”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Strejk

Foto: WIKIMEDIA COMMONS

Strejkerna du måste känna till

I modern tid har fackförbund ofta kritiserats för att strejka för sällan. Men historien är fylld med konflikter på arbetsmarknaden. Dagens Arbete har grottat ner sig i den svenska historien. Här är listan på strejkerna du måste känna till.

I P3-dokumentären berättas om den stora Gruvstrejken 1969-1970. En av de mest avgörande striderna mellan arbetsgivare och löntagare som skett i Sverige. I modern tid har fackförbund ofta kritiserats för att strejka för sällan. Dyk ner bland strejkerna vi minns.

Sundsvallstrejken 1879

Utbröt i Sundsvalls sågverksdistrikt. En av de första och den mest omfattande strejken i Sverige under 1800-talet. Som mest deltog 5 000 arbetare. Stora militärstyrkor kallades in med bland annat kanonbåtar. Efter åtta dagars strejk fick arbetarna ett ultimatum. Om de inte återgick till arbetet skulle de vräkas och fängslas enligt lagen om lösdriveri. De strejkande skrämdes till att återgå till arbetet. Sågverksägarna behövde aldrig förhandla om arbetsvillkoren. För de flesta innebär strejken inte att arbetsvillkoren förbättrades.

Norbergsstrejken 1891

Norbergs bergslag var en gruvjätte vid tiden för förra sekelskiftet. Här bröts en femtedel av Sveriges järnmalm och det mesta gick på export till Tyskland. I samband med en lågkonjunktur sänkte gruvbolaget arbetarnas löner. Arbetarna svarade med strejk, i tre omgångar. Den sista strejken blev den längsta, i sju månader. Strejken kom att handla om inte bara löner utan om föreningsrätten, alltså arbetarnas rätt att organisera sig i självständiga fackföreningar.

Rösträttsstrejken 1902

En rent politisk strejk för demokrati och allmän rösträtt.  Strejken varade i tre dagar och omfattade 110 000 arbetare över hela landet.  Många arbetare fick sparken efter att ha deltagit i strejken. Samma år organiserade sig arbetsgivarna ibland annat Verkstadsföreningen och Saf, Svenska arbetsgivareföreningen, idag teknikföretagen respektive Svenskt näringsliv.

Verkstadskonflikten 1905

I flera år hade dåvarande Järn- och Metallarbetareförbundet få till stånd ett riksavtal med minilöner. Sommaren 1905 bryter förhandlingarna samman. Facket uppmanar sina verkstadsklubbar att förhandla fram lokala avtal med minimilöner. Verkstadsföreningen kontrar med att förbjuda sina medlemsföretag att förhandla om minimilöner. Strejker sprider sig och i juni kommer Verkstadsföreningens motdrag: lockout. Det skulle dröja 135 dagar, till i november innan verkstadsarbetarna kunde komma tillbaka till sina arbeten. Avtalet var klart, det första rikstäckande kollektivavtalet.

Mackmyrakonflikten 1906

Var fjärde av de 200 anställda vid sulfitfabriken i Mackmyra var minderårig. Alla jobbade i tolvtimmarsskift med ett 24-timmarsskift vartannat veckoslut. När arbetarna ville organisera sig fackligt stängdes arbetsgivarna fabriken. Tre dagar senare började bolaget att vräka 42 arbetarfamiljer från sina bostäder som ägdes av företaget. Vräkningarna orsakade en folkstorm och efter en halvårslång lockout erkände bolaget föreningsrätten. Arbetarna fick tillhöra Grov- och fabriksarbetareförbundet.

Foto av militärbevakning i Stockholm centralstation under storstrejken 1909

Foto av militärbevakning i Stockholm centralstation under storstrejken 1909

Storstrejken 1909

Pågick 4 augusti till 13 november. 300 000 personer deltog. Den första stora konflikten mellan Svenska arbetsgivareföreningen, SAF och LO. En lågkonjunktur pressade företagen och SAF ville få till stånd lönesänkningar. 80 000 anställda i textil-, sågverksindustrin och pappersmasseindustrin lockoutades. LO svarade med strejk på alla områden utom sjukvård och andra viktiga funktioner. Små strejkkassor gjorde att facket var tvungna att dra ner på omfattningen månad för månad. Facket drabbades av massavhopp.

Bilden av demonstrationståget är tagen strax före kl. 15 den 14 maj 1931 innan det nådde färjeläget i Lunde. Några minuter senare låg fem människor döda och lika många sårade.

Bilden av demonstrationståget är tagen strax före kl. 15 den 14 maj 1931 innan det nådde färjeläget i Lunde. Några minuter senare låg fem människor döda och lika många sårade.

Skotten i Ådalen 1931

Militär öppnade eld med gevär och kulsprutor mot ett demonstrationståg med mellan
3 000 – 4 000 deltagare. Fem strejkande arbetare dödades. Bakgrunden var en konflikt mellan fack och arbetsgivare om lönesänkningar. För att kunna lasta pappersmassa kallade arbetsgivaren in strejkbrytare vilket ledde till ilska bland de strejkande. Demonstrationståget som besökts var på väg mot strejkbrytarnas förläggning i Lunde. Efter dödskjutningarna i Ådalen har militär aldrig satts in vid liknande demonstrationer.

Metallstrejken 1945. Demonstration i Göteborg den 8 april med över 8000 deltagare.

Metallstrejken 1945. Demonstration i Göteborg den 8 april med över 8000 deltagare.

Metallstrejken 1945

Pågick februari 1945 till juni 1945. 120 000 verkstadsarbetare deltog. Totalt gick fler arbetsdagar förlorade än Storstrejken 1909. På den här tiden hade kommunisterna stort inflytande över Metall, vilket kraftigt bidrog till strejken. Konflikten slutade med att facket tillslut accepterade samma lönetillägg som andra fackförbund fått utan att strejka.

Gruvstrejken 1969-1970

Strejken inleddes med att 35 gruvarbetare den 9 december 1969 satte sig ner i Leveäniemigruvan i Svappavaara. Den vilda strejken spred sig till övriga LKAB:s övriga arbetsplatser. Totalt deltog nästan 5 000 gruvarbetare. När strejken avslutades 4 februari 1970 hade gruvarbetarna drivit igenom att ett ackordssystem avskaffades, månadslön infördes och lönerna höjdes med 14 procent.

Skogsarbetarstrejken 1975

Sammanlagt 15 000 skogsarbetare strejkade mellan 21 mars och 3 juni. När strejken avslutade hade skogsarbetarna fått igenom sitt viktigaste krav, fast månadslön.

Städerskestrejken 1974-75

Städerskor i bland annat Borlänge, Malmberget, Umeå, Kiruna och Skövde strejkade för bättre löner och arbetsvillkor. Strejken har beskrivits som ett av de första exemplen på kvinnosolidaritet på arbetsmarknaden.

Storkonflikten 1980

Konflikten pågick 25 april till 12 maj 1980 och berörde en femtedel av arbetskraften. Efter att LO sagt nej till ett medlarbud tog alla LO-förbund ut över 100 000 arbetare i strejk. SAF svarade med att lockouta 700 000 anställda. Konflikten slutade med att SAF gav med sig och gick med på LO:s lönekrav. Konflikten ledde till att nyheter enbart sändes i tv eftersom radioteknikerna i Kaknästornet strejkade. I Stockholm fanns inga allmänna kommunikationer och flygtrafiken upphörde.

Kommunalstrejken 2003

Pågick 23 april till 28 maj 2003 och är den största strejken i Kommunals historia. Nästan 83 000 medlemmar deltog. Konflikten berörde framförallt barnomsorg, skola och sopåkare.

Pappersstrejken 2010

Under våren gick 3 000 Pappersmedlemmar på sex olika bruk ut i strejk i 11 dagar. Pappers var det enda förbundet inom Industriavtalet som valde att gå ut i konflikt. Strejken handlade främst om lönenivåer. Pappersarbetarna fick ut en tiondel mer i löneökningar än övriga industriförbund, och står i dag utanför Industriavtalet.


md@da.se

Läs mer på samma tema:

GS varslar om strejk för statliga skogsarbetare

AVTAL 2017GS-facket varslar om stridsåtgärder mot Skogsstyrelsen efter att parterna under hösten inte lyckats komma överens i avtalsförhandlingarna.

Därför går det så vilt till i Frankrike

DA REDER UTDe hotar att spränga fabriken eller håller sina direktörer fångna. Franska industrihistorien är full av vilda konflikter. Dagen­s Arbete listar några från 2000-talet och söker svaret på frågan: varför?

3
Foto: Sara Kroon

Från vilda strejker till samförstånd

Tjugo år har gått sedan den senaste stora vilda strejken bröt ut på en svensk industriarbetsplats. Vi berättar om strejklandet som blev ett samförståndsland.

2

Arbetarna som vägrade vänta

Strejken 1975I dagarna är det 40 år sedan skogsarbetarna strejkade för att få fast lön.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

Debatt”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Lönerna på pappersbruken

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Pappers löner611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol - flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

DET NYA SAMHALL

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

”Samhall, ta ansvar för er personal”

DEBATT Vi har under 2017 gjort 140 besök på Samhall, ett företag med 345 medlemmar. Tidsmässigt mer än en heltidstjänst, och helt ohållbart, skriver tre ombudsmän på IF Metall i Blekinge.

3

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

Charlie Lindström: ”Jag sökte utbildningen för att jag ville ha jobb och för att bilar var ett intresse. Man måste visa hur kul det är, och att det är ett yrke för alla, även kvinnor, fast det är så mansdominerat.” Foto: Per Groth

Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

REKRYTERINGLätt att få jobb och bra betalt. Ändå vill för få bli bilmekaniker. Nu tar skolorna hjälp av företagen för att locka unga och vässa utbildningen. DA har besökt ett certifierat motorcollege i Västerås.

2

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Verklighetens Science Fiction

”En enorm kraft att förändra”

Framtidsforskaren Anders Sandberg tror att science fiction haft stort inflytande på vår faktiska teknikutveckling.

IG Metall har träffat nytt avtal

Tyska IG Metall har träffat en ny uppgörelse efter en hård konflikt med arbetsgivarna. Facket fick släppa delar av lönekravet för att få igenom kravet att kunna gå ner i arbetstid vid behov.

Staten stöttar Nortvolts batterifabrik med 146 miljoner

Northvolt har fått ytterligare en finansiär. Den statliga Energimyndigheten skjuter till 146 miljoner kronor till projektet.

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

Metall-ledaren Bert Lundin är död

Bert Lundin, en av efterkrigstidens mest betydelsefulla arbetarledare, har avlidit 96 år gammal. Han ledde dåvarande Metall när den svenska fackföreningsrörelsen var som starkast och var också djupt engagerad i internationellt solidaritetsarbete.

Riktigt bra. Så tycker Peter Danielsson och Börje Holmblad om yoga, som de testar för första gången under en träff i Falun. Foto: Karin Thoring

Maskinförare med fokus på bättre hälsa

FRISKVÅRDDA möter tretton maskinförare som efter ett träningspass i Falun inte längre tycker att yoga är ”sånt där trams”. De ingår i Stora Ensos hälsosatsning, med pengar från Centralfonden. Alla vittnar om att små grejer kan göra storverk, som att byta kaffebrödet mot ett ägg.

Inhyrning Scania

Scania slutar med inhyrning

Nytt avtalScania stoppar inhyrningen, i stället återgår man till visstidsanställningar, ambitionen är att de ska leda till fasta jobb. ”Det känns mycket bra att få skriva under det här avtalet”, säger Michael Gustafsson, verkstadsklubbens vice ordförande.

4

Scania: Vi får ökad flexibilitet

Scanias produktionsdirektör Ruthger de Vries är mycket nöjd med uppgörelsen.

Illustration: Emma Hanquist/form nation

Är det dags att slå larm? 

Koll påHär får du tips om hur du larmar om missförhållanden på jobbet utan att råka illa ut.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Sveriges unika lönesättning

DA reder utHur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Hämta mer