"Lagen om bidragsbrott måste också omfatta företagen"Helle Klein, chefredaktör

"Min jul räddades av dem som flytt till oss"Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

För större grafik, klicka på miniatyrena nedan. Grafik: DA

Svensk lönekartläggning kan bli modell för EU

”Ingen förväntar sig att äpplen ska vara billigare i ett hörn av butiken än det andra. Man borde bli lika förvånad när kvinnors arbete är billigare än mäns.” I EU förbereds nu förslag om att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Samtidigt låser sig debatten i grundfrågan: Vad beror löneskillnaderna på?

Sverige har jobbat mer med jämställdhetsfrågor än de flesta andra länder. Och nu kan det svenska systemet med lönekartläggning bli modell för EU. Den socialdemokratiska samverkansgruppen i EU-parlamentet har utarbetat ett förslag med målet att alla länder ska använda systemet.

Kvinnor i Europa tjänar enligt EU:s statistik i genomsnitt drygt 17 procent mindre än män, men variationen är stor mellan olika länder. Det finns en diskussion om att skillnader i räknesätt påverkar gapet, och om hur väl siffran stämmer med verkligheten. Kanske är gapet större än så.

Sverige hade ett lönegap på 16 procent år 2010 enligt EU-statistiken. I topp låg Estland med ett gap på runt 30 procent. Tjeckien, Österrike och Tyskland följde efter med lönegap på cirka 25 procent.

Vilka länder som har mest jämställda löner är svårt att tyda. Ett land som Malta har ett litet lönegap, men så är också Malta det land med minst andel kvinnor i arbetskraften. Få arbetande kvinnor drar ner siffrorna och gör dem svåra att använda.

Skillnader i lönekuverten finns hur som helst och de påverkar Europas kvinnor på många nivåer. I alla 27 EU-stater är risken att drabbas av fattigdom högre för kvinnor än för män.

I reda siffror riskerade 62 miljoner av Europas kvinnor år 2010 att drabbas av fattigdom. För män var samma siffra 54 miljoner.

Så vad beror skillnaderna på? På EU-nivå är de flesta överens om att:

  • Fler kvinnor än män av olika skäl inte har jobb.
  • Kvinnor oftare gör avbrott i arbetslivet för att ta hand om barn och sjuka familjemedlemmar.
  • Kvinnor jobbar mer deltid.
  • Kvinnodominerade branscher har lägre löner.
  • Färre kvinnor än män jobbar på höga och välbetalda poster.
  • Diskriminering (även omedveten) vid lönesättning kan förekomma.

Diskussionen landar ofta i hur stor andel som beror på diskriminering, och vem som bär ansvaret för punkterna. Kvinnorna själva, männen, samhällsstrukturer, arbetsgivarna? I bakgrunden vilar också den ofta outtalade frågan: Är det ett problem att män och kvinnor (i vissa länder mer än andra) har så olika yrkesliv? Den brittiska professorn Catherine Hakim (bild nedan), tidigare rådgivare åt brittiska regeringen, tycker inte det.

–Det behöver inte vara ett problem att Estlands kvinnor tjänar 30 procent mindre än männen. Det kan förklaras av att kvinnor gör andra val i livet än män. Kvinnor väljer att utbilda sig till yrken som inte har samma kommersiella värde.

Vid ett seminarium i Bryssel i mars fick hon mothugg av deltagare som ansåg att uppbrott i karriären förklarar ungefär hälften av löneskillnaden, resten handlar om diskriminering på olika plan. Bland andra Nadja Hirsch, tysk parlamentariker, som gjorde jämförelsen med äpplens pris i början av texten.

–Själv kommer jag från ett land där män anses ha högre värde, sa den danska europaparlamentarikern Britta Thomsen (s) (bild t. h.).

–Om en man blir sjuksköterska anses han ha ett mervärde just för att han är man på en kvinnodominerad arbetsplats. Om en kvinna blir bilmekaniker hamnar hon direkt längst ner i hierarkin. Det handlar också om hur vi värderar olika arbeten. Ofta är det så att fysisk styrka, hos till exempel en sopåkare, värderas högre än psykisk styrka, hos en sjuksköterska.

Om systemet med lönekartläggning blir norm i Europa återstår att se. I maj ska parlamentet rösta om frågan. Beroende på utfallet bearbetas sedan förslaget av kommissionen. Vad tycker de europeiska väljarna då? Kika i diagramet (ovan) så får du se.


at@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsförmedlingens kontroller

Arbetslösa jagas – storfuskare går fria

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

”Systemet tar ingen hänsyn”

Sven fick plötslig sitt aktivitetsstöd indraget på fem dagar, totalt 2 000 kronor. Trots att Arbetsförmedlingen visste att hans funktionshinder gör att han inte förstår skriven text och därför missat att aktivitetsrapportera.

Fuskande företag slapp straff

Per stämde arbetsgivaren som struntat i att betala in pension och försäkringar, men blev lottlös då företaget gick i konkurs. Arbetsförmedlingen försökte få tillbaka de 1,2 miljoner kronor som bolaget fått. Men gav upp.

"Lagstiftningen är fyrkantig"

Arbetsförmedlingen vill att vissa grupper ska slippa aktivitetsrapportera, och att myndigheten ska ha mer automatiserade kontroller av företagen som får bidrag. Det säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

Ministern är beredd att ändra reglerna

"Vi misstänker att det är för lätt att ägna sig åt oegentligheter eller brottslig verksamhet" säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon säger sig också vara beredd att undanta vissa grupper från kravet att skriva aktivitetsrapporter.

Han ser till att allt går smidigt

DET HÄR GÖR JAG Magnus Öström är planerare på Vallviks bruk.

Nitiskt nitande

ÖgonblicketKlockan är 14.37 på Volvo Lastvagnar, Tuve, Göteborg.

Regeringen vill mildra regler för arbetslösa

Arbetslösa straffas med indragen ersättning om de inte skickar in sina aktivitetsrapporter. Nu öppnar regeringen för en regeländring.

Trelleborg lägger ner i Sävsjö

Trelleborg Wheel Systems i Sävsjö flyttar sin tillverkning till Lettland för att öka vinsten. Den småländska anläggningen har haft god beläggning i flera år och de anställda jobbar konstant övertid. Facket är helt oförstående.

Den växande trähusindustrin

Byggboom för höga trähus

Den industriella produktionen av flerfamiljshus i trä går på högvarv. Investeringarna som genomförts de två senaste åren ligger i miljardklassen och åtminstone 1 400 nya jobb skapas inom några år. Det visar en rundringning Dagens Arbete gjort.

En superfabrik för en halv miljard

Lindbäcks nya fabrik för trähus i Piteå står färdig i slutet av året. Den är drygt 5 fotbollsplaner stor, här ska det byggas 2 500 bostäder årligen. Nybygget gav vd Stefan Lindbäck och de anställda tidernas chans att planera den perfekta fabriken.

"Får jag lånas ut?"

Fråga om jobbetKan min chef låna ut mig till ett annat företag? Det står ingenting om detta i mitt anställningsavtal, men chefen säger att det inte finns något jobb för mig. Det finns visstids­anställda som har kommit till arbetsplatsen efter mig.

"Har jag rätt till övertid?"

Fråga om jobbetJag är timanställd och vill ha mer övertid. Jag har läst att det är tillåtet att jobba 150 timmar övertid per år. Måste man vara fast anställd för att få jobba 150 timmar extra?

Vad får chefen fråga?

Koll påDu sitter på en jobbintervju och frågorna haglar: Tänker du skaffa barn? Är du homosexuell? Har du med dig utdraget från belastningsregistret? Vi har koll på vad du måste svara på.

Så peppar du dig för pensionen

DilemmatAtt avsluta arbetslivet väcker känslor. En del längtar. Andra bävar. Men till skillnad från andra omställningar i livet kan du planera övergången. För Jan-Åke Nilsson blev det en nystart.

3

Drogtester på jobbet

Drogtesterna delar facket

Säkerhet mot integritet. Kan du säga nej om arbetsgivaren vill att du ska göra ett drogtest? Just nu håller IF Metall på att titta på det. Rådet lär bli: Nej.

3

GS: "Finns en splittring bland medlemmarna"

Säkerhet mot integritet. GS har i dag ingen enhetlig policy om drogtester, men frågan engagerar.

Emma ska föryngra Pappers

Emma Autio jobbar femskift på kartongbruket i Fors - men nu ska hon också bli ansvarig för Pappers nya ungdomssatsning: "Att vara medlem är inte lika självklart längre."

Läste DA – fick 2,7 miljoner

Johnny läste en artikel i Dagens Arbete – och fick 2,7 miljoner för utebliven ersättning från Afa. Nu uppmanar han fler arbetsskadade att söka.

6

Skogsstrejken är avblåst

Det blir ingen strejk för statligt anställda skogsarbetare. GS och Skogsstyrelsen återupptar förhandlingarna.

Trump hotar bilindustrin – men Volvo kan ta det lugnt

ANALYSDet är bilmässa i Detroit och Donald Trump fortsätter att hota amerikanska biltillverkare för att de ska bygga i USA i stället för Mexico. Han gör det delvis mot bättre vetande, skriver DA:s Harald Gatu. Detta oroar även utländska företag – men Volvo Cars kan ta det lugnt.

Frukostseminarium med Miranda Patrucić

Uppsagda – så gick de vidare

160  000 industriarbetare har blivit av 
med jobbet de senaste femton åren. Anette, Thomas, Lars, Conny, Niklas och Caroline berättar om hur de tog en ny väg i livet.

Finland inför medborgarlön

I dag startar Finland det hittills mest ambitiösa försöket med så kallad medborgarlön. 2000 arbetslösa erbjuds statlig skattefri lön för att se om det ökar sysselsättningen.

"Man borde ha rätt till deltid"

Avtal 2017Dagens Arbete åkte till Stora Enso i Fors för att ta tempen inför avtalsrörelsen. Arbetstidskontot är en helig ko, men annars handlar det mest om löneökning.

1

"Roligt att skapa vackra saker"

DET HÄR GÖR JAGPatricia Nordin,26 år, är guldsmed på BA Konstgjuteri.

"Kan jobb byta skepnad?"

Fråga om jobbetJag jobbar på ett stort verkstadsföretag. En arbetsuppgift utförts av arbetare inom IF Metall läggs nu ner och flyttas till annan ort – där det plötsligt har blivit ett jobb för tjänste­män. Är det verkligen rätt?

De får rätt – men inga pengar

Det blir inga pengar för den GS-medlem från Kamerun som tillsamman med sex landsmän stämt skogsbolaget Skogsnicke – trots att tingsrätten slår fast att de har rätt till ersättning. "Det här sätter fingret på ett problem", säger GS ombudsman Magnus Lindberg.

5

Strejk

GS varslar om strejk för statliga skogsarbetare

AVTAL 2017GS-facket varslar om stridsåtgärder mot Skogsstyrelsen efter att parterna under hösten inte lyckats komma överens i avtalsförhandlingarna.

Sladdar mot skogen

ÖgonblicketKlockan är 18.02 på Pajala Bioenergi.

Hämta mer