"Att kräva makt över sin tid är att kräva rätt till sitt eget liv"Helle Klein, chefredaktör.

"Varför kan fackföreningsrörelsen inte slå näven i bordet?"Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

För större grafik, klicka på miniatyrena nedan. Grafik: DA

Svensk lönekartläggning kan bli modell för EU

”Ingen förväntar sig att äpplen ska vara billigare i ett hörn av butiken än det andra. Man borde bli lika förvånad när kvinnors arbete är billigare än mäns.” I EU förbereds nu förslag om att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Samtidigt låser sig debatten i grundfrågan: Vad beror löneskillnaderna på?

Sverige har jobbat mer med jämställdhetsfrågor än de flesta andra länder. Och nu kan det svenska systemet med lönekartläggning bli modell för EU. Den socialdemokratiska samverkansgruppen i EU-parlamentet har utarbetat ett förslag med målet att alla länder ska använda systemet.

Kvinnor i Europa tjänar enligt EU:s statistik i genomsnitt drygt 17 procent mindre än män, men variationen är stor mellan olika länder. Det finns en diskussion om att skillnader i räknesätt påverkar gapet, och om hur väl siffran stämmer med verkligheten. Kanske är gapet större än så.

Sverige hade ett lönegap på 16 procent år 2010 enligt EU-statistiken. I topp låg Estland med ett gap på runt 30 procent. Tjeckien, Österrike och Tyskland följde efter med lönegap på cirka 25 procent.

Vilka länder som har mest jämställda löner är svårt att tyda. Ett land som Malta har ett litet lönegap, men så är också Malta det land med minst andel kvinnor i arbetskraften. Få arbetande kvinnor drar ner siffrorna och gör dem svåra att använda.

Skillnader i lönekuverten finns hur som helst och de påverkar Europas kvinnor på många nivåer. I alla 27 EU-stater är risken att drabbas av fattigdom högre för kvinnor än för män.

I reda siffror riskerade 62 miljoner av Europas kvinnor år 2010 att drabbas av fattigdom. För män var samma siffra 54 miljoner.

Så vad beror skillnaderna på? På EU-nivå är de flesta överens om att:

  • Fler kvinnor än män av olika skäl inte har jobb.
  • Kvinnor oftare gör avbrott i arbetslivet för att ta hand om barn och sjuka familjemedlemmar.
  • Kvinnor jobbar mer deltid.
  • Kvinnodominerade branscher har lägre löner.
  • Färre kvinnor än män jobbar på höga och välbetalda poster.
  • Diskriminering (även omedveten) vid lönesättning kan förekomma.

Diskussionen landar ofta i hur stor andel som beror på diskriminering, och vem som bär ansvaret för punkterna. Kvinnorna själva, männen, samhällsstrukturer, arbetsgivarna? I bakgrunden vilar också den ofta outtalade frågan: Är det ett problem att män och kvinnor (i vissa länder mer än andra) har så olika yrkesliv? Den brittiska professorn Catherine Hakim (bild nedan), tidigare rådgivare åt brittiska regeringen, tycker inte det.

–Det behöver inte vara ett problem att Estlands kvinnor tjänar 30 procent mindre än männen. Det kan förklaras av att kvinnor gör andra val i livet än män. Kvinnor väljer att utbilda sig till yrken som inte har samma kommersiella värde.

Vid ett seminarium i Bryssel i mars fick hon mothugg av deltagare som ansåg att uppbrott i karriären förklarar ungefär hälften av löneskillnaden, resten handlar om diskriminering på olika plan. Bland andra Nadja Hirsch, tysk parlamentariker, som gjorde jämförelsen med äpplens pris i början av texten.

–Själv kommer jag från ett land där män anses ha högre värde, sa den danska europaparlamentarikern Britta Thomsen (s) (bild t. h.).

–Om en man blir sjuksköterska anses han ha ett mervärde just för att han är man på en kvinnodominerad arbetsplats. Om en kvinna blir bilmekaniker hamnar hon direkt längst ner i hierarkin. Det handlar också om hur vi värderar olika arbeten. Ofta är det så att fysisk styrka, hos till exempel en sopåkare, värderas högre än psykisk styrka, hos en sjuksköterska.

Om systemet med lönekartläggning blir norm i Europa återstår att se. I maj ska parlamentet rösta om frågan. Beroende på utfallet bearbetas sedan förslaget av kommissionen. Vad tycker de europeiska väljarna då? Kika i diagramet (ovan) så får du se.


at@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Tvålar till sina konkurrenter

DA testarEn tvål tar bort skiten bättre än de andra. Dessutom är den skonsam. Men om lukten råder det delade meningar, visar DA:s test.

Arbetsförmedlingens kontroller

Fusk kan bli brottsligt även för företag

BidragsbrottUnder gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade upp för att se över bidragsbrottslagen så att den även gäller företag.

Arbetslösa jagas – storfusk­are går fria

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

12

Stämning IF Metall

Sa nej till övertid – fick sparken

IF Metall stämmer ytterligare en arbetsgivare för avskedande utan saklig grund. Medlemmen hade nyligen förlorat sin son och en nära anhörig. Därför sade han nej till övertid, men erbjöd sig att komma in en annan dag. Då blev han avskedad.

2

"Folk får sparken i stället för att sägas upp"

Enligt IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic är dagens stämning den första av flera till Arbetsdomstolen.

2

Striden om tiden

Hur flexibel kan du bli?

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Pusslet alla har en åsikt om

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

Hänglås säkrar robotarna

ARBETSMILJÖÖver 1 000 nya hänglås har höjt säkerheten vid tillfälliga stopp hos robotar och andra maskiner på IMI Hydronic i Annelund utanför Herrljunga.

IF Metalls kongress

Marie Nilsson: Det känns stort

Ny förbundsordförandeEn lugn, nyfiken lyssnare. Så beskriver Marie Nilsson sig själv. Får hon kongressens stöd i maj kliver hon in på ordförandeposten med 30 års erfarenhet från industri och fackligt arbete.

De kan bli IF Metalls nya ledarduo

En enig valberedning föreslår Marie Nilsson som ny ordförande för IF Metall. Hennes ersättare på posten som vice ordförande blir enligt förslaget Tomas With.

1

Bloggrubrik

Häftigt, IF Metall

"Marie Nilsson har en stolt kvinnohistoria att ta stöd av. För industrins framtid är det avgörande att fler kvinnor lockas att bli industriarbetare", skriver Helle Klein i bloggen.

På jakt efter en störande repa

ÖgonblicketKlockan är 10.39 på Stora Enso Fors.

Kvarnsveden stänger pappersmaskin

140 anställda riskerar jobbet när Kvarnsveden stänger ner en av sina tre pappersmaskiner. Ett överraskande besked, enligt Pappers lokale ordförande Sonny Waern.

Halta Lotta och Bosse Bråttom

SkruvatDu har säkert också någon kompis som är fotstegs-nörd: Bara genom att lyssna till skoljuden plingar ett namn till. Det kan vara en fråga om överlevnad.

Märket utmanas

"Han lever kvar i en gammal värld"

Både industrins parter och Kommunal sågar professor Lars Calmfors förslag att märket behöver omprövas. Flexibilitet finns redan anser parterna.

3

Industrins lönenorm ifrågasätts

Avtal 2017Det är på sikt ohållbart att tvinga resten av arbetsmarknaden hålla nere lönerna för att anpassa sig till exportindustrins förutsättningar. Det säger Arbetsmarknadspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors.

1

Får man prata skit om jobbet?

Yttrandefriheten gäller även dig. Men det betyder inte att du får häva ur dig vad som helst om ditt jobb eller dina chefer. En anställning innefattar lojalitetsplikt. Så vad får man säga om sitt jobb?

1

Hemliga möten under Iranbesöket

Svenska företag i Iran kan fungera som goda exempel, men de fackliga rättigheterna i landet måste stärkas. Det säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe, som hade hemliga kontakter med fackliga företrädare under Iranbesöket.

Så byggde de bort problemen

ArbetsmiljöDe anställdas kunskap och önskemål fick styra när Hot Screen i halländska Fjärås byggde sina drömlokaler.

Ett liv på hästryggen

BildreportageHästen är en symbol för stolthet och rikedom för indianbefolkningen i USA. Under två år har fotografen Erika Larsen besökt mer än tjugo olika indianstammar.

”Tuffare regler ger ingen självklar effekt”

DebattDet finns en bild av att många arbetslösa inte tillräckligt aktivt söker jobb. Skärpta sanktioner mot "lata" arbetslösa föreslås därför ofta. Men tuffare regler verkar ha väldigt liten effekt på arbetslösheten, skriver Carlo Michael Knotz, stadsvetare på Lunds universitet.

Här får du koll på jobbet

Vad får chefen egentligen fråga om på en anställningsintervju? Hur äter man bäst på nattskiftet och har chefen plötsligt rätt att ändra i schemat? I koll på jobbet reder vi frågor om arbetslivet. Här kan du också vända dig till våra experter för att få svar på saker du undrar över.

Så rundas "sist in först ut"

Koll påTrogen tjänst är inget givet skydd vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Det finns stora möjligheter till undantag. DA reder ut vad som gäller.

2
Foto: TT

JO-kritik mot Arbetsförmedlingen

Tre grundlösa varningar om sanktioner fick en arbetssökande att JO-anmäla Arbetsförmedlingen. Justitieombudsmannen kritiserar myndigheten och vill se bättre rutiner.

2

Rättegången mot Nordkalk

"Som en liten smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är fortfarande förbannad på Nordkalk och tycker att straffet som åklagaren yrkar på är för mesigt. – Jag kommer alltid att bära det här med mig.

Ensidigt drev mot Nordkalk enligt försvaret

Nordkalk har fått hela skulden för det som gick fel, trots att ansvaret låg på andra, menar försvaret. Deras slutplädering fick avsluta rättegången. Dom meddelas den första mars.

Åklagaren yrkar på villkorlig dom och böter

Efter tio dagar är Nordkalkrättegången inne på sitt avslut. Kammaråklagaren yrkar på villkorlig dom och böter för Nordkalks dåvarande platschef.

"Huvudentre­prenören ska ha ansvaret"

Debatt”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

Avtal 2017

Så snuvas unga på pension

DA reder utTvåtusen kronor i månaden. Så mycket förlorar du på att arbetsgivarna betalar in pensionspremien först från det år du fyller 25. Det visar siffror som DA tagit fram.

2

”Pension är en ungdomsfråga”

Alla ska omfattas av SAF/LO-pension. Det menar Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers. Pensionsfrågan kommer att vara het under vårens avtalsrörelse.

1
Hämta mer
Close