"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"Krönika, Malena Ernman.

"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

”Sifferlösa avtal inget för dem som har det jävligast”

DA-intervjuFacket måste försvara även dem som har det jävligast.  Men de lämnas därhän av de sifferlösa avtalen, enligt Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.  Han varnar för inflationskaos och räntehöjningar om fler avtal blir sifferlösa.

Sifferlösa avtal

  • Ett sifferlöst avtal är ett kollektivavtal som saknar siffror på minsta löneökning. Lönen sätts efter individutellt samtal mellan den anställde och chefen.
  • Om ett par år kommer 900 000 löntagare ha sifferlösa avtal, främst tjänstemän inom stat och kommun.
  • Sedan tidigare har Ledarna sifferlösa avtal.

När den nuvarande treåriga avtalsperioden löpt ut omfattas 900 000 löntagare av sifferlösa avtal. Främst bland tjänstemän inom stat och kommun.

De sifferlösa avtalen innebär en helt ny spelplan för nästa lönerörelse – samtidigt som de ger industrins fackföreningar huvudvärk. De befarar ett avtalskaos där industrins uppgörelser fungerar som golv för andra, mer välbeställda grupper.

Ett par tusen medlemmar inom förbundet samlas just nu till IF Metall-träffar.  De sifferlösa avtalen blir ett av de mest brännande diskussionsämnena.

IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe är just nu på väg ut i landet för att delta i ett par av träffarna. Det är en bekymrad förbundsordförande som möter medlemmarna. I den här intervjun förklarar han varför.

Vad är ett sifferlöst avtal i dina ögon?

– Ett avtal som har tagit udden av det vi kallar rikstäckande kollektivavtal. Ett avtal där du blir överens med arbetsgivaren att i vårt avtalsområde så bestämmer vi inte några minsta löneökningar. Det får istället bli vad det blir i individuella lönesamtal mellan individen och den närmaste chef.

Varför är det inte bra med sifferlöst?

– Flera saker. Det ena är att med sifferlöshet kommer vi att skapa en situation där de som redan kan ta för sig och har marknadsvinden i ryggen – de kommer att kunna plocka ut ännu mer i löneökningar. Medan de som inte har marknadsvinden i ryggen utan snarare har den i ansiktet inte kommer att få några löneökningar.

– Det är andra är att bygger det på att några ska sätta siffran medan andra ska kunna säga ”vi träffar ett sifferlöst avtal”. Och med det har man sagt att våra avtal ska bli trampolinen för andra, vi ska vara golvet för andra löneökningar. Det ställer jag inte upp på.

Därför att?

– Jag menar att vi – både fackföreningar och arbetsgivare – ska vårda den lönebildningsmodell vi har. En modell som har genererat reallöneökningar på i snitt 2 procent per år sedan 1997 och som testats både i hög– och lågkonjunkturer och som visat sig hålla. Det har gnisslats förvisso, men modellen håller.

Och nu hotas den modellen?

– Ja, med de sifferlösa avtalens inträde och växande andel på svensk arbetsmarknad så hotas hela den här ordningen. Det tror jag egentligen inte att arbetsgivarna är så intresserade av. Och jag kan verkligen inte begripa varför arbetsgivarorganisationer – framförallt inom stat och kommun – driver på för att få fram sifferlösa avtal.

Varför är det så konstigt?

– Jag kan inte för mitt liv begripa varför just politiskt styrda arbetsgivarorganisationer på sikt riskerar att erodera den svenska lönebildningsmodellen med sifferlösa avtal.

Om nu IF Metall tror på en modell med starka riksavtal med löneökningar – och andra väljer sifferlöst: Kan inte bägge modellerna leva parallellt?

– Problemen uppstår om gruppen med sifferlösa avtal på sikt blir större än de som träffar siffran. Hur ska då en siffra kunna normera när större delen av arbetsmarknaden använder siffran som en plattform, en trampolin?

– Idén med den nuvarande lönebildningsmodellen bygger på att den internationellt konkurrensutsatta sektorn har en lönenormerande roll. Det finns en acceptans att storleken på löneökningarna måste ta hänsyn till den internationella konkurrenskraften – det har vi alla att förhålla oss till. Det är en viktig del i den svenska lönebildningsmodellen.

– Men nu får vi en allt större andel på arbetsmarknaden som inte omfattas av det synsättet.

Utan normering så ökar risken för löneinflation, menar du?

– Ja, det blir effekten till slut. Detta kommer inte att ske över en dag. Nu har vi ett antal sifferlösa avtal under den här avtalsperioden. De kommer inte att påverka förberedelserna för avtalsrörelsen 2016. Men vi har med det som en viktig pusselbit när vi tänker.

– Låt oss säga att detta hela tiden växer. Att fler och fler grupper – framför allt bland tjänstemän och akademiker – går på sifferlösa avtal. Varför ska då våra medlemmar nöja sig med x antal procent i löneökningar om vi ser att utfallet blir högre för andra grupper? Varför ska vi ta ansvaret att lönenormera när andra använder oss som språngbräda?

Samtidigt har dina kompisar i Sveriges ingenjörer öppnat för sifferlösa lokala avtal i industrin.

– Det är en annan sak. Man träffar fortfarande ett centralt avtal innehållande löneökningar.

Men klubbar kan gå med på att enskilda sätter sig med chefen och gör upp om lönen utan att det finns några siffror med. Eller hur?

– Precis.

Är inte det ett sätt att föra in de sifferlösa avtalen även inom industrin?

– Man kan ha synpunkter på det. Man kan ha synpunkter på om det där är en klok facklig politik eller inte.

– Men det finns en avgörande skillnad: Sveriges ingenjörer tecknar ett rikstäckande kollektivavtal med löneökningar. Sedan tillämpar man det olika ute i praktiken. Vi gör det med våra lönesystem. Unionen gör det, men även Unionen lutar sig en del mot det personliga löneutvecklingssamtalet. Och ingenjörerna har den möjligheten i sitt avtal.

– Skillnaden är att de sifferlösa avtalen säger att i det centrala avtalet finns inga löneökningar. Det är den stora skillnaden.

Om tjänstemännen nu kan ”runda industrin” – hur påverkar det ert sätt att tänka vad gäller avtalsperiodens längd?

– Om en stor grupp förbund och människor omfattas av de sifferlösa avtalen så har vi svårare att förutse löneökningen i Sverige. Vilket gör att vi kommer att ha svårare att träffa långa avtal. Som det nu blir så ser vi det först efter ett år hur det blir.

Men utfallet – hur mycket beror det på själva förhandlingsformen och hur mycket beror det på efterfrågan på arbetskraft och företagens betalningsförmåga? Är det ändå inte det – i kombination med produktivitetsutvecklingen – som i slutändan avgör hur mycket lönerna stiger?

– Jo, men det finns en ingrediens till. När vi beräknar löneutrymmet bedömer vi vilken inflation vi beräknar. Inflationen består av många olika komponenter. En sådan komponent är lönebildningen.

– Det är klart att det kan bli en ökad osäkerhet när vi bedömer en framtida löneökningstakt. Idag lutar vi oss mot Riksbankens 2-procentiga inflationsmål och tillsammans med våra motparter har vi en hygglig samsyn om att det är där någonstans inflationen kommer att landa.

Men om ”sifferlösa avtal” leder till löneinflation…

– Då blir det svårare för oss på sikt att bedöma långsiktigheten. Då får vi in en ny parameter som påverkar inflationstakten. Och då får vi svårare att teckna långa avtal.

– Det är tillräckligt komplext som det är idag. Men det som vi har kunnat göra så här långt är att kunna säga att vi vet att på svensk arbetsmarknad fastställer vi en lönenorm inom industrin på exempelvis 2.6 procent. Då vet vi att utfallet kommer att hamna däromkring, tack vare att så många träffar avtal som har siffror.

Men både ni och motparten vet ju att om inflationen stiger så använder Riksbanken räntevapnet för att trycka tillbaka prisökningarna. Det är väl också en typ av normering?

– Ja, då slår Riksbanken till med räntevapnet och det innebär att våra medlemmar får betala dubbelt. De får lägre löneökningar plus att de får en räntehöjning.

– Vi blir förlorare, vi som ska normera och sätta märket. I slutänden riskerar vi att bli förlorare. Vi blir de som de som håller fast vid ett lönenormerande märke. Detta måste man inse från arbetsgivare inom framför allt stat och kommuner. Att det inte är en av Gud instiftad ordning att vi har en industri som lönenormerar. Det är något vi har valt, som samhället har haft en acceptans kring. Men märker vi att vi är de som kommer sämst ut – varför ska vi då vara de sista som lämnar det sjunkande skeppet?

– Den kalkylen måste man väga in som ansvarig arbetsgivare och även den fackliga organisation som träffar sifferlösa avtal.

Ni är emot sifferlösa avtal både av rättviseskäl – att ”den som har marknadsvinden i ansiktet” också ska garanteras löneökningar. Men ni är därutöver emot av ett mer nationalekonomiskt skäl – att inflationsbrasan riskerar att tändas. Då utgår ni alltså från att Riksbanken inte kan släcka en sådan inflationsbrasa med räntan?

– Det som händer om du får en löneinflation och en ränta som stegras. Då får du en situation där vi träffar avtal på säg 2,5 procent och sedan plockar stora delar av de skattefinansierade sektorerna ut löneökningar på uppåt 4 procent. Det innebär att när räntevapnet slår till så blir effekten för våra medlemmar betydligt tuffare än för de akademiker som kanske tjänar dubbelt eller tredubbelt mot våra medlemmar.

– Det är det egna scenariot. Och det bygger på att vi bibehåller makten över lönebildningen genom de centrala och rikstäckande kollektivavtalen. Riksbanken håller inflationen i schack och vi får en orättfärdighet i lönesättningen.

Och det andra scenariot?

– Det andra är att en annan mekanism dras igång. Vi kan inte bortse att vi kan få den typen av medlemstryck som innebär att ”vi kan inte vara de enda som träffar riksavtal med löneökningar. Vi måste ha en annan lönebildningsmodell inom industrin”. Då kan vi säga: då släpper vi det centralt normerande avtalet. Och så får vi hitta en annan modell. Då kanske den bygger på en bärkraftsmodell. Då får du ännu större problem.

En bärkraftsmodell innebär ju att de enskilda företagen betalar vad de kan. Men redan i dag är det ju skillnad i löneutrymme i LKABs gruvor mot vad det är i ett tvätteri. Det är mycket lättare att få ut en extra slant i gruvorna. Vad skulle skillnaden bli om vi gick mot sifferlösa avtal?

– Det exploderar ju! De rikstäckande kollektivavtalen har ju den förtjänsten att de jämnar ut mellan branscher. När vi säger 2,6 ja då är det den betalningsförmåga som finns inom våra branscher, rakt över. Tvättindustrin går inte i putten med 2,6. Det blir ett stort överskott i LKAB, men det kanske man kan plocka på ett annat sätt.

– Skillnaden är om du har ett sifferlöst avtal, då får du ingen normeringsverkan. De som befinner sig på de ”svagaste” arbetsplatserna, om man får uttrycka sig så, de blir förlorare. Varför ska en företagare med dålig lönsamhet betala löneökningar över huvud taget?

– Hela vår förhandlingsstrategi utgår från att våra avtala ska vara normerande men att vi också ser till att alla får del av löneökningarna. Det får man inte genom de sifferlösa avtalen.

Om nu IF Metall-klubbar i industrin ser att ingenjörerna kan få ut mer genom sin sifferlösa variant – kan inte det fresta klubbarna att börja förespråka sifferlösa avtal?

– Jo det är precis den effekten det får. Vi kan tvingas till en annan lönepolitik. Och det finns risk för vågor av vilda strejker.

– Det var längesedan vi hade sådana, men de har inte dött ut för evigt. Därför att om det skapas orättfärdighet på ett enskilt företag, att våra medlemmar har fått betydligt mindre än ingenjörerna – då reagerar medlemmarna. Då får man ökad oro och större osäkerhet på svensk arbetsmarknad.

Du låter riktigt bekymrad.

– Ja, för inom sig bär frågan om sifferlösa avtal både att lönebildningen havererar både på makronivå och på företagsnivå.

– Hittills har ju de sifferlösa avtalen bland ingenjörerna följt löneökningarna i snitt, som vi och Unionen gjort upp om. Det kan vi leva med. Men det som händer nu är att det är stora sektorer utanför industrin, skattefinansierade sektorer. Och det är inte sjukvårdsbiträdet som får pengarna. Utan andra tjänstemän. 

Om de nu får mer än industrin, innebär det att det istället blir de ”skattefinansierade sektorerna” som normerar, inte industrin?

–  De normerar ju inte. De kommer att få ett visst utfall som vi tvingas oss förhålla till. Då kan du på sikt få en normering på högre nivå än vad svensk industri klarar av.

Men då kommer Riksbanken in?

– Den normerar ju inte.

Men de slår till med räntan om de ser att lönerna driver upp inflationen.

– Ja.

Och det fungerar väl i sig som en typ av normering? När ni formulerar era lönekrav tar ni ju alltid hänsyn till Riksbankens inflationsmål vilken är en norm i sig. Den normen borde väl också fungera i ett sifferlöst avtals-Sverige?

–  Nej det tror jag inte. Säg att du får en arbetsmarknad där hälften har siffror och den andra hälften har sifferlösa avtal. Vi får våra 2,6 och andra – när vi senare läser facit – får ett utfall på 4 procent. Innan räntevapnet har kunnat slå till måste man läsa utfallet. Då slår räntan till ett eller kanske två år efteråt.

– Det andra är att du får en löneutveckling inom skattefinansierade sektorer, som skiljer sig från vad det här landet behöver i form av konkurrenskraftig industri.

– Detta är det stora problemet: att processen just drivs från statens och kommunernas sida.

När väntar det kaos som du befarar komma?

–  På sikt kan vi se en tioårsgräns med nuvarande ordning. Det är då du får turbulensen på arbetsmarknaden och det är då det slår sönder möjligheterna att ha en lönebildning som är stabil.

–  Sedan har det sedan tidigare visat sig att räntevapnets effektivet på löneinflation kanske inte var så vansinnigt skarp.

Vad tänker du på då?

– Jag tänker på 80-talet.

Då hade vi ingen självständig Riksbank med inflationsmål.

– Men vi hade likförbannat en räntediskussion.

Vi hade väl snarare en slags frivillig inkomstpolitik. Du kan ju inte jämföra det med den regim med självständig Riksbank som vi haft de senaste femton åren.

– Nej, jag säger inte det heller. Vad jag säger är att man inte ska vara så säker på att inflationsbekämpning via räntevapnet har full effektivitet.

Men då på 1980-talet hade vi samtidigt en arbetslöshet på under 2 procent mot över 8 procent idag. Vilket förhandlingssystem klarar egentligen 2 procents arbetslöshet utan att inflationen ökar?

– Det kan man inte, det är omöjligt.

Ofta tar man fram just 80-talet som exempel på ett årtionde när lönebildningen inte fungerade. Men det var ett årtionde med en extrem brist på arbetskraft och klubbarna hade lätt att få ut extra påslag från företag som badade i pengar efter alla devalveringar.

– Och då gled lönerna. De ekonomiska förutsättningarna är annorlunda idag mot vad de var på 80-talet. Det är korrekt. Och det är korrekt så till vida att Riksbanken  med räntevapnet kan korrigera en löneinflation – eller en annan typ av inflation som inte drivs av lönerna.

– Man får inte de inflationsnivåerna som då, på 10-12 procent. Det är de flesta överens om. Däremot får du en annan effekt: risken för att lönenormeringen, rättesnöret på svensk arbetsmarknad, eroderar.

– Då kan alla resonera så här: vi struntar i normeringen, vi ser vad det blir i det enskilda företaget. Vilka lämnar vi på efterkälken då? Jo, de svaga. De som inte har marknadsvinden i ryggen.

– Fackföreningens uppdrag är att försvara dem som har det allra jävligast och svårast.  De lämnas därhän av de sifferlösa avtalen.

Varför tror du att alltfler fackförbund accepterat de sifferlösa avtalen?

– Kom ihåg att detta drivs från arbetsgivarna, inom staten och inom kommuner och landsting. De driver frågan hårt. Jag tror att när fackförbund – som Vision och SSR – accepterar sifferlösa avtal så är det någon form av tro att ”ja vi testar den här modellen, man har ju lovat oss att det inte ska bli sämre”. 

– Så har snacket gått. Det ska i alla fall ”inte bli sämre än vad industrin har fått”. Men i detta ligger ett problem när man som facklig ledare eller ansvarig inom kommun och stat inte tänker på vad det får för effekter på sikt.

Vad gör ni åt det här nu då?

– Vi behöver en fördjupad diskussion både med fackliga ledare och arbetsgivare om just lönebildningen och dess framtid. Man ska inte underskatta det tryck som kan uppstå på arbetsplatsen när man ser att nu gynnas tjänstemännen. Eller att de kommunala tjänstemännen får långt mycket mer än vad man får inom industrin. Då får man ett problem. Och då sitter vi alla med problemet i knät.

Hur drabbas alla menar du?

– Jag tror att det grundar sig i en kortsiktigt tänkande. En kortsiktig felsyn hur man tror sig gynna sitt eget medlemsintresse. Det där måste pratas igenom innan avtalsrörelsen 2016 för det är då det kommer att avgöras om sifferlösa avtal blir mainstream för all skattefinansierad verksamhet. Då tror jag att vi får problem. Kommunal får ju problem. Och Kommunal är med i LO-samordningen som i sin tur grundar sig på industrins lönenormering.

Kommunal får problem?

– Ja, på utfallssidan.

Hur då?

– Det är ju staten och kommunerna som driver de sifferlösa avtalen. Det är klart att om Kommunal ser att tjänstemännen inom kommun och landsting får en betydligt bättre löneutveckling än förbundets egna medlemmar får – då blir det ett jätteproblem för lönebildningen inom den offentliga sektorn framöver. Som i sin tur påverkar hur vi kan samordna och lönenormera inom LO och inom industrin tillsammans med tjänstemännen. Allt hänger ju samman i ett stort pussel.

– Det är den ena sidan. Den andra är att vi som fackliga organisationer ska värna vårt oberoende så långt det går. Vi ska göra våra självständiga bedömningar. Det bygger på att vi är hyggligt överens om ramarna för vilken löneökningstakt vi kan ha i samhället.

– Säger man bara att ”det där får Riksbanken sköta” då kan man lika gärna luta sig mot politikerna och säga att riksdagen får bestämma vilka löneökningar vi kan ha.

Du måste ha fört diskussioner direkt med de förbund som tecknat sifferlösa avtal. Vad säger de till dig?

– Ja, jag har diskussioner med dem. Vi är väldigt överens att vi måste fördjupa de här diskussionerna. Jag tror nämligen att när man som förbund sitter i avtalsförhandlingar och får ett erbjudande, då kan man slå till utan att riktigt ha hunnit reflektera över långsiktiga verkningar.

– Jag tror att de flesta fackliga företrädare vill ha en lönepolitik i det här landet som innebär en hyggligt stark normering via siffror.  Men det bygger på att lönenormeringen inte skjuts sönder av andra som befinner sig utanför industrin.

Vad betyder de sifferlösa avtalen inför nästa avtalsrörelse?

– Det här är en av de viktigaste frågorna att lösa inför nästa avtalsrörelse. Därför kommer vi att ta initiativ till samtal för att fördjupa diskussionen.  Den här frågan måste vara utklarad i god tid innan vi börjar prata samordning och löneutrymme inför nästa avtalsrörelse.

– Är det som så att det finns en majoritet att vi ska gå ifrån rikstäckande kollektivavtal med löneökningar då har vi ett gigantiskt problem inför 2016.

– Jag tror inte att det är så, men vi får se. Diskussionen lär fortsätta.


hg@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Dubbla prestigepriser till Dagens Arbete

Dagens Arbetes Anna Tiberg och Elinor Torp kammade hem varsitt pris vid Fackförbundspressens dag. De belönas för bästa avslöjande respektive berättande text.

”Handsken hjälpte mig tillbaka”

Blodkärlet sprack och en blodpropp slog ut Daniel Nilssons hand. En superavancerad servohandske gav honom en ny chans i arbetslivet.

Rasismen på kafferasten

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

4

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Ingen strejk i hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangfacket, HRF, har kommit överens med Visita om ett nytt kollektivavtal.

”Jag har rest runt världen med jobbet”

DET HÄR GÖR JAGLeif Ebbe Larsson är servicetekniker på Atlas Copco i Slagsta.

På randen till inbördeskrig

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

1

Med vältränade ögon

ÖgonblicketKlockan är 11.44 på Volvo Cars Body Components

Strid om avtal kan stoppa Volvos storsäljare

Volvo Cars kan stå utan stötfångare till flera populära bilmodellr modeller från den 5 maj. IF Metallklubben hos underleverantören Plastal har sagt upp arbetstidsavtalet. Utan ett avtal blir det inget nattskift.

Är det okej att fråga om kriget?

DilemmatVi frågade Amr Alshami från Syrien om vad han tycker.

Tingsrätten friar alla Saab-chefer

Tingsrätten i Vänersborg friade i dag Saabs förre ägare och vd Victor Müller och sex andra personer på samtliga punkter.. Åtalen gällde bland annat svindleri och urkundsförfalskning.

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

Ny teknik ska stoppa farliga vibrationer

VibrationerMutterdragarnas skakningar är mycket skadliga. Nu provas en prototyp med stötdämpare på Bilia i Västra Frölunda för att slippa problem med vita fingrar.

Avtal 2017

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

4

"Det blir en mycket tuff resa"

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

1

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

En död i fallolycka på Rönnskärsverken

En man omkom tidigt i morse i en fallolycka på Boliden Rönnskärsverken i Skelleftehamn.

Industrin har fått ett slutbud

UPPDATERAD Nu har facken och arbetsgivarna inom industrin fått slutbudet. I dag ska de svara ja eller nej.

Från olycka till dom

DA reder utTvå uppmärksammade dödsolyckor - i två olika länder. I Finland tog det 38 månader från olycka till dom, i Sverige 64 månader. DA visar att en av förklaringarna är dåligt utbildade poliser och överbelastade åklagare.

2

Utredning: Inrätta nytt arbetsmiljöcentrum

Inrätta ett nationellt arbetsmiljöcentrum i Stockholm, föreslår en utredning som jobbat på regeringens uppdrag. Ett annat förslag i dag är att fler anställda ska ha tillgång till regionala skyddsombud.

"För lågt avtalsvärde"

GS-facket säger nej, men arbetsgivaren TMF tycker att tre års arbetsfred är värt ett "för dyrt" avtal.

1

Rocky är trucken på (5)G

UPPKOPPLATSKF vill vässa produktionen med den senaste mobiltekniken, 5G. Men de anställda känner en viss oro för att jobb ska försvinna – och att de förarlösa truckarna ska löpa amok.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

2

Engagemanget börjar i det lilla

KRÖNIKAOrättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

1

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Hämta mer