"Du förlorar inte ditt hem för att du är upptagen med att göra annat"Krönika, Kristian Lundberg.

"Jag är mycket ute, promenerar och umgås med mina barnbarn."Ingrid Holmberg på Enics, om höstmörkret.

För större grafik, klicka på miniatyrena nedan. Grafik: DA

Svensk lönekartläggning kan bli modell för EU

”Ingen förväntar sig att äpplen ska vara billigare i ett hörn av butiken än det andra. Man borde bli lika förvånad när kvinnors arbete är billigare än mäns.” I EU förbereds nu förslag om att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Samtidigt låser sig debatten i grundfrågan: Vad beror löneskillnaderna på?

Sverige har jobbat mer med jämställdhetsfrågor än de flesta andra länder. Och nu kan det svenska systemet med lönekartläggning bli modell för EU. Den socialdemokratiska samverkansgruppen i EU-parlamentet har utarbetat ett förslag med målet att alla länder ska använda systemet.

Kvinnor i Europa tjänar enligt EU:s statistik i genomsnitt drygt 17 procent mindre än män, men variationen är stor mellan olika länder. Det finns en diskussion om att skillnader i räknesätt påverkar gapet, och om hur väl siffran stämmer med verkligheten. Kanske är gapet större än så.

Sverige hade ett lönegap på 16 procent år 2010 enligt EU-statistiken. I topp låg Estland med ett gap på runt 30 procent. Tjeckien, Österrike och Tyskland följde efter med lönegap på cirka 25 procent.

Vilka länder som har mest jämställda löner är svårt att tyda. Ett land som Malta har ett litet lönegap, men så är också Malta det land med minst andel kvinnor i arbetskraften. Få arbetande kvinnor drar ner siffrorna och gör dem svåra att använda.

Skillnader i lönekuverten finns hur som helst och de påverkar Europas kvinnor på många nivåer. I alla 27 EU-stater är risken att drabbas av fattigdom högre för kvinnor än för män.

I reda siffror riskerade 62 miljoner av Europas kvinnor år 2010 att drabbas av fattigdom. För män var samma siffra 54 miljoner.

Så vad beror skillnaderna på? På EU-nivå är de flesta överens om att:

  • Fler kvinnor än män av olika skäl inte har jobb.
  • Kvinnor oftare gör avbrott i arbetslivet för att ta hand om barn och sjuka familjemedlemmar.
  • Kvinnor jobbar mer deltid.
  • Kvinnodominerade branscher har lägre löner.
  • Färre kvinnor än män jobbar på höga och välbetalda poster.
  • Diskriminering (även omedveten) vid lönesättning kan förekomma.

Diskussionen landar ofta i hur stor andel som beror på diskriminering, och vem som bär ansvaret för punkterna. Kvinnorna själva, männen, samhällsstrukturer, arbetsgivarna? I bakgrunden vilar också den ofta outtalade frågan: Är det ett problem att män och kvinnor (i vissa länder mer än andra) har så olika yrkesliv? Den brittiska professorn Catherine Hakim (bild nedan), tidigare rådgivare åt brittiska regeringen, tycker inte det.

–Det behöver inte vara ett problem att Estlands kvinnor tjänar 30 procent mindre än männen. Det kan förklaras av att kvinnor gör andra val i livet än män. Kvinnor väljer att utbilda sig till yrken som inte har samma kommersiella värde.

Vid ett seminarium i Bryssel i mars fick hon mothugg av deltagare som ansåg att uppbrott i karriären förklarar ungefär hälften av löneskillnaden, resten handlar om diskriminering på olika plan. Bland andra Nadja Hirsch, tysk parlamentariker, som gjorde jämförelsen med äpplens pris i början av texten.

–Själv kommer jag från ett land där män anses ha högre värde, sa den danska europaparlamentarikern Britta Thomsen (s) (bild t. h.).

–Om en man blir sjuksköterska anses han ha ett mervärde just för att han är man på en kvinnodominerad arbetsplats. Om en kvinna blir bilmekaniker hamnar hon direkt längst ner i hierarkin. Det handlar också om hur vi värderar olika arbeten. Ofta är det så att fysisk styrka, hos till exempel en sopåkare, värderas högre än psykisk styrka, hos en sjuksköterska.

Om systemet med lönekartläggning blir norm i Europa återstår att se. I maj ska parlamentet rösta om frågan. Beroende på utfallet bearbetas sedan förslaget av kommissionen. Vad tycker de europeiska väljarna då? Kika i diagramet (ovan) så får du se.


at@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Madeleine Andersson.

Med morsan som jobbarkompis

DilemmatÄr släkten bäst eller värst? Eric Elserth och mamma Mona är inte bara arbetskamrater – de bor dessutom grannar. DA:s experter reder ut hur du hanterar familjen på jobbet.

profilen-skytte

"Jag kan inte döda ett gulligt rådjur"

ProfilenFarmor tog henne till skjutbanan – och där blev hon kvar. Operatören Pernilla Diddilié berättar om hur man blir en bra skytt och sin syn på söta rådjur.

Drogtester på jobbet

I kylskåpet sparas samtliga prover en månad. I arbetslivet kan ett positivt prov leda till långa rättsprocesser. Därför fryses proverna ner och sparas i två år. Foto: Madeleine Andersson.

"Anställd kan inte vägra drogtest"

REPLIKAnställda kan inte vägra drogtester, det visar bland annat en tidigare dom från Arbetsdomstolen, skriver Annett Olofsson, LO-TCO Rättskydd.

1

Riktlinjer finns – det gäller bara att använda dem

DebattDet finns tydliga riktlinjer för hur drogtester ska genomföras rättssäkert. Men myndigheterna behöver ställa betydligt större krav på att de följs, särskilt inom privata sektorn, skriver Ingela Eriksson på Alna Sverige, som tagit fram riktlinjer för tester, på parternas uppdrag.

Arezo Abdollahi, biomedicinsk analytiker, förbereder ett prov för verifiering av substansen buprenorfin. Här vid verifieringen sker mycket av arbetet manuellt. Foto: Madeleine Andersson.

Vad har du i din urin?

Allt fler arbetsgivare väljer att drogtesta sina anställda. Bra för säkerheten på jobbet – eller ett övergrepp på de anställdas integritet? DA for till Skoghall och till Sveriges största missbrukslabb.

4
Fem dödsolyckor under lika många år, är SSAB:s mörka statistik i Luleå. Foto: TT

Nu ska farliga jobb stoppas på SSAB

UppropSkyddsombuden på SSAB i Luleå samlades på onsdagen för att stötta varandra. "Vi måste bli mer aktiva och sätta stopp när vi ser att vi jobbar på ett riskfyllt sätt", säger huvudskyddsombudet Roger Forsberg.

Den nya skogsindustrin

"Så får vi ut mer skog på samma yta"

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Foto: TT

Skogen räcker inte till

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

Neddragningarna på Ericsson

På Ericsson i Kumla blir bara 60 av de 420 anställda kvar. Foto: Pavel Koubek/TT

820 får gå i Kumla och Borås

Nu står det klart att 820 anställda sägs upp från Ericsson i Borås och Kumla. Alla anställda erbjuds betald arbetsfri uppsägningstid på som mest 21 månader.

Borås: Dämpat men väntat

På Ericssons anläggning i Borås har 460 varslats i dag, däribland 170 som är medlemmar i IF Metall.

”Ett jädra slag”

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar Ericssons besked för "bedrövligt" och är orolig för att det kommer att leda till att även bolagets forskning försvinner från Sverige.

Foto: David Lundmark

Med fönster mot skogen

ÖgonblicketKlockan är 12.53 på Polarfönster i Korpilombolo.

David Löwing, möbelsnickare som tävlar i yrkes-EM i Göteborg 2016. Foto: Viktor Fremling

Ska visa hur bordet ska stå

Vem är skickligast på att meka med lastbilar? Vem binder vackraste brudbuketten? Det är dags för yrkes-EM i Göteborg. Möbelsnickaren David Löwing ska försöka göra bästa möbeln.

Augustpriset för årets svenska barn- och ungdomsbok gick till Ann-Helén Laestadius för boken "Tio över ett" .
Foto Claudio Bresciani / TT kod 10090

Hon prisas för LKAB-bok

Ann-Helén Laestadius vann det ansedda Augustpriset för sin ungdomsroman Tio över ett, som handlar om hur LKAB:s gruvdrift förändrar hennes födelsestad Kiruna.

Läste Dagens Arbete - fick 2,6 miljoner

En av DA:s läsare kollade in vår granskning av Afa försäkring i våras och undrade om inte heller hans livränta hade räknats upp med löneutvecklingen. Det hade den inte - nu har han fått 2.6 miljoner kronor tillbaka från försäkringsbolaget.

2

Farliga vibrationer

norrlandspall-drag

Robotar räddar ryggen

VibrationsskadorRobotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

Foto: David Solomon.

Här blir dikten verklighet

Det är sträckta ryggar, total tystnad och öronen mot radion varje dag klockan 12 på bilverkstaden i Kista norr om Stockholm. Detta är en helig stund, en vilostund när bilmekarna lyssnar på Dagens Dikt i P1.

Nedläggningen i Mariestad

Electrolux lovar stöd till trotjänarna

Hanteringen av trotjänarna på Electrolux fabrik i Mariestad har upprört känslorna. Nu säger företaget att man jobbar för ett ”riktat stöd” till de äldre som inte får avgångspension.

1

"Företaget har pensionerat 52-åringar"

ANALYS"I Mariestad gäller det som inte gällde i Fuenmayor, Florens, Nürnberg, Västervik eller Motala. Såvida inte vitvarujätten bjuder på något oväntat veckorna före jul", skriver DA:s Harald Gatu i en analys hur vitvarujätten har hanterat sina trotjänare.

2
Först gick de i samma klass, sedan blev det 43 gemensamma år på Electrolux i Mariestad. När fabriken läggs ned fyller Pia Pettersson och Christina Karlsing 61 år. Om de hade sagts upp från Electrolux i Motala skulle de ha fått pension. Men den förmånen nekas trotjänarna i Mariestad. Foto: Madeleine Andersson

Ut i kylan efter 43 år på jobbet

NedläggningSnart har sista kyl­skåpet tillverkats på Electrolu­x i Mariestad. För dem som jobbat här i över 40 år väntar cv-skrivande och arbetslöshet. Pension – det är för dyrt tycker företaget.

9
Turkiet återgår gradvis till det normala – men det är en ny tid i landet. 
En tid där det civila samhället får mindre syre och där en underliggande rädsla hos befolkningen är konstant. Foto: Åke Ericson

Livet efter kuppförsöket

BildreportageTurkiet är porten mellan Europa och Mellanöstern. Landet håller nu på att förvandlas till en totalitär stat, menar fotografen Åke Ericson som har besökt Istanbul efter kuppförsöket.

V-Tab säger upp 100 anställda

Stampens tryckerikoncern V-Tab säger upp 100 anställda. Uppsägningarna kommer att ske i två steg. Rekonstruktionen har påverkat, men det är främst branschens nedgång som är orsaken, säger vd Peder Schumacher.

Foto: David Lundmark

"Ett bra gäng"

Det här gör jag Yvette, 32 år, är bilmekaniker på Mekonomen i Upplands Väsby.

OB-frågan löst på Lilla Edet

Ett års strid om OB-ersättningen på bruket i Lilla Edet är över. Resultatet blev att man fortsätter som förut, med fast ersättning för obekväma pass.

Snapsen får drickas – om man betalar den själv. Foto: TT

GS säger helt nej till alkohol

Inga mer medlemspengar ska gå till alkohol. Det beslutade GS på ett förbundsmöte. "Väldigt skönt", säger Leopoldo Merino, som har drivit frågan.

Pappers ska höja tonen om bemanningen

Pappers bör i avtalsförhandlingarna driva frågan om en reglering av den ökande inhyrningen. Det var ett av besluten på det avslutade förbundsmötet.

GS klubbar avtalskraven

GS förbundsmöte godkände enhälligt avtalsplattformarna från både LO och Facken inom industrin.

Initiativtagarna hoppas att en industriarbetarakademi ska få fler unga att söka sig till industrin, erbjuda företagen och deras anställda utbildning och  finnas som kompetensutveckling till den som saknar arbete. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT

IF Metall vill starta arbetarakademi

IF Metall i norra Älvsborg och företaget GKN Aerospace vill starta en industriarbetarakademi. Tanken är att locka fler unga till industrin och erbjuda företagen utbildning.

Volvos USA-fabrik

South Carolinas guvernör Nikki Haley blir USA:s FN-ambassadör. Foto: TT

Antifacklig guvernör blir FN-ambassadör

Hon har sagt att hon har höga klackar för att kunna sparka på facket. Nu blir South Carolinas guvernör Nikki Haley USA:s FN-ambassadör.

Lennart Jähkel som Sven-Erik Marklund i Pistvakt (t.v) Nu prisas han av Pappers. Foto: TT

Nu blir han en glad Jähkel

Skådespelaren Lennart Jähkel får i år Pappers kulturstipendium på 20 000 kronor. Han är uppvuxen i sulfatfabriksrök, har blivit folkkär inte minst genom tv-serien "Pistvakt".

Hämta mer