"Höstbudgeten väcker framtidstro"Helle Klein, chefredaktör.

"Tiggaren — en berättelse om Sverige"Krönika, Daniel Mathisen.

Robotiseringen av arbetslivet

Så kan nya jobb skapas

DA DEBATTI somras publicerade jag en rapport tillsammans med Stiftelsen för Strategisk Forskning enligt vilken mer än vartannat jobb kanske automatiseras de kommande 20 åren. Studien väckte mycket uppmärksamhet, men kan också kritiseras. Framtiden bär trots allt på allehanda överraskningar.

Om skribenten

  • Stefan Fölster är professor i nationalekonomi på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm) och chef för Reforminstitutet, som sponsras av Stiftelsen Fritt Näringsliv.
  • Han var tidigare chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Mindre uppmärksammad är emellertid den forskning som redan nu visar stora konsekvenser av automatisering för arbetslivet. Till exempel visade en rapport nyligen i American Economic Review att antal jobb med höga löner visserligen har ökat, men antal jobb med löner i mitten på fördelningen har minskat rejält mellan 2003 och 2010. Fler har därför tvingats ta jobb med låga löner som då också har ökat i antal. Detta har skett i alla undersökta länder, inte minst i Sverige. Polariseringen på arbetsmarknaden kommer av allt att döma öka än mer framöver.

För att parera denna utveckling vill jag föreslå en anpassning till automatiseringen på fyra politikområden.

Samhällsekonomi: Automatisering och digitalisering bidrar till svagare investeringsdrivna konjunkturuppgångar och låg inflation, eftersom det inte behövs lika dyra investeringar för att öka produktionen. En följd är låga räntor och risk att priser på bostäder och aktier spekuleras upp. Riksbanken lyckas allt sämre, både att stävja bubblor och att stimulera ekonomin. Rimliga motdrag är såväl utfasning av avdrag för låneräntor, som större vikt på annan tillväxtpolitik.

De nya jobben: Rätt hanterat kan automatisering bli ett stort lyft för levnadsstandarden, inte minst för välfärden. Vårdpersonalens praktiska arbetsmoment kan automatiseras, och förhoppningsvis frigöra mer tid för det personliga bemötandet. Välfärden blir då mer kapitalintensiv och mer beroende av god ekonomisk tillväxt.

Digital teknik ger ofta hög utdelning till den som är först. Världsbanken har nyss levererat en lång lista av hinder för innovatörer i Sverige när de försöker starta företag och skala upp till nästa Google eller Apple.

 

När yrken i allt snabbare takt blir föråldrade är det ännu viktigare att snabbt och flexibelt kunna lära ut nya färdigheter till dem vars jobb automatiseras. Undervisning på nätet med nya spelliknande program kan vara en viktig lösning för en snabbare omsättning av yrkeskompetens. Risken är stor att för många tvingas traggla för länge med gammaldags utbildningar när de behöver förnya sin kompetens. Risken är också stor att nya digitala utbildningskoncept, när de väl kommer, har tagits fram av innovatörer i andra länder. Sverige behöver en innovationspolitik för utbildning som både främjar nya försök, men också testar och förkastar det som inte fungerar.

 

Intelligent trygghet: Kombinationen av färre vanliga jobb och fler som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden ökar efterfrågan på trygghet, men försvårar finansiering. Så här kan man resonera kring mer intelligenta trygghetssystem: En trist svensk blockering har varit föreställningen att taket i a-kassan måste vara densamma för alla. Det har gett en 22-årig som bor hemma och helst vill spela datorspel samma ersättningsvillkor som en 35-årig småbarnsmor med hög hyra. Hon får lida för att andra arbetslösa, enligt forskningslitteraturen, tenderar att dra ut på arbetslöshetstiden när a-kassan höjs. En smartare a-kassa är istället mer generös för personer som är väl etablerade på arbetsmarknaden och har försörjningsbörda.

I många länder har därför a-kassan differentierats, till exempel kan taket vara högre för den som har barn att försörja. Österrike, med EU:s lägsta arbetslöshet, har dessutom sedan tio år tillbaka kompletterat a-kassan så att den som blir arbetslös får en utbetalning som ökar ju längre en person har arbetat. En österrikare bygger på det sättet upp en buffert som till skillnad från svensk a-kassa och LAS är pålitlig. Den finns där oavsett skäl till arbetslöshet, och är således också en försäkring, och startkapital, ifall ens yrke inte längre behövs.

Skatter: Först med industrialiseringen blev människor utan särskilda färdigheter efterfrågade, bara de kunde styra en maskin. Under en historiskt kort period kunde arbete göras till den främsta skattebasen. Det kanske inte håller framöver. Här är ett exempel på en möjlig skattereform.

 Inkomstskatten har blivit mycket oöverskådlig, inte minst till följd av Finansdepartementets allt mer snåriga regler för att skilja kapital- från arbetsinkomster. Ett dilemma har varit att lägre skatter för investerare normalt också gynnar relativt välbemedlade. Samtidigt gynnar det nuvarande regelkrånglet mest klippare och advokater som hittar kryphål i ett skatteregelverk som inte ens finansdepartements skattejurister längre klarar av att överblicka.

Flera EU-länder har dock tagit steg mot ett skattesystem, ibland kallat konsumtionsskatt, som blir mycket enklare, främjar sysselsättning, och har god stöd i forskningen. Grundtanken är att den som arbetar och vill investera sina inkomster i företag och skapa nya jobb kan göra det obeskattad. Skatten slår till först när pengarna tas till konsumtion. Det gör det mer intressant att investera, utan att ge investerares konsumtion några särskilda skatteförmåner.

En enkel variant är att låta inkomst betalas in till en obeskattad depå. Från denna depå kan investeringar göras och avkastning tjänas utan några skattekonsekvenser. Inkomstskatten dras av banken först när pengar överförs från denna depå till ett personkonto för konsumtion.  Arbetsgivare slipper administrera anställdas inkomstskatt.

Vägen till en sådan konsumtionsskatt kan tas i överblickbara steg, till exempel genom att ersätta det krångliga investeraravdraget som nyligen införts med en depå till vilken obeskattade inkomster kan betalas in upp till ett tak, och från vilken investeringar kan göras. Över tid kan taket höjas stegvis.

Detta är bara några exempel på möjliga reformer. De illustrerar dock att automatiseringens konsekvenser sannolikt kan hanteras. Men det kommer inte att ske av sig själv.

Stefan Fölster

Håller du med? Diskutera artikeln här.

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Charlotte Brogren är generaldirektör Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Myndighetens uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning.

Vinnova: Förnyelse är grunden för välstånd

Debatt"De länder som ligger i framkant när det gäller omställningen är de som kommer att klara sig bäst i den globala ekonomin. Vi behöver göra rätt saker för att inte bli frånåkta." Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en debattartikel om robotisering av jobben.

1
Foto: ABB och JOAKIM STÅHL/TT

Regeringen tillsätter robotgrupp

Regeringen vill rusta Sverige för den nya robotåldern. En analysgrupp tillsätts för att ta fram förslag på politiska åtgärder.

da_1420727725024_grafik_robotar.jpg

"Skolan måste utbilda för det nya samhället"

DebattDet behövs fler satsningar på kunskap om robotisering på människans villkor. Dessutom måste skolan hänga med i svängarna och utbilda för det nya samhället, skriver Erica Sjölander, chef för IF Metalls utredningsenhet.

Foto: HARALD GATU

Löfven: "Robotarna kommer att skapa nya jobb"

Nu kommenterar statsminister Stefan Löfven Dagens Arbetes granskning av den nya snabba robotrevolutionen.

"Robotiseringen ställer nya krav på ledarskapet"

DebattRobotiseringen berör även tjänsteföretagen, skriver Mattias Axelson vid Handelshögskolan i Stockholm och Dan Brännström, generalsekreterare i FAR: "För att tillvarata möjligheterna måste ledarna sätta människorna i organisationen främst.

"Serviceroboten är en social utmaning"

DEBATTOm arbetsplatser och service blir oreflekterat robotiserade blir vardagen socialt fattigare, varnar professor Kajsa Ellegård, som var med när robotar installerades på Volvo på 1970- och 1980-talet.

"Statlig industripolitik måste säkra kompetensen"

DebattSverige har halkat efter och det hotar jobben, skriver Gunnar Bolmsjö och Ove Leichsenring från branschföreningen för industrirobotar.

Rusta oss för 
robotsamhället

LedareEn ny generation robotar är på väg in i arbetslivet. 
De utmanar både arbetare och tjänstemän. Dags för facket att 
formulera visionen Det goda arbetet 2.0.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Framtidslandet

"Klyftorna kan utjämnas"

DebattKlyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

1

"Så kan landsbygden få nytt liv"

DebattEtt brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage "Uppdrag: Rädda bygden".

1

Migrationen och den svenska modellen

Foto: TT

"Bekväma myter – men livsfarliga"

DEBATTI stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

1
jonas-frycklund

"Vi behöver sänka timkostnaden"

DebattDen flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

janna

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Tiggeriförbud

tomas-kadir

"Förnedring är när vi vänder ryggen till"

DebattDet är högst olyckligt att S uppfattas stå bakom ett förbud av tiggeri. Så är, trots de uttalanden som gjorts, inte fallet – och hållningen att förbjuda tiggeri för "tiggarens skull" är både hycklande och cynisk, skriver Thomas Hammarberg och Kadir Kasirga (S).

3
Anders Ferbe, förbundsordförande för IF Metall och Tobias Baudin, förbundsordförande för Kommunal.

"Skamligt – och löntagarfientligt, SD"

DebattNu krokar Sverigedemokraterna arm med de borgerliga för att underminera den svenska modellen. Att de vill stoppa lagen mot lönedumpning är skamligt, skriver IF Metalls och Kommunals ordföranden Anders Ferbe och Tobias Baudin.

5
Anders Ferbe är förbundsordförande i IF Metall.

"Jag hoppas att riktigt många gör mig sällskap!"

Debatt Pridefestivalen pågår, IF Metalls ordförande Anders Ferbe uppmanar medlemmarna att gå med honom i paraden på lördag. IF Metall ska självklart spegla mångfalden i samhället och på arbetsplatserna, fler hbtq-personer behövs som förtroendevalda, skriver han.

DA granskar industrigymnasiet

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

"Med fler chefer som heter Aisha kan vi rädda tillväxten"

Debatt"En framgångsrik svensk industri har inte råd att nedvärdera, sortera bort eller hålla tillbaka yrkeskunniga människor på grund av deras kön", skriver IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

ferbe1

"Ett klimatsmart samhälle behöver el"

Debatt"Ökad elanvändning bidrar till en mer konkurrenskraftig och klimatvänlig industri", skriver IF Metalls ordförande Anders Ferbe angående energiöverenskommelsen.

DA granskar Afa Försäkring

"Dags att reformera arbetsskadeförsäkringen"

DebattDet finns fyra tunga argument för att slå samman arbetsskadeförsäkringen. Dagens uppdelning är tidskrävande och människor kan hamn mellan stolarna, alla täcks inte av avtalsförsäkringen, kostaderna för dålig arbetsmiljö döljs och företagen får inga incitament att förbättra den. Det skriver professor Eskil Wadensjö i dag på DA Debatt.

1

"Försäkringen har blivit en återvändsgränd"

Debatt"Det som skapades för att underlätta möjligheten att få ersättning har nu blivit en försäkring där ansvaret trollas bort", skriver författaren Börje Eriksson och forskaren Töres Theorell i ett debattinlägg.

4

"Samförståndet ett hån mot de arbetssjuka"

Debatt"Med ett LO som hamnat i knät på motparten behöver arbetsskadade få tillbaka möjligheten att stämma arbetsgivaren, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman i Metall. Han har reagerat på DA:s granskning av AFA, som får en fortsättning i nästa vecka.

10

"Hur blev en vältränad 50-plussare en 'gamling'?"

Debatt"Det är en skrämmande tanke att Afa kan förvandla våra slitskador till ”åldersrelaterade” skador och på det viset komma undan sitt ekonomiska ansvar", skriver före detta skyddsombudet Lars i ett debattinlägg.

1

Föreskriften om psykosocial arbetsmiljö

"Det krävs friska arbetsplatser för att nya jobb ska skapas"

DebattVåra arbetsplatser måste ”stress-saneras” för att nya jobb ska kunna skapas. Och arbetsmiljöverkets föreskrift kan bli ett viktigt hjälpmedel i detta arbete. Det skriver elva forskare i ett debattinlägg.

5
sara-flink-kronika

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

afa-lennart-steen

"Låt den inte ligga och samla damm"

DebattFöreskriften mot psykisk ohälsa hade kanske inte behövts om arbetsgivarna redan idag arbetat enligt Arbetsmiljölagen. Nu uppmanar jag fack och anställda att arbeta enligt den – för hälsans skull, skriver konsulten Lennart Steen.

1
Adrian Avdullahu, Debatt integration

Varför gör vi ingenting?

DebattAvtalsbuden från arbetsgivarna kastar oss långt bakåt i tiden vad gäller lön, arbetsmiljö och makt över våra jobb. Nu behöver vi som jobbar fackligt känna ert stöd, skriver Adrian Avdullahu, ordförande för gruppstyrelse 9 i Volvo Verkstadsklubb, Göteborg.

5
Dino-Muhic

"Kostym eller blåställ – alla är vi arbetare"

Debatt"När väldigt få identifierar sig som arbetare blir det svårt att organisera sig och att forma ett solidariskt och modernt Sverige", skriver Dino Muhic, ordförande i Akademikersossarna.

1
Innan Pontus Wallin fick sitt ansvarsfulla jobb fick han liksom flera andra på bruket åka till Wales och utbilda sig. Foto: David Lundmark

"Robotarna är mina bebisar"

Pontus Wallin ser till att Elefanten och Lilla draken gör sitt jobb på Swedish Tissue i Kisa.

"Arbetslöshet kan organiseras bort"

DebattLåglönejobb är inte lösningen på arbetslösheten bland unga och nyanlända. I stället bör vi forska om hur organiseringen av arbetet kan öka rörligheten på arbetsmarknaden. Det menar tre arbetslivsforskare på DA Debatt.

1

Det nya landet

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1
Att ensam påverka sin arbetsgivare är svårt, tror Linus Hallberg. ”Det är nog lätt för ledningen att vifta iväg en. Foto: Niklas Maupoix

När ditt jobb blir en miljöbov

DilemmatIndustrin har en smutsig historia och fortfarande kan tillverkningen skada miljön. Vad gör vi när arbetsgivaren inte lever upp till våra förväntningar?

nils-debatt

Nej till dödsolyckor på jobbet!

DEBATTDebatt, Nils Farken, RSO Norra Skaraborg.

2
Foto: TT

"Satsningar på arbetsmiljö ger resultat"

Debatt"Nu har Socialdemokraterna äntligen möjlighet att gå från ord till handling", skriver Raimo Pärssinen, S, i ett debattinlägg, angående att regeringen satsar 100 miljoner kronor per år under mandatperioden på arbetsmiljöpolitiken.

patric-gs-debatt

Klaga inte – organisera!

Debatt”Rädslan för flyktingkrisen för att vi upplever samhället som otryggt, men bostadsbrist och osäkra anställningar fanns också innan. Det behövs en politik där mänskliga rättigheter följs, men utan att det ska betalas genom fackliga inskränkningar”, skriver Patric Rosenqvist, ungdomsansvarig i GS.

1

DA granskar vården av lungsjuka

Vad är en arbetare värd?

Debatt"Det läggs mer resurser på att kringgå ansvaret än att förebygga ohälsa i arbetslivet. Det är för enkelt, billigt, att byta ut arbetskraft eller avsluta verksamhet", skriver GS-ombudsmannen och regionala skyddsombudet Peter Lindström i ett debattinlägg.

1
Foto: Johan Axelsson

"Vi latar oss för lite"

KrönikaHjärnforskaren Agneta Sandström om att att utbrändheten ökar i vårt supereffektiva samhälle: "Schemalägg inaktivitet i ditt liv!"

89
Hämta mer