”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Ben Sjöberg tog strid mot bemanningsföretaget och fick ett skadestånd på 60 000 kronor som kompensation för den uteblivna garantilönen. Men några fler uppdrag fick han inte. Foto: TINA ENGHOFF

Telefonen tystnade när Ben krävde rätt lön

Ben Sjöberg jobbade dubbla pass – eller inte alls. De timanställda har de mest otrygga jobben i bemanningsbranschen. Dagens Arbetes granskning visar att företag rundar reglerna och slipper betala ut garantilönen.

Timanställda har varken schema eller garantilön

  • Får inte vara heltidsjobb. Enligt bemanningsavtalet får bara personer med en annan huvudsaklig sysselsättning ha extrajobb på bemanningsföretag. Dit räknas studenter, pensionärer och personer som har ett annat arbete.
  • Inget schema. Är du extraanställd på ett bemanningsföretag har du i regel inte något schema – du jobbar när det blir luckor hos någon av företagets kunder.
  • Ingen garantilön. Bemanningsanställda som har en tillsvidareanställning eller visstidsanställning på heltid får garantilön, vilket innebär att man får minst 100 kronor i timmen under dagar då bemanningsföretaget inte har något uppdrag att erbjuda. Det får du inte som inhoppare.

Nästan varannan är visstidsanställd

47 procent av de anställda i bemanningsbranschen är visstidsanställda, 30 622 personer. Antalet tillsvidareanställda är 33 987. Siffran gäller personaluthyrningsföretag, rekryteringsföretag, arbetsförmedlingar och dylikt, första kvartalet 2013. De som är anställda för extrajobb räknas in bland visstidsanställda. För tillverkningsindustrin är motsvarande andel 6 procent (30 298 personer visstidsanställda, 515 446 är tillsvidareanställda).
Källa: SCB

Så gjorde vi granskningen
Dagens Arbete fick ta del av anställningskontrakt för extrapersonal hos Proffice i Skåne via IF Metall. Utifrån uppgifterna i kontrakten skickade vi en enkät till dem som hade varit anställda för extrajobb under 2013. Vi frågade hur många timmar de jobbar varje vecka och hur länge de har varit anställda för extrajobb hos Proffice.
Enkäten gick ut till 73 personer och vi fick svar från 60 procent.

Ibland var telefonen tyst i veckor. Ibland ringde den varje dag.
Ben Sjöberg, 26 år, klev upp tidigt, gjorde sig i ordning och gick ut med hunden. Sedan satte han sig i soffan och väntade. Ibland jobbade han 16 timmar om dagen. Han åkte direkt från dagspasset på lagret till kvällspasset som maskinoperatör. Sedan sov han fyra timmar innan det var dags att jobba igen.

Ben tog alla arbetspass han fick, men det räckte ändå inte för att kunna leva på. För varje dag som telefonen var tyst ökade stressen.

Hemma i lägenheten i Malmö visar han tidrapporterna från det senaste halvåret. I december jobbade han nästan ingenting ochi januari tvingades han låna pengar av vänner och familj för att få ekonomin att gå ihop.
– Jag ryckte in och var där på en kvart om jag behövdes, men någon fast anställning ville de inte ge mig, säger han.
När Ben uppmärksammade att anställningen var felaktig slutade bemanningsföretaget helt att ringa.

Dagens Arbete har granskat extrajobben i bemanningsbranschen. Företagens inhoppare rings in när det blir luckor hos bemanningsföretagens kunder. Genom att anställa extrapersonal slipper bemanningsföretagen betala ut garantilön och kan lätt göra sig av med personal.

Vår undersökning visar att bemanningsföretag missbrukar timanställningar och bryter mot avtalet. När bemanningsavtalet skrevs år 2000 var tanken att extrajobben skulle göra det möjligt för studenter att hoppa in och jobba under lov och ledigheter. I praktiken har extrajobben fått en helt annan omfattning. Vår undersökning hos Proffice i Skåne visar att många av dem som jobbar extra egentligen borde ha en annan sorts anställning.

Enligt bemanningsavtalet ska all extrapersonal ha en ”annan huvudsaklig sysselsättning”, men nästan hälften av de inhyrda i vår undersökning jobbar 20 timmar i veckan eller mer hos Proffice. En femtedel jobbar så mycket som 30–40 timmar i veckan.

– Det är åt skogen. Det sista företagen vill är att fastanställa och de kommer undan genom att använda fel anställningsform, säger Johan Sandberg, ombudsman på IF Metall i Malmö.

Bemanningsföretagen får bara extraanställa studenter, pensionärer och personer som har ett annat jobb. Ben Sjöberg passade inte i någon av kategorierna, ändå anställdes han för extrajobb på bemanningsföretaget Temp Team. Även hos Proffice hittar vi personer som inte har någon annan sysselsättning vid sidan av jobbet hos bemanningsföretaget.

– Jag pluggade innan, men det var inte mycket. Nu har jag inget annat, säger en av deras anställda.

Proffice vill inte kommentera resultaten i undersökningen. ”Eventuella fel som begås försöker vi givetvis rätta till i samråd med våra berörda medarbetare, fackförbund och kunder”, skriver deras presschef i ett mejl.

För Ben Sjöberg började allt i slutet av förra sommaren.
Temp Team hade akut behov av personal för två veckors arbete och Ben fick jobb i rekordfart. Han skickade in sin ansökan och en kvart senare ringde rekryteraren. Det var fredag eftermiddag och på måndag morgon började han lasta pallar på ett lager i Malmö. Precis när anställningen var slut slog lagrets inspektör larm. Pallarna hade fått ohyra och behövde snabbt packas om. Samtidigt som lasten räddades fick Ben ett nytt kontrakt hos Temp Team.

– Det var då det började spåra ur, säger han.
I kontraktet står det att han är anställd för extrajobb, fast egentligen får han inte ha en sådan anställning. Han borde fått garantilön under dagarna då det inte fanns jobb till honom. Med ett kryss i fel ruta på kontraktet sparade Temp Team 60 000 kronor.
– Jag borde så klart ha sett det när jag skrev på, men jag tänkte inte på det då, säger Ben.

Jobben var bra.
Jag trivdes på arbetsplatserna, men tiderna var skit.

När Ben hade fått sitt jobb gick månaderna. Han fortsatte med lagerarbetet. Samtidigt hyrdes han in som maskinoperatör i Lund och som industriarbetare i Arlöv.
– Jobben var bra. Jag trivdes på arbetsplatserna, men tiderna var skit, säger han.

När det väl fanns jobb blev det ofta mycket på en gång. Vissa veckor var han uppe i 40 timmar redan på onsdagen. Fredrika Brickman, biträdande tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverket, om Bens schema:
– Det sker lättare olyckor om man är trött och det kan drabba både en själv och kolleger.

Dygnsvilan regleras i arbetslagstiftningen och är arbetsgivarens ansvar, men Ben uppfattar det som att han fick ta det ansvaret själv.
– De frågade bara om jag kunde ta passen och vi gick ju back hemma så jag kunde inte tacka nej, säger han.

Ett tag lät det som att det kanske fanns chans att få fast jobb, så Ben bet ihop och hoppades. När chefen ringde var han alltid tillgänglig, men när dottern tog hem magsjukan från dagis var det inte tal om vab.
– De avbokade bara mitt pass, säger Ben.

När bemanningsavtalet skrevs var tanken att de inhyrda skulle få sin anställningstrygghet hos bemanningsföretagen. Så blev det inte för Ben och han är i gott sällskap. Den fasta anställningen är grundregel på arbetsmarknaden, men i bemanningsbranschen är nästan hälften visstidsanställda. Siffror från Statistiska centralbyrån visar att 47 procent av de bemanningsanställda har tillfälligt jobb.
För att få en bild av hur många industriarbetare som är anställda för extrajobb i bemanningsbranschen bad vi om siffror från de fem bemanningsföretagen som är störst i industrin. Inget har velat svara.

LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson tycker att arbetsgivarna borde titta sig själva i spegeln.
– De lägger hela kostnaden för flexibiliteten på de enskilda. Ett sådant arbetsliv ska vi inte ha i Sverige, säger han.

Henrik Bäckström, förbundsdirektör på branschorganisationen Bemanningsföretagen, tycker inte att det är konstigt att andelen visstidsanställda är högre i bemanningsbranschen än inom andra branscher.
– Andra företag hyr in från bemanningsbranschen i stället för att visstidsanställa.
Dessutom, menar han, fungerar bemanningsjobbet ofta som en inkörsport till andra arbetsplatser.
– Det är en del av vår funktion. Det är inget mål för oss att så många som möjligt ska stanna kvar.

För visstidsanställda som har schema hos bemanningsföretagen är grundregeln att de bara får ha tillfällig anställning i sex månader. Längre visstidskontrakt måste godkännas av facket. För dem som har extrajobb är gränsen luddig. I bemanningsavtalet står det att extrajobbet ska vara ”tillfälligt”.

Dagens Arbetes undersökning hos Proffice visar att vissa av deras anställda har haft sina extrajobb i flera år. En person har försörjt sig på inhopp i åtta år, fem år hos Proffice och tre år hos ett annat bemanningsföretag.
– Jag tycker att jag borde få fast nu, med tanke på hur länge jag har jobbat för dem, säger den bemanningsanställda.

Kent Ackholt, ansvarig för bemanningsavtalet hos LO, tycker inte att det är ett problem att anställningarna varar länge, så länge det verkligen handlar om ett extrajobb.
– Fast fem år låter som väldigt lång tid. Det här var aldrig tänkt som en permanent lösning.

Henrik Bäckström tycker att bemanningsföretagen på det stora hela lyckas med att tillgodose både företagens behov av flexibilitet och de anställdas behov av trygghet.
– Vi har otroligt få problem. Vi har väldigt få fall i arbetsdomstolen och få tvister med facket, säger han.

Om det uppstår problem finns det enligt honom väl fungerande system för att lösa dem i samråd med facket. Fackliga ombudsmän på LO-förbunden ger en annan bild. De beskriver bemanningsavtalet som tungrott och svårtolkat. Det gäller i synnerhet delen om extrajobben.
– Det är mycket som är oklart, säger Johan Sandberg, ombudsman på IF Metall i Malmö.

I bemanningsavtalet finns en skrivning som ger facket möjlighet att sätta in en hård stöt mot företag som missbrukar timanställningar. Den lokala avdelningen kan kräva att få godkänna alla företagets nyanställningar. På det sättet skulle man kunna förebygga felaktiga anställningar i stället för att förhandla om ersättning när fel väl uppdagas. Hittills verkar inget LO-förbund ha utnyttjat den möjligheten.

– Vi har fört livliga interna diskussioner om att vi kanske borde göra det, säger Kent Ackholt.
– Det är inget vi drar oss för att göra, men vi vill värna regeln. Vi sparar den tills det blir ett riktigt skarpt läge.

Ben Sjöberg hade jobbat extra i sju månader när han förstod att anställningen var felaktig. En kollega på lagret reagerade när Ben berättade att han ofta fick sitta hemma och vänta på jobb.

– Det var då jag fattade hur fel det hade blivit, säger Ben.
Efter förhandlingar mellan IF Metall och Temp Team fick han skadestånd på 60 000 kronor som kompensation för den uteblivna garantilönen. Samtidigt fick han reda på att företaget inte ville att han skulle fortsätta.
– Det känns skit, rent ut sagt, med tanke på hur jag ställde upp för dem, säger han.

Maria Ivarsson, vd på Temp Team, vill inte kommentera varför Ben blev tvungen att sluta.
– Vi gör en bedömning av vårt personal-behov och utifrån det bestämmer vi vem vi anställer, säger hon.

Under det senaste halvåret har företaget gjort en översyn av alla anställningskontrakt, berättar Maria Ivarsson. Hon beskriver Bens felaktiga anställning som ett misstag.
– Det är tråkigt att det här har hänt, men vad jag förstår så är det åtgärdat nu.

Ben håller inte med.
– Jag är arbetslös nu för att de inte vill ge mig det kontrakt som jag borde ha.

Företagets översyn ger han inte mycket för och han tror inte att den felaktiga anställningen var ett misstag.
– De visste mycket väl vad de gjorde. De visste att jag inte hade något annat jobb. Jag ringde hela tiden och bad om fler pass.

I efterhand har Ben funderat på om det verkligen var så smart att gå till facket. Om han bara hade varit tyst hade han i alla fall haft chans till ett annat kontrakt.
– Jag förstår om andra väljer att bara jobba på, men då kan företagen fortsätta att anställa så här, säger han.

Med ersättningen för den uteblivna garantilönen har Ben kunnat betala tillbaka sina skulder, men halvåret hos Temp Team känns mest som slöseri med tid.
– Jag har precis bokat ett nytt besök hos Arbetsförmedlingen. Det går nog inte lika snabbt att få jobb den här gången.

6 inhoppare på olika bemanningsföretag berättar

’’Jag var tacksam och naiv”

24-årig före detta betongarbetare:
”Det var ett av de allra första jobben jag hade och jag litade på företaget. Jag tror att många inte riktigt vet vad som gäller. Jag fick ingen garantilön, men tänkte inte på att det var fel. Om man inte jobbar får man ingen lön, det verkade logiskt. Jag jobbade så i nästan tre år innan felet upp-dagades. Jag vet fortfarande inte riktigt vad det var som hände. Visste SKF att det var fel? De tjänade kanske också på det? Jag var tacksam och naiv, men har nog lärt mig att vara lite mer frågande. Man behöver inte låta sig bli överkörd.”
Nu: Fick cirka 100 000 kronor i ersättning för utebliven garantilön efter förhandlingar mellan facket och bemanningsföretaget.

”Jag trodde de på bemanningsföretaget var ärliga men så är det visst inte”

35-årig bemanningsanställd:
”Jag fick jobbet samtidigt som jag gjorde praktik i Fas 3. Antingen visste bemanningsföretaget inte att det var fel eller så struntade de i det. Jag gick till praktiken på morgonen och sedan till skiftet klockan 14–22. Det blev så jäkla galet. Jag var timanställd ett år. En dag kom en kille från facket och sa att det inte stämde. Praktiken var ju inte ett jobb. Jag trodde att de på bemanningsföretaget var ärliga men så är det visst inte. De verkar inte ha så mycket koll. Jag borde tänkt på det där med annan huvudsaklig sysselsättning när jag fick jobbet, men då hade jag ju inte fått det.”
Nu: Väntar på besked om ersättning för utebliven garantilön efter förhandlingar mellan facket och bemanningsföretaget.

”Hur kan de bara skita i sina anställda?”

26-årig före detta bemanningsanställd:
”Jag hade sökt till Komvux när jag fick jobbet, men jag hann inte ens börja plugga förrän jag fick sluta. De ringde bara upp och sa att jag skulle komma in och lämna mitt passerkort. Jag fick panik. Jag har ju två barn att försörja. De sa att jag inte hade tillräckligt med skinn på näsan. Bemötandet var hemskt. Det här är stora bolag. Hur kan de bara skita i sina anställda? De höjer oss till skyarna så länge de behöver oss. Sedan kastar de oss i rännan. Företagen vill bara hitta ett sätt att anställa så att de lätt kan göra sig av med en. Det är det enda de bryr sig om.”
Nu: Har fått jobb i en annan bransch.

”Det är inte lätt att få ihop det med barn och familjeliv”

34-årig industriarbetare:
”Jag har ett annat deltidsjobb också och det är trixigt att få ihop arbetsveckan så att passen inte krockar. Ibland blir det väldigt många pass i följd och dygnsvilan blir för kort, eftersom jag har kvällspass på ena stället och dagspass på andra. Även om inkomsten är okej just nu känns det stressigt. Om någon arbetsgivare lägger om schemat går det kanske inte att kombinera längre och det är inte lätt att få ihop det med barn och familjeliv. Det finns sällan förståelse för att man kanske måste stanna hemma för vård av barn.”
Nu: Arbetar fortfarande extra för bemanningsföretaget.

’’Man borde få bort skiten”

25-årig lager- och industriarbetare:
”Jag avskyr den här anställningsformen. Jag har haft timanställning på tre olika bemanningsföretag. Man borde få bort skiten. Eftersom min arbetsplats har så stor omsättning på bemanningspersonal blir det svårt att få in en fot. Man blir inte en i gänget utan är bara en som antagligen snart försvinner. Jag pluggar på distans, men det är snart slut. Jag vet inte om jag orkar lägga till fler kurser bara för att kunna behålla jobbet. Egentligen är jag ute efter en fast anställning, så att jag kan skaffa bostad. Jag bor hos en släkting nu och det är inte optimalt.”
Nu: Arbetar fortfarande extra för bemanningsföretaget.

’’Jag jobbade heltid på Gunnebo”

22-årig före detta industriarbetare:
”Vid anställningsintervjun pluggade jag deltid, men så fort jag fick jobbet hoppade jag av. Många andra i min ålder hade inte jobb, så jag var tacksam. Jag jobbade heltid på Gunnebo. Det var som att jag hade en informell tillsvidaretjänst där. När jag slutade tog de in en ny från bemanning, så det var uppenbart att de hade behov av någon på heltid. Jag tror att alla bemanningsanställda som jobbade där hade fel anställning. Vi hade en gruppintervju innan jag fick jobbet hos bemanningsföretaget och där lät det som att de flesta ville jobba heltid.”
Nu: Fick 14 417 kronor i ersättning för utebliven garantilön efter förhandlingar mellan facket och bemanningsföretaget.

Läs också: ”Dubbelt arbete att utreda bemanningstvister”

Charlie Olofsson

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

1

”Stort behov av social kompetens”

DA MÖTERVåga fråga i stället för att låtsas att du kan. Kom i tid. Ta instruktioner från kvinnor. Carl Karam jobbar på Träcentrum Nässjö och Eksjö med att rusta blivande industri­arbetare med svensk social kompetens.

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska utbildas”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden för sin granskning av hur Samhall blev ett bemanningsföretag och hur de anställda lider av stress och jobbar i farliga miljöer.

2

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

2

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Viktigt att inte tappa kontakten med jobbet

Om rätt insatser gjordes på arbetsplatserna skulle få behöva nå 180-dagarsgränsen i sjukskrivningen, säger Irene Jensen, professor i företagshälsa på Karolinska institutet.

1

Företaget som blev förebild i jobbet mot sjukskrivningar

Lindab i nordvästra Skåne har jobbat med uppföljningar av sjukfrånvaron sedan 2008. Sjuktalen har gått ner, det lokala facket är aktivt i all rehabilitering.

DET NYA SAMHALL

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

4

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Lyssna på DA:s granskning av Samhall

Statliga Samhall ska bygga upp människor genom meningsfull sysselsättning. Dagens Arbete har i flera dagar visat upp en annan bild, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

FACKET FÖR UNGA

Vilse i den fackliga labyrinten

SNÅRIGTPåhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag - ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

1

LO: Klart att vi hjälper varandra

För fyra år sedan kallade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson organiseringen av osäkert anställda för ”ett jätteproblem”. Men så värst mycket verkar inte ha förändrats.

TCO: Viktigt att vi är flexibla

TCO:s ordförande Eva Nordmark menar att de som är nya på arbetsmarknaden har ett särskilt stort behov av stöd. Därför måste facken kunna anpassa sig och samarbeta.

Rätt livränta

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

Inhyrning Scania

Scania slutar med inhyrning

Nytt avtalScania stoppar inhyrningen, i stället återgår man till visstidsanställningar, ambitionen är att de ska leda till fasta jobb. ”Det känns mycket bra att få skriva under det här avtalet”, säger Michael Gustafsson, verkstadsklubbens vice ordförande.

4

Scania: Vi får ökad flexibilitet

Scanias produktionsdirektör Ruthger de Vries är mycket nöjd med uppgörelsen.

”Livet har blivit begränsat”

Sjuk av jobbetDagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

1

Visselblåsaren som gjorde skillnad

DA GRANSKARDe Samhallanställda sorterade återvunnet papper bland farliga maskiner och giftig dieselrök. Reportaget från 2009 är ett av många under åren där DA avslöjat missförhållanden som annars förblivit dolda. Men Lars-Erik Sköngård fick betala ett pris för att han berättade om den ohälsosamma arbetsmiljön.

Det nya arbetslivet

Bemanningens pris

INHYRNINGFör 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

Många får jobb hos kundföretaget

Ungdomar och utlandsfödda har större chans att få jobb på bemanningsföretag än hos andra arbetsgivare. Många går snabbt vidare till jobb hos kundföretagen.

”Av 110 operatörer är 46 inhyrda”

Catharina Berlin var klubbordförande 1998 på Evox-Rifa i Gränna, där anställda sades upp för att ersättas med inhyrda dagen därpå. Vad hände sedan?

Hämta mer