"Vi ska ta en dag i taget, så vi hinner vila utHanna Persson på Lamiflex i Nyköping om sommarens planer.

"Förändringens vindar"Helle Klein tycker ordförandebytet i IF Metall är nästan lika stort som VM-guldet

Robotiseringen av arbetslivet

Så kan nya jobb skapas

DA DEBATTI somras publicerade jag en rapport tillsammans med Stiftelsen för Strategisk Forskning enligt vilken mer än vartannat jobb kanske automatiseras de kommande 20 åren. Studien väckte mycket uppmärksamhet, men kan också kritiseras. Framtiden bär trots allt på allehanda överraskningar.

Om skribenten

  • Stefan Fölster är professor i nationalekonomi på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm) och chef för Reforminstitutet, som sponsras av Stiftelsen Fritt Näringsliv.
  • Han var tidigare chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Mindre uppmärksammad är emellertid den forskning som redan nu visar stora konsekvenser av automatisering för arbetslivet. Till exempel visade en rapport nyligen i American Economic Review att antal jobb med höga löner visserligen har ökat, men antal jobb med löner i mitten på fördelningen har minskat rejält mellan 2003 och 2010. Fler har därför tvingats ta jobb med låga löner som då också har ökat i antal. Detta har skett i alla undersökta länder, inte minst i Sverige. Polariseringen på arbetsmarknaden kommer av allt att döma öka än mer framöver.

För att parera denna utveckling vill jag föreslå en anpassning till automatiseringen på fyra politikområden.

Samhällsekonomi: Automatisering och digitalisering bidrar till svagare investeringsdrivna konjunkturuppgångar och låg inflation, eftersom det inte behövs lika dyra investeringar för att öka produktionen. En följd är låga räntor och risk att priser på bostäder och aktier spekuleras upp. Riksbanken lyckas allt sämre, både att stävja bubblor och att stimulera ekonomin. Rimliga motdrag är såväl utfasning av avdrag för låneräntor, som större vikt på annan tillväxtpolitik.

De nya jobben: Rätt hanterat kan automatisering bli ett stort lyft för levnadsstandarden, inte minst för välfärden. Vårdpersonalens praktiska arbetsmoment kan automatiseras, och förhoppningsvis frigöra mer tid för det personliga bemötandet. Välfärden blir då mer kapitalintensiv och mer beroende av god ekonomisk tillväxt.

Digital teknik ger ofta hög utdelning till den som är först. Världsbanken har nyss levererat en lång lista av hinder för innovatörer i Sverige när de försöker starta företag och skala upp till nästa Google eller Apple.

 

När yrken i allt snabbare takt blir föråldrade är det ännu viktigare att snabbt och flexibelt kunna lära ut nya färdigheter till dem vars jobb automatiseras. Undervisning på nätet med nya spelliknande program kan vara en viktig lösning för en snabbare omsättning av yrkeskompetens. Risken är stor att för många tvingas traggla för länge med gammaldags utbildningar när de behöver förnya sin kompetens. Risken är också stor att nya digitala utbildningskoncept, när de väl kommer, har tagits fram av innovatörer i andra länder. Sverige behöver en innovationspolitik för utbildning som både främjar nya försök, men också testar och förkastar det som inte fungerar.

 

Intelligent trygghet: Kombinationen av färre vanliga jobb och fler som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden ökar efterfrågan på trygghet, men försvårar finansiering. Så här kan man resonera kring mer intelligenta trygghetssystem: En trist svensk blockering har varit föreställningen att taket i a-kassan måste vara densamma för alla. Det har gett en 22-årig som bor hemma och helst vill spela datorspel samma ersättningsvillkor som en 35-årig småbarnsmor med hög hyra. Hon får lida för att andra arbetslösa, enligt forskningslitteraturen, tenderar att dra ut på arbetslöshetstiden när a-kassan höjs. En smartare a-kassa är istället mer generös för personer som är väl etablerade på arbetsmarknaden och har försörjningsbörda.

I många länder har därför a-kassan differentierats, till exempel kan taket vara högre för den som har barn att försörja. Österrike, med EU:s lägsta arbetslöshet, har dessutom sedan tio år tillbaka kompletterat a-kassan så att den som blir arbetslös får en utbetalning som ökar ju längre en person har arbetat. En österrikare bygger på det sättet upp en buffert som till skillnad från svensk a-kassa och LAS är pålitlig. Den finns där oavsett skäl till arbetslöshet, och är således också en försäkring, och startkapital, ifall ens yrke inte längre behövs.

Skatter: Först med industrialiseringen blev människor utan särskilda färdigheter efterfrågade, bara de kunde styra en maskin. Under en historiskt kort period kunde arbete göras till den främsta skattebasen. Det kanske inte håller framöver. Här är ett exempel på en möjlig skattereform.

 Inkomstskatten har blivit mycket oöverskådlig, inte minst till följd av Finansdepartementets allt mer snåriga regler för att skilja kapital- från arbetsinkomster. Ett dilemma har varit att lägre skatter för investerare normalt också gynnar relativt välbemedlade. Samtidigt gynnar det nuvarande regelkrånglet mest klippare och advokater som hittar kryphål i ett skatteregelverk som inte ens finansdepartements skattejurister längre klarar av att överblicka.

Flera EU-länder har dock tagit steg mot ett skattesystem, ibland kallat konsumtionsskatt, som blir mycket enklare, främjar sysselsättning, och har god stöd i forskningen. Grundtanken är att den som arbetar och vill investera sina inkomster i företag och skapa nya jobb kan göra det obeskattad. Skatten slår till först när pengarna tas till konsumtion. Det gör det mer intressant att investera, utan att ge investerares konsumtion några särskilda skatteförmåner.

En enkel variant är att låta inkomst betalas in till en obeskattad depå. Från denna depå kan investeringar göras och avkastning tjänas utan några skattekonsekvenser. Inkomstskatten dras av banken först när pengar överförs från denna depå till ett personkonto för konsumtion.  Arbetsgivare slipper administrera anställdas inkomstskatt.

Vägen till en sådan konsumtionsskatt kan tas i överblickbara steg, till exempel genom att ersätta det krångliga investeraravdraget som nyligen införts med en depå till vilken obeskattade inkomster kan betalas in upp till ett tak, och från vilken investeringar kan göras. Över tid kan taket höjas stegvis.

Detta är bara några exempel på möjliga reformer. De illustrerar dock att automatiseringens konsekvenser sannolikt kan hanteras. Men det kommer inte att ske av sig själv.

Stefan Fölster

Håller du med? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Vinnova: Förnyelse är grunden för välstånd

Debatt"De länder som ligger i framkant när det gäller omställningen är de som kommer att klara sig bäst i den globala ekonomin. Vi behöver göra rätt saker för att inte bli frånåkta." Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en debattartikel om robotisering av jobben.

1

Regeringen tillsätter robotgrupp

Regeringen vill rusta Sverige för den nya robotåldern. En analysgrupp tillsätts för att ta fram förslag på politiska åtgärder.

"Skolan måste utbilda för det nya samhället"

DebattDet behövs fler satsningar på kunskap om robotisering på människans villkor. Dessutom måste skolan hänga med i svängarna och utbilda för det nya samhället, skriver Erica Sjölander, chef för IF Metalls utredningsenhet.

Löfven: "Robotarna kommer att skapa nya jobb"

Nu kommenterar statsminister Stefan Löfven Dagens Arbetes granskning av den nya snabba robotrevolutionen.

"Robotiseringen ställer nya krav på ledarskapet"

DebattRobotiseringen berör även tjänsteföretagen, skriver Mattias Axelson vid Handelshögskolan i Stockholm och Dan Brännström, generalsekreterare i FAR: "För att tillvarata möjligheterna måste ledarna sätta människorna i organisationen främst.

"Serviceroboten är en social utmaning"

DEBATTOm arbetsplatser och service blir oreflekterat robotiserade blir vardagen socialt fattigare, varnar professor Kajsa Ellegård, som var med när robotar installerades på Volvo på 1970- och 1980-talet.

"Statlig industripolitik måste säkra kompetensen"

DebattSverige har halkat efter och det hotar jobben, skriver Gunnar Bolmsjö och Ove Leichsenring från branschföreningen för industrirobotar.

Rusta oss för 
robotsamhället

LedareEn ny generation robotar är på väg in i arbetslivet. 
De utmanar både arbetare och tjänstemän. Dags för facket att 
formulera visionen Det goda arbetet 2.0.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Här är framtidens fibrer

Den nya industrinEn gång var den svenska textilindustrin dödsdömd. Men nu kan det vara här som framtidens industriarbete finns, temat för årets IF Metall-kongress. Teknisk utveckling och långsiktiga ägare ger den gamla branschen en ny chans. DA har besökt Kinna, Borås och Östersund.

Fikarumshatet

Efter ett terrordåd

Debatt”Våga ta ställning mot främlingsfientlighet. Kollektiv bestraffning är inte lösningen, den är en del av problemet.” Tanja Räisänen och Thomas Lindell, förtroendevalda inom GS, uppmanar alla kämpa mot rasismen i efterdyningarna av terrorattentatet i Stockholm i april.

1

”Handsken hjälpte mig tillbaka”

Blodkärlet sprack och en blodpropp slog ut Daniel Nilssons hand. En superavancerad servohandske gav honom en ny chans i arbetslivet.

"Bryt tystnaden kring vår vapenexport"

DEBATT"Är det en moraliskt försvarbar hållning att som IF Metall gör försvara svenska jobb till ett pris som andra utanför landets gränser får betala?" Före detta LO-ombudsmannen Olle Sahlström vill att facket bryter tystnaden kring svensk vapenexport.

1

När Las går sönder, måste politikerna laga lagen

DebattS måste ta ställning för tillsvidareanställningar där heltid är norm och stoppa avarter som hyvling av arbetstiderna. Först då kan uppgivenheten vändas till framtidshopp, skriver förbundsordaförandena för GS, Handels och Hotell- och restaurangfacket.

1

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

"Nu måste S stå upp för tryggare jobb"

DebattAllmän visstidsanställning och hyvling av arbetstiden är två begrepp som innebär att anställningstryggheten satts åt sidan. Nu måste S-kongressen visa att arbetarrörelsen står enade för jobben, skriver fem fackliga socialdemokrater.

Rocky är trucken på (5)G

UPPKOPPLATSKF vill vässa produktionen med den senaste mobiltekniken, 5G. Men de anställda känner en viss oro för att jobb ska försvinna – och att de förarlösa truckarna ska löpa amok.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Miljardsatsning på bioraffinaderi utreds

Grönt guldTretton företag har gått samman för att granska lönsamheten i ett helt nytt bioraffinaderi i Domsjö, där skogsråvara omvandlas till allt från etanol till fiskfoder. Det skulle handla om en miljardsatsning som kan skapa ett stort antal jobb.

Arbetsförmedlingens kontroller

"Tuffare regler ger ingen självklar effekt"

DEBATTDet finns en bild av att många arbetslösa inte tillräckligt aktivt söker jobb. Skärpta sanktioner mot "lata" arbetslösa föreslås därför ofta. Tuffare regler verkar dock ha väldigt liten effekt på arbetslösheten, skriver Carlo Michael Knotz, statsvetare på Lunds universitet.

"Det krävs radikala åtgärder"

DEBATTStora belopp, falska och oriktiga intyg, företagskonkurser för att få nytt statligt stöd. Regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén anser att den organiserade brottsligheten hotar våra välfärdssystem.

8

"Skattepengarna ska användas rätt"

DebattDagens Arbetes granskning visade att regeringar av olika färger trots flera förslag inte låtit bidragsbrottslagen gälla även fuskande företag. Men Alliansen driver frågan just nu, skriver den tidigare arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) som menar att bollen ligger hos regeringen.

3

"Tidsfråga innan Northlandgruvan öppnar igen"

Det är inte frågan om utan när Northlandgruvan i Pajala kommer att öppnas igen, enligt gruvexperten Magnus Ericsson.

1

Rättegången mot Nordkalk

"Huvudentre­prenören ska ha ansvaret"

Debatt”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

3

Den växande trähusindustrin

Trähusboomen fortsätter

Den industriella produktionen av flerfamiljshus i trä går på högvarv. Investeringarna som genomförts de två senaste åren ligger i miljardklassen och åtminstone 1 400 nya jobb skapas inom några år. Det visar en rundringning Dagens Arbete gjort.

De bygger sin drömfabrik

Lindbäcks nya fabrik för trähus i Piteå står färdig i slutet av året. Den är drygt 5 fotbollsplaner stor, här ska det byggas 2 500 bostäder årligen. Nybygget gav vd Stefan Lindbäck och de anställda tidernas chans att planera den perfekta fabriken.

Ett klimatpaket från GS-facket

Debatt"Välj inte bara hållbara gåvor och nyårslöften utan också hållbara paket i ordets alla bemärkelser", skriver GS verkställande utskott i en debattartikel om att utveckla klimatsmarta förpackningar.

Den nya skogsindustrin

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

Industrigymnasiet

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

Drogtester på jobbet

"Anställd kan inte vägra drogtest"

REPLIKAnställda kan inte vägra drogtester, det visar bland annat en tidigare dom från Arbetsdomstolen, skriver Annett Olofsson, LO-TCO Rättskydd.

1

Riktlinjer finns – det gäller bara att använda dem

DebattDet finns tydliga riktlinjer för hur drogtester ska genomföras rättssäkert. Men myndigheterna behöver ställa betydligt större krav på att de följs, särskilt inom privata sektorn, skriver Ingela Eriksson på Alna Sverige, som tagit fram riktlinjer för tester, på parternas uppdrag.

"Hög tid att reglera drog- och alkoholtester"

DebattLagen måste skärpas för att bättre skydda de privatanställdas integritet. I dag är det ett oreglerat gungfly kring drogtester av privatanställda, skriver Annett Olofsson, jurist på LO-TCO Rättsskydd.

1

Framtidslandet

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

Debatt"Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet", skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

DebattEnklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

"Ta vara på eldsjälarna"

DebattStäderna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Farliga vibrationer

"Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan"

DebattBåde staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.

Hämta mer