”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Låt oss ändra på de avbrutna drömmarna

Daniel-Mathisen_3GästkrönikaDet är kallt och dragigt på gården. Magen kurrar, magarna kurrar. Ester har elva barn, de flesta kommer så småningom att hamna på fosterhem. Det är tjugotal och Ester är statare.

Närmare hundra år senare står en ung man på torget i en svensk bruksort. Det är öde. I fjärran hörs det mullrande, skorrande ljudet från en moped. Ynglingen känner att ingenting rör på sig. Livet står stilla och det tycks inte finnas någon väg ut ur

I nysläppta seriealbumet “Hundra år i samma klass” (Galago) nystar serietecknaren Mats Källblad i släkten som format honom och om strukturerna som varit svåra att skaka av sig. Ester är hans egen mormor och hennes liv fungerar som katalysator för berättelsen om ett samhälle där klassresorna ställts in.

Mats Källblad presenterar oss för människorna vars röster sällan hörs. De som bor i den lilla bruksorten. Som snickrar, mekar, målar och försöker komma underfund med vad livet egentligen handlar om. “Hundra år i samma klass” är en lika delar lysande som dyster påminnelse om att alla berättelser har två sidor. Historieböckernas skildring av det ständigt förfinade välfärdssamhället suddar ut nyanserna, penslar ut hela generationer till ett gemensamt öde.
Min gammelmormor, Lydia, levde de sista åren med krökt rygg och blixtrande smärtor. Hennes 86-åriga liv handlade till stor del om att niga inför överheten. Tacka och ta emot för det lilla. Den förbannade skurhinken var på samma gång källan till mat på bordet som det enda möjliga. Som liten frågade jag henne varför hon alltid neg när vissa människor gick förbi på gatan, men inte andra. “Så är det bara, det är ingenting som varken du eller jag kan förändra.” Så var det med det.

Vägen ut ur 1900-talets förnedrande tjänstesamhälle var klassresan, den sociala rörligheten. Generationer av arbetare fick studera vidare och kunde använda kunskapen för utökad makt över de egna livsvillkoren. Medvetna reformer för att minska klyftorna skapade ett samhälle där fler röster hördes, fler människor räknades.
Men någon gång längs vägen — åttiotal? nittiotal? — knuffades klassanalysen ut från den politiska dagordningen. Vi var inte längre bundna av industrisamhällets ramar, hette det. Informationssamhället var framtiden — klassamhället gårdagen.

I Anneli Jordahls tankeväckande eldskrift “Klass – är du fin nog?” reflekterar hon kring hur begreppets brännvidd skiftat form och innehåll över tid. Hon beskriver hur arbetarklassidentiteten för många sitter kvar “som en ond tagg” och etablerar “en diffus känsla av tafatthet”. 

Hur mycket högern än försöker förneka det lever alltför många, även i dag, alltför likt Ester eller Lydia. Det går nämligen inte att utradera klassamhällets strukturer genom retoriska krumbukter eller nysvenska punchlines. Det är i allra högsta grad närvarande, vare sig vi vill det eller inte.

Mats Källblads 300 sidor är som en stig som slingrar sig genom ett 1900-tal i ständig omstöpning. När sista bubblan är läst ploppar frågorna upp och biter sig fast. Hur kan det komma sig att somliga står still, medan andra rör på sig? Har vi verkligen valt det?

På Mack Beats-producerade låten “Barriärer” sjunger Newkid:

Han sa: jag kommer spränga barriärer
Tills hela trakten vet vem jag är
För jag vet att jag kan vara någon
Han svarade: gör det, för dina ärr visar vart du va
Inte vart du ska

Just så borde det vara. Där du kommer ifrån ska inte avgöra där du slutligen hamnar. Problemet är att alltför många drömmar ställs in innan de ens hunnit börja. Låt oss ändra på det.

Daniel Mathisen

Läs mer från Dagens Arbete:

Stick håll på nationalismens bubbla

Krönika”Arbetare i Sverige har mer gemensamt med europeiska löntagare än, säg, Svenskt Näringslivs Leif Östling. Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”, skriver Daniel Mathisen.

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

KRÖNIKASvenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Volontären fick pris – men sen då?

Krönika/Malena ErnmanÅrets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

1

Utanför det vanliga igen

KRÖNIKAJag tänker för mig själv att det är det här som är att bli medelålders innan båten åker över kanten.

Jag och punkbandet tar adjö

KRÖNIKASka folk betala för musik, då gäller det att packa in den väl, skriver Carl Linnaeus.

Vart ska vi rikta vreden?

KrönikaVår tids arbetare lever i glesbygden och förorten.

Hobo: Tough Life – pixlar som slår i magen

Krönika”Det mest orättvisa som kan drabba en människa är att födas.” Daniel Mathisen försöker överleva som hemlös i dataspelet Hobo: Tough Life, och spelet dröjer sig kvar.

Så vad är ditt arbete värt?

GÄSTKRÖNIKAVi har det så djupt inpräntat i oss att vi måste producera, till varje pris”, skriver huvudskyddsombudet Annika Svensson.

2
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsmiljö­arbete – inget för Alliansen

Krönika”Alliansen och SD har aktivt medverkat till att stoppa de reformer som skulle ha stärkt skyddsombudens styrka på arbetsplatsen”, skriver Pappers förbundsorförande Matts Jutterström.

1

”Vi är ett skrivande folk”

KrönikaSemestern är kärlekens och författandets tid. Men när det satts dyra prislappar på skrivutbildningarna, ta en annan väg och börja läsa i stället, skriver Kristian Lundberg.

Armageddon i badrummet

KRÖNIKAStefan Eriksson om att vara beredd på det oförutsedda och risken med att missa transportskruven.

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Hyresrätter i hela landet brinner upp

Krönika Stockholmarna förmådde välja medmänsklighet efter terrordådet. Men när ska hyreslagen bli human?

1

"Vi är här för att stanna"

GästkrönikaDet har upplevts både vinster och förluster, men jag tror ändå att många kommer att lämna kongressen 2017 med känslan av att det går en frisk fläkt igenom förbundet, skriver Sara Flink.

Flyg lilla fågel, flyg

Gästkrönika Ganska ofta är IF Metall lite som ett fågelbo. Men om medlemmarna inte får lära sig att flyga, hur ska då industriarbetarnas röster kunna lyftas i debatten?, skriver Sara Flink.

Ny krönikör

Utan mall – men med många minnen

Hallå därDagens Arbetes nya krönikör Carl Linnaeus berättar om varför han skriver om hårdrock och om när Dave Mustaine anklagade honom för att försöka splittra Megadeth.

"I vissas ögon är jag ett freak"

KrönikaDA:s nya krönikör Carl Linnaeus slår ett slag för "hårdrockens vackra fulhet".

Det nya arbetslivet

Var är debatten, var är kraven?

Krönika"Bemanningsavtalet är mer eller mindre ett bevis på att facket har misslyckats med att kontrollera villkoren", skriver Sara Flink om avtalet som löpte ut i dag.

"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"

KRÖNIKA"Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Men lösningen ligger alltid hos någon annan", skriver Malena Ernman.

4

Vill du ha din frihet får du försvara den

Krönika"Den okuvliga friheten är en boktitel som träffar rätt. För vår egen samtid visar med isande tydlighet att det inte finns något vaccin mot totalitära ideologier eller ledare", skriver Daniel Mathisen, efter att ha läst Per Anders Fogelströms efter 80 år nyutgivna bok.

Från Asbury Park till Huaröd

KRÖNIKAEn dag kan även din hemby drabbas av låttext-turism, skriver Lina Haskel.

1

Striden om tiden

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

En optimist bygger inga bra getstaket

GästkrönikaJag hade sett getter på film och på bilder, massor av lustiga upptåg hade de för sig.

Störningen har blivit ideologi

KrönikaVi har steg för steg accepterat att det finns en gräns för hur mycket en människa får kosta, skriver författaren Kristian Lundberg.

2

Drabbad av blygsel på Dada-caféet

Krönika"Nästa gång ska jag läsa ur kärlekens katekes med mitt eget påhittade språk", skriver Carl-Einar Häckner.

Arbetsplatser lider brist på omsorg

Krönika"Få arbetsplatsolyckor får rättsliga efterföljder. Och därför kan det fortsätta. Nya risker tas, eftersom arbetares liv anses väga lätt", skriver författaren Anneli Jordahl.

1

Vi måste offra världen för klimatets skull

KRÖNIKAJag har alltid varit flygrädd. Jag har alltid avskytt precis allt som har med flygresor att göra. Utom när man väl har landat förstås.

5

Den oförlåtliga godheten

Krönika"Vi har inte råd att klaga sönder goda gärningar, bara för att någon tycker att andra gärningar är godare", skriver Orvar Säfström.

1

Du ska inte veta din plats — du ska ta plats

KrönikaVi måste börja med att erkänna att klassamhället inte bara lever utan också förvärrats, skriver Daniel Mathisen.

Se din mekaniker i ögonen

GästkrönikaSe bortanför våra skitiga brallor – det är vi som ger dig frihet när din koppling är nersliten och katalysatorn har rasat. För väldigt lite pengar, skriver mekanikern Rikke Henriksen.

1
Hämta mer