”Konflikten måste kunna lösas utan lagändring”Chefredaktör Helle Klein vill se att AD får pröva tvistefrågan i Göteborgs hamn igen.

”Låt oss slippa tänka mindre både på pensionen och julklappar under 2018”Jeanette Herulf om förslaget om höjd pensionsålder.

1 129 människor omkom i rasmassorna när Rana Plaza- fabriken i Bangladesh kollapsade den 30 april, 2013. Foto: AP

Katastrofen blev en väckarklocka

Ett år efter Rana Plaza-katastrofenFör ett år sedan dog 1 138 människor i Bangladesh värsta industriolycka någonsin. Katastrofen blev en väckarklocka för industrin men löner som inte går att leva på och trakasserier av fackligt aktiva är fortfarande vardag för textilarbetarna.

– Olyckan skedde inte i ett vakuum, det handlar om en hel industri med mycket dåliga arbetsvillkor, säger Malin Kjellqvist, kampanjansvarig på organisationen Fair Trade Center som i många år bevakat villkoren för textilarbetarna i Bangladesh.

Kollapsen av Rana Plaza var varken den första eller sista dödskatastrofen i Bangladesh textilindustri. Enligt statistik från Bangladesh brandskyddsmyndighet sker ett par hundra fabriksbränder årligen. Men Malin Kjellqvist menar att katastrofens omfattning en väckarklocka – minst 1 138 människor omkom och 2 515 skadades i rasmassorna.

Sedan katastrofen har över 150 stora klädföretag skrivit på ett avtal för att förbättra brand- och byggsäkerheten på fabrikerna. Genom avtalet förbinder sig företagen att finansiera inspektioner och renoveringar av byggnader, samt avbryta samarbete med de leverantörer som inte lever upp till kraven. Bland de första att skriva på var H&M och Lindex.

De oberoende inspektörerna har som mål att besöka 1 500 fabriker fram till augusti och hittills har åtta fabriker fått stänga ned efter att allvarliga säkerhetsbrister upptäckts.

Men inspektörerna kommer inte in överallt. Flera stora klädkedjor har fortfarande vägrat eller avvaktat med att skriva på avtalet – bland dem flera svenska företag som Ikea, Intersport och Fristads, som alla tillverkar kläder i Bangladesh.

– Det är anmärkningsvärt att inte fler har skrivit på. Avtalet är unikt eftersom det ger både lokala och internationella fackförbund möjlighet att förbättra säkerheten, säger Malin Kjellqvist på Fair Trade Center.

Avtalet ses som ett viktigt steg i rätt riktning men Malin Kjellqvist tycker även att de företag som har skrivit på skulle kunna göra mer.

– De borde de ha inköpsstrategier som premierar schysta leverantörer i stället för att hela tiden pressa priserna, säger hon.

Bangladesh är fortfarande det land i världen där lönerna för textilarbetare är allra lägst. Regeringen höjde minimilönen i november förra året från 255 till 450 kronor i månaden. Men en stor del av pengarna äts upp av de hyreshöjningar som brukar följa direkt på höjningar av minimilönen. Dessutom är den nya minimilönen på knappt en femtedel av den så kallade levnadslönen som i Bangladesh ligger på 2 321 kronor.

– Det handlar oftast om unga kvinnor som ensamma försörjer hela familjer på den här lilla lönen. För att få det att gå ihop tvingas många jobba tolv till sexton timmar om dagen, och det påverkar förstås säkerheten, säger Malin Kjellqvist.

Fair Trade Center har i en ny rapport granskat hur de stora textilföretagen arbetar för att höja löner och stärka fackliga rättigheter hos sina underleverantörer i låglöneländer. Till exempel fann de att varken Lindex eller KappAhl har något systematiskt arbete för att stärka arbetarnas fackliga rättigheter.

H&M får något bättre betyg. Företaget har antagit en strategi för att på sikt höja arbetarnas löner, men får kritik för att inte definiera hur hög en skälig lön ska vara. Istället hänvisar H&M till att lönerna ska bestämmas i förhandling mellan arbetsgivarna och de anställda själva. Malin Kjellqvist tror inte att lönerna går att höja tillräckligt genom bara förhandling på fabriksnivå.

– I den bästa av världar skulle det förstås finnas oberoende starka fackföreningar som kunde förhandla upp lönerna på fabrikerna, men facken i Bangladesh är fortfarande svaga och det skulle bli en väldigt ojämn maktrelation, säger hon.

Sedan Rana Plaza-katastrofen förra året har fler och fler textilarbetare organiserat sig fackligt. Efter påtryckningar gick Bangladesh regering i juli förra året med på att göra det lättare för fackföreningar att registrera sig och bara under 2013 registrerades 96 nya förbund i textilindustrin.

Men textilarbetare som organiserar sig riskerar både att avskedas, trakasseras och misshandlas. Det visar en rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch från februari i år. Arbetare som intervjuas i rapporten vittnar om hur arbetsgivarna hyrt in kriminella gäng för att misshandla och hota medlemmar i facket både på deras arbetsplatser och i deras hem.

Eftersom de fackliga rättigheterna i Bangladesh är så eftersatta måste enligt Malin Kjellqvist företagen gå före. Ett första steg skulle kunna vara att skriva på ett globalt fackligt ramavtal, vilket hittills endast den spanska klädjätten Inditex som äger Zara har gjort.  Dessutom skulle de kunna skriva på avtal med sina leverantörer i Bangladesh om att garantera att fackföreningar får tillträde till deras fabriker och att arbetarna ska kunna organisera sig utan risk för uppsägning eller trakasserier.

– Lagen som ska skydda arbetarnas rättigheter följs oftast inte. Därför måste de stora klädmärkena gå före och låta arbetarna hos deras underleverantörer veta att det är okej att organisera sig fackligt, säger Malin Kjellqvist.

Artikeln är uppdaterad den 25 maj.

Ville Henrik-Klemens

Läs mer från Dagens Arbete:

HM, globalt avtal

H&M:s textilarbetare får globalt avtal

IF Metall är i färd med att teckna globalt avtal för textilarbetare med klädjätten H&M

"Det är inte vårt fel att vi bara får otrygga anställningar"

5 frågor till Jenny WrangborgVad händer med kärleken när stämpelklockan och bostadsbristen styr livet? Med debuten Kallskänken blev DA-krönikören Jenny Wrangborg en av Sveriges mest lästa poeter. Med nya boken Vad ska vi göra med varandra vill hon ge folk kraft att orka kämpa.

Foto: Liselott Rydberg Sörensen

Arbetsmiljöforskaren: Larma om riskerna!

ArbetsmiljöGymkort och hälsocoacher rår inte på farliga arbetsmoment och olyckor på jobbet. Därför måste företagen uppmuntra medarbetare att larma om farliga risker, säger arbetsmiljöforskaren John Sjöström.

”Man kan inte pressa hur mycket som helst”

Hur ska de som blir kvar orka fortsätta när nästan var femte arbetskamrat försvinner? Det frågar sig de anställda på Stora Ensos kartongpappersfabrik i Fors.

”Man har stor nytta av sin ilska och vrede när man skriver om sådant som jag gör, när jag får reda på något skandalöst blir jag ofta mer arg än ledsen, det driver mig att orka skriva om det”, säger Majgull Axelsson. Foto: TT NYHETSBYRÅN

På studiebesök i klassamhället

ProfilenHon drivs av vrede och är författaren som aldrig ryggat tillbaka för svåra ämnen. I sin nya bok skriver hon om utanförskap, mörka hemligheter och om att bli någon annan än den man är. Månadens profil Majgull Axelsson berättar om studieresan till medleklassen och friheten i att vara udda.

Ny arbetssommar. Vintern i Östansjö var en skön semester från det hårda röjningsarbetet, tycker Mihaela Stratulat och Liviu Balusescu. Men nu ser de fram emot en ny jobbsäsong i skogen. Foto: LISELOTT RYDBERG SÖRENSEN

Förälskade i skogen – men svårt att kräva rätt villkor

Reportage– Får man sparken är det bara att åka hem, så därför bråkar man helst inte, säger skogsröjaren Liviu Balusescu från Rumänien.

Viktigt fotjobb. ”Enda sättet för oss att få reda på hur det ligger till är då att åka ut och prata med de anställda själva”, säger Roger Johansson. Foto: LISELOTT RYDBERG SÖRENSEN

”Oseriösa arbetsgivare hålls om ryggen”

För att få stopp på fusket i skogen måste fler bli medvetna om sina rättigheter. Ökad facklig närvaro är GS-fackets strategi. – Det är bara fotjobb som gäller, säger GS-ombudsmannen Roger Johansson

Många utländska arbetare har inte koll på sina rättigheter. ”Om de anställda visste att de hade rätt att tjäna mer då tror jag att de skulle begära att få det också, säger Jonas Strandberg, skogsvårdsföretagaren. Foto: TT NYHETSBYRÅN

”Många tjänar mycket på att utnyttja folk”

Skogsarbetare från andra länder behövs under säsongerna, men oseriösa arbetsgivare hotar villkoren i hela skogsbranschen. Det anser skogvårdsföretagaren Jonas Strandberg.

Minst 1 138 människor omkom och 2 515 skadades i rasmassorna när Rana Plaza kollapsade. Foto: TT NYHETSBYRÅN

"Svenska företag i vägen för en hållbar klädindustri"

LedarkrönikaDet har gått ett år sedan fabriken Rana Plaza kollapsade i Savar, Bangladesh. Över 1 138 personer dog i katastrofen och när dammet från spillrorna hade lagt sig blev kollapsen en väckarklocka för omvärlden. Nu går det inte längre att skjuta upp frågan om textilarbetarnas villkor. De svenska företagen måste agera för en hållbar klädindustri.

Anders Gregorsson, 59 år, möbelsnickare på Sjölinder snickeri, Skogås – Ja, framför allt för att skada fingrarna eller att lungorna ska ta stryk av allt damm. Det känns i näsan när man har jobbat här länge. Bullret är också ett problem, även om vi har hörselskydd. Vi skulle kunna ha bättre utsug för att bli av med allt damm. Säkerheten är okej här, men det finns alltid saker att förbättra. Foto (samtliga): LISELOTT RYDBERG SÖRENSEN

Är du rädd för att skada dig på jobbet?

Över 30 000 personer skadades på jobbet 2013, enligt en rapport som LO publicerar i dag. DA har besökt tre arbetsplatser och pratat om faror och rädsla på jobbet.

Hamp;M är ett av de märken som får underkänt i rapporten. Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN

Svenska klädjätten får underkänt

Villkoren för textilarbetarnaInga av de största klädkedjorna i Europa betalar löner som går att leva på till arbetarna som syr deras kläder. Trots steg i rätt riktning är svenska H&M ett av de märken som får underkänt i Clean Clothes Campaigns nya rapport.

"Bra att trycket ökar på Stora Enso"

DA-LEDARBLOGGENDet är utmärkt att pensionsbolag och banker reagerar. Trycket måste bli hårt på Stora Enso att agera i fallet Pakistan. Men det handlar inte bara om det.

Swedbank har redan plockat bort Stora Enso från sina hållbarhetsfonder. Nu behöver koncernchefen Jouko Karvinen presentera en tydlig handlingsplan om Folksam och KPA ska behålla företaget bland sina.  Foto: TT NYHETSBYRÅN

Etiska fonder stannar i Stora Enso

Swedbank har redan plockat bort Stora Enso från sina hållbarhetsfonder. Folksam, AMF Pension och KPA Pension behåller dock sitt ägande under villkor. – Vi vill se en tydlig handlingsplan och resultat inom en snar framtid, annars säljer vi av, säger hållbarhetschefen Eva Axelsson.

”Det handlar om mer än barnarbete”

Barn så små som fyra år utnyttjas i Stora Ensos leverantörsled i Pakistan. Nu höjs röster för att Stora Enso ska skriva på ett globalt fackligt avtal.

"Det vore nyttigt för alla att se"

BangladeshEfter en vecka i Bangladesh återvänder IF Metalls ordförande Anders Ferbe med tron på att det förändringsarbete som har inletts på sikt ska gynna landets textilarbetare. Men det är ingen quick fix och de stora klädföretagen måste stanna och ta sitt ansvar.

1 129 människor omkom i rasmassorna när  Rana Plaza- fabriken i Bangladesh kollapsade den 30 april, 2013.  Foto: AP

Fackföreningar kräver kompensation till rasoffren

Rana Plaza-katastrofenFamiljerna till de minst 1138 människor som dog i fabrikskollapsen i Bangladesh förra året väntar fortfarande på att bli kompenserade. Fackföreningar världen över kräver nu att multinationella klädkedjor ska betala offrens familjer genom en gemensam fond.

Enda utvägen: Att kämpa tillsammans

Hur långt ut i världen sträcker sig svenska och nordiska företags ansvar för de anställdas väl och ve? Vanligtvis brukar dessa företag säga att deras anställda har bra löner, säker arbetsmiljö och fackliga rättigheter.

Foto: BTI

”Aldrig mer ett OS utan fackliga rättigheter”

OS i SotjiMigrantarbetare dör i förberedelserna inför OS och fotbolls-VM. Dags för idrottsrörelsen och världens regeringar att agera, tycker företrädare från det internationella bygg- och träfacket.

Handels: Det får aldrig bli en sammanblandning

Handels är ett av de förbund som inte längre ger bidrag till Socialdemokraterna. I många år har förbundet gett sex kronor per år och medlem till partiet. Nu öppnar de i stället upp för nya sätt att påverka politiken.

Foto: MIKAEL HEDSTRÖM

"Många går med i facket trots arbetsgivarnas motstånd"

IndonesienVåld, takasserier och hot om uppsägningar är något som många fackligt aktiva i Indonesien tvingas leva med. Trots det växer facket och allt fler vågar gå ut i strejk mot orättvisor och låga löner. Det berättar Mikael Hedström, ungdomsansvarig för IF Metall i Halland, på ett  seminarium om den fackliga situationen i Indonesien.

”Ingen lyssnar om man inte har kallingar”

För mycket ”hen” och för lite lön? SVT:s programserie Fittstim har eldat på diskussionen om vad som är feminism. Vi frågade några av Dagens Arbetes läsare hur jämställdhetsdebatten borde se ut.