"Dags för en 'Swedish deal' för stad och land"Helle Klein, chefredaktör.

"Vi har oändliga möjligheter i en global värld"Krönika, Susanna Alakoski .

För större grafik, klicka på miniatyrena nedan. Grafik: DA

Svensk lönekartläggning kan bli modell för EU

”Ingen förväntar sig att äpplen ska vara billigare i ett hörn av butiken än det andra. Man borde bli lika förvånad när kvinnors arbete är billigare än mäns.” I EU förbereds nu förslag om att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Samtidigt låser sig debatten i grundfrågan: Vad beror löneskillnaderna på?

Sverige har jobbat mer med jämställdhetsfrågor än de flesta andra länder. Och nu kan det svenska systemet med lönekartläggning bli modell för EU. Den socialdemokratiska samverkansgruppen i EU-parlamentet har utarbetat ett förslag med målet att alla länder ska använda systemet.

Kvinnor i Europa tjänar enligt EU:s statistik i genomsnitt drygt 17 procent mindre än män, men variationen är stor mellan olika länder. Det finns en diskussion om att skillnader i räknesätt påverkar gapet, och om hur väl siffran stämmer med verkligheten. Kanske är gapet större än så.

Sverige hade ett lönegap på 16 procent år 2010 enligt EU-statistiken. I topp låg Estland med ett gap på runt 30 procent. Tjeckien, Österrike och Tyskland följde efter med lönegap på cirka 25 procent.

Vilka länder som har mest jämställda löner är svårt att tyda. Ett land som Malta har ett litet lönegap, men så är också Malta det land med minst andel kvinnor i arbetskraften. Få arbetande kvinnor drar ner siffrorna och gör dem svåra att använda.

Skillnader i lönekuverten finns hur som helst och de påverkar Europas kvinnor på många nivåer. I alla 27 EU-stater är risken att drabbas av fattigdom högre för kvinnor än för män.

I reda siffror riskerade 62 miljoner av Europas kvinnor år 2010 att drabbas av fattigdom. För män var samma siffra 54 miljoner.

Så vad beror skillnaderna på? På EU-nivå är de flesta överens om att:

  • Fler kvinnor än män av olika skäl inte har jobb.
  • Kvinnor oftare gör avbrott i arbetslivet för att ta hand om barn och sjuka familjemedlemmar.
  • Kvinnor jobbar mer deltid.
  • Kvinnodominerade branscher har lägre löner.
  • Färre kvinnor än män jobbar på höga och välbetalda poster.
  • Diskriminering (även omedveten) vid lönesättning kan förekomma.

Diskussionen landar ofta i hur stor andel som beror på diskriminering, och vem som bär ansvaret för punkterna. Kvinnorna själva, männen, samhällsstrukturer, arbetsgivarna? I bakgrunden vilar också den ofta outtalade frågan: Är det ett problem att män och kvinnor (i vissa länder mer än andra) har så olika yrkesliv? Den brittiska professorn Catherine Hakim (bild nedan), tidigare rådgivare åt brittiska regeringen, tycker inte det.

–Det behöver inte vara ett problem att Estlands kvinnor tjänar 30 procent mindre än männen. Det kan förklaras av att kvinnor gör andra val i livet än män. Kvinnor väljer att utbilda sig till yrken som inte har samma kommersiella värde.

Vid ett seminarium i Bryssel i mars fick hon mothugg av deltagare som ansåg att uppbrott i karriären förklarar ungefär hälften av löneskillnaden, resten handlar om diskriminering på olika plan. Bland andra Nadja Hirsch, tysk parlamentariker, som gjorde jämförelsen med äpplens pris i början av texten.

–Själv kommer jag från ett land där män anses ha högre värde, sa den danska europaparlamentarikern Britta Thomsen (s) (bild t. h.).

–Om en man blir sjuksköterska anses han ha ett mervärde just för att han är man på en kvinnodominerad arbetsplats. Om en kvinna blir bilmekaniker hamnar hon direkt längst ner i hierarkin. Det handlar också om hur vi värderar olika arbeten. Ofta är det så att fysisk styrka, hos till exempel en sopåkare, värderas högre än psykisk styrka, hos en sjuksköterska.

Om systemet med lönekartläggning blir norm i Europa återstår att se. I maj ska parlamentet rösta om frågan. Beroende på utfallet bearbetas sedan förslaget av kommissionen. Vad tycker de europeiska väljarna då? Kika i diagramet (ovan) så får du se.


at@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Fackliga rättigheter H&M

Industi Alls Jyrki Raina, H&M:s Karl-Johan Persson och IF Metalls Anders Ferbe undertecknade det ettåriga avtalet förra året. Nu förlängs det. Foto: Carin Wallenthin

HM förlänger globalt fackligt avtal

För ett år sedan tecknades avtalet som rörde för 1,6 miljoner arbetare hos den svenska klädjätten HM:s underleverantörer. Avtalet var ettårigt men nu gäller det tills vidare. "Ett kvitto på att det fungerat", säger HM:s hållbarhetschef Anna Gedda.

Electrolux i Usa

Electrolux, Memphis

Ja till facket vid Electrolux i USA

De anställda vid Electrolux spisfabrik i Memphis, USA, har med stor majoritet sagt ja till att företrädas av facket. Det är också en markering mot företagets platschef, som tidigare har sagt att "facket inte behövs på den här fabriken".

Framtidslandet

"Ansvaret måste ligga lokalt"

DebattSka man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

Foto: ØYVIND LUND

Uppdrag: Rädda bygden!

Ack Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

2

Avtalet på Scania

Foto: TT

Globalt avtal tryggar Scaniajobben

I dag tecknades ett globalt avtal om en jobbgaranti för 26 000 Scaniaanställda över hela världen. Ingen ska förlora jobbet på samordningen med tyska MAN. Avtalet garanterar också fortsatt utvecklingsarbete i Sverige.

1

"En omstridd import från Tyskland"

AnalysEn främmande fågel har för första gången välkomnats av ett svenskt fackförbund - jobbgarantin. DA:s Harald Gatu förklarar hur det gamla motståndet bröts och frågar: Vem står på tur efter Scania?

3

Stampens kris

Foto: Marie Edholm.

Klart även för Landvetter

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås och Landvetter har fått ackordet godkänt i tingsrätten. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

GS ombudsman Magnus Leoson utanför rättssalen. Till vänster Stefan Persson och Lars Lund. Foto: Marie Edholm.

V-tabs skulder skrivs ned

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Migrationen och den svenska modellen

Vägen framåt måste handla om stora investeringar i utbildning, inte i sänkta löner, menar LO. Foto: TT

LO: Utbildning är vägen framåt

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

"Vi behöver sänka timkostnaden"

DebattDen flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

1
Foto: David Lundmark.

”Det är 700 hästar i varje motor”

Det här gör jagDaniel Buhr är förman på Docksta varv, som gör båtar till bland annat försvaret. Se och lyssna på honom under provturen med Dagens Arbete.

Alla får stanna på Fanerami

Alla får behålla jobben på det anrika fanerföretaget Fanerami i Tranås, som gick i konkurs i våras. Dessutom fick GS-facket igenom kraven på bibehållna löner.

Satsning i Skåpafors

Foto: Sara Kroon.

Hög hastighet ger bruket nytt hopp

Skåpafors110 miljoner för att bygga om pappers­maskinerna. Efter flera tuffa år satsar Rexcell igen på bruket i dalsländska Skåpafors.

Utveckling utan nyanställningar

Rexcells vd Stefan Åbom är vanligtvis pratsam. Men när han får frågan om satsningarna kommer att leda till fler jobb svarar han snabbt och kort – nej.

Ericsson bantar i Sverige

Foto: TT

"Ett rykte att ta på allvar"

Analys"Obekräftade uppgifter ska alltid tas med skepsis. Men om avsändaren heter Ericsson finns all anledning att oroas. I tjugo år har företaget steg för steg monterat ner tillverkningen i Sverige", skriver DA:s Harald Gatu.

Uppgifter: Ericsson lägger ned all svensk tillverkning

En 140-årig tillverkningsepok kan gå i graven, när Ericsson två sista fabriker i Sverige, i Kumla och Borås, läggs ned. Det ingår, enligt obekräftade uppgifter i Svenska Dagbladet, i en plan för att dra ned 3000 anställda inom affärsenheten Nätverksprodukter.

Bloggrubrik

Bedrövligt, Ericsson

"Bristen på långsiktighet och uthållighet och investeringar i personal och ny teknik är direkt skadlig för Sverige som industrination", skriver chefredaktör Helle Klein.

Foto: TT

Prisas för sparkar och djup

Stig Sjödin-prisetFör språkligt skickliga sparkar mot etablissemanget och ett lågmält famlande efter att vara en bra människa har musikern och författaren Mattias Alkberg belönats med Stig Sjödin-priset.

Foto: Øyvind Lund

Han tar semester i kohagen

ProfilenLennart Carlsson är montören som växlar om till bonde. På semestern tar han hand om svågerns kvigor. Här berättar Lennart om lugnet, kofisarna och att ta över ett föräldrahem.

Bild från Bombardier i Västerås, ett av tio företag i projektet. Foto: David Lundmark.

Så skapas ett succéföretag

Samarbetsvilja, förändringsförmåga och kompetensutveckling, Det är några förklaringar till varför vissa svenska tillverkningsföretag lyckats så bra. Detta enligt projektet "Flaggskeppsfabriken", som presenteras nästa vecka.

vitlok

En lök full av nyttig kemi

SKRUVATSvensken har gått från beröringsskräck till att helt omfamna vitlöken, dagligdags. DA:s Marie Edholm skriver om dess hälsofrämjande kemi, om varulvsmyten och om att det är dags att plantera nu.

Huvudskyddsombudet Torbjörn Fridh är utbildad testledare för maskinkörkortet och har övervakat när grupp efter grupp  kryssat iflervalsfrågorna 
i datasalen.Foto: David Lundmark.

Marbodal plockar fram skolbänkarna

SÄKERHETEtt maskinkörkort bevisar att du har koll på hur du använder din maskin säkert och bra. Det används redan på många utbildningar, men på arbetsplatserna har det gått trögare. Marbodal i Tidaholm är ett undantag.

Högre aktivitetsersättning, sänkt skatt för kärnkraftföretag, slopad jämställdhetsbonus och högre reseavdrag. Det är några av nyheterna i regeringens budgetförslag. Foto: TT

Detta betyder budgeten för dig

Regeringen har i dag lagt sitt förslag till ny budget. Här finns bättre a-kassa och jobbsatsningar - men också högre energiskatter för hushållen och slopad jämställdhetsbonus.

3

Skärvätskor

Smutsig skärvätska (t.v): Bakterier och mögel växer ovanpå skärvätskan, som ändrar färg och konsistens och börjar lukta illa. Ren skärvätska (t.h): Siemens i Finspång har byggt om ventilationen och 
kapslat in maskinerna för att lösa problemen med smutsiga skärvätskor. Foto: David Lundmark.

Hälsofarlig mögelbomb

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor. Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

Så sköter du skärvätskan

DA REDER UTÖverallt i verkstadsindustrin används skärvätskor. Av dimman som skapas kan luftvägarna ta stryk. Men det finns sätt att skydda sig. DA guidar dig fram till de bästa råden.

Madelene Engman, GS avtalssekreterare. Foto: Marie Edholm

GS vill värna LO-samordningen

Avtal 2017Makten över sin egen tid kommer högt upp på GS-medlemmarnas önskelista inför avtalsrörelsen. På avtalssekreterare Madelene Engmans lista finns bland annat en LO-samordning.

2

Tiggeriförbud

tomas-kadir

"Förnedring är när vi vänder ryggen till"

DebattDet är högst olyckligt att S uppfattas stå bakom ett förbud av tiggeri. Så är, trots de uttalanden som gjorts, inte fallet – och hållningen att förbjuda tiggeri för "tiggarens skull" är både hycklande och cynisk, skriver Thomas Hammarberg och Kadir Kasirga (S).

3
Lagos Fashion och Design Week, Nigeria.

Catwalk Afrika

BildreportageNär Per-Anders Pettersson skildrar den snabbt växande modebranschen i Afrika utmanar han samtidigt bilden av en kontinent fylld med enbart elände.

Foto: Sören Håkanlind

Viktig sammanhållning

ÖgonblicketKlockan är 08.48, i Kviberg, Göteborg. På schemat: självförsvar.

Abu Dhabi. I Icad Residential city bor manliga gästarbetare bakom murar. Över 80 procent av befolkningen i Förenade arabemiraten är gästarbetare. Foto: TT

LO-förbund oeniga om yrkes-VM

Flera fackförbund är kritiska till att nästa års yrkes-VM som hålls i Förenade Arabemiraten, som grovt bryter mot mänskliga och fackliga rättigheter. IF Metall har dock beslutat att skicka tävlande och LO anser att en bojkott är att ge upp försöken att motverka slaveriarbete.

Hämta mer