”Det mest orättvisa som kan drabba en människa är att födas”Daniel Mathisen försöker överleva som hemlös i dataspelet Hobo: Tough Life, och spelet dröjer sig kvar,

”Det går fort nu – hänger ni med?”DA:s Harald Gatu om att digitaliseringen håller på att rita om världs­ekonomin i grunden.

”Sociala problem – går de att fixa”

Efter flera skildringar av fattigdom ger författaren och krönikören Susanna Alakoski ut en bok om sin egen uppväxt. ”Alla måste få frågor om sina liv och livssituationer. Och man måste lyssna på berättelserna”, säger hon.

”Böcker bör ha ett ärende”
 skriver du på din hemsida. Vad har Oktober i fattigsverige för ärende?

– Jag vill förstå fattigdomen i ett historiskt perspektiv. I min egen förhistoria. Fattigdom handlar väldigt mycket om ensamstående mammor. Jag utgår från mammans situation i början av 1900-talet, till vad jag själv upplevde under 1970-talet.

– Sedan har jagockså funderat väldigt mycket på själva formen. Går det verkligen att skriva en biografi? Det har jag varit tveksam till sen rad ett. Jag har samlat på mig 500–600 sidor om mig. Polisrapporter, läkarjournaler, utlåtanden från socialtjänsten. Det är också en sorts biografier. Jag skulle kunna ha publicerat dem rakt av. Men vilka var de här människorna som skrivit om mig? Från vilken situation skrev de de här sakerna?

– Slutligen undrar jag vad socialt arbete egentligen är. Psykisk sjukdom jämförs ofta med ett brutet ben. Det ”går att fixa”. Men vad är sociala problem? Om man är socialt sjuk – går det att fixa?

Det är första gången du skriver självbiografiskt. Vad skiljer Oktoberboken från Svinalängorna och Håpas du trifs bra i fengelset?

– Jag har använt mig av mina erfarenheter förut. Men ända sedan jag var liten har fiktionen kommit in för att försköna tillvaron. Inte många tror det kanske, att Svinalängorna är en försköning av erfarenheter. Men den innehåller exempelvis en tröst i tre flickors vänskap som aldrig existerat på riktigt.

– Jag har ett exempel. När jag var i tioårsåldern skrev jag en mycket noggrann och välskriven uppsats som hette Pers första fisk!. Den handlar om en pojke och hans pappa som tar ut båten för att fiska. I båten dyker Per ner och fäster en lapp på pappas krok. ”Vi nappar inte idag”. Men så får de plötsligt en jättestor torsk. Per blir glad och stolt. Och av torsken lagar mamma mat som räcker i flera dagar.

– I verkligheten var det så att jag hade hittat en fisk i hamnen, bland fiskebåtarna. Jag bar hem den till mamma men vågade inte säga att jag hittat den, utan sa att jag hade fått den av en fiskare. Hon blev jätteglad och lagade en fisksoppa som räckte i flera dagar. Men jag vågade inte äta av den eftersom jag inte sagt som det var, att jag hittat den på marken. Jag förstod ju att den kunde vara dålig och att vi kunde bli sjuka.

– Den berättelsen kunde jag inte skriva ner i uppsatsboken i skolan. Då skulle det komma fram att vi inte hade pengar till mat. Att vi åt hittad fisk och att jag hade ljugit för min mamma. Så berättelsen kom fram på det här sättet. Som fiktion i den lycklig berättelsen om Pers första fisk!.

– När jag i Oktoberboken skrivit biografiskt har mitt språk blivit knappare. Med färre bilder. Jag kan inte skriva att jag är en glödlampa som exploderar, för det är jag ju inte. Den har nog en stramare röst, och jag refererar till mycket annan litteratur, lite som en essä. Den ställer frågor snarare än svarar på dem. Det är en dagbok.

Du har upplevt fattigdom och arbetat med utsatta människor som socialarbetare. Hur tycker du att samhällets insatser har förändrats sedan 1970-talet?

– Vi verkar leva i en paradox. Lite förenklat kan man säga att det då fanns mer resurser men ofta saknades kunskapen. Polisen visste mycket väl att det förekom våld i vårt hem, men våra ärenden avskrevs hela tiden. På den tiden fanns inga kvinnojourer, inga jourhem. Det fanns ingen möjlighet för polisen att ingripa kanske?

– I dag vet vi väldigt mycket mer. Om beroendeproblematik, det finns social forskning och evidensbaserade arbetsmetoder. Konkreta förslag på vad som bör göras. Men pengarna räcker inte till. Visst, det finns pengar. Men inte tillräckligt.



I dag är du författare. Du har en röst i samhällsdebatten. Men det har inte alltid varit så. Hur ska de fattiga och utsatta själva få inflytande i samhället?

– Alla måste få frågor om sina liv och livssituationer. Och man måste lyssna på berättelserna. Jag kommer från en enkel miljö, men diskussionerna hemma var superavancerade. Människor är ofta både väl insatta och intresserade av den politik som rör deras egen situation.

Slutligen. I ett absolut jämlikt samhälle. Vad skulle du skriva om?


– Då skulle jag kritisera de brister som uppstår i ett jämlikt samhälle. Jag tror inte vi måste vara lika. Vad är ett bra liv, liksom. Olika är bra. Men trygghet är nödvändigt. 


Läs också vårt porträtt av Susanna Alakoski från 2007.


ja@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

DA sommar 2017

Pocketsommar

VÅRA FAVORITER Sommar, äntligen tid att läsa! Redaktionen tipsar dig om 16 böcker till semestern.

Holmes, Poirot, Bond - och Lisbeth Salander

Den fjärde delen i den hyllade Millenniumserien har skapat mediehysteri över hela världen.DA:s Lennart Lund visar att det är ett gammalt trick att återuppliva gamla hjältar, även om författaren är död.

"Det är inte vårt fel att vi bara får otrygga anställningar"

5 frågor till Jenny WrangborgVad händer med kärleken när stämpelklockan och bostadsbristen styr livet? Med debuten Kallskänken blev DA-krönikören Jenny Wrangborg en av Sveriges mest lästa poeter. Med nya boken Vad ska vi göra med varandra vill hon ge folk kraft att orka kämpa.

Sommarnöje. Vad vore en sommar utan en bok? Ta med den till     strandfilten eller parkbänken en solig dag, till soffan en regnig kväll eller till tågresan.     Foto: TT NYHETSBYRÅN

Dröm dig bort med en pocket

Som ingen annan årstid inbjuder sommaren till läsning. Det rikliga utbudet av pocketböcker gör det lätt att vidga vyerna.

Tveksamma prestationer. Kornelia Ender (simning), Jari Isometsä (skidor), Tommy Simpson (cykel), Wilf Paiement (ishockey), Marion Jones och Ben  Johnson (friidrott) är idrottsutövare som passerat gränsen för det tillåtna.  Foto: TT NYHETSBYRÅN

Historien bakom fuskarnas ansikten

Fred Lorz tog bilen till maraton-segern i St Louis OS 1904 medan mer miljömedvetna Rosie Ruiz klev av tunnelbanan strax före målgången i New York Maraton 1979. Två fuskare i sportens underbara värld.

Foto: VIKTOR FREMLING

"Facket har glömt den villkorslösa solidariteten"

5 frågor till Kristian LundbergHan slog igenom med Yarden, om hans egna erfarenheter inom bemanningsbranschen. Med Det här är inte mitt land fortsätter DA-krönikören och författaren Kristian Lundberg sitt korståg med fokus på asylsökande, misshandlade kvinnor och barnfattigdom.

Folke Fridell drömde om ett arbetsliv där arbetarna är med och bestämmer fullt ut.  Foto: TT NYHETSBYRÅN

En nyttig lektion i arbetets villkor

Tack för mig, grottekvarn, Död mans hand och Greppet hårdnar heter några av de mest kända romanerna av arbetarförfattaren Folke Fridell (1904–85). Romanfigurerna Rivar-Bohm och Hopp-Jerka bär vittnesbörd om 30- och 40-talens ”slitliv” men skulle lika gärna kunna berätta om dagens hårdnande arbetsliv med otrygga anställningar, arbetsskador och dödsolyckor.

Romario, skyttekungen som blev politiker (till vänster), nya hoppet Neymar som uppmuntras av gamle Pelé (till höger), och Garrincha, dribblingskonstnären som dog i armod (mitten). Foto: TT NYHETSBYRÅN

Fotbollshistoria på nytt sätt

Sverige missade ju fotbolls-VM i Brasilien.  Därmed tillåts vi lugnt luta oss tillbaka och njuta av själva spelet. Utan påfrestande nervositet, utan uppslitande engagemang.

Foto: TT NYHETSBYRÅN och PIXHILL

Kolla in årets udda högtider

BokTro inte att vi numera bara firar jul, påsk och midsommarafton. 
Eller fars, mors och kanelbullens dag. Nu ska vi även tänka 
på musarmen, fira moroten och ta en musikfri dag.

Promenader är gratis, rensar bort stresshormoner och kan ge dig ett bättre sexliv. Så låt inte bristen på snö hindra dig! Foto: TT NYHETSBYRÅN

Promenera och gå längre i livet

Ny startEtt par skor. Det är allt som krävs för ett långt liv. I alla fall för ett lite längre och mer välmående.

Ester Blenda Nordström föddes 1891 och gjorde under sin tid som journalist flera undersökande reportage. 1914 synliggjorde hon landsbygdens mest osynliga arbeterskor, pigorna. Reportageserien om pigornas vardag väckte stor uppmärksamhet, och blev också en bok, En piga bland pigor. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Fira jul med pärlor från de små förlagen

I god tid inför julen bullar bokhandlarna upp med alla succéer i glansiga omslag från de stora förlagen. Men i skymundan finns en annan bokmarknad – de små förlagens verksamhet som likt härdig vintergröna lever genom förläggarnas entusiasm och hängivna kärlek till boken. Och genom en och annan Nobelpristagare.

Foto: THEO ELIAS

22 förslag för att stoppa skitlivet

BokHur motverkar man den allt mer utbredda osäkerheten på arbetsmarknaden? Shadé Jalali och Mats Wingborg presenterar 22 olika förslag i sin rapport Stoppa skitlivet, som släpptes i onsdags.

Guy Standing berättar om hur otryggheten i arbetslivet gör människor desorienterade. ”Människor vet helt enkelt inte vad de borde göra. Borde jag nätverka lite mer? Borde jag vidareutbilda mig? Eller kolla min mejl och se om något jobb dykt upp? Fler och fler människor lider av den stressen.” Foto: THEO ELIAS

”Stoppa inte det tillfälliga – stoppa helvetet”

PorträttOsäkra jobb En ny klass växer fram över hela världen. Den består av bemanningsanställda, timvikarier och migrantarbetare och facket måste börja lyssna till dem. Det anser Guy Standing, författare till boken Prekariatet – den nya farliga klassen.

Mikael Persbrandt och Saga Samuelsson i huvudrollerna i filmatiseringen av Mig äger ingen. Foto: FILM I VÄST

”Vi behöver fler beskrivningar om klassamhället”

IntervjuAtt göra film av en så älskad bok som Mig äger ingen är ingen lätt uppgift. Men Kjell-Åke Andersson fick Åsa Linderborgs förtroende. Den 8 november har historien om den alkoholiserade härdarmästaren Andersson och hans dotter biopremiär.

Foto: TT NYHETSBYRÅN

Sanningen bakom skandalen

Politik amp; samhälleAvvisningen av egyptierna Ahmed Agiza och Mohammad Alzery 2001 hör till de största politiska skandalerna i vår moderna historia.

Revolution!

Ur en kulsprutas munstycke strömmar vita duvor, statstelevisionens byggnad sprängs och gula skyltar visar vägen till Tahrirtorget. Det är revolution igen!

Åsa Larsson har sålt över 1 miljon böcker i Sverige och översatts till 20 språk. Hon säger att hon drömmer om att skriva en skräckroman som gör att ingen vågar gå ut i skogen. I dag talar man om den svenska deckarvågen som Nordic Crime. Det kanske blir en Nordic Horror också. Foto: LARS THULIN

Därför mördar Åsa helst i Kiruna

Snö, mörker och ett fruset lik. En björn som ryter med blodig käft. Åsa Larsson vet hur hon ska fånga läsarna. Hennes deckare säljs över hela världen. Vi följer med henne på en resa till Kiruna, barndomsstaden där hon hämtar sina berättelser.

Foto: SCANPIX (Montage)

Med ved som religion

Snart är det dags. Senvintern eller tidig vår, i god tid innan lövsprickningen, är den bästa tiden att hugga. Innan fukten fyller och tynger träden och förlänger torktiden. Innan myggen och knotten.

Foto: STOCKHOLM STADSMUSEUM

Strejktalare dömdes till straffarbete på Långholmen

Sverige har haft politiska fångar. De flesta hamnade på Långholmen. En ung metallarbetare var en av dem.

Klantigt 1. Fruktstöld som fick omfattande följder. Klantigt 2. Dick Rowe, skivbolagsdirektören på Decca, ångrade kanske att han tackade nej till Beatles. Klantigt 3. Det hade varit smartare att lämna trähästen utanför Trojas murar.   Foto: SCANPIX

Vilken miss!

Woah! En jättehäst i trä! Den måste 
vi släpa innanför stadsmuren! Den trojanske kungen Priamos måste varit en av historiens största klantskallar, när han fattade det beslutet.

Idén om demokratiska företag får många att tänka på forna Sovjet. Det vill Bo Rothstein och hans kollegor ändra på med sin nya anotolgi.  Foto: B BABANOV

Hög tid att prata om det

Fler länder än någonsin styrs demokratiskt. Samtidigt pratas det allt mindre om ekonomisk demokrati. Varför är det så? Och hur skulle en ekonomisk demokrati se ut i praktiken? Frågorna ställs i en ny antologi.

När verkligheten 
överträffar dikten

Osäkerhet, stress, anpassning och rotlöshet. Boken Skitliv kritiserar den nya, otrygga arbetsmarknaden – men boken trycktes av arbetare med lika dåliga villkor. När det upptäcktes fick upplagan tryckas om.

Illustrationer: ULF LUNDKVIST

Orden som tar plats

När blev fisken fiskpinne? Visste du att det 
varit möjligt att stå i bostadskö ända sedan 1956? 
Dagens Arbete guidar genom de svenska 
nyorden från atombomb till överklassafari.

Arbetarsonen Kent Werne: ”Kanske har jag lättare att berätta om hur vanligt folk lever och tänker utan skygglappar.”  Foto: OLA HÅKANSSON

Den amerikanska mardrömmen

En amerikan som faller, faller hårt. Och allt färre lyckas med resan uppåt. USA är inte längre möjligheternas land. Författaren och skogsarbetarsonen Kent Werne vet. Han har pratat med vanligt folk som tagit smällen.

Hyllningar utan nyanser

Två kvinnor, två socialdemokrater, två kronprinsessor – den ena villig, den andra ovillig. Mona Sahlin och Margot Wallström är huvudpersoner i två av höstens aktuella politiska böcker.

Svåra val i stålstaden

Italien, sommaren 2001. Berlusconi är nyvald, euron ska införas och på andra sidan Atlanten ska tvillingtornen snart rasa.

Illustration: MARIA RAYMONDSDOTTER

7 rysliga pocketar till lata dagar

Den som inte vill flytta sig från stranden i sommar kan med dessa pocketdeckares hjälp ta sig till Sydafrika, Australien, Island, Kanada eller den idylliska engelska landsbygden. Och för den som tröttnar på sommarvädret utspelas två av deckarna i värsta vintermiljö.

”Jag vill tipsa om alla böcker om Annika Bengtzon”

I serien om ljudböcker har turen kommit till Peter Jonsson på Outokumpu, som lyssnar på ljudböcker när han cyklar till järnverket. – Jag vill inte tipsa om bara en, utan alla Liza Marklunds deckare med Annika Bengtzon i huvudrollen. Men måste jag ta en, så får det bli Den röda vargen.

Odla i det du har. Loppisfynd får liv med hjälp av en blommande zucchini.  Foto: JESSICA GOW

Följ nya trenden – odla din egen mat

Att sätta tänderna i en egen, solmogen tomat är en ren njutning som allt fler vill unna sig, vare sig man har trädgård, balkong, några krukor eller en plätt på gården. Trenden är tydlig bland årets trädgårdsböcker, där sinlighet och smak står i förgrunden.

Bilden är något beskuren. Foto: LARS STRANDBERG

Med ny blick på nostalgiskt landskap

Indianer och cowboys. Vildhästar och poesi. Tre svenska gringos guidar dig till dagens vilda västern.

Hämta mer