”Dags att bredda principen en arbetsplats – ett fack!”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Alliansen mellan S och L i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå"Helle Klein, chefredaktör.

Ett tyskt vedträ i den svenska avtalsbrasan

AnalysNoll – eller 5,5 procent. Två vedträn som slängs in i den avtalsbrasa som ännu inte riktigt tänts. Det ena inslängt av den svenska Riksbanken häromveckan. Det andra inkastat i går av tyska metallarbetarförbundet IG Metall.

IG Metall brukar kallas världens största fackförening. Den organiserar de anställda i världens viktigaste tillverkningsindustri. En industri som genererar betydligt högre handelsöverskott åt sitt land än vad den kinesiska exportmaskinen bidrar med till sitt.

En avtalsrörelse i tysk verkstadsindustri är inte vilken löneförhandling som helst.

I går krävde IG Metall 5,5 procent på ett år. Plus kompetensutveckling och individuella utbildningsplaner så att medlemmarna står rustade inför ett stundande tekniksprång. Dessutom utökade rättigheter för de äldre arbetarna att kunna gå ner på deltid.

Detta i ett land där industriproduktionen hittills i år sjunkit med 3 procent.

Detta i ett land som är navet i den lamslagna euroekonomi där det knappt går att tala om prisökningar.

I Sverige sjunker priserna.

Eftersom de har sjunkit i snart ett och ett halvt år är Sverige i praktiken inne i deflation. Ett tillstånd då den allmänna prisnivån sjunker. Ett öde vi delar med betydligt mer sargade ekonomier som den grekiska och den spanska.

Deflation ska ses som ett sjukdomstillstånd. Allt stannar av när priser verkligen börjar falla. Varför köpa något i dag om det är billigare i morgon? Varför ska ett företag låna till att investera i dag när räntan kan vara lägre i morgon?

Och varför ska lönerna överhuvudtaget öka i ett land där priserna inte ökar utan till och med sjunker med någon tiondel?

Den frågan, ja just den frågan kommer fackets förhandlare att ställas inför när de nästa höst börjar förhandla om din nya lön.

För första gången på över nittio år tvingas facket förhandla i en deflationsekonomi. Förra gången, i början 1920-talet, rasade priserna med över 30 procent. Lönerna följde efter lika mycket.

Mycket har sagts om trettiotalsdepressionen, men 1920-talets deflationskris slog hårdare mot jobben och lönerna. Och det var mitt i den krisen som dåvarande Metall efter mycket om och men lyckades få in löneskyddet i verkstadsavtalet, det som idag kallas teknikavtalet.

Ingen skulle behöva gå med på lönesänkningar.

Horndalssmeden och förbundsordföranden Johan-Olov Johansson gick en tuff match mot arbetsgivarna den gången. Förutsättningarna var egentligen katastrofala. Strejkkassan hade tömts för att ge understöd åt alla arbetslösa. Mer än var tredje medlem gick arbetslös. Runtom i landet försökte arbetsgivare – och lyckades delvis – sänka lönerna.

Johansson bars fram av en mobiliserad fackföreningsrörelse, sporrad av det demokratiska genombrottet några år tidigare.

Efter 1923 års avtalsrörelse stängdes dörren för lönesänkningar.

Nästan ett sekel skulle det alltså dröja innan fackföreningsrörelsen åter ställdes inför deflationsspöket. Anders Ferbe, den nuvarande förbundsordföranden för IF Metall, lär nog få höra siffran noll och ordet deflation nämnas åtskilliga gånger av motparten.

Såvida inte inflationen tar fart till nästa höst då avtalskraven formuleras.

Japan har försökt ta sig ur deflationsträsket i tjugo år nu.

Europa, Sveriges i särklass viktigaste exportmarknad, har inte haft någon nämnvärd prisökningstakt på fem år.

Inflation om ett år?

Här har världens fyra viktigaste centralbanker tryckt ner räntan till en halv procent och ännu lägre. Visst, det har hindrat att priserna fallit med samma dramatiska tal som i början av 1920-talet.

Men de aggressiva räntesänkningarna har inte fått fart på ekonomin. Bromsen funkar visserligen, men gaspedalen svarar inte. Hur mycket centralbankscheferna än trycker den mot golvet.

Enligt läroböckerna skulle så låga räntor elda på prisökningar och vi skulle ha fått inflationen tillbaka. Men motorn fungerar inte. Gaspedalen är som sagt ur funktion.

I det läget går alltså tyska IG Metall ut och kräver 5,5 procents lönehöjningar. På ett år.

Tyska metallfacket uppskattar att det ekonomiska utrymmet för löneökningar ligger på 3,5 procent. 2 procent är Europeiska centralbankens inflationsmål. Och resterande 1,5 procent motsvarar produktivitetsökningen, hur mycket effektivare produktionen har blivit på ett år.

Summa summarum 3,5 procent i löneutrymme.

(Att IG Metall kräver 5,5 procent har att göra med att de avtalade löneökningarna bara avser tarifflönerna, alltså avtalens lägsta löner – och inte de utgående lönerna, alltså de löneökningar som hela kollektivet får. Ökningen av de utgående lönerna brukar bli lägre än själva avtalshöjningen – därför ryms 5,5 procents höjning av avtalens lägsta löner inom ramen för löneutrymmet på 3,5 procent).

De tyska avtalskraven rimmar väl med vad många ekonomer rekommenderar i ordination för den sjuka euron. Norra Europa måste stimulera sina ekonomier – och höja efterfrågan genom infrastruktursatsningar, genom höjda löner och låta inflationen ta fart – och då kan Syderopa få den draghjälp som behövs.

Till och med tyske finansministern Wolfgang Schäuble tyckte för två år sedan att ”det är bra om tyska löner ökar snabbare än i andra EU-länder. Löneökningarna bidrar till att minska obalanserna inom Europa”.

Obalanser innebär att vissa länder tjänar på utrikeshandeln, medan andra förlorar. Stora plus för vissa länder är detsamma som stora minus för andra. Överskottsländerna finns i norra Europa, bland annat Tyskland och Sverige.

Där i överskottsländerna borde konsumtionen öka och efterfrågan ta fart – om obalanserna i den europeiska ekonomin ska kunna rättas till. Anser en rätt stor del av ekonomkåren, den europeiska centralbankschefen Mario Draghi och alltså den tyske finasministern.

Men det är varken nationalekonomer, centralbankschefer eller finansministrar som förhandlar om löner. Det gör arbetsmarknadens parter. Tyska IG Metalls avtalsrörelse kommer att följas med största intresse bland de som här hemma ska förhandla fram din lön.


hg@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

Ett knivskarpt intresse

ProfilenPappersarbetaren Kimmo Liljas knivar är ett hett byte både bland jägare och samlare. Se hans arbete och hör honom berätta om sin vassa hobby.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

Det blev inga smugglarhistorier

ÖGONBLICKETKlockan är 13.40 på Nittsjö keramik i Rättvik.

Dödsolycka i Degerfors

En lastbilschaufför avled efter att ha blivit överkörd av en truck på Outokumpu Stainless i Degerfors.

”Nu gäller det att nöta in ­systemet”

Renare, trivsammare och mer koll på grejerna. Det blev resultatet av ordning-och-reda-projektet på Stora Enso i Skutskär.

En given plats på scenen

Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance och drivit det populära dansbandet Elisa's - i höst gör hon sin första musikalroll. Mångsysslaren Elisa Lindström som triggas av att gå utanför sin bekväma zon – läs eller lyssna på DA:s reportage.

Gunnars lönekaka

Gunnar Pettersson tog hjälp av kakor på IF Metalls kongress 2017. Vi frågar om receptet.

IF Metalls kongress

Marie Nilsson öppnar för storfack

IF Metalls nyvalda förbundsordförande Marie Nilsson sträcker ut handen till tjänstemannafacken. I sitt tal på kongressen sade hon att den tekniska utvecklingen öppnar för principen ”en arbetsplats – ett fack”.

1

Inget förbud mot alkohol

Kongressen valde att fortsätta på den restriktiva linjen efter en hård strid. Ulla Häikkkilä, Östbo Västbo gav de unga debattörerna sitt stöd: – Även om jag är en lågavlönad kärring från Gnosjö kan jag betala min öl själv.

Ska IF Metall få bjuda på alkohol?

Det blev mycket jämn omröstning om IF Metalls alkoholpolicy. Förbundsledningens linje vann, tillåtet att representera men restriktivt. DA frågade tre ombud inför debatten.

2

Ännu en annorlunda kongress

Mycket digitalsnack, mycket unga ombud i talarstolen och en ny ordförande som inte liknar sina föregångare. Här skriver DA:s Harald Gatu från sin tolfte kongress, här dokumenterar fotografen Ylva Bergman sin första.

Längre kongress nästa gång

En uppdämd irritation över att talartiden kortas i viktiga frågor ledde i dag till beslut om att nästa kongress ska bli fem dagar, måndag till fredag. En av dem som drev frågan var Michael Gustafsson.

”Vi ska riva rädslans fängelse”

Kongressgästen och nyblivne hedersmedlemmen  Stefan Löfven citerade psalm 289 för att betona att hans, och Sveriges, största uppgift är att minska motsättningarna mellan människor.

Hämta mer