"Regional ojämlikhet hotar demokratin"Helle Klein, chefredaktör.

"Jag blev svensk – och en miljömupp"Zinat Pirzadeh i en gästkrönika om kulturkrockar.

Foto: ANDREAS WÄLITALO

De pejlar efter skogens hot

Förtrupperna är redan här. En fullskalig invasion vore förödande. Gränsen mot Finland bevakas dag och natt. Året runt. Med hjälp av angiveri, fällor och 150 övervakningskameror. Följ med i jakten på hotet från öster.

Parasiten smittar via bär och svamp

  • Förra året hittades parasiten dvärgbandmask för första gången på en räv i Sverige. Räven sprider parasitens ägg vidare genom sin avföring. Om räven gjort sina behov på svamp eller bär som en människa sedan äter finns en liten risk att få i sig maskägg. Människor kan drabbas av den allvarliga sjukdomen alveolär echinokockos, som är dödlig om inte rätt behandling ges.
  • Mårdhunden och tamhundar kan precis som räven vara bärare av rävens dvärgbandmask. Anledningen är att de äter gnagare som bär på parasiten.
  • Rävens dvärgbandmask finns främst i Centraleuropas bergstrakter och har spridit sig under senare år.
  • Socialstyrelsen bedömer att riskerna för människor i Sverige är små.

Källa: Jordbruksverket och Socialstyrelsen

 

Bäcken är två meter bred och strömmen stark. Omöjlig att forcera utan att behöva vada med femgradigt vatten upp till midjan. Östsibiriska laikan Flisa gnäller. Svansen strävar uppåt. Hennes känsliga nos har fått korn på mårdhund. Utan kopplet skulle hon kasta sig i bäcken.

Någon i sällskapet svär. En annan trampar igenom myrmarken och kängan vattenfylls.

Var är den förbaskade spången?

Trädkvistar rispar i ansiktet. Yrkesjägaren Mikael Paavola är oberörd. Träskmarker är hans vardag. Jörgen Invall ringer en arbetskompis på pappersbruket i Karlsborg och frågar var den förbaskade bron är. Hans son Emil har fullt sjå att hålla den ivriga hunden från att hoppa i vattnet.

Äntligen. Telefonsamtalet ger resultat. 300 meter nedströms ska spången finnas. Och där på andra sidan, mitt i kärret, ligger antagligen mårdhunden och trycker.

Östra Norrbottens gräns mot Finland utgörs av Torneälven. Ett hinder som mårdhunden måste passera för att komma in i Sverige. Vilket inte är något större problem. Mårdhunden är en god simmare. Om arten etablerar sig i Sverige skulle det kunna innebära en ekologisk katastrof för sällsynta fågelarter. Mårdhunden har små revir och kan snabbt rensa ett område på allt ätbart. Djuret kan också sprida den fruktade dvärgbandmasken och rabies.

Erfarenheter från Finland har gjort att Sverige, Norge och Danmark med hjälp av EU satsar nästan 50 miljoner kronor i ett treårigt projekt för att stoppa mårdhundarnas inmarsch. I Norrbotten har sex yrkesjägare anställts för att bevaka gränsen mot Finland. Mikael Paavola från Kalix var en av 300 sökande.

Det effektivaste sättet att komma åt mårdhundar är att fånga in och sterilisera dem. Sedan förses de med radiosändare och släpps ut.

– De söker upp sina artfränder åt oss. Sedan pejlar vi in dem och kan skjuta flera på en gång.

En annan metod är fällor som placeras vid naturliga vandringsvägar som vattendrag och våtmarker. Jakt med hund används också.

– Jag har hittat mårdhundar som gömmer sig under vatten, bara nosen sticker upp, säger Mikael Paavola.

En gång ringde en man och berättade att han hade en mårdhund under ett av sina uthus, mitt i villakvarteret. Kvällen innan hade han rensat lax och lämnat fiskrenset ute. Mårdhunden såg sin chans till ett enkelt mål mat.

– Det var trångt där under. Jag kröp in och nöp den i nacken.

Mårdhundar är ungefär lika stora som rävar men har kortare ben, ansiktet liknar tvättbjörnens. De är aggressiva i pressade situationer men kan också spela döda.

Mikael Paavola styr pickupen längs en gropig grusväg, tärd av vintrars tjäle. På flaket sitter en mårdhund instängd i en bur bäddad med träull. Vi befinner oss i Lappträsk några mil från finska gränsen, där många artfränder påträffats tidigare. En utmärkt plats för att släppa ut steriliserad mårdhund.

Med gummihandskar på händerna sträcker yrkesjägaren in handen i buren och tar ett rejält grepp runt nackskinnet. Han lägger varsamt ner djuret på tallhedsskogens mjuka mossa och justerar radiosändaren runt halsen. Solen bryter in mellan trädkronorna och reflekteras mot mårdhundens vaksamma ögon. Inramningen förmörkas av en sur doft.

– De luktar inget vidare. Men pälsen är mjuk och fin.

När Paavola släpper greppet och tar ett steg tillbaks ställer sig mårdhunden upp. Gör några korta utfall innan den försvinner bort mellan träden i sin jakt på artfränder.

Yrkesjägaren tar upp sin mobiltelefon. På displayen visas hur en annan radioförsedd mårdhund rört sig de senaste dygnen. Nästa uppdrag är att fånga in den och byta batterier på sändaren. Men först blir det fikapaus. Dagens sällskap, pappersarbetaren Jörgen Invall med sonen Emil, sätter sig tillrätta i vindskyddet. Den sura veden har lång startsträcka. Björkbitarna torkar upp av värmen och får fyr. Granklabbarna bidrar med sitt karaktäristiska knaster.

Mikael Paavola berättar att mårdhundar har svårt att klara snörika och kalla vintrar. Under sommaren och hösten äter de upp sig för att sedan vara stationära när kylan drar in.

– Jag har fångat exemplar som varit tjocka som sälar över ryggen.

Han trivs med sitt jobb. I princip varje dag får han bege sig ut i skogen.

– Egentligen är det mest viltvård. Inte så mycket jakt.

Mårdhunden kommer ursprungligen från Sibirien, Kina, Nordvietnam, Koreahalvön och Japan. Mellan 1920 och 1950-talen placerades arten ut i de europeiska delarna av Sovjetunionen. Tanken var att öka pälsviltsproduktionen i naturen. I dag är mårdhunden etablerad i stora delar av Östeuropa men också i Tyskland och Danmark. I Finland är stammen starkast i de södra delarna av landet. Svenska forskare och experter oroar sig för det ökade antalet i Danmark. Om mårdhundar stiger i land i Skåne och Halland skulle de bli svårhejdade. Det milda klimatet, jämfört med Norrbotten, i kombination med stora våtmarker innebär goda förutsättningar för en snabb spridning.

Yrkesjägarna i Norrbotten får ofta studiebesök från andra länder. Metoden att fånga in och sterilisera djuren är något som sprider sig. Förutom att pejla in mårdhundar ska fällor och kameror kontrolleras. Kamerorna, 150 stycken, tar automatiskt bilder när något rör sig framför dem.

Elden har blivit till glöd och kaffet har druckits ur. Vi beger oss bort mot en kamera som sitter uppsatt vid en å – en naturlig mårdhundspassage. Mikael Paavola kontrollerar kamerans minneskort innan färden går vidare för att pejla in ett annat djur.

Uppe i ett älgtorn, med pejlutrustningens antenn högt uppsträckt, lyckas den vane yrkesjägaren få bäring på mårdhunden. Han pekar ut över ett stort myrområde några hundra meter bort.

Hunden Flisa gnyr. Vi är tillbaks där det började. Bland tätt växande buskar och isbitna grästuvor. Väl över bron och bortom ett skogparti ligger ett trädlöst träsklandskap. Flisa och pejlutrustningen visar vägen mot en mindre ö mitt i myren. Och där, mitt i en myrstack, ligger mårdhunden och fräser. Batteriet på sändaren är på upphällningen. Mikael Paavola är nöjd med att dagens värv gick relativt smärtfritt. Snabbt skruvar han av locket och byter batteriet. Högt tempo är viktigt för att djuret ska slippa ifrån den obehagliga situationen.

– De är rätt gulliga. Svårt att förstå vilka marodörer de är.


md@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Pavel Koubek

Svingar klot efter jobbet

När barnen bodde hemma fanns varken tid eller pengar. Men så fick Elisabeth Ringqvist jobb inom industrin, barnen flyttade ut och hon köpte klot och skor igen. Nu spelar hon i klubb och den 21 maj är det hennes tur i bowling-SM för metallare.

Foto: David Lundmark

Gäddfiske och pissväder

FiskeMontören Conny Lekmyr älskar att fiska, men avskyr fisk. DA följde honom på jakt efter gäddan, den "svenska sötvattenskrokodilen". Det är lugnt och varmt - "svenneväder", fnyser Conny.

Pierre Kronberg, 25, är en av bara fyra under 30 år på Hallstavik. Foto: David Lundmark.

Att vara ung på jobbet

Reportage"När det snackas politik på rasterna, märks det helt klart att man är yngst", säger 25-årige Pierre Kronberg på Holmen Hallstavik.

Carina Johansson granskar utlåningen. Foto: David Lundmark

När kommer Zlatan tillbaka?

EGET BIBLIOTEKSå fick eldsjälen Carina Johansson fart på läsningen på Nobia i Tidaholm.

Foto: Viktor Fremling

Modets drottning abdikerar

Som H&M:s chefsdesigner har Margareta van den Bosch klätt både Madonna och stora delar av svenska folket.

Foto: Sören Håkandlind

Vad ska vi leva av?

REPORTAGENu är avtalsrörelsen igång på allvar igen, det kommer att som vanligt att bli ett manglande om löner, övertidsersättning, pensioner. Men det finns också en bakomliggande, molande fråga: vad ska vi jobba med i framtiden? Harald Gatu ställde den under en resa genom industrisverige 2014. Nu kan du lyssna på reportaget.

De är världens 10 rikaste personer. Se bildspel här.

Hur mycket pengar är nog?

ReportageDu är pank och tärningen styr din spelpjäs till ett hotell på Norrmalmstorg. Game over! I Monopolvärlden är spelet slut när en person sitter med alla pengar. I verkligheten har 85 superrika personer lika mycket pengar som de 3,5 miljarder fattigaste har tillsammans. Hur länge till kan vi spela?

Rally. Foto: Jan Nordström

Fritiden går i hundra knyck

MotorfrälstAllt började med en Volvo Duett när Uffe Eriksson var tio år. I fjol blev han svensk mästare i rallycross – nu tar han sats i en ny sits.

Rockhammar har 46 anställda varav 40 är pappers­­arbetare. Foto: David Lundmark

"Vi bygger faktiskt en helt ny fabrik"

Det sjuder av optimism i Rockhammar. Nu byggs en ny produktionslinje - en del av ägaren BillerudKorsnäs 900-miljonerssatsning.

Foto: David Lundmark

Hon älskar att ta sig vatten över huvudet

Resan till andra sidan jorden blev starten för något som nu slukar hennes fritid. Camilla Sånebo Hellman är såld på dykning – DA följde med henne under vattnet.

Sebastian Kallionpää har spelat boule så länge han kan minnas. Första gången han tävlade var han sju år. Foto: David Lundmark.

Träffar bakom bruket

Sebastian Kallionpää spänner blicken i grusplanen bakom farsans jobb. Armen svingar framåt och fingrarna släpper klotet. Klang! Stål möter stål i en klockren träff. Välkommen till Oppboga Boulesällskap.

Michael Gustafsson

Stålmannen som gillar motvind

KitesurfningDet går inte en dag utan att han tittar ut och noggrant noterar vad vädergudarna har att erbjuda. Michael Gustafsson är Scanias egen stålman vars enda kryptonit är vindstilla dagar.

Ojnareskogen

Foto: Karl Melander

Striden om kalkbrottet

ReportageEn öken? Eller förutsättningen för liv? 
En konflikt om ett kalkbrott på norra Gotland 
hamnade på löpsedlarna och delade ön i två läger.

Maya Westman provkör en skotare på visningsdagen i Kalix. Jakob Pessa från skogsmaskinsinriktningen hjälper till. Målet med dagen är att locka elever till skolan. FOTO: DAVID LUNDMARK

Succéskolan lockar inte

Hotad utbildningNästan alla som lämnar utbildningen får jobb. Ändå ligger hot om nedläggning över Kalix naturbruksgymnasium. Ska skolan finnas kvar behöver den fler elever.

Foto: Sofia Ernerot

Nu ska Martin bli Andrea

LivsbeslutEn 41-årig metallarbetare i en liten svensk stad kan inte ljuga längre. Martin vill berätta sin historia för er.

Två läsande verkstadsarbetare. Stefan Löfgren lyssnar när Anders Olofsson berättar om när han ville köpa en bok av Alice Munro: ”Expediten ville inte rekommendera någon till mig eftersom Munro uppskattas mest av kvinnor. Jag gav mig inte, men utan resultat. I stället tipsade hon om Johan Theorin för spänningens skull, ett helt okej tips. Men ändå häpnadsväckande att jag inte fick köpa Alice Munro.” Foto: Niklas Maupoix

"Det här är ingen jävla bokklubb"

Boken som BildningEn gång i månaden träffas de på puben för att 
byta böcker med varandra. Utan litteraturen vore 
vi ingenting, säger de. Absolut ingenting.

11
Carina Engman, revy, Dagens Arbete

Med uppdrag att roa

Carina Engman skiftar mellan pappersbruket och scenen och får hela bygden på gott humör.

Strejkerna i Kina

Foto: Lou Linwei

”Jag känner mig som en maskin”

Han jobbar jämt och träffar sina barn en gång om året. Men när arbetsgivaren försökte blåsa Zhu Xinhua på intjänad pension fick han nog.

Foto: EBBA OLSSON WIKDAHL

Rösten väcktes i verkstan

Inför maskinerna vågade Helen Sjöholm möta sig själv.

Helena-mormor-skratt

Mormors hemlighet

De stod så nära varandra. Men varje gång Helena frågade mormor om när hon var liten blev det bara tyst. Här är berättelsen om ett barnbarn som bestämmer sig för att inte ge upp. Och som reser 150 mil från Malmö till Ukraina för att få svar på frågan: Hur gör man upp med Stalin?

Foto: HANS PETER BLOOM

Lehån på linjen

En bunt tomtebloss och 25 amerikanska skämttecknare på en skoldans förändrade livet för Lars-Erik Håkansson. Nu får han EWK-priset för sina linjer om världens tillstånd.

da_1420723889115_skogsjobb.jpg

Hon strider för skogsarbetarna

De rumänska skogsarbetarnaKristina kunde inte tyst se på när de rumänska skogsarbetarna vände hem i vrede.

Behie har fått nytt hopp sedan hon blev kristen. Hon sjunger i kören och får undervisning i en frikyrka. Foto: JOAKIM ROOS

Lever gömd – vill bli sedd

ReportageBehie lever papperslös i Sverige sedan 14 år. Med tiden har hon lärt sig att inte synas.

Foto: SUSANNA FORSELL

Bryggare kan männskan vara

ReportageBritt Lindgren tillverkar sin egen öl.

En färdig barn- och vuxenstol. Foto: Magnus Bergström.

Ett ekonomiskt idiotprojekt i människans tjänst

ReportageDet här är berättelsen om roadracingkillen som krossade ryggen. Och aldrig slutade att drömma.

Elvira Hadzimesinovic i samtal med Tommy Ngo, montör på Skandiatransport i Malmö. Foto: JESSICA BENTSEN

Elvira lär kamraterna deras rättigheter

Efter operationen skulle hon vara hemma i en månad. Det blev ett och ett halvt år. Läkarens misstag blev en väckar­klocka för Elvira Hadzimesinovic. Hon skulle ta reda på sina rättigheter. Nu får hon andra att göra detsamma.

Från roadracingförare till rullstolsbyggare. Jalle Jungnell, Jonas Persson och Martin Ekberg fixar med en rullstolsprototyp som ska visas på en mässa i Tyskland.  Foto: MAGNUS BERGSTRÖM

Ett ekonomiskt idiotprojekt i människans tjänst

Jalle Jungnell är så långt från kvartals­kapitalist man kan komma. Så tillverkar han också sina egna ben. Det här är berättelsen om roadracingkillen som krossade ryggen. Och aldrig slutade att drömma.

Hon har Europas storscener som arbetsfält, men också tics som alla andra, berättar maken Svante: ”Hon gör ackord av allt, det blir liksom en liten melodisnutt av ljuden kring oss: vinden, mikrovågsugnen, dammsugaren.” Foto: SUSANNA FORSELL

Tar ton mot falska röster

ReportageHon gick från stammande bruksortstjej till stjärna på Europas fina scener. Malena Ernman vässar sina stämband med kaffe ­– och ger hals mot främlingshatet.

Snart serveras maten i Grillska gården som byggdes i början av 1700-talet. På den tiden var Iggesunds bruk ett järnbruk. De flesta av pappersarbetarna har varit här tidigare och fått sin guldklocka. Foto: LISELOTT RYDBERG SÖRENSEN

Här hyllas veteranerna

ReportageLjusen fladdrar på trappan till den vackra gamla herrgården. Senare på kvällen kommer Kerstin Bohlin och Ingvar Flank att skåla med ett glas Parusso Armando från 2008. De är två av flera som fira­s av i årets veteranfest på Iggesunds bruk.

Pendlar. För att komma till och från jobbet måste Roger cykla över bron mellan Holmsund och Obbola. Foto: ALEXANDRA ANDERSSON ELLIS

Klassiskt hälsolyft i Obbola

Friskvård”En svensk klassiker” är en klassiker för hugade motionärer. Bruket i Obbola har sjösatt en egen variant. Precis som i originalet står skidor, cykling, löpning och simning på programmet. – Efter längre sträckor vill jag ha en rullkebab och öl, säger pappersarbetaren Roger Vängbo.

Hämta mer