”Dags att bredda principen en arbetsplats – ett fack!”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Alliansen mellan S och L i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå"Helle Klein, chefredaktör.

Företagen som flyttar hem

Konstruktion och produktion nära varandra – produktionsteknikern Magnus Palmqvist och operatören Johan Skarfelt samarbetar när en ny produkt ska utvecklas. Närheten snabbar på förnyelsen. Foto: OLA HÅKANSON

Därför tar företagen hem jobben

Jobbflytten till utlandet har mattats av. Många företag väljer i stället att satsa på produktion i Sverige. Läs om varför Arvika är billigare än Polen. Och varför det lönar sig att tillverka nappar och disktrasor 
i Sverige i stället för i Asien.

På dessa orter har produktionen återvänt.

Klicka dig fram för att läsa mer om företagen som nu lagt produktionen i Sverige igen.

7-kinnarp
7. Kinnarp, Skillingaryd och Jönköping. Kontorsstolar från Tyskland.

flower-scrub
1. Flower Scrub, Östersund. Disktrasor från Kina.

2-smp-part
2. SMP Parts, Ilsbo. Komponerter till grävmaskiner från Baltikum.

3-ostnor
3.Ostnor, Mora. Vattenutkastare från Kina.

4-atlas-copco
4. Atlas Copco Secoroc, Fagersta. Bergborrverktyg från Sydafrika.

5-arvika
5. Thermia, Arvika. Värmepumpar från Polen.

6-esska 6. Esska, Lidköping. Nappar från Thailand.

8-husqvarna 8. Husqvarna, Huskvarna. Motorsågskedjor från Kina och USA.

9. Weimer, Eksjö. Skogsvagnar från Estland.

9-weimer

10. Gunnebo Industrier. Gunnebo Spik från Norge.

gunnebo

Hänger du med i snacket?

  • In house. Den produktion som företaget har behållit och driver i egen regi.
  •  
Kärnverksamhet. Det som företaget definierar som kärnan, det viktigaste och mest värdefulla, i verksamheten, sånt som är svårt för konkurrenter att kopiera.
  •  
Outsourcing. När ett företag anlitar en annan leverantör för att göra de jobb som företaget tidigare gjort i egen regi. Leverantören kan vara ett företag i Sverige eller i utlandet.
  •  
Insourcing. När företaget bestämmer sig för att ta tillbaka de jobb man har lagt ut på en extern leverantör.
  •  
Offshoring. När jobben flyttar utomlands.
  •  
Re-shoring. När produktionen flyttar hem. Antingen från en extern leverantör, eller från en annan fabrik inom koncernen.
  •  
Next-shoring. 
Morgondagens industri. Hur en modern industri kan utvecklas i högkostnadsländer genom ny teknik: nya smarta robotar, ökad digitalisering, 3D-skrivare.
Jobbet tillbaka när tillverkningen återvände

Johan Skarfelt är en av dem som förlorade jobbet efter att danska Danfoss tagit över värmepumpsföretaget Thermia i Arvika.

Danfoss hade redan tillverkning av värmepumpar i Polen. Dit flyttade en del av jobben från Arvika. Oron spred sig på verkstan: tänk om allt flyttas till Polen.

I dag är Johan tillbaka på Thermia. Tillbaka till ett fast jobb. Tillbaka till Thermia som tar hem jobben igen från Polen.

Visserligen är lönerna betydligt lägre i Polen. En polsk arbetarlön är bara en fjärdedel av en svensk. Men det blir ändå billigare att producera i Arvika än i den polska fabriken.

Högre produktivitet, en effektivare produktion, är en av förklaringarna. En annan har att göra med Johans nuvarande arbetsuppgifter. Om närheten mellan produktion och utveckling.

Sedan några månader befinner sig Johan mitt emellan utvecklingsavdelningen och produktionen. Han är utlånad från elriggen där han vanligtvis jobbar. Nu är han på avdelningen för produktionsteknik där nya produkter och nya produktionsprocesser testas.

– Det blir mycket provmontage. Vi provar och ser om vi kan förbättra något. Rätt kul, jobbet blir ju allt annat än enahanda.

På produktionsteknik får han jobba nära ingenjörerna från utvecklingsavdelningen.

– Då får jag chansen att säga till om jag tycker att något är fel.

Lägre löner i Polen – billigare i Arvika

Vi ska vara stolta över att vi har världens bäst utbildade arbetare. Det är en konkurrensfördel, säger Magnus Glavmo, vd på Thermia.

Utbildade arbetare som kan bidra till utvecklingsarbetet gör att företaget snabbt kan förnya produkterna.

I dag är livscykeln kort för värmepumpar, precis som för de flesta andra varor.

Företag som inte kan erbjuda kunderna nya modeller hamnar på efterkälken, oavsett om det gäller mobiltelefoner, bilar eller värmepumpar.

Förnyelsen mår bäst av närhet mellan utveckling och produktion. Det är Magnus Glavmo övertygad om.

– Den närheten är viktig, den är en styrka för oss. Det är viktigt att ha folk från produktionen med från början när en ny produkt utvecklas.

– Här är svenska modellen en stor fördel. Vi har mindre av hierarki och mer av demokratiska arbetsplatser där arbetare vågar säga att ”så här ska det vara”. På så vis går förändringsarbetet snabbare.

Inom industrin har trenden under de senaste decennierna annars varit den motsatta: produktion flyttas till låglöneländer medan utvecklingsarbetet stannar kvar i Sverige.

– Då tror jag man missar mycket av dynamiken som finns i att ha utveckling och produktion nära varandra. Risken är att man förlorar i tempo och kvalitet.

– Det var inget fel på tillverkningen i Polen, den höll hög klass. Men för oss är det en fördel att ha verksamheten koncentrerad till ett och samma ställe.

Varför inte flytta allt till Polen 
där allt är billigare?

– Visserligen är kostnaden per timme betydligt lägre i Polen, men det blir ändå billigare att tillverka i Sverige.

Att det blir billigare beror på den höga produktiviteten. Om effektiviteten är hög så spelar själva löneskillnaden mindre roll.

Dan Fränneby är montör på elriggen och ordförande för de 88 medlemmarna i verkstadsklubben. Han säger att det har varit mycket fokus på produktivitet under senare år.

– Hög intensitet och det har gett frukt också. Att vi är så produktiva betyder också att vi värnar jobben.

På fabriken fanns länge en oro över att jobben på sikt skulle försvinna till Polen.

– Det är ju så det brukar vara. Sånt man läser om.

Beskedet att all produktion skulle koncentreras till Arvika kom oväntat.

– Ja, det var en fantastisk känsla.

Och det hände något på arbetsplatsen efter beskedet.

– Jag tror motivationen hos oss åkte upp några snäpp. Det var ju ett kvitto på att vi lyckats med allt arbete med att förbättra produktiviteten. Ett besked att de väljer att satsa på oss. Då går det lättare att jobba.

30 av 40 jobb togs tillbaka till Arvika.  ”En fantastisk känsla”, säger Dan Fränneby, ordförande i verkstadsklubben. Motivationen åkte upp flera snäpp.

30 av 40 jobb togs tillbaka till Arvika.  ”En fantastisk känsla”, säger Dan Fränneby, ordförande i verkstadsklubben. Foto: OLA HÅKANSON

Löneskillnader inte lika viktigt

Hur gick det här till? Att industrijobben flyttar tillbaka?

Fortfarande är det fler jobb som flyttas ut ur landet än som återvänder. Men det blir allt färre jobb som flyttar ut. Återvändartrenden är däremot fortsatt stark.

Lasse Bengtsson, professor vid Högskolan i Gävle, har länge studerat företagens flyttmotiv.

– I många fall handlar det om att logistikkostnader är viktigare än löneskillnader.

Med andra ord: produktionen måste kunna flyta utan störningar så att företaget kan leverera till kunden i rätt tid. Och med rätt kvalitet. Störningar i flödet kostar pengar.

Därför har det blivit viktigare att samla verksamheten på ett ställe.

Framtiden ligger i kunskapsintegration, säger han. Att kunna ha ett fungerande samspel mellan utveckling, produktion, inköp och distribution.

– Kunderna kräver mer av flexibilitet och snabbhet. Då håller det inte att välja produktionsort enbart utifrån lönenivåer.

Det nya 
modeordet

För några år sedan dök det upp, det nya modeordet.

Länge talade man om outsourcing och offshoring – att jobben läggs ut på andra leverantörer eller till andra länder.

Nu började det talas om re-shoring – att jobben flyttar tillbaka.

Efter finanskrisen gick det upp för framför allt USA att man måste bygga ekonomin på mer av tillverkning och mindre av handel med värdepapper.

Från 2010 och två och ett halvt år framåt skapades en halv miljon nya industrijobb i USA, till stor del därför att företagen tagit hem tillverkning. Ökad prouktivitet i amerikanska företag och stigande löner i kinesiska anges som två viktiga förklaringar.

En grupp industrialister startade 2010 the Re-shoring Initiative för att locka industrijobben tillbaka.

En av initiativtagarna, Henry Moser, sa i en intervju med Atlantic Monthly: ”60 procent av företagen som flyttade ut tillverkningen gjorde inte sin hemläxa ordentligt. De stirrade sig blinda på löneskillnaden och de upptäckte inte alla dolda kostnader.”

Den amerikanska re-shoring-trenden fick Svenskt Näringsliv att för ett år sedan presentera undersökningen Återflytt – en möjlig tillväxtmotor.

9 000 företag tillfrågades om drivkrafterna till att flytta ut eller flytta hem jobb. Hälften svarade. Bland dessa var det betydligt fler som flyttat ut än flyttat hem. Men bland de som flyttat hem verksamhet fanns det framför allt några skäl som var viktigare än andra.

De ville sänka kostnaderna och förbättra kvaliteten. Investeringar gjorde det lönsamt att flytta hem. De ville också koncentrera verksamheten till färre enheter.

Tyskland eller Småland?

Fördelen med att koncentrera verksamheten låg bakom kontorsmöbeltillverkaren Kinnarps beslut att flytta tillverkning till Skillingaryd och Jönköping från Tyskland.

Kunderna finns främst i Norden. Komponenter köps in från lågkostnadsländer men sluttillverkningen måste ligga nära marknaden.

– Vi börjar inte skära tyg förrän en stol är såld. Sedan har vi sex dagar på oss innan den ska vara hos kund, säger Kinnarps vd Per-Arne Andersson.

Det hade inte gått om produktionen hade legat längre bort i ett lågkostnadsland.

– Javisst, det kan vara jättestor skillnad på lönerna. Men i en kundorderstyrd produktion är tiden ett konkurrensmedel.

Thailand 
eller Lidköping?

Investeringar är förklaringen till att napptillverkaren Esske kunde ta hem produktion från Thailand.

I tre, fyra år har Esske haft tillverkning utlagd på en thailändsk leverantör. Men napparna höll inte alltid godtagbar kvalitet. Dessutom tog det lång tid att frakta napparna från Thailand till Sverige.

I Lidköping investerades det i nya formverktyg, en ny formspruta och helautomatiska monteringsceller. Därför är det billigare att tillverka i Lidköping än i Asien.

Estland 
eller Eksjö?

Närheten till lokala samarbetspartners och högre produktivitet fick Weimer i Eksjö att börja ta hem tillverkningen från Estland.

Företaget har bara fem anställda. Genom ett nära samarbete med andra företag i regionen kan man snabbt utveckla sina produkter: skogsvagnar, gripar och vinschar.

– Visserligen är lönerna lägre där borta, men produktiviteten är mycket högre här. Då blir det billigare i slutändan att tillverka i Sverige, säger Urban Johansson, vd för Weimer.

Kina 
eller Östersund?

Malin Lilliesköld är trebarnsmamman från Östersund som tröttnade på att disktrasorna inte riktigt rådde på intorkade syltfläckar på matbordet.

I stället för disktrasan tog hon antingen nageln eller en skrubbis för att få väck matresterna.

Varför inte göra en disktrasa med inbyggd skrubbyta? Just den kombinationen fanns inte på marknaden.

Hon bestämde sig för att hoppa av jobbet som socionom och i stället designa och tillverka sin Flower scrub.

– I Kina förstås. Jag tänkte inte på annat. Det var så självklart att man skulle tillverka där.

Hon tog kontakt med det svenska Export-rådet i Kina, åkte över för att träffa tänkbara leverantörer.

Malin började med låta leverantörer i Kina tillverka disktrasan. Samtidigt funderade hon på att lägga produktionen hemma i stället.

Hon tog kontakt med några industrier på hemorten. Textilföretaget Lindevalls i Östersund kommer snart att starta tillverkningen Malins Flower Scrub.

– Visserligen blir kostnaden per ”kombiduk” något högre. Men inte så mycket som man kanske skulle kunna tro.

– Med tillverkningen på nära håll blir jag mycket mer flexibel. Slipper tidsödande transporter. Slipper beställa stora lager som jag inte vet om jag blir av med.

– Nu kan jag producera mot order i stället. Bara det gör att kostnaderna blir lägre. Dessutom kan jag ha en bättre koll på kvaliteten och ställa om produktionen om så skulle behövas.

Att jobb skapas på hemorten är också ett stort plus.

– Ja, jag trodde först inte att det var möjligt.

Facket med 
och styr i Mora

Facket kan påverka utvecklingen, säger Staffan Gryting på Ostnor i Mora. Där har tillverkningen av vattenutkastare tagits hem från Kina.

– Facket måste vara med och driva på utvecklingen och vara med i förändringsarbetet. Annars är det kört med jobben.

Verkstadsklubben på Ostnor var i högs-ta grad med när företaget slog in på lean-konceptet.

– Det gällde att börja jobba smartare. Inte fortare.

Det handlar om flexibilitet, att vara nära kunderna, att utveckla jobben, om beläggning i verkstan. Ju högre beläggning – ju mer att göra – desto bättre.

I dag är Staffan Gryting verksamhetsutvecklare inom monteringen på Ostnor. För många år sedan, när han var verkstadsklubbens ordförande, gick han en kurs i lean production som IF Metall anordnade.

Kort därefter fick företaget en ny produktionsdirektör som ville satsa på lean. Syftet var att minska slöseriet och bli effektivare.

Länge hade det funnits en diskussion om att flytta ut delar av produktionen. Men den diskussionen försvann i stort sett när lean-satsningen började bära frukt. Ostnor – en sammanslagning av Mora Armatur och FM Mattsson – påbörjade en effektiviseringsresa.

– På den färden är det viktigt att facket sätter sig i framsätet och är med och styr.

Varför? Jo, säger Staffan Gryting: ”De resurser som frigörs när man går över till lean, de resurserna ska tillföras produktionen.” Jobben ska utvecklas, investeringar göras, organisationen förbättras.

Där har facket har en nyckelroll, anser han. Ingen kan verksamheten bättre än de anställda. Då är det också de som måste få vara med att förbättra verksamheten.

– Görs inte det kan vi heller inte behålla jobben. Än mindre se jobben flytta tillbaka.

Läs mer: 10 orsaker att ta hem produktionen


hg@da.se

Läs mer på samma tema:

Allt viktigare tillverka i Sverige

Att tillverka i Sverige blir allt viktigare för industrin, enligt en ny rapport. Genom att satsa på produktion i Sverige spar företagen tid och blir mer flexibla.

 

10 orsaker 
att ta hem 
produktionen

Krångel, kvalitetsproblem och ökade kostnader.Här är tio av de vanligaste skälen till att företag flyttar tillbaka.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Skärvätskor

Sjuk av skärvätskor

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor. Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

Industrigymnasiet

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

DA granskar Afa Försäkring

Arbetssjuka lämnas utan skydd

Facket och arbetsgivarna startade försäkringsbolag för att anställda som skadats på jobbet snabbt och enkelt skulle få ersättning. I dag har bolaget blivit en jätte som betalar tillbaka miljarder till arbetsgivarna samtidigt som färre utslitna får del av pengarna. Dagens Arbete och Kommunalarbetaren har granskat sveket mot de arbetssjuka.

8

Kampen för att få hjälp

Fast i byråkratinAfa har blivit del av ett system där skadade mals ner av tröga processer. Dagens Arbete har granskat ditt skyddsnät och hittat en alternativ värld där företag och konsulter tar betalt för att göra fackets jobb.

5

"Hela tiden nya hinder"

Läsarberättelser"Vi arbetsskadade har varken läkar- eller juristutbildning och facken motarbetar oss också. Hur kan det vara så här? Hur kan man få bli så utsatt." Så skriver Anita, en av många läsare som har hört av sig efter vår granskning av Afa försäkring.

5

DA granskar vården av lungsjuka

Så skadas dina lungor av ditt arbete

Få läkare tänker på arbetsmiljön som hälsobov. Dagens Arbetes och Läkartidningens gemensamma granskning visar på stora kunskapsluckor.

Sjuk av jobbet? Så får du hjälp!

Koll påStå på dig! Inte alla läkare känner till att att jobbet kan vara orsak till dina lungbesvär. Här är frågorna din läkare ska ställa till dig.

1

DA granskar asbest

Asbest dödar – igen

Asbest totalförbjöds för 33 år sedan, ändå minskar inte cancerfallen. När gamla hus renoveras släpps den sylvassa fibern lös.

10
Karlskrona 2015. Tunnplåtslagaren Ingvar Mattisson sa i höstas farväl till sin arbetskamrat Kalle. Ytterligare tre varvsarbetare har nu insjuknat.

”Vem står näst på tur?”

En efter en försvinner arbetskamraterna på varvet. Och Ingvar Mattisson vet. Fler kommer att dö. Om han inte 
slår larm. "Det är ett ansvar jag har som äldre", säger han.

Helena Peltola fick avancerad sjukvård i hemmet via Ersta sjukhus. Läkaren Charlotta Gauffin undersöker henne och på väggen bakom hänger vännernas kampanj, inramade bilder från galna ögonblick i livet.

Helenas "diskbråck" var cancer

Helenas drabbades av asbestcancern mesoteliom. Tre gånger hade hade hon googlat och hamnat på det värsta, men läkaren envisades med diskbråck. Nu kan du lyssna till reportaget om Helena Peltola.

Dagens Arbete har tagit tre olika dammprover från Dannemora. Både ovan och under jord finns asbest i dammet. Gruvarbetarna har inte känt till att de utsatts för de farliga fibrerna. Foto: Johan Wahlgren

"Asbest i gruvorna har mörklagts"

Dagens Arbete kan genom egna analyser visa att det finns livsfarlig asbest i Dannemora gruva. Gruvarbetare 
har utsatts för ämnet utan att ha känt till riskerna.

1

Den skamfyllda pengafällan

När skulden blir ett livstidsstraff

Mona Larsson är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. Hon och hennes tonårsbarn tvingas nu leva på 4000 kronor i månaden. Ola Wongs reportage finns också som inläst version.

13

"Därför får LO Mervärde/Entercard annonsera i DA"

Dagens Arbetes chefredaktör och ansvarig utgivare om varför LO Mervärde/Entercard får annonsera i Dagens Arbete.

1

Andra länders syn på skuld

Utblick14 av EU:s 28 medlemsländer har i dag någon form av räntetak. I Finland försvinner skulderna efter 15 år.

Bränder under jord

”Man ska inte offra liv för att rädda liv”

DA granskarBrandmännen får inte gå in och rädda gruvarbetares liv. Sören Eriksson bröt mot reglerna för att rädda instängda jobbarkompisar.

Här brinner tåget i tunneln

FilmSe övningen med brand i tunnel

10 brandkatastrofer under jord

Bränder10 katastrofer under jord

Tryckeriernas momshärva

Den stora momsdopningen

DA GranskarStaten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

5

Tryckerierna fick miljarder, kunderna fick notan

FilmStaten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Vi förklarar tryckerimomshärvan genom två minuter animerad film.

2
Momshärvan

Fullt slagsmål om miljarderna

Tryckeriernas momshärvaMinst tusen rättsprocesser pågår – i värsta fall riskerar både tryckerier och kunder att gå i konkurs.

När jobbet skadar själen

Lasse orkade inte mer

När jobbet skadar själenLasse blev sjuk av jobbet - men han dog hemma i sin egen garderob. Dagens Arbete och Atlas förlag ger ut en bok om ett självmord som skakat om svenskt arbetsliv. Läs eller lyssna till ett utdrag ur boken.

11

När hjärnan tar stryk

"Man ser inte människan utan fokuserar på vinst." Citatet kommer från DA:s enkät om psykosocial arbetsmiljö till huvudskyddsombud på 50 av Sveriges största industrier. Fler citat följer i texten nedan. llustration: Graham Samuels

En tickande bomb

Dagens Arbetes granskning visar att stressen sprider sig på de svenska industrigolven, många klagar på en alltmer slimmad organisation. Samtidigt fokuserar allt fler företag på den psykosociala arbetsmiljön.

Granskning av tryckerimoms gav fint pris

Dagens Arbetes Marie Edholm och Hans Strandberg har tagit hem ett prestigefullt pris för sin granskning av tryckerimomshärvan.

Stora robotdagen

Den automatiska revolutionen

En ny generation robotar tar plats i arbetslivet. De tar gamla jobb 
– men kan de också skapa nya? Här kan du läsa eller ladda ner och lyssna på reportaget som ligger till grund för Stora robotdagen.

Rättegången mot Nordkalk

Om Gustaf, Johan och det nya arbetslivet

Elinor Torp har skrivit en bok om det nya arbetslivet och olyckan som aldrig hade behövt hända.

Inhyrning i industrin

Nya arbetslivet: Frihet, tystnad och otrygghet

InhyrningInhyrningen har ökat med 33 procent jämfört med i fjol. Här är berättelsen om den flexibla arbetsmarknaden. Allt började 
med ett politiskt beslut 1993.

DA granskar Plymouthbröderna

”Jag sticker hellre och riskerar att förstöra mitt eget liv än stannar, skaffar fru och barn och förstör en hel familj”, tänkte John innan han lämnade Plymouthbröderna.  Foto: NICKE JOHANSSON

Så lyckades John lämna sekten

Plymouthbröderna är en sluten religiös sekt. Medlemmar driver en kritiserad friskola och kontrollerar ett industriimperium som är fientligt mot facket. Dagens Arbete har träffat John, en av få som lyckats slita sig loss från sekten.

Andreas Brindedahl ska lämna Kiruna och gruvan. Högskolestudier väntar. Han känner sig inte bitter men konstaterar: ”LKAB kände till lönefusket.” Foto: LARS THULIN

"LKAB tjänade på fusket"

Tjugo av LKAB:s gruvarbetare sparkades ut efter att ha fuskat med övertiden. Enligt gruvjätten låg allt ansvar hos de anställda. Nu bryter Andreas Brindedahl och hans kolleger tystnaden.

Hämta mer