”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Pendlar. För att komma till och från jobbet måste Roger cykla över bron mellan Holmsund och Obbola. Foto: ALEXANDRA ANDERSSON ELLIS

Klassiskt hälsolyft i Obbola

Friskvård”En svensk klassiker” är en klassiker för hugade motionärer. Bruket i Obbola har sjösatt en egen variant. Precis som i originalet står skidor, cykling, löpning och simning på programmet. – Efter längre sträckor vill jag ha en rullkebab och öl, säger pappersarbetaren Roger Vängbo.

Den svenska klassikern

  • Den riktiga svenska klassikern: Vasaloppet eller Engelbrektsloppet, Vätternrundan, Vansbrosimmet, Lidingöloppet.
  • Startade 1971 på initiativ av motionären Lennart Håkansson. 1976 blev Engelbrektsloppet en del av klassikern. Anledningen var att man ville öppna utmaningen för kvinnor. Vid den här tiden var det inte tillåtet för kvinnor att åka Vasaloppet.
  • Intresset för klassikerloppen är stora och antalet deltagare ökar ständigt. Sammanlagt deltar ungefär 150 000 personer varje år.

Skidåkning

  • Vasaloppet (90 km) eller 
  • Engelbrektsloppet (60 km).

Simning

  • Vansbrosimmet (3 km). 

Löpning

  • Lidingöloppet (30 km).

Cykling

  • Vätternrundan (300 km).

Roger Vängbo beskriver sig som lat av naturen. Helst gränslar han sin japanska sportmotorcykel för att ta sig de fem kilometerna från hemmet till bruket i Obbola, beläget utanför Umeå.

När Roger fyllde 40 för några år sedan hände något. Han hade känt sig trött och hängig i flera år. Skiftjobbet slet. Det var dags att släpa sig upp ur soffan och börja röra på sig. Han köpte en cykel och började pendla till jobbet med hjälp av benens kraft. I takt med att fler kilometer betades av kom den allmänna känslan av att orka mer. Den förbättrade konditionen gjorde att Rogers astma i princip försvann. Och cykelträningen kom att bli allt viktigare. 20 minusgrader eller regn var inga hinder längre. Vädret ska vara extremt för att cykeln ska väljas bort.

– När jag gjorde ett konditionstest på jobbet hade jag ökat från en svag 2:a till en 4:a på en femgradig skala, säger han.

Rogers flitiga cyklande gjorde att det var lätt att hänga på när ”Obbalaklassikern” presenterades strax före jul förra året. Initiativtagaren och receptionisten Lena Bäckström förvånades att så många som 60 av brukets 300 anställda anmälde sig. Hon fick idén efter att hon sett att Korpen hade ett liknande upplägg. Intresset för träning har Lena haft hela livet.

– Jag brinner för friskvård. Hälsan är viktigare än allt annat, säger hon.

Arbetsgivaren SCA stödde satsningen. Företagsledningen är positiv till det mesta som bidrar till att personalen motionerar. Vilket enligt Lena beror på att de själva rör på sig och tränar. De anställda har flera förmåner med friskvårdsinriktning. Bland annat möjlighet att få massage, 2 500 kronor per år i träningsbidrag och subventionerad kostrådgivning.

För att hinna med att delta i ”Obbolaklassikern” är det många som passar på att använda tiden det tar att förflytta sig mellan hemmet och jobbet.

Thomas Abrahamsson gillar att träna i jobbets gym. Han passar på att avverka ”Obbolaklassikerns” cykelmoment på motionscykel. Thomas är också vice ordförande på Pappers avdelning på bruket i Obbola och tycker att ”klassikern” är ett bra initiativ. 

Thomas Abrahamsson som går på samma skift som Roger Vängbo gillar däremot inte att cykla utomhus. Han sitter och trampar på motionscykeln i brukets gym innan det är dags att gå på skiftet.

– Jag styrketränar här också, så det passar bra, säger han.

Tidigare tränade Thomas och flera andra arbetskamrater cirkelträning under ledning av en arbetskamrat som nu gått i pension.

– Han var en riktig krutgubbe som körde hårt med oss.

Thomas tycker ”Obbolaklassikern” är en bra motivation för att komma i gång med konditionsträningen. Vinters skidåkning var dock svår att få till, det föll knappt någon snö i Umeå. Därför var det många som nyttjade möjligheten att gå stavgång i stället för att åka skidor.

Obbolabrukets egenkomponerade utmaning har flera skillnader jämfört med den riktiga klassikern. Distanserna i varje moment är lika långa men deltagarna har flera veckor på sig. Dessutom finns möjlighet att tävla i tvåmannalag och göra hälften var.

– Det ska inte vara för tufft. Alla som vill ska känna att de kan vara med, säger Lena.

Efter varje delmoment lottas ett presentkort ut bland dem som varit med. I höst när sista grenen – löpningen – avverkats bjuds det in till en trivselaktivitet.   

Flera av dem som deltar har tyckt att skidåkningen är den största utmaningen. Simningen bedöms som enklast att ta sig igenom, totalt tre kilometer ska avverkas i öppet vatten eller i simhall.

Roger är nu så inne i träningen att han cyklar längre sträckor på fritiden. Men det får inte bli för långt, då ledsnar han. Övre gränsen ligger vid fem mil.

– Efter längre sträckor vill jag bara lägga mig i soffan och ta en rullkebab och öl. Egentligen är jag ganska lat, säger Roger.

Obbolaklassikern
  • Fyra deltävlingar under ett år där de tävlande ska åka skidor, cykla, simma och springa lika långt som de lopp som ingår i en riktig ”Svensk klassiker”. En viktig skillnad är att i ”Obbolaklassikern” har de tävlande flera veckor på sig.
  • Tanken är att så många som möjligt ska kunna vara med och utföra aktiviteten i egen takt. Det finns också möjlighet att delta i en lagtävling med två i varje lag. Då räcker det till exempel att åka ett halvt Vasalopp i stället för ett helt.
  • Skidåkning: Åka 90 kilometer på skidor. Stavgång eller crosstrainer är också tillåtet.
  • Cykling: Cykla 300 kilometer. Spinningpass eller motionscykel är tillåtet.
  • Simning: Simma 3 kilometer ute eller i bassäng.
  • Löpning: Springa 30 kilometer ute eller på löpband. Promenader är godkända.


md@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

Regeringen säljer in bioraffinaderi

INDIENRegeringen gillar starkt planerna på ett bioraffinaderi, där man gör en rad olika produkter av skogsråvara i stället för olja. I övermorgon åker landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in projektet hos Domsjös ägare.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

”Det är som en sorts terapi”

ProfilenFarfarsfar, farfar och far jobbade vid järnvägen, men för Michael Kroon på Mörrums bruk stannade det vid en hobby. Nu har han flera stycken av den lyxmodell han drömde om som barn.

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Dödsolycka på Mönsterås bruk

En person avled av sina svåra brännskador efter en arbetsplatsolycka på Södra cell i Mönsterås under tisdagsmorgonen.

”Det är mycket som ska fungera”

DET HÄR GÖR JAGLill Andersson är operatör på Stora Enso i Hyltebruk.

Bioraffinaderi kan skapa tusentals jobb

Arbetet med ett stort bioraffinaderi i Domsjö går in i en ny fas. En pilotstudie visar att det kan bli lönsamt och ge uppemot 5000 nya jobb i Örnsköldsviksregionen. Nästa steg är att utreda hur man skulle kunna finansiera satsningen.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

LO förhandlar trygghet

LO vill förhandla om inhyrning

LO begär nu förhandlingar med Svenskt Näringsliv om bland annat kompetensutveckling och begränsad inhyrning. LO är berett på att ett motkrav kan bli att rucka på turordningsreglerna.

7

Svenskt Näringsliv: Bra få igång en diskussion

Kompetens borde vara viktigare än anställningstid vid uppsägningar, tycker Svenskt Näringsliv, som gärna diskuterar Las med facket.

1

Arbetarfotografens arkiv

BILDREPORTAGEAlla människor är vackra när de arbetar menade fotografen Jean Hermanson, vars verk nu får nytt liv genom hans gamla medhjälpare. Du kan kolla in ett urval av hans bilder här, och på fredag visar SVT en nygjord dokumentär.

1

Dagens Arbete slopar alkoholreklam

Dagens Arbete skriver återkommande om alkoholproblem i arbetslivet, men har liksom de flesta andra tidningar också annonser för öl och vin. Inget annat ämne ger så starka reaktioner bland läsarna. Nu ändrar sig DA.

Halla där...

UPPDRAG29-årige Marcus Davidsson från Braviken har utsetts till ny ungdomsansvarig för Pappers.

”Det är omöjlig­t att vara förberedd på sånt här”

Slukhålet i DomsjöPlötsligt försvann marken på bruket i Domsjö. Ingen kom till skada, "vi hade tur" säger huvudskyddsombudet Lars Schelin. DA berättar vad ett slukhål är för något och om hur man kan förebygga att de uppstår.

Ta i trä i stället

DA:s Marcus Derland hittar lugnet med en bit lövträ i ena handen och en täljkniv i den andra.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Arbetsmiljöveckan

De lyfter frågan om stress och mobbing

Gilla jobbetI dag anordnar organisationen Gilla jobbet en heldag i Stockholm på temat "Den hållbara arbetsplatsen". Bland ämnena finns mobbing, stress och konflikter på jobbet.

1

Kampen mot flaskan

När drickandet går för långt

MISSBRUKEn arbetsgivare ska både ställa upp och ställa krav när alkoholen tar för stor plats. På V-Tab i Göteborg har det förebyggande arbetet räddat ett tiotal medarbetare från att supa bort sina jobb.

”Arbetsplatserna bör ha grundläggande kunskap”

Arbetsplatserna bör ha grundläggande kunskap om problem, säger Marie Risbeck, chef för Folkhälsomyndighetens enhet för alkoholprevention.

 ”Tjata inte om afterwork!”

DilemmatÄntligen helg och hela arbetslaget ska ut och ”ta en öl” efter jobbet. Blir du pressad att dricka mer än du själv vill? Eller är du en av dem som tjatar?

Hämta mer