"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"Krönika, Malena Ernman.

"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

Ett tyskt vedträ i den svenska avtalsbrasan

AnalysNoll – eller 5,5 procent. Två vedträn som slängs in i den avtalsbrasa som ännu inte riktigt tänts. Det ena inslängt av den svenska Riksbanken häromveckan. Det andra inkastat i går av tyska metallarbetarförbundet IG Metall.

IG Metall brukar kallas världens största fackförening. Den organiserar de anställda i världens viktigaste tillverkningsindustri. En industri som genererar betydligt högre handelsöverskott åt sitt land än vad den kinesiska exportmaskinen bidrar med till sitt.

En avtalsrörelse i tysk verkstadsindustri är inte vilken löneförhandling som helst.

I går krävde IG Metall 5,5 procent på ett år. Plus kompetensutveckling och individuella utbildningsplaner så att medlemmarna står rustade inför ett stundande tekniksprång. Dessutom utökade rättigheter för de äldre arbetarna att kunna gå ner på deltid.

Detta i ett land där industriproduktionen hittills i år sjunkit med 3 procent.

Detta i ett land som är navet i den lamslagna euroekonomi där det knappt går att tala om prisökningar.

I Sverige sjunker priserna.

Eftersom de har sjunkit i snart ett och ett halvt år är Sverige i praktiken inne i deflation. Ett tillstånd då den allmänna prisnivån sjunker. Ett öde vi delar med betydligt mer sargade ekonomier som den grekiska och den spanska.

Deflation ska ses som ett sjukdomstillstånd. Allt stannar av när priser verkligen börjar falla. Varför köpa något i dag om det är billigare i morgon? Varför ska ett företag låna till att investera i dag när räntan kan vara lägre i morgon?

Och varför ska lönerna överhuvudtaget öka i ett land där priserna inte ökar utan till och med sjunker med någon tiondel?

Den frågan, ja just den frågan kommer fackets förhandlare att ställas inför när de nästa höst börjar förhandla om din nya lön.

För första gången på över nittio år tvingas facket förhandla i en deflationsekonomi. Förra gången, i början 1920-talet, rasade priserna med över 30 procent. Lönerna följde efter lika mycket.

Mycket har sagts om trettiotalsdepressionen, men 1920-talets deflationskris slog hårdare mot jobben och lönerna. Och det var mitt i den krisen som dåvarande Metall efter mycket om och men lyckades få in löneskyddet i verkstadsavtalet, det som idag kallas teknikavtalet.

Ingen skulle behöva gå med på lönesänkningar.

Horndalssmeden och förbundsordföranden Johan-Olov Johansson gick en tuff match mot arbetsgivarna den gången. Förutsättningarna var egentligen katastrofala. Strejkkassan hade tömts för att ge understöd åt alla arbetslösa. Mer än var tredje medlem gick arbetslös. Runtom i landet försökte arbetsgivare – och lyckades delvis – sänka lönerna.

Johansson bars fram av en mobiliserad fackföreningsrörelse, sporrad av det demokratiska genombrottet några år tidigare.

Efter 1923 års avtalsrörelse stängdes dörren för lönesänkningar.

Nästan ett sekel skulle det alltså dröja innan fackföreningsrörelsen åter ställdes inför deflationsspöket. Anders Ferbe, den nuvarande förbundsordföranden för IF Metall, lär nog få höra siffran noll och ordet deflation nämnas åtskilliga gånger av motparten.

Såvida inte inflationen tar fart till nästa höst då avtalskraven formuleras.

Japan har försökt ta sig ur deflationsträsket i tjugo år nu.

Europa, Sveriges i särklass viktigaste exportmarknad, har inte haft någon nämnvärd prisökningstakt på fem år.

Inflation om ett år?

Här har världens fyra viktigaste centralbanker tryckt ner räntan till en halv procent och ännu lägre. Visst, det har hindrat att priserna fallit med samma dramatiska tal som i början av 1920-talet.

Men de aggressiva räntesänkningarna har inte fått fart på ekonomin. Bromsen funkar visserligen, men gaspedalen svarar inte. Hur mycket centralbankscheferna än trycker den mot golvet.

Enligt läroböckerna skulle så låga räntor elda på prisökningar och vi skulle ha fått inflationen tillbaka. Men motorn fungerar inte. Gaspedalen är som sagt ur funktion.

I det läget går alltså tyska IG Metall ut och kräver 5,5 procents lönehöjningar. På ett år.

Tyska metallfacket uppskattar att det ekonomiska utrymmet för löneökningar ligger på 3,5 procent. 2 procent är Europeiska centralbankens inflationsmål. Och resterande 1,5 procent motsvarar produktivitetsökningen, hur mycket effektivare produktionen har blivit på ett år.

Summa summarum 3,5 procent i löneutrymme.

(Att IG Metall kräver 5,5 procent har att göra med att de avtalade löneökningarna bara avser tarifflönerna, alltså avtalens lägsta löner – och inte de utgående lönerna, alltså de löneökningar som hela kollektivet får. Ökningen av de utgående lönerna brukar bli lägre än själva avtalshöjningen – därför ryms 5,5 procents höjning av avtalens lägsta löner inom ramen för löneutrymmet på 3,5 procent).

De tyska avtalskraven rimmar väl med vad många ekonomer rekommenderar i ordination för den sjuka euron. Norra Europa måste stimulera sina ekonomier – och höja efterfrågan genom infrastruktursatsningar, genom höjda löner och låta inflationen ta fart – och då kan Syderopa få den draghjälp som behövs.

Till och med tyske finansministern Wolfgang Schäuble tyckte för två år sedan att ”det är bra om tyska löner ökar snabbare än i andra EU-länder. Löneökningarna bidrar till att minska obalanserna inom Europa”.

Obalanser innebär att vissa länder tjänar på utrikeshandeln, medan andra förlorar. Stora plus för vissa länder är detsamma som stora minus för andra. Överskottsländerna finns i norra Europa, bland annat Tyskland och Sverige.

Där i överskottsländerna borde konsumtionen öka och efterfrågan ta fart – om obalanserna i den europeiska ekonomin ska kunna rättas till. Anser en rätt stor del av ekonomkåren, den europeiska centralbankschefen Mario Draghi och alltså den tyske finasministern.

Men det är varken nationalekonomer, centralbankschefer eller finansministrar som förhandlar om löner. Det gör arbetsmarknadens parter. Tyska IG Metalls avtalsrörelse kommer att följas med största intresse bland de som här hemma ska förhandla fram din lön.


hg@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Dubbla prestigepriser till Dagens Arbete

Dagens Arbetes Anna Tiberg och Elinor Torp kammade hem varsitt pris vid Fackförbundspressens dag. De belönas för bästa avslöjande respektive berättande text.

”Handsken hjälpte mig tillbaka”

Blodkärlet sprack och en blodpropp slog ut Daniel Nilssons hand. En superavancerad servohandske gav honom en ny chans i arbetslivet.

Rasismen på kafferasten

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

4

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Ingen strejk i hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangfacket, HRF, har kommit överens med Visita om ett nytt kollektivavtal.

”Jag har rest runt världen med jobbet”

DET HÄR GÖR JAGLeif Ebbe Larsson är servicetekniker på Atlas Copco i Slagsta.

På randen till inbördeskrig

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

1

Med vältränade ögon

ÖgonblicketKlockan är 11.44 på Volvo Cars Body Components

Strid om avtal kan stoppa Volvos storsäljare

Volvo Cars kan stå utan stötfångare till flera populära bilmodellr modeller från den 5 maj. IF Metallklubben hos underleverantören Plastal har sagt upp arbetstidsavtalet. Utan ett avtal blir det inget nattskift.

Avtal 2017

IF Metall kan lägga sympativarsel

Om inte medlingen mellan Hotell- och restaurangfacket och Visita lyckas kan IF Metall komma att lägga "tunga sympativarsel" mot exportindustrin, sa ordförande Anders Ferbe på IF Metalls avtalsråd.

Enhälligt ja till IF Metalls avtal

IF Metalls avtalsråd sade i dag ja till den nya uppgörelsen. Dagens Arbete frågade fem delegater vad de tycker - det är mest mest ros men också en del invändningar om lönenivån.

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Operation rädda Industriavtalet

Ledare"Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

7

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal "banbrytande". Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en "för hög, men ändå rimlig nivå".

1

"Känns bra med delpensionen"

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

11

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

4

"Det blir en mycket tuff resa"

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

1

Är det okej att fråga om kriget?

DilemmatVi frågade Amr Alshami från Syrien om vad han tycker.

Tingsrätten friar alla Saab-chefer

Tingsrätten i Vänersborg friade i dag Saabs förre ägare och vd Victor Müller och sex andra personer på samtliga punkter.. Åtalen gällde bland annat svindleri och urkundsförfalskning.

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

Ny teknik ska stoppa farliga vibrationer

VibrationerMutterdragarnas skakningar är mycket skadliga. Nu provas en prototyp med stötdämpare på Bilia i Västra Frölunda för att slippa problem med vita fingrar.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

En död i fallolycka på Rönnskärsverken

En man omkom tidigt i morse i en fallolycka på Boliden Rönnskärsverken i Skelleftehamn.

Industrin har fått ett slutbud

UPPDATERAD Nu har facken och arbetsgivarna inom industrin fått slutbudet. I dag ska de svara ja eller nej.

Från olycka till dom

DA reder utTvå uppmärksammade dödsolyckor - i två olika länder. I Finland tog det 38 månader från olycka till dom, i Sverige 64 månader. DA visar att en av förklaringarna är dåligt utbildade poliser och överbelastade åklagare.

2

Utredning: Inrätta nytt arbetsmiljöcentrum

Inrätta ett nationellt arbetsmiljöcentrum i Stockholm, föreslår en utredning som jobbat på regeringens uppdrag. Ett annat förslag i dag är att fler anställda ska ha tillgång till regionala skyddsombud.

"För lågt avtalsvärde"

GS-facket säger nej, men arbetsgivaren TMF tycker att tre års arbetsfred är värt ett "för dyrt" avtal.

1
Hämta mer