”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

För större grafik, klicka på miniatyrena nedan. Grafik: DA

Svensk lönekartläggning kan bli modell för EU

”Ingen förväntar sig att äpplen ska vara billigare i ett hörn av butiken än det andra. Man borde bli lika förvånad när kvinnors arbete är billigare än mäns.” I EU förbereds nu förslag om att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Samtidigt låser sig debatten i grundfrågan: Vad beror löneskillnaderna på?

Sverige har jobbat mer med jämställdhetsfrågor än de flesta andra länder. Och nu kan det svenska systemet med lönekartläggning bli modell för EU. Den socialdemokratiska samverkansgruppen i EU-parlamentet har utarbetat ett förslag med målet att alla länder ska använda systemet.

Kvinnor i Europa tjänar enligt EU:s statistik i genomsnitt drygt 17 procent mindre än män, men variationen är stor mellan olika länder. Det finns en diskussion om att skillnader i räknesätt påverkar gapet, och om hur väl siffran stämmer med verkligheten. Kanske är gapet större än så.

Sverige hade ett lönegap på 16 procent år 2010 enligt EU-statistiken. I topp låg Estland med ett gap på runt 30 procent. Tjeckien, Österrike och Tyskland följde efter med lönegap på cirka 25 procent.

Vilka länder som har mest jämställda löner är svårt att tyda. Ett land som Malta har ett litet lönegap, men så är också Malta det land med minst andel kvinnor i arbetskraften. Få arbetande kvinnor drar ner siffrorna och gör dem svåra att använda.

Skillnader i lönekuverten finns hur som helst och de påverkar Europas kvinnor på många nivåer. I alla 27 EU-stater är risken att drabbas av fattigdom högre för kvinnor än för män.

I reda siffror riskerade 62 miljoner av Europas kvinnor år 2010 att drabbas av fattigdom. För män var samma siffra 54 miljoner.

Så vad beror skillnaderna på? På EU-nivå är de flesta överens om att:

  • Fler kvinnor än män av olika skäl inte har jobb.
  • Kvinnor oftare gör avbrott i arbetslivet för att ta hand om barn och sjuka familjemedlemmar.
  • Kvinnor jobbar mer deltid.
  • Kvinnodominerade branscher har lägre löner.
  • Färre kvinnor än män jobbar på höga och välbetalda poster.
  • Diskriminering (även omedveten) vid lönesättning kan förekomma.

Diskussionen landar ofta i hur stor andel som beror på diskriminering, och vem som bär ansvaret för punkterna. Kvinnorna själva, männen, samhällsstrukturer, arbetsgivarna? I bakgrunden vilar också den ofta outtalade frågan: Är det ett problem att män och kvinnor (i vissa länder mer än andra) har så olika yrkesliv? Den brittiska professorn Catherine Hakim (bild nedan), tidigare rådgivare åt brittiska regeringen, tycker inte det.

–Det behöver inte vara ett problem att Estlands kvinnor tjänar 30 procent mindre än männen. Det kan förklaras av att kvinnor gör andra val i livet än män. Kvinnor väljer att utbilda sig till yrken som inte har samma kommersiella värde.

Vid ett seminarium i Bryssel i mars fick hon mothugg av deltagare som ansåg att uppbrott i karriären förklarar ungefär hälften av löneskillnaden, resten handlar om diskriminering på olika plan. Bland andra Nadja Hirsch, tysk parlamentariker, som gjorde jämförelsen med äpplens pris i början av texten.

–Själv kommer jag från ett land där män anses ha högre värde, sa den danska europaparlamentarikern Britta Thomsen (s) (bild t. h.).

–Om en man blir sjuksköterska anses han ha ett mervärde just för att han är man på en kvinnodominerad arbetsplats. Om en kvinna blir bilmekaniker hamnar hon direkt längst ner i hierarkin. Det handlar också om hur vi värderar olika arbeten. Ofta är det så att fysisk styrka, hos till exempel en sopåkare, värderas högre än psykisk styrka, hos en sjuksköterska.

Om systemet med lönekartläggning blir norm i Europa återstår att se. I maj ska parlamentet rösta om frågan. Beroende på utfallet bearbetas sedan förslaget av kommissionen. Vad tycker de europeiska väljarna då? Kika i diagramet (ovan) så får du se.


at@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

 Vi skyltar om!

SkruvatDen första december i fjol fick vi tre nya vägmärken. Det gjorde att DA fick feeling och började fundera ut egna favoriter.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

”Yrkeshögskolan är en förebild”

DEBATTFöretag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska utbildas”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

GS-facket polisanmäler företagshälsa

Känsliga personuppgifter ska ha lämnats ut från företagshälsovården till arbetsgivaren, utan att arbetstagarna hade godkänt det. GS-facket har anmält händelsen till polisen, datainspektionen och inspektionen för vård och omsorg.

”Att skriva känns nästan som ett industrijobb”

Författaren Sven Olov Karlsson, som bland annat skrivit om den stora skogsbranden i Västmanland tar i kväll emot Ivar Lo-priset på 125 000 kronor. "Overkligt och ärorikt" säger han till DA.

Sara Elvelin hör till de anställda som valt färgglada arbetsbyxor. Foto: Tomas Bergman

Här får alla ­välja sina ­arbetskläder

ORDNING OCH REDARosa arbetsbyxor? Inga problem på Svalson i Öjebyn, som tillverkar bland annat specialbyggda balkongräcken. Här får de anställda välja ur ett stort sortiment arbetskläder - och det finns alls inte bara herrmodell.

Ulrika Lindberg på Alimak Hek i Skellefteå. Foto: David Lundmark

Ska putsa på detaljerna

ÖgonblicketKlockan är 14.43 på Alimak Hek.

DET NYA SAMHALL

Samhall anlitar underentreprenörer

Samhall använder underentreprenörer för att klara av de stora städkontrakt man har med mataffärer och biografer. ”Samhalls business kan inte vara att sysselsätta personal utan funktionshinder i privata företag”, säger Marco von Peltzer, vd i ett konkurrentbolag och ordförande i Almega FM-företagen.

2

Anställd – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

Skyddad verkstad blev bemannings­företag

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

Lönerna på pappersbruken

Här tjänar många mer än 50 papp

Pappers löner611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Mest flis i Mönsterås – igen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Rätt livränta

Ny dom gynnar arbetsskadade

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Den snåriga vägen till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

Robert Nyberg

När kärleken varar hela livet

BILDREPORTAGEFotografen Rebecka Uhlin funderar över kärlekens kraft i bildserien om morföräldrarnas Aina och Tage.

Sarah Gadon spelar huvudrollen i Alias Grace.

Kvinnor som längtar ut

DA GILLARDA-medarbetaren Jeanette Herulf väljer en tv-serie och två böcker om kvinnor. De längtar alla frihet i en klasspräglad värld.

Mörkt ute? Använd huvudet!

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

Charlie Lindström: ”Jag sökte utbildningen för att jag ville ha jobb och för att bilar var ett intresse. Man måste visa hur kul det är, och att det är ett yrke för alla, även kvinnor, fast det är så mansdominerat.” Foto: Per Groth

Statusskolor ska locka fler mekaniker

REKRYTERINGLätt att få jobb och bra betalt. Ändå vill för få bli bilmekaniker. Nu tar skolorna hjälp av företagen för att locka unga och vässa utbildningen. DA har besökt ett certifierat motorcollege i Västerås.

2

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Regelverket ändras trots kritik

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Verklighetens Science Fiction

När robotarna tar över

Tiden är på väg i kapp fantasin i science fictionklassikerna. Ska vi vara rädda eller bara fascinerade när vi ställs inför historiens kanske största tekniksprång – artificiell intelligens, AI.

”Det började med Star Wars”

Skälet till att science fiction-författare har rätt så ofta beror helt enkelt på att de gissar så mycket, enligt litteraturvetaren Jerry Määttä.

Träindustrin skriker efter mer folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

Lenart Cerqueira har ungefär ett halvår kvar på ledigheten med barnet som de är familjehem åt. Foto: David Lundmark

”Målet är att barnet ska tillbaka”

DA MÖTER.Lenart Cerqueira tog paus från bilbyggandet för att öppna sitt hem för ett litet barn.

FACKET FÖR UNGA

”Det krävs en pragmatisk lösning”

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Hämta mer