"Miljöpartiet ska granskas, inte misstänkliggöras"Helle Klein, chefredaktör.

"Det finns dagar då jag helst vill slippa ett välfungerande minne"Krönika, Susanna Alakoski.

För större grafik, klicka på miniatyrena nedan. Grafik: DA

Svensk lönekartläggning kan bli modell för EU

”Ingen förväntar sig att äpplen ska vara billigare i ett hörn av butiken än det andra. Man borde bli lika förvånad när kvinnors arbete är billigare än mäns.” I EU förbereds nu förslag om att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Samtidigt låser sig debatten i grundfrågan: Vad beror löneskillnaderna på?

Sverige har jobbat mer med jämställdhetsfrågor än de flesta andra länder. Och nu kan det svenska systemet med lönekartläggning bli modell för EU. Den socialdemokratiska samverkansgruppen i EU-parlamentet har utarbetat ett förslag med målet att alla länder ska använda systemet.

Kvinnor i Europa tjänar enligt EU:s statistik i genomsnitt drygt 17 procent mindre än män, men variationen är stor mellan olika länder. Det finns en diskussion om att skillnader i räknesätt påverkar gapet, och om hur väl siffran stämmer med verkligheten. Kanske är gapet större än så.

Sverige hade ett lönegap på 16 procent år 2010 enligt EU-statistiken. I topp låg Estland med ett gap på runt 30 procent. Tjeckien, Österrike och Tyskland följde efter med lönegap på cirka 25 procent.

Vilka länder som har mest jämställda löner är svårt att tyda. Ett land som Malta har ett litet lönegap, men så är också Malta det land med minst andel kvinnor i arbetskraften. Få arbetande kvinnor drar ner siffrorna och gör dem svåra att använda.

Skillnader i lönekuverten finns hur som helst och de påverkar Europas kvinnor på många nivåer. I alla 27 EU-stater är risken att drabbas av fattigdom högre för kvinnor än för män.

I reda siffror riskerade 62 miljoner av Europas kvinnor år 2010 att drabbas av fattigdom. För män var samma siffra 54 miljoner.

Så vad beror skillnaderna på? På EU-nivå är de flesta överens om att:

  • Fler kvinnor än män av olika skäl inte har jobb.
  • Kvinnor oftare gör avbrott i arbetslivet för att ta hand om barn och sjuka familjemedlemmar.
  • Kvinnor jobbar mer deltid.
  • Kvinnodominerade branscher har lägre löner.
  • Färre kvinnor än män jobbar på höga och välbetalda poster.
  • Diskriminering (även omedveten) vid lönesättning kan förekomma.

Diskussionen landar ofta i hur stor andel som beror på diskriminering, och vem som bär ansvaret för punkterna. Kvinnorna själva, männen, samhällsstrukturer, arbetsgivarna? I bakgrunden vilar också den ofta outtalade frågan: Är det ett problem att män och kvinnor (i vissa länder mer än andra) har så olika yrkesliv? Den brittiska professorn Catherine Hakim (bild nedan), tidigare rådgivare åt brittiska regeringen, tycker inte det.

–Det behöver inte vara ett problem att Estlands kvinnor tjänar 30 procent mindre än männen. Det kan förklaras av att kvinnor gör andra val i livet än män. Kvinnor väljer att utbilda sig till yrken som inte har samma kommersiella värde.

Vid ett seminarium i Bryssel i mars fick hon mothugg av deltagare som ansåg att uppbrott i karriären förklarar ungefär hälften av löneskillnaden, resten handlar om diskriminering på olika plan. Bland andra Nadja Hirsch, tysk parlamentariker, som gjorde jämförelsen med äpplens pris i början av texten.

–Själv kommer jag från ett land där män anses ha högre värde, sa den danska europaparlamentarikern Britta Thomsen (s) (bild t. h.).

–Om en man blir sjuksköterska anses han ha ett mervärde just för att han är man på en kvinnodominerad arbetsplats. Om en kvinna blir bilmekaniker hamnar hon direkt längst ner i hierarkin. Det handlar också om hur vi värderar olika arbeten. Ofta är det så att fysisk styrka, hos till exempel en sopåkare, värderas högre än psykisk styrka, hos en sjuksköterska.

Om systemet med lönekartläggning blir norm i Europa återstår att se. I maj ska parlamentet rösta om frågan. Beroende på utfallet bearbetas sedan förslaget av kommissionen. Vad tycker de europeiska väljarna då? Kika i diagramet (ovan) så får du se.


at@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Workers Memorial Day

År 2012 samlade fackförbundet Byggnads in arbetshandskar som  till minne av de som dött i arbetsplatsolyckor. I dags hålls en tyst minut för alla som dött av jobbet. Men det är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete och årets tema är stress. Foto: TT NYHETSBYRÅN. Illustration Graham Samuel

Världen samlas mot död och stress

I går kväll klämdes en arbetare på SSAB ihjäl av en travers. I dag, på Workers Memorial Day, hålls en tyst minut för honom och miljoner andra som årligen dör av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdom. Men i dag är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete. Årets tema: stress.

1

GS fortsätter att strida för delpensionen

GS-facket har inte släppt frågan om deltidspension för sina medlemmar på tidningsavtalet, medan motparten Almega säger nej. Avtalet går ut på lördag, det blir fortsatta förhandlingar nästa vecka.

Foto: TT

Pappers gör slut med Nordea

Pappers bryter med Nordea efter den uppmärksammade affären med "Panama-papperen". Förbundet ska flytta alla sina förvaltade medel, mer än 900 miljoner, till en annan förvaltare.

2

Efterspel kalkugnsolyckan

Olyckan skedde på Nordkalk, inne på SSAB:s område i Luleå. Foto: TT

Nordkalk åtalas för kalkugnsolycka

Nästan fyra och ett halvt efter den omtalade kalkugnsolyckan i Luleå 2011 åtalas Nordkalk och en tidigare arbetsledare. "Det har varit enormt frustrerande att det tagit så vansinnigt lång tid", säger Lars-Erik Löfroth, pappa till Johan Löfroth som omkom i olyckan.

Oftast flyger Margaretha Wikholm och Gustaf Seppelin Solli när de ska visa dokumentären 
om kalkugnsolyckan. Men från Göteborg till Varberg blev det tåg. Margaretha bestämde sig för att göra dokumentären efter att ha läst Dagens Arbetes reportagebok Döden på jobbet. Förhoppningen är att olyckor bland unga ska förebyggas.  Foto: David Lundmark.

”Med lite tur har jag spelat någon roll”

ReportageKalkolyckan för fyra år sedan tog jobbarkompisen Johans liv – men Gustaf Seppelin Solli undkom döden. Nu föreläser han om sin olycka på industrier och skolor runtom i landet.

tradgard-vitlok

Läs dig till gröna fingrar

TRÄDGÅRDSDAGSApril – äntligen kan vinterns oförlösta trädgårdslust släppas lös. DA:s Marie Edholm botaniserar bland nya och gamla inspirationsböcker.

nyhetsbrevspuff

Dagens Arbete i mejlen

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Foto: Youtube/privat

”Jag är väl inte helt hundra”

Han heter Magnus Östling och jobbar natt som operatör på Atlas Copco. Han heter också Sungen99, vars videor blivit en tittarsuccé på Youtube.

dennis-ledarpraktik

"Så länge högern är ideologiskt övertygad om att skatt är fel kommer bankdirektörerna aldrig sluta gömma varje skattekrona de kan"

Gästkrönika,Dennis Jörnmark Callstam.

30 år efter Tjernobylkatastrofen

Foto: Elinor Torp

Tjernobyl­katastrofen – 30 år senare

I dag för 30 år sedan vaknade världen till nyheten om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Den sovjetiska arbetaridyllen Atomograd förvandlades till en spökstad som blivit resmål för katastrofturism. DA:s Elinor Torp har varit där.

Bild2

Reaktorn får en egen kista

DA reder utVärldens hittills värsta kärnkraftsolycka dödade och skadade folk, men gjorde också kantarellerna i Norrland oätliga under många år. Nu ska den skadade reaktorn kapslas in för att skydda omgivningen i minst 100 år.

Pierre Kronberg, 25, är en av bara fyra under 30 år på Hallstavik. Foto: David Lundmark.

Att vara ung på jobbet

Reportage"När det snackas politik på rasterna, märks det helt klart att man är yngst", säger 25-årige Pierre Kronberg på Holmen Hallstavik.

DA granskar Afa Försäkring

"Försäkringen har blivit en återvändsgränd"

Debatt"Det som skapades för att underlätta möjligheten att få ersättning har nu blivit en försäkring där ansvaret trollas bort", skriver författaren Börje Eriksson och forskaren Töres Theorell i ett debattinlägg.

4
Afa-uppfolning3

"Hela tiden nya hinder"

Läsarberättelser"Vi arbetsskadade har varken läkar- eller juristutbildning och facken motarbetar oss också. Hur kan det vara så här? Hur kan man få bli så utsatt." Så skriver Anita, en av många läsare som har hört av sig efter vår granskning av Afa försäkring.

4
Sedan Anita Eckebring skadade vänsterhanden i en arbetsplatsolycka för sju år sedan behöver hon hjälp med det mesta som kräver två händer. Här får hon hjälp att knäppa jackan av sin syster Gunilla. Men trots att så lång tid passerat har Anita inte lyckats få den ersättning hon bör ha rätt till från Afa. Foto: David Lundmark.

Kampen för att få hjälp

Fast i byråkratinAfa har blivit del av ett system där skadade mals ner av tröga processer. Dagens Arbete har granskat ditt skyddsnät och hittat en alternativ värld där företag och konsulter tar betalt för att göra fackets jobb.

5
bildrep-blomma-drag

Ständigt rosad för sina tulpaner

I bilderDen nederländske fotografen Leendert Blok var blommornas egen porträttfotograf, som lyfte fram formen, färgerna och den enskilda blommans speciella lyskraft.

Max Gustafsson

Månadens satir: Max Gustafsson

lars-henriksson

När en vacker lagtext hotas

Gästkrönika"Den privata läkaren redovisade ett par alternativ till vad som kunde göras med mitt onda knä och sa: 'Vi får se vad försäkringen täcker'." Skribenten och metallaren Lars Henriksson i en krönika om att – än så länge – ha en sjukförsäkring som sätter behovet av vård före den som betalar mest.

Illustration: Jens Magnusson

Har du balkongtillägg?

KOLL PÅVad händer om du glömmer att lämna in semesteransökan och vad är ett balkongtillägg? DA svarar på dina frågor inför semestern.

bert-lundin-ettan

Prisas för sin kamp mot diktauren i Chile

Förre ordföranden för Metall, 95-årige Bert Lundin har fått en prestigefull orden av chilenska staten, för sin hjälp till oppositionen mot diktatorn Pinochet.

Foto: David Lundmark

"Det kan bli ett rent helvete"

DET HÄR GÖR JAGJoakim Nilsson är maskinoperatör på Holmen Paper Braviken.

Jobb för nyanlända 

Hussein Oubaid och Michael Dahlström, båda svetsare på Dala Komunal­teknik, går igenom ritningen. Foto: Lars Dahlström

På tröskeln till ett nytt jobb

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Så vässar du matchningen

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Snabbare snabbspår

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

Daniel Mathisen är frilansjournalist och skribent, bland annat som ledarkrönikör på Dagens Arena.

Med gråten i halsen till jobbet

Krönika"Kombinationen hårt samhälle och mjuka människor är lika delar förutsägbar som destruktiv. Den generation som vuxit upp med en arbetsmarknad där skakiga anställningar blivit norm mår också allra sämst", skriver Daniel Mathisen i en krönika.

1
Foto: David Lundmark

En välkommen paus

Ögonblicket14:28, Nobia, Tidaholm

kryss

Mer tid att kryssa

RättelseIbland blir det lite tokigt med tidsräkningen. Sista dag för inlämning av krysset i nr 4 2016 är 15 maj, inte 15 april, som vi har skrivit i tidningen.

Inte dags än för sympatiåtgärder

Temperaturen stiger på arbetsmarknaden, med flera strejker igång eller på väg att starta och en lockout varslad. De tre industriförbunden IF Metall, GS och Pappers har ännu inte fått några förfrågningar om sympatiåtgärder.

1975 (bilden t.v). Rekordåret för vilda strejker då bland annat skogsarbetarna strejkade för månadslön. 1969. Strejken som utmanade samförståndet. Uppåt 5 000 gruvarbetare vid LKAB i Malmfälten gick ut i strejk 1969. Strejken varade i nära två månader.

Strejkerna du måste känna till

Det har hettat till rejält på svensk arbetsmarknad. Dagens Arbete har grottat ner sig i den svenska historien. Här är listan på strejkerna du måste känna till.

Pappers drabbad av ny förskingring

En ny förskingring har uppdagats i en av Pappers avdelningar. Den här gången handlar det om en ordförande som försnillat i runda tal 620 000 kronor. Nu är han försvunnen.

Hämta mer