiv trä. Nu blir det i stället stål och betong.

Trähusen som blev betong

ReportageArkitekterna ritade byggnaderna helt i trä. Men de blir ändå uppförda i stål och betong. Industriellt trähusbyggande skulle kunna bli en räddare för en krisande skogsbransch. Men utvecklingen vägrar att ta fart.

Foto: HÅKAN ELOFSSON

Brottsplats: Pauliström

ReportageOrdföranden slängde fram kontoutdragen på bordet. – Var har du fått tag på dem? frågade kassören överraskad. – Jag kommer direkt från banken! Var har du gjort av pengarna? – Ska vi gå ut och röka, sade kassören och reste sig.

Foto: JYOTHY KARAT

’’Volvos lön går inte att leva på’’

Volvo är den sämsta arbetsgivaren i branschen, anser 
Volvoarbetare i tre världsdelar. Shankarappa tjänar 650 kronor i månaden och kan inte försörja sin familj. Och kommer han en halvtimme för sent förlorar han halva dagslönen. 
På Volvo i Indien hungerstrejkade arbetarna för bättre villkor.

"Jag hade då gått hemma med lönegaranti i tre veckor, men alltid trott att det skulle lösa sig", säger  Foto: HÅKAN ELOFSSON

Lättnad i Lessebo när bruket startar om

Vid lucia kom det fruktade beskedet: Konkurs. Men Lessebo bruk har rest sig ur askan förr.

da_1357735468058_sandra_008_sj_130114.jpg

’’Nu hoppar jag upp på morgnarna’’

Vad hände sen?Efter 13 arbetslösa månader och 600 jobbansökningar fick Sandra Lind till sist visa att hon kan.

Hämta mer