"Dags för en 'Swedish deal' för stad och land"Helle Klein, chefredaktör.

"Vi har oändliga möjligheter i en global värld"Krönika, Susanna Alakoski .

”Sifferlösa avtal inget för dem som har det jävligast”

DA-intervjuFacket måste försvara även dem som har det jävligast.  Men de lämnas därhän av de sifferlösa avtalen, enligt Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.  Han varnar för inflationskaos och räntehöjningar om fler avtal blir sifferlösa.

Sifferlösa avtal

  • Ett sifferlöst avtal är ett kollektivavtal som saknar siffror på minsta löneökning. Lönen sätts efter individutellt samtal mellan den anställde och chefen.
  • Om ett par år kommer 900 000 löntagare ha sifferlösa avtal, främst tjänstemän inom stat och kommun.
  • Sedan tidigare har Ledarna sifferlösa avtal.

När den nuvarande treåriga avtalsperioden löpt ut omfattas 900 000 löntagare av sifferlösa avtal. Främst bland tjänstemän inom stat och kommun.

De sifferlösa avtalen innebär en helt ny spelplan för nästa lönerörelse – samtidigt som de ger industrins fackföreningar huvudvärk. De befarar ett avtalskaos där industrins uppgörelser fungerar som golv för andra, mer välbeställda grupper.

Ett par tusen medlemmar inom förbundet samlas just nu till IF Metall-träffar.  De sifferlösa avtalen blir ett av de mest brännande diskussionsämnena.

IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe är just nu på väg ut i landet för att delta i ett par av träffarna. Det är en bekymrad förbundsordförande som möter medlemmarna. I den här intervjun förklarar han varför.

Vad är ett sifferlöst avtal i dina ögon?

– Ett avtal som har tagit udden av det vi kallar rikstäckande kollektivavtal. Ett avtal där du blir överens med arbetsgivaren att i vårt avtalsområde så bestämmer vi inte några minsta löneökningar. Det får istället bli vad det blir i individuella lönesamtal mellan individen och den närmaste chef.

Varför är det inte bra med sifferlöst?

– Flera saker. Det ena är att med sifferlöshet kommer vi att skapa en situation där de som redan kan ta för sig och har marknadsvinden i ryggen – de kommer att kunna plocka ut ännu mer i löneökningar. Medan de som inte har marknadsvinden i ryggen utan snarare har den i ansiktet inte kommer att få några löneökningar.

– Det är andra är att bygger det på att några ska sätta siffran medan andra ska kunna säga ”vi träffar ett sifferlöst avtal”. Och med det har man sagt att våra avtal ska bli trampolinen för andra, vi ska vara golvet för andra löneökningar. Det ställer jag inte upp på.

Därför att?

– Jag menar att vi – både fackföreningar och arbetsgivare – ska vårda den lönebildningsmodell vi har. En modell som har genererat reallöneökningar på i snitt 2 procent per år sedan 1997 och som testats både i hög– och lågkonjunkturer och som visat sig hålla. Det har gnisslats förvisso, men modellen håller.

Och nu hotas den modellen?

– Ja, med de sifferlösa avtalens inträde och växande andel på svensk arbetsmarknad så hotas hela den här ordningen. Det tror jag egentligen inte att arbetsgivarna är så intresserade av. Och jag kan verkligen inte begripa varför arbetsgivarorganisationer – framförallt inom stat och kommun – driver på för att få fram sifferlösa avtal.

Varför är det så konstigt?

– Jag kan inte för mitt liv begripa varför just politiskt styrda arbetsgivarorganisationer på sikt riskerar att erodera den svenska lönebildningsmodellen med sifferlösa avtal.

Om nu IF Metall tror på en modell med starka riksavtal med löneökningar – och andra väljer sifferlöst: Kan inte bägge modellerna leva parallellt?

– Problemen uppstår om gruppen med sifferlösa avtal på sikt blir större än de som träffar siffran. Hur ska då en siffra kunna normera när större delen av arbetsmarknaden använder siffran som en plattform, en trampolin?

– Idén med den nuvarande lönebildningsmodellen bygger på att den internationellt konkurrensutsatta sektorn har en lönenormerande roll. Det finns en acceptans att storleken på löneökningarna måste ta hänsyn till den internationella konkurrenskraften – det har vi alla att förhålla oss till. Det är en viktig del i den svenska lönebildningsmodellen.

– Men nu får vi en allt större andel på arbetsmarknaden som inte omfattas av det synsättet.

Utan normering så ökar risken för löneinflation, menar du?

– Ja, det blir effekten till slut. Detta kommer inte att ske över en dag. Nu har vi ett antal sifferlösa avtal under den här avtalsperioden. De kommer inte att påverka förberedelserna för avtalsrörelsen 2016. Men vi har med det som en viktig pusselbit när vi tänker.

– Låt oss säga att detta hela tiden växer. Att fler och fler grupper – framför allt bland tjänstemän och akademiker – går på sifferlösa avtal. Varför ska då våra medlemmar nöja sig med x antal procent i löneökningar om vi ser att utfallet blir högre för andra grupper? Varför ska vi ta ansvaret att lönenormera när andra använder oss som språngbräda?

Samtidigt har dina kompisar i Sveriges ingenjörer öppnat för sifferlösa lokala avtal i industrin.

– Det är en annan sak. Man träffar fortfarande ett centralt avtal innehållande löneökningar.

Men klubbar kan gå med på att enskilda sätter sig med chefen och gör upp om lönen utan att det finns några siffror med. Eller hur?

– Precis.

Är inte det ett sätt att föra in de sifferlösa avtalen även inom industrin?

– Man kan ha synpunkter på det. Man kan ha synpunkter på om det där är en klok facklig politik eller inte.

– Men det finns en avgörande skillnad: Sveriges ingenjörer tecknar ett rikstäckande kollektivavtal med löneökningar. Sedan tillämpar man det olika ute i praktiken. Vi gör det med våra lönesystem. Unionen gör det, men även Unionen lutar sig en del mot det personliga löneutvecklingssamtalet. Och ingenjörerna har den möjligheten i sitt avtal.

– Skillnaden är att de sifferlösa avtalen säger att i det centrala avtalet finns inga löneökningar. Det är den stora skillnaden.

Om tjänstemännen nu kan ”runda industrin” – hur påverkar det ert sätt att tänka vad gäller avtalsperiodens längd?

– Om en stor grupp förbund och människor omfattas av de sifferlösa avtalen så har vi svårare att förutse löneökningen i Sverige. Vilket gör att vi kommer att ha svårare att träffa långa avtal. Som det nu blir så ser vi det först efter ett år hur det blir.

Men utfallet – hur mycket beror det på själva förhandlingsformen och hur mycket beror det på efterfrågan på arbetskraft och företagens betalningsförmåga? Är det ändå inte det – i kombination med produktivitetsutvecklingen – som i slutändan avgör hur mycket lönerna stiger?

– Jo, men det finns en ingrediens till. När vi beräknar löneutrymmet bedömer vi vilken inflation vi beräknar. Inflationen består av många olika komponenter. En sådan komponent är lönebildningen.

– Det är klart att det kan bli en ökad osäkerhet när vi bedömer en framtida löneökningstakt. Idag lutar vi oss mot Riksbankens 2-procentiga inflationsmål och tillsammans med våra motparter har vi en hygglig samsyn om att det är där någonstans inflationen kommer att landa.

Men om ”sifferlösa avtal” leder till löneinflation…

– Då blir det svårare för oss på sikt att bedöma långsiktigheten. Då får vi in en ny parameter som påverkar inflationstakten. Och då får vi svårare att teckna långa avtal.

– Det är tillräckligt komplext som det är idag. Men det som vi har kunnat göra så här långt är att kunna säga att vi vet att på svensk arbetsmarknad fastställer vi en lönenorm inom industrin på exempelvis 2.6 procent. Då vet vi att utfallet kommer att hamna däromkring, tack vare att så många träffar avtal som har siffror.

Men både ni och motparten vet ju att om inflationen stiger så använder Riksbanken räntevapnet för att trycka tillbaka prisökningarna. Det är väl också en typ av normering?

– Ja, då slår Riksbanken till med räntevapnet och det innebär att våra medlemmar får betala dubbelt. De får lägre löneökningar plus att de får en räntehöjning.

– Vi blir förlorare, vi som ska normera och sätta märket. I slutänden riskerar vi att bli förlorare. Vi blir de som de som håller fast vid ett lönenormerande märke. Detta måste man inse från arbetsgivare inom framför allt stat och kommuner. Att det inte är en av Gud instiftad ordning att vi har en industri som lönenormerar. Det är något vi har valt, som samhället har haft en acceptans kring. Men märker vi att vi är de som kommer sämst ut – varför ska vi då vara de sista som lämnar det sjunkande skeppet?

– Den kalkylen måste man väga in som ansvarig arbetsgivare och även den fackliga organisation som träffar sifferlösa avtal.

Ni är emot sifferlösa avtal både av rättviseskäl – att ”den som har marknadsvinden i ansiktet” också ska garanteras löneökningar. Men ni är därutöver emot av ett mer nationalekonomiskt skäl – att inflationsbrasan riskerar att tändas. Då utgår ni alltså från att Riksbanken inte kan släcka en sådan inflationsbrasa med räntan?

– Det som händer om du får en löneinflation och en ränta som stegras. Då får du en situation där vi träffar avtal på säg 2,5 procent och sedan plockar stora delar av de skattefinansierade sektorerna ut löneökningar på uppåt 4 procent. Det innebär att när räntevapnet slår till så blir effekten för våra medlemmar betydligt tuffare än för de akademiker som kanske tjänar dubbelt eller tredubbelt mot våra medlemmar.

– Det är det egna scenariot. Och det bygger på att vi bibehåller makten över lönebildningen genom de centrala och rikstäckande kollektivavtalen. Riksbanken håller inflationen i schack och vi får en orättfärdighet i lönesättningen.

Och det andra scenariot?

– Det andra är att en annan mekanism dras igång. Vi kan inte bortse att vi kan få den typen av medlemstryck som innebär att ”vi kan inte vara de enda som träffar riksavtal med löneökningar. Vi måste ha en annan lönebildningsmodell inom industrin”. Då kan vi säga: då släpper vi det centralt normerande avtalet. Och så får vi hitta en annan modell. Då kanske den bygger på en bärkraftsmodell. Då får du ännu större problem.

En bärkraftsmodell innebär ju att de enskilda företagen betalar vad de kan. Men redan i dag är det ju skillnad i löneutrymme i LKABs gruvor mot vad det är i ett tvätteri. Det är mycket lättare att få ut en extra slant i gruvorna. Vad skulle skillnaden bli om vi gick mot sifferlösa avtal?

– Det exploderar ju! De rikstäckande kollektivavtalen har ju den förtjänsten att de jämnar ut mellan branscher. När vi säger 2,6 ja då är det den betalningsförmåga som finns inom våra branscher, rakt över. Tvättindustrin går inte i putten med 2,6. Det blir ett stort överskott i LKAB, men det kanske man kan plocka på ett annat sätt.

– Skillnaden är om du har ett sifferlöst avtal, då får du ingen normeringsverkan. De som befinner sig på de ”svagaste” arbetsplatserna, om man får uttrycka sig så, de blir förlorare. Varför ska en företagare med dålig lönsamhet betala löneökningar över huvud taget?

– Hela vår förhandlingsstrategi utgår från att våra avtala ska vara normerande men att vi också ser till att alla får del av löneökningarna. Det får man inte genom de sifferlösa avtalen.

Om nu IF Metall-klubbar i industrin ser att ingenjörerna kan få ut mer genom sin sifferlösa variant – kan inte det fresta klubbarna att börja förespråka sifferlösa avtal?

– Jo det är precis den effekten det får. Vi kan tvingas till en annan lönepolitik. Och det finns risk för vågor av vilda strejker.

– Det var längesedan vi hade sådana, men de har inte dött ut för evigt. Därför att om det skapas orättfärdighet på ett enskilt företag, att våra medlemmar har fått betydligt mindre än ingenjörerna – då reagerar medlemmarna. Då får man ökad oro och större osäkerhet på svensk arbetsmarknad.

Du låter riktigt bekymrad.

– Ja, för inom sig bär frågan om sifferlösa avtal både att lönebildningen havererar både på makronivå och på företagsnivå.

– Hittills har ju de sifferlösa avtalen bland ingenjörerna följt löneökningarna i snitt, som vi och Unionen gjort upp om. Det kan vi leva med. Men det som händer nu är att det är stora sektorer utanför industrin, skattefinansierade sektorer. Och det är inte sjukvårdsbiträdet som får pengarna. Utan andra tjänstemän. 

Om de nu får mer än industrin, innebär det att det istället blir de ”skattefinansierade sektorerna” som normerar, inte industrin?

–  De normerar ju inte. De kommer att få ett visst utfall som vi tvingas oss förhålla till. Då kan du på sikt få en normering på högre nivå än vad svensk industri klarar av.

Men då kommer Riksbanken in?

– Den normerar ju inte.

Men de slår till med räntan om de ser att lönerna driver upp inflationen.

– Ja.

Och det fungerar väl i sig som en typ av normering? När ni formulerar era lönekrav tar ni ju alltid hänsyn till Riksbankens inflationsmål vilken är en norm i sig. Den normen borde väl också fungera i ett sifferlöst avtals-Sverige?

–  Nej det tror jag inte. Säg att du får en arbetsmarknad där hälften har siffror och den andra hälften har sifferlösa avtal. Vi får våra 2,6 och andra – när vi senare läser facit – får ett utfall på 4 procent. Innan räntevapnet har kunnat slå till måste man läsa utfallet. Då slår räntan till ett eller kanske två år efteråt.

– Det andra är att du får en löneutveckling inom skattefinansierade sektorer, som skiljer sig från vad det här landet behöver i form av konkurrenskraftig industri.

– Detta är det stora problemet: att processen just drivs från statens och kommunernas sida.

När väntar det kaos som du befarar komma?

–  På sikt kan vi se en tioårsgräns med nuvarande ordning. Det är då du får turbulensen på arbetsmarknaden och det är då det slår sönder möjligheterna att ha en lönebildning som är stabil.

–  Sedan har det sedan tidigare visat sig att räntevapnets effektivet på löneinflation kanske inte var så vansinnigt skarp.

Vad tänker du på då?

– Jag tänker på 80-talet.

Då hade vi ingen självständig Riksbank med inflationsmål.

– Men vi hade likförbannat en räntediskussion.

Vi hade väl snarare en slags frivillig inkomstpolitik. Du kan ju inte jämföra det med den regim med självständig Riksbank som vi haft de senaste femton åren.

– Nej, jag säger inte det heller. Vad jag säger är att man inte ska vara så säker på att inflationsbekämpning via räntevapnet har full effektivitet.

Men då på 1980-talet hade vi samtidigt en arbetslöshet på under 2 procent mot över 8 procent idag. Vilket förhandlingssystem klarar egentligen 2 procents arbetslöshet utan att inflationen ökar?

– Det kan man inte, det är omöjligt.

Ofta tar man fram just 80-talet som exempel på ett årtionde när lönebildningen inte fungerade. Men det var ett årtionde med en extrem brist på arbetskraft och klubbarna hade lätt att få ut extra påslag från företag som badade i pengar efter alla devalveringar.

– Och då gled lönerna. De ekonomiska förutsättningarna är annorlunda idag mot vad de var på 80-talet. Det är korrekt. Och det är korrekt så till vida att Riksbanken  med räntevapnet kan korrigera en löneinflation – eller en annan typ av inflation som inte drivs av lönerna.

– Man får inte de inflationsnivåerna som då, på 10-12 procent. Det är de flesta överens om. Däremot får du en annan effekt: risken för att lönenormeringen, rättesnöret på svensk arbetsmarknad, eroderar.

– Då kan alla resonera så här: vi struntar i normeringen, vi ser vad det blir i det enskilda företaget. Vilka lämnar vi på efterkälken då? Jo, de svaga. De som inte har marknadsvinden i ryggen.

– Fackföreningens uppdrag är att försvara dem som har det allra jävligast och svårast.  De lämnas därhän av de sifferlösa avtalen.

Varför tror du att alltfler fackförbund accepterat de sifferlösa avtalen?

– Kom ihåg att detta drivs från arbetsgivarna, inom staten och inom kommuner och landsting. De driver frågan hårt. Jag tror att när fackförbund – som Vision och SSR – accepterar sifferlösa avtal så är det någon form av tro att ”ja vi testar den här modellen, man har ju lovat oss att det inte ska bli sämre”. 

– Så har snacket gått. Det ska i alla fall ”inte bli sämre än vad industrin har fått”. Men i detta ligger ett problem när man som facklig ledare eller ansvarig inom kommun och stat inte tänker på vad det får för effekter på sikt.

Vad gör ni åt det här nu då?

– Vi behöver en fördjupad diskussion både med fackliga ledare och arbetsgivare om just lönebildningen och dess framtid. Man ska inte underskatta det tryck som kan uppstå på arbetsplatsen när man ser att nu gynnas tjänstemännen. Eller att de kommunala tjänstemännen får långt mycket mer än vad man får inom industrin. Då får man ett problem. Och då sitter vi alla med problemet i knät.

Hur drabbas alla menar du?

– Jag tror att det grundar sig i en kortsiktigt tänkande. En kortsiktig felsyn hur man tror sig gynna sitt eget medlemsintresse. Det där måste pratas igenom innan avtalsrörelsen 2016 för det är då det kommer att avgöras om sifferlösa avtal blir mainstream för all skattefinansierad verksamhet. Då tror jag att vi får problem. Kommunal får ju problem. Och Kommunal är med i LO-samordningen som i sin tur grundar sig på industrins lönenormering.

Kommunal får problem?

– Ja, på utfallssidan.

Hur då?

– Det är ju staten och kommunerna som driver de sifferlösa avtalen. Det är klart att om Kommunal ser att tjänstemännen inom kommun och landsting får en betydligt bättre löneutveckling än förbundets egna medlemmar får – då blir det ett jätteproblem för lönebildningen inom den offentliga sektorn framöver. Som i sin tur påverkar hur vi kan samordna och lönenormera inom LO och inom industrin tillsammans med tjänstemännen. Allt hänger ju samman i ett stort pussel.

– Det är den ena sidan. Den andra är att vi som fackliga organisationer ska värna vårt oberoende så långt det går. Vi ska göra våra självständiga bedömningar. Det bygger på att vi är hyggligt överens om ramarna för vilken löneökningstakt vi kan ha i samhället.

– Säger man bara att ”det där får Riksbanken sköta” då kan man lika gärna luta sig mot politikerna och säga att riksdagen får bestämma vilka löneökningar vi kan ha.

Du måste ha fört diskussioner direkt med de förbund som tecknat sifferlösa avtal. Vad säger de till dig?

– Ja, jag har diskussioner med dem. Vi är väldigt överens att vi måste fördjupa de här diskussionerna. Jag tror nämligen att när man som förbund sitter i avtalsförhandlingar och får ett erbjudande, då kan man slå till utan att riktigt ha hunnit reflektera över långsiktiga verkningar.

– Jag tror att de flesta fackliga företrädare vill ha en lönepolitik i det här landet som innebär en hyggligt stark normering via siffror.  Men det bygger på att lönenormeringen inte skjuts sönder av andra som befinner sig utanför industrin.

Vad betyder de sifferlösa avtalen inför nästa avtalsrörelse?

– Det här är en av de viktigaste frågorna att lösa inför nästa avtalsrörelse. Därför kommer vi att ta initiativ till samtal för att fördjupa diskussionen.  Den här frågan måste vara utklarad i god tid innan vi börjar prata samordning och löneutrymme inför nästa avtalsrörelse.

– Är det som så att det finns en majoritet att vi ska gå ifrån rikstäckande kollektivavtal med löneökningar då har vi ett gigantiskt problem inför 2016.

– Jag tror inte att det är så, men vi får se. Diskussionen lär fortsätta.


hg@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: David Lundmark.

”Drömmen är ett eget plan”

Fastspänd i en leksak av plast en halv kilometer upp i luften med en surrande propeller framför ansiktet. Exakt där finner pappersarbetaren Rejhan Fejzovic lugnet och njutningen.

Fackliga rättigheter H&M

Industi Alls Jyrki Raina, H&M:s Karl-Johan Persson och IF Metalls Anders Ferbe undertecknade det ettåriga avtalet förra året. Nu förlängs det. Foto: Carin Wallenthin

HM förlänger det globala avtalet med facket

För ett år sedan tecknades avtalet som rörde för 1,6 miljoner arbetare hos den svenska klädjätten HM:s underleverantörer. Avtalet var ettårigt men nu gäller det tills vidare. "Ett kvitto på att det fungerat", säger HM:s hållbarhetschef Anna Gedda.

Electrolux i Usa

Electrolux, Memphis

Ja till facket vid Electrolux i USA

De anställda vid Electrolux spisfabrik i Memphis, USA, har med stor majoritet sagt ja till att företrädas av facket. Det är också en markering mot företagets platschef, som tidigare har sagt att "facket inte behövs på den här fabriken".

Avtalet på Scania

Foto: TT

Globalt avtal om jobbgaranti

I dag tecknades ett globalt avtal om en jobbgaranti för 26 000 Scaniaanställda över hela världen. Ingen ska förlora jobbet på samordningen med tyska MAN. Avtalet garanterar också fortsatt utvecklingsarbete i Sverige.

1

Vem är näst på tur efter Scania?

AnalysEn främmande fågel har för första gången välkomnats av ett svenskt fackförbund - jobbgarantin. DA:s Harald Gatu förklarar hur det gamla motståndet bröts och frågar: Vem står på tur efter Scania?

3

Avtal skyddar Scanianställda mot uppsägningar

Ingen fast anställd ska förlora jobbet på Scania på grund av sammanslagningen med MAN. Det är innehållet i ett nytt avtal mellan IF Metall-klubben och företaget, som gäller till minst år 2026.

Foto: David Lundmark.

”Det är 700 hästar i varje motor”

Det här gör jagDaniel Buhr är förman på Docksta varv, som gör båtar till bland annat försvaret. Se och lyssna på honom under provturen med Dagens Arbete.

Ericsson bantar i Sverige

Foto: TT

"Har Kumla ett tionde liv?"

Analys"Obekräftade uppgifter ska alltid tas med skepsis. Men om avsändaren heter Ericsson finns all anledning att oroas. I tjugo år har företaget steg för steg monterat ner tillverkningen i Sverige", skriver DA:s Harald Gatu.

"Ericsson lägger ned all svensk tillverkning"

En 140-årig tillverkningsepok kan gå i graven, när Ericsson två sista fabriker i Sverige, i Kumla och Borås, läggs ned. Det ingår, enligt obekräftade uppgifter i Svenska Dagbladet, i en plan för att dra ned 3000 anställda inom affärsenheten Nätverksprodukter.

Telekomföretaget Ericsson varslar 2200 anställda i Sverige. I Katrineholm försvinner verksamheten helt. Foto: TT NYHETSBYRÅN.

16 000 industrijobb bort på 18 år

Katrineholmsfabriken blir en i en allt längre rad av nedläggningar. Kolla in DA:s karta över hur Ericsson hårdbantat sin svenska industriproduktion.

1
Foto: Øyvind Lund

Han tar semester i kohagen

ProfilenLennart Carlsson är montören som växlar om till bonde. På semestern tar han hand om svågerns kvigor. Här berättar Lennart om lugnet, kofisarna och att ta över ett föräldrahem.

Bild från Bombardier i Västerås, ett av tio företag i projektet. Foto: David Lundmark.

Flaggskeppens hemligheter

Samarbetsvilja, förändringsförmåga och kompetensutveckling, Det är några förklaringar till varför vissa svenska tillverkningsföretag lyckats så bra. Detta enligt projektet "Flaggskeppsfabriken", som presenteras nästa vecka.

Huvudskyddsombudet Torbjörn Fridh är utbildad testledare för maskinkörkortet och har övervakat när grupp efter grupp  kryssat iflervalsfrågorna 
i datasalen.Foto: David Lundmark.

Marbodal plockar fram skolbänkarna

SÄKERHETEtt maskinkörkort bevisar att du har koll på hur du använder din maskin säkert och bra. Det används redan på många utbildningar, men på arbetsplatserna har det gått trögare. Marbodal i Tidaholm är ett undantag.

Högre aktivitetsersättning, sänkt skatt för kärnkraftföretag, slopad jämställdhetsbonus och högre reseavdrag. Det är några av nyheterna i regeringens budgetförslag. Foto: TT

Nya villkoren för arbetslivet

Regeringen har i dag lagt sitt förslag till ny budget. Här finns bättre a-kassa och jobbsatsningar - men också högre energiskatter för hushållen och slopad jämställdhetsbonus.

3

Framtidslandet

Foto: ØYVIND LUND

Uppdrag: Rädda bygden!

Ack Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

2

Skärvätskor

Smutsig skärvätska (t.v): Bakterier och mögel växer ovanpå skärvätskan, som ändrar färg och konsistens och börjar lukta illa. Ren skärvätska (t.h): Siemens i Finspång har byggt om ventilationen och 
kapslat in maskinerna för att lösa problemen med smutsiga skärvätskor. Foto: David Lundmark.

Sjuk av skärvätskor

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor. Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

Så sköter du skärvätskan

DA REDER UTÖverallt i verkstadsindustrin används skärvätskor. Av dimman som skapas kan luftvägarna ta stryk. Men det finns sätt att skydda sig. DA guidar dig fram till de bästa råden.

Foto: Sören Håkanlind

08.48, Kviberg, Göteborg

ÖgonblicketKlockan är 08.48, i Kviberg, Göteborg. På schemat: självförsvar.

Anders Ferbe är förbundsordförande i IF Metall

Värna arbetsmiljön – och affärerna

KRÖNIKAHur reagerar chefen om jag som visstidsanställd eller inhyrd ställer kritiska frågor om säkerheten? Får jag komma tillbaka till jobbet då?

Abu Dhabi. I Icad Residential city bor manliga gästarbetare bakom murar. Över 80 procent av befolkningen i Förenade arabemiraten är gästarbetare. Foto: TT

LO-förbund oeniga om yrkes-VM

Flera fackförbund är kritiska till att nästa års yrkes-VM som hålls i Förenade Arabemiraten, som grovt bryter mot mänskliga och fackliga rättigheter. IF Metall har dock beslutat att skicka tävlande och LO anser att en bojkott är att ge upp försöken att motverka slaveriarbete.

Anders Ferbe, förbundsordförande för IF Metall och Tobias Baudin, förbundsordförande för Kommunal.

"Skamligt – och löntagarfientligt, SD"

DebattNu krokar Sverigedemokraterna arm med de borgerliga för att underminera den svenska modellen. Att de vill stoppa lagen mot lönedumpning är skamligt, skriver IF Metalls och Kommunals ordföranden Anders Ferbe och Tobias Baudin.

5
Plåtsaxar, skruvdragare, mutterdragare och motorsågar är några verktyg som kan orsaka vibrationsskador. Foto: TT

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

"Ett ärofullt och roligt uppdrag", men frågan om omval bollar IF Metalls ordförande Anders Ferbe över: "Det är avdelningarna i IF Metall, medlemmarna och medlemmarnas företrädare, som får diskutera och fundera på hur de vill se en framtida förbundsstyrelset". Foto: David Lundmark.

Ferbe om fortsättningen: Medlemmarna bestämmer

IF Metall håller kongress i maj nästa år, då ska en ny förbundsledning väljas. Då är förbundsordförande Anders Ferbe 63 år – men i en intervju med DA vill han inte säga om han vill fortsätta leda förbundet: "Det finns bara en som ställer den frågan och det är valberedningen."

1

Hot och våld mot a-kassan

Bild: Janna Ayres

Trakasserier mot a-kassans anställda

Trakasserier60 procent av de anställda på IF Metalls a-kassa har upplevt trakasserier, hot, våld eller mutförsök, enligt en undersökning från brottsförebyggande rådet, Brå. A-kassan har därför centraliserat alla avslag och förstärkt säkerheten på de 37 lokalkontoren.

Dilemmat-Thomas

När ditt jobb kan bli dödliga vapen

DilemmatFinns det onda och goda arméer? Kan du som jobbar i försvarsindustrin lita på att det du tillverkar hamnar i rätt händer?

Facket stoppar produktionen

I nästa vecka stoppar facket på Scania produktionen helt under en dryg timme - men med arbetsgivarens goda minne. Uppåt 10 000 anställda samlas för information från IF Metall och vd:n Henrik Henriksson. Det är första gången man provar denna form av möten, avtalet med Volkswagen ger rätt till fyra sådana per år.

Nedläggningen av Element Six

Robertsfors återigen på rätt spår

Sommaren 2014 var Robertsfors i chock efter att största arbetsgivaren Element Six lade ner all verksamhet. I dag har orten återhämtat sig tack vare en massiv insats från kommun, näringsliv och fack. Arbetslösheten är åter låg.

Dokumentärfilmaren Sara Jordenös första jobb var på diamantfabriken. Här tar hon emot pris för sin förra film Kiki på Berlins internationella filmfestival.. Foto: TT

Ny dokumentär om Robertsfors diamantindustri

Den prisade och kritikerrosade dokumentärfilmaren Sara Jordenö har gjort en film om sin första arbetsplats – det nu nedlagda diamantföretaget Element Six.

Kjersti Bosdotter. Foto: Alexander Donka

Bosdotter får pris av regeringen

Kjersti Bosdotter, tidigare kulturansvarig på IF Metall får den fina utmärkelsen Illis Quorum av regeringen. Hon belönas för sina insatser med att främja arbetarkultur och hamnar nu i samma fina sällskap som Greta Garbo, Ingrid Bergman och Evert Taube.

Kollage: Janna Ayres

Dålig arbetsmiljö kan orsaka artros

Lyfter du mycket i ditt arbete, jobbar du på knä eller i vriden och böjd ställning? Då ökar risken för att få ledsjukdomen artros, enligt en ny svensk forskningsrapport.

1
Hämta mer