"Krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling är det minsta man kan begära"Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

"Du förlorar inte ditt hem för att du är upptagen med att göra annat"Krönika, Kristian Lundberg.

Robotiseringen av arbetslivet

Så kan nya jobb skapas

DA DEBATTI somras publicerade jag en rapport tillsammans med Stiftelsen för Strategisk Forskning enligt vilken mer än vartannat jobb kanske automatiseras de kommande 20 åren. Studien väckte mycket uppmärksamhet, men kan också kritiseras. Framtiden bär trots allt på allehanda överraskningar.

Om skribenten

  • Stefan Fölster är professor i nationalekonomi på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm) och chef för Reforminstitutet, som sponsras av Stiftelsen Fritt Näringsliv.
  • Han var tidigare chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Mindre uppmärksammad är emellertid den forskning som redan nu visar stora konsekvenser av automatisering för arbetslivet. Till exempel visade en rapport nyligen i American Economic Review att antal jobb med höga löner visserligen har ökat, men antal jobb med löner i mitten på fördelningen har minskat rejält mellan 2003 och 2010. Fler har därför tvingats ta jobb med låga löner som då också har ökat i antal. Detta har skett i alla undersökta länder, inte minst i Sverige. Polariseringen på arbetsmarknaden kommer av allt att döma öka än mer framöver.

För att parera denna utveckling vill jag föreslå en anpassning till automatiseringen på fyra politikområden.

Samhällsekonomi: Automatisering och digitalisering bidrar till svagare investeringsdrivna konjunkturuppgångar och låg inflation, eftersom det inte behövs lika dyra investeringar för att öka produktionen. En följd är låga räntor och risk att priser på bostäder och aktier spekuleras upp. Riksbanken lyckas allt sämre, både att stävja bubblor och att stimulera ekonomin. Rimliga motdrag är såväl utfasning av avdrag för låneräntor, som större vikt på annan tillväxtpolitik.

De nya jobben: Rätt hanterat kan automatisering bli ett stort lyft för levnadsstandarden, inte minst för välfärden. Vårdpersonalens praktiska arbetsmoment kan automatiseras, och förhoppningsvis frigöra mer tid för det personliga bemötandet. Välfärden blir då mer kapitalintensiv och mer beroende av god ekonomisk tillväxt.

Digital teknik ger ofta hög utdelning till den som är först. Världsbanken har nyss levererat en lång lista av hinder för innovatörer i Sverige när de försöker starta företag och skala upp till nästa Google eller Apple.

 

När yrken i allt snabbare takt blir föråldrade är det ännu viktigare att snabbt och flexibelt kunna lära ut nya färdigheter till dem vars jobb automatiseras. Undervisning på nätet med nya spelliknande program kan vara en viktig lösning för en snabbare omsättning av yrkeskompetens. Risken är stor att för många tvingas traggla för länge med gammaldags utbildningar när de behöver förnya sin kompetens. Risken är också stor att nya digitala utbildningskoncept, när de väl kommer, har tagits fram av innovatörer i andra länder. Sverige behöver en innovationspolitik för utbildning som både främjar nya försök, men också testar och förkastar det som inte fungerar.

 

Intelligent trygghet: Kombinationen av färre vanliga jobb och fler som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden ökar efterfrågan på trygghet, men försvårar finansiering. Så här kan man resonera kring mer intelligenta trygghetssystem: En trist svensk blockering har varit föreställningen att taket i a-kassan måste vara densamma för alla. Det har gett en 22-årig som bor hemma och helst vill spela datorspel samma ersättningsvillkor som en 35-årig småbarnsmor med hög hyra. Hon får lida för att andra arbetslösa, enligt forskningslitteraturen, tenderar att dra ut på arbetslöshetstiden när a-kassan höjs. En smartare a-kassa är istället mer generös för personer som är väl etablerade på arbetsmarknaden och har försörjningsbörda.

I många länder har därför a-kassan differentierats, till exempel kan taket vara högre för den som har barn att försörja. Österrike, med EU:s lägsta arbetslöshet, har dessutom sedan tio år tillbaka kompletterat a-kassan så att den som blir arbetslös får en utbetalning som ökar ju längre en person har arbetat. En österrikare bygger på det sättet upp en buffert som till skillnad från svensk a-kassa och LAS är pålitlig. Den finns där oavsett skäl till arbetslöshet, och är således också en försäkring, och startkapital, ifall ens yrke inte längre behövs.

Skatter: Först med industrialiseringen blev människor utan särskilda färdigheter efterfrågade, bara de kunde styra en maskin. Under en historiskt kort period kunde arbete göras till den främsta skattebasen. Det kanske inte håller framöver. Här är ett exempel på en möjlig skattereform.

 Inkomstskatten har blivit mycket oöverskådlig, inte minst till följd av Finansdepartementets allt mer snåriga regler för att skilja kapital- från arbetsinkomster. Ett dilemma har varit att lägre skatter för investerare normalt också gynnar relativt välbemedlade. Samtidigt gynnar det nuvarande regelkrånglet mest klippare och advokater som hittar kryphål i ett skatteregelverk som inte ens finansdepartements skattejurister längre klarar av att överblicka.

Flera EU-länder har dock tagit steg mot ett skattesystem, ibland kallat konsumtionsskatt, som blir mycket enklare, främjar sysselsättning, och har god stöd i forskningen. Grundtanken är att den som arbetar och vill investera sina inkomster i företag och skapa nya jobb kan göra det obeskattad. Skatten slår till först när pengarna tas till konsumtion. Det gör det mer intressant att investera, utan att ge investerares konsumtion några särskilda skatteförmåner.

En enkel variant är att låta inkomst betalas in till en obeskattad depå. Från denna depå kan investeringar göras och avkastning tjänas utan några skattekonsekvenser. Inkomstskatten dras av banken först när pengar överförs från denna depå till ett personkonto för konsumtion.  Arbetsgivare slipper administrera anställdas inkomstskatt.

Vägen till en sådan konsumtionsskatt kan tas i överblickbara steg, till exempel genom att ersätta det krångliga investeraravdraget som nyligen införts med en depå till vilken obeskattade inkomster kan betalas in upp till ett tak, och från vilken investeringar kan göras. Över tid kan taket höjas stegvis.

Detta är bara några exempel på möjliga reformer. De illustrerar dock att automatiseringens konsekvenser sannolikt kan hanteras. Men det kommer inte att ske av sig själv.

Stefan Fölster

Håller du med? Diskutera artikeln här.

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Charlotte Brogren är generaldirektör Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Myndighetens uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning.

Vinnova: Förnyelse är grunden för välstånd

Debatt"De länder som ligger i framkant när det gäller omställningen är de som kommer att klara sig bäst i den globala ekonomin. Vi behöver göra rätt saker för att inte bli frånåkta." Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en debattartikel om robotisering av jobben.

1
Foto: ABB och JOAKIM STÅHL/TT

Regeringen tillsätter robotgrupp

Regeringen vill rusta Sverige för den nya robotåldern. En analysgrupp tillsätts för att ta fram förslag på politiska åtgärder.

da_1420727725024_grafik_robotar.jpg

"Skolan måste utbilda för det nya samhället"

DebattDet behövs fler satsningar på kunskap om robotisering på människans villkor. Dessutom måste skolan hänga med i svängarna och utbilda för det nya samhället, skriver Erica Sjölander, chef för IF Metalls utredningsenhet.

Foto: HARALD GATU

Löfven: "Robotarna kommer att skapa nya jobb"

Nu kommenterar statsminister Stefan Löfven Dagens Arbetes granskning av den nya snabba robotrevolutionen.

"Robotiseringen ställer nya krav på ledarskapet"

DebattRobotiseringen berör även tjänsteföretagen, skriver Mattias Axelson vid Handelshögskolan i Stockholm och Dan Brännström, generalsekreterare i FAR: "För att tillvarata möjligheterna måste ledarna sätta människorna i organisationen främst.

"Serviceroboten är en social utmaning"

DEBATTOm arbetsplatser och service blir oreflekterat robotiserade blir vardagen socialt fattigare, varnar professor Kajsa Ellegård, som var med när robotar installerades på Volvo på 1970- och 1980-talet.

"Statlig industripolitik måste säkra kompetensen"

DebattSverige har halkat efter och det hotar jobben, skriver Gunnar Bolmsjö och Ove Leichsenring från branschföreningen för industrirobotar.

Rusta oss för 
robotsamhället

LedareEn ny generation robotar är på väg in i arbetslivet. 
De utmanar både arbetare och tjänstemän. Dags för facket att 
formulera visionen Det goda arbetet 2.0.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Industrigymnasiet

fabian-sanandaji

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Drogtester på jobbet

I kylskåpet sparas samtliga prover en månad. I arbetslivet kan ett positivt prov leda till långa rättsprocesser. Därför fryses proverna ner och sparas i två år. Foto: Madeleine Andersson.

"Anställd kan inte vägra drogtest"

REPLIKAnställda kan inte vägra drogtester, det visar bland annat en tidigare dom från Arbetsdomstolen, skriver Annett Olofsson, LO-TCO Rättskydd.

1

Riktlinjer finns – det gäller bara att använda dem

DebattDet finns tydliga riktlinjer för hur drogtester ska genomföras rättssäkert. Men myndigheterna behöver ställa betydligt större krav på att de följs, särskilt inom privata sektorn, skriver Ingela Eriksson på Alna Sverige, som tagit fram riktlinjer för tester, på parternas uppdrag.

"Hög tid att reglera drog- och alkoholtester"

DebattLagen måste skärpas för att bättre skydda de privatanställdas integritet. I dag är det ett oreglerat gungfly kring drogtester av privatanställda, skriver Annett Olofsson, jurist på LO-TCO Rättsskydd.

1

Den nya skogsindustrin

Foto: TT

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

janna

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Framtidslandet

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

Debatt"Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet", skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

DebattEnklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

"Ta vara på eldsjälarna"

DebattStäderna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Foto: TT

Är landsbygden storstan evig vinnare?

DebattRiksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

"Arbetarägande bromsar nedrustningen"

DEBATTVi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

DebattSka man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

"Klyftorna kan utjämnas"

DebattKlyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

1

"Så kan landsbygden få nytt liv"

DebattEtt brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage "Uppdrag: Rädda bygden".

1

Farliga vibrationer

Plåtsaxar, skruvdragare, mutterdragare och motorsågar är några verktyg som kan orsaka vibrationsskador. Foto: TT

"Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan"

DebattBåde staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.

Migrationen och den svenska modellen

Vägen framåt måste handla om stora investeringar i utbildning, inte i sänkta löner, menar LO. Foto: TT

"Sänkta löner fel väg att gå"

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

Foto: TT

"Bekväma myter – men livsfarliga"

DEBATTI stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

1

"Vi behöver sänka timkostnaden"

DebattDen flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

2

Tiggeriförbud

tomas-kadir

"Förnedring är när vi vänder ryggen till"

DebattDet är högst olyckligt att S uppfattas stå bakom ett förbud av tiggeri. Så är, trots de uttalanden som gjorts, inte fallet – och hållningen att förbjuda tiggeri för "tiggarens skull" är både hycklande och cynisk, skriver Thomas Hammarberg och Kadir Kasirga (S).

3
Anders Ferbe, förbundsordförande för IF Metall och Tobias Baudin, förbundsordförande för Kommunal.

"Skamligt – och löntagarfientligt, SD"

DebattNu krokar Sverigedemokraterna arm med de borgerliga för att underminera den svenska modellen. Att de vill stoppa lagen mot lönedumpning är skamligt, skriver IF Metalls och Kommunals ordföranden Anders Ferbe och Tobias Baudin.

5
lars-henriksson

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1
Anders Ferbe är förbundsordförande i IF Metall.

"Jag hoppas att riktigt många gör mig sällskap!"

Debatt Pridefestivalen pågår, IF Metalls ordförande Anders Ferbe uppmanar medlemmarna att gå med honom i paraden på lördag. IF Metall ska självklart spegla mångfalden i samhället och på arbetsplatserna, fler hbtq-personer behövs som förtroendevalda, skriver han.

"Med fler chefer som heter Aisha kan vi rädda tillväxten"

Debatt"En framgångsrik svensk industri har inte råd att nedvärdera, sortera bort eller hålla tillbaka yrkeskunniga människor på grund av deras kön", skriver IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

ferbe1

"Ett klimatsmart samhälle behöver el"

Debatt"Ökad elanvändning bidrar till en mer konkurrenskraftig och klimatvänlig industri", skriver IF Metalls ordförande Anders Ferbe angående energiöverenskommelsen.

sara-flink-kronika

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

Hämta mer