”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Robotiseringen av arbetslivet

”Serviceroboten är en social utmaning”

DA DEBATTNär jag för första gången besökte Volvo Olofströmsverken 1980 fick jag se en film som visade en robot som stod i ett rum där det vimlade av finklädda människor på fest.

Om skribenten

  • Kajsa Ellegård är professor på Linköpings universitet vid Tema Teknik och social förändring.
  • Hon forskar kring hur människor skapar och använder teknik, och hur teknisk förändring vävs samman med kulturmönster, vardagsliv, politik och ekonomi.

Med graciösa rörelser serverade roboten drinkar från en bricka som den höll i änden av sin ”arm”. Det såg ut som om den ägnade sig åt att dansa balett och det var en fantastisk syn. Filmmakaren hade verkligen gjort ett jobb som övertygade om att robotar är rena, har god precision och kan uppföra sig i fina salonger, ja, kort sagt, man behöver inte frukta dem. Det var en riktig servicerobot!

Några år innan detta utspelade sig hade de första robotarna installerats i Volvos karossfabrik i Torslanda. De satte punktsvetsar, gjorde ett bra jobb på alla skift och kunde jobba för två. De blev inte trötta och skadade av sina enformiga och tunga rörelser – men de måste betjänas. En människa måste mata dem med materialet som skulle svetsas ihop, genom att lägga delarna på så kallade jiggar och medan roboten satte punktsvetsar betjänade samma människa en annan robot med material. De jobb som då fanns kring robotar vad med andra ord både enformigt och okvalificerat, även om det inte var lika tungt som att själv stå där med punktsvetsaggregatet. Människan hade blivit robotbetjänt. Tvärtom jämfört med den graciösa serviceroboten i filmen jag sett.

På 1970- och 1980-talen frodades också diskussionen om det goda arbetet och på metallklubben på Volvo fanns det de som brann för den frågan. Man kunde ju inte med bästa vilja i världen hävda att de första robotarna bidrog till ett bättre, värdigare och mer utvecklande arbetsinnehåll. Samtidigt såg karossfabrikens ledning en stor risk att inte kunna behålla och rekrytera ny arbetskraft till industrijobben och hade därför intresse av att göra något åt situationen. Fabriksledningen och fackligt aktiva arbetade tillsammans för att utveckla nya sätt att organisera arbetet, skapa mer utvecklande och mindre slitsamt arbetsinnehåll. Resultatet blev att operatörernas arbetsinnehåll blev större, de fick utbilda sig och lära sig fler olika typer av mer kvalificerade arbeten. Skötsel och underhåll av robotar, kvalitetsbedömning och arbetsplanering gjorde jobben betydligt bättre – men också betydligt färre.

Robotarna var nästan outtröttliga och visade i stort sett fullkomligt jämn kvalitet om de underhölls väl. Dock hände det att något gick fel och då gällde det att snabbt få stopp på produktionen. För lika fort som robotar kan producera till hög kvalitet när allt går som det ska, kan de också producera felaktiga produkter när något går fel. Det mesta av sådana haverier tillhörde robotteknikens barnsjukdomar.

Idag är robotar självklara i de flesta industrier, operatörerna har fått ökad kontroll över robotarna sedan de första stegen i den riktningen togs i Volvos karossfabrik.

Nu är trenden att robotar installeras inom servicesektorn. Arbeten med att bistå människor på olika sätt, bland annat i vård och omsorg, robotiseras. Industriprodukter bryr sig inte om ifall det är en människa eller en robot som hanterar dem. Men till skillnad från karosser märker människor stor skillnad på om hon blir hanterad av en maskin eller en människa. Istället för att skapa relationer mellan människor, mellan vårdad och vårdare, där grunden är omtänksamhet och empati och där människor bemöter varandra med respekt och kan läsa av hur den andre mår, skapas en socialt död relation till en robot som inte kan hantera människors oändliga olikhet både fysiskt och psykiskt och inte heller förmår tolka och förstå socialt komplexa situationer. Vi riskerar att skapa ett samhälle där möten mellan människor ersatts av möten mellan människa och robot där den servicebehövande, sjuka eller gamla människan, saknar förmåga och möjligheter att själv styra roboten.

Den vision som målas upp är att de anställda i vården kan ägna mer tid åt att sköta de mänskliga relationerna om robotar införs och till dels kan det säkert vara så. Men är det någon vinst med att införa servicerobotar i vården om man både måste bekosta investeringar i robotar, anställa ny underhållspersonal och betala lön till den redan befintliga personalstyrkan? Någonstans glappar det i den ekvationen.

Möten mellan olika människor i olika situationer är grundläggande för att skapa och behålla tillit, förtroende och att våga lita på andra. Grunden för själva samhället är att vi alla lever och utvecklas genom att träffas, prata med varandra och göra saker tillsammans med andra. Det är viktigt att kunna mötas som anställd och arbetsledning, som vårdbehövande och vårdanställd, som lärare och elev, som kund och butiksanställd osv. Om arbetsplatser och serviceställen på ett oreflekterat sätt blir alltmer robotiserade, blir vardagen socialt fattigare. Vi träffar inte lika många människor med andra erfarenheter och bakgrunder än vi själva har. Vars och ens världsbild krymper. Risken är att en person som behöver omvårdnad och inte får möta mänsklig värme i sin vardag utan tas omhand av en servicerobot känner sig socialt nedvärderad – även om intentionen med serviceroboten är den bästa. Nog finns det ett visst behov hos de flesta att ha makt och möjlighet att själv bestämma i sin egen vardag – och nog har de flesta en önskan om att bemötas av människor i svåra situationer?

Många viktiga frågor söker svar. Servicerobotar ska sköta människor – men vad är värdigt och socialt önskvärt att robotisera inom servicesektorn? Vad händer med det sociala samspelet? Servicerobotar, likaväl som robotarna i karossfabriken, måste underhållas och skötas om. Att sköta robotar för att de ska fungera innebär nya och annorlunda arbeten inom servicesektorn – men vad händer med de befintliga servicejobben? Var finns de kreativa, socialt orienterade och samarbetsskickliga aktörer som svarar på dessa frågor i samhällets ”servicerobotiseringsprocess”?

Jag tror att vi på större allvar måste diskutera de djupare sociala effekterna såväl i vårt arbets- och vardagsliv som i samhället i stort av den utveckling mot ett teknikstyrt arbetsliv, som inte minst utvecklingen av servicerobotar kan leda oss mot.

Kanske, om vi börjar nu och för diskussionen på arbetsplatser, hemma, i skolor och på vårdinrättningar och i politiska partier, fackföreningar och företagsledningar, kan vi finna goda, kreativa lösningar på hur servicerobotars positiva sida kan tillvaratas och samtidigt undvika sådana risker för eliminering av sociala situationer i arbets- och vardagsliv som luckrar upp vår tillit till varandra. Metallklubben och fabriksledning gjorde en pionjärinsats i den riktningen vid robotiseringen i Volvos karossfabrik i Torslanda på 1980-talet. Nu är det hög tid att föra den utvecklingen vidare, men inom servicesektorn. Lyckas vi med det kanske man vågar bli både gammal och sjuk!

 

Kajsa Ellegård

Läs mer på samma tema:

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

RobotarMaskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Vinnova: Förnyelse är grunden för välstånd

Debatt"De länder som ligger i framkant när det gäller omställningen är de som kommer att klara sig bäst i den globala ekonomin. Vi behöver göra rätt saker för att inte bli frånåkta." Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en debattartikel om robotisering av jobben.

1

Regeringen tillsätter robotgrupp

Regeringen vill rusta Sverige för den nya robotåldern. En analysgrupp tillsätts för att ta fram förslag på politiska åtgärder.

"Skolan måste utbilda för det nya samhället"

DebattDet behövs fler satsningar på kunskap om robotisering på människans villkor. Dessutom måste skolan hänga med i svängarna och utbilda för det nya samhället, skriver Erica Sjölander, chef för IF Metalls utredningsenhet.

Löfven: "Robotarna kommer att skapa nya jobb"

Nu kommenterar statsminister Stefan Löfven Dagens Arbetes granskning av den nya snabba robotrevolutionen.

"Robotiseringen ställer nya krav på ledarskapet"

DebattRobotiseringen berör även tjänsteföretagen, skriver Mattias Axelson vid Handelshögskolan i Stockholm och Dan Brännström, generalsekreterare i FAR: "För att tillvarata möjligheterna måste ledarna sätta människorna i organisationen främst.

Så kan nya jobb skapas

DebattMer än vartannat jobb kan automatiseras de närmsta 20 åren, konstaterar professor Stefan Fölster. Han vill ha satsningar på snabb och flexibel omskolning för de som förlorar sina jobb när deras yrken försvinner.

"Statlig industripolitik måste säkra kompetensen"

DebattSverige har halkat efter och det hotar jobben, skriver Gunnar Bolmsjö och Ove Leichsenring från branschföreningen för industrirobotar.

Rusta oss för 
robotsamhället

LedareEn ny generation robotar är på väg in i arbetslivet. 
De utmanar både arbetare och tjänstemän. Dags för facket att 
formulera visionen Det goda arbetet 2.0.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

”Ett bevis på att det inte gjorts tillräckligt”

DebattAllt färre unga är med i facket. Det är ett facit på en organisatorisk brist. Ungdomsarbetet måste prioriteras i hela arbetarrörelsen, skriver IF Metalls Centrala Ungdomskommitté.

DET NYA SAMHALL

”Samhall, ta ansvar för er personal”

DEBATT Vi har under 2017 gjort 140 besök på Samhall, ett företag med 345 medlemmar. Tidsmässigt mer än en heltidstjänst, och helt ohållbart, skriver tre ombudsmän på IF Metall i Blekinge.

3

”Dela Samhall i tre enheter”

DebattSamhalls ägare, staten, måste akut ta ansvar för de missförhållanden som råder i bolaget, skriver Thomas Jansson, förbundsordförande FUB. Han föreslår att Samhall delas upp i tre enheter för att kunna erbjuda både utvecklingsmöjligheter och trygghet för dem som behöver det mest.

3

”Samhall har tappat bort sitt uppdrag”

DebattDet är dags att regeringen tar sitt ägaransvar på allvar och agerar, skriver den liberale riksdagsledamoten Bengt Eliasson.

13

Hamnkonflikten

”IF Metall måste försvara strejkrätten”

DEBATTStrejkrätten är fackföreningens viktigaste vapen. IF Metalls förbundsstyrelse måste uttala sig mot Ylva Johanssons utredning om att begränsa konflikträtten, skriver företrädare för IF Metalls avdelning 4, Södra Västerbotten.

3

”En skärpning är bara början”

Debatt”Facket möter i dag arbetsgivare som allt oftare utmanar skrivningarna i avtalen. Att i det läget försämra möjligheterna till det som är vår förutsättning för styrka i förhandlingarna – strejkrätten – är inte vad fackföreningsrörelsen behöver”, skriver Lars Wåhlstedt, förhandlingsombudsman på Pappers.

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

#metoo

”Kom igen män – agera”

DebattDet är dags att männen nu skapar nätverk och diskuterar det som framkommit i samband med #metoo, skriver Ulrica Malmberg, ombudsman för IF Metall MittSkåne.

1

”Att stänga ute ett lovande alternativ kan inte vara lösningen”

DEBATT”Samhällsutmaningen och arbetskraftsbristen inom sågverksindustrin kräver fler, inte färre, lösningar”, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten som svar på GS förbundsordförande Per-Olof Sjöös inlägg om etableringsjobb.

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

DEBATT”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

4

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

”Inte enklare – inte bättre”

Debatt”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

Arbetsmiljöveckan

Du som är skyddsombud – TACK!

Debatt”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

”Saboterar ett bra system”

DebattLO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till "ordningsmän för arbetsgivarna".

Återväxten i industrin

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

”Vi har vässat svensk industri­politik”

Debatt”Vi har gått från moderaternas skattesänkningar och nedskärningar till att investera i samhällsbygget och nu börjar resultaten synas, hävdar Patrik Engström och Mattias Jonsson, riksdagsledamöter för S i Näringsutskottet.

Framtidslandet

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

DebattRegeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Vi för en ständig dialog”

DEBATTArbetsmiljöfrågan är viktig och det förs en ständig dialog med motparterna. Ökad avsättningen till deltidspension är ett sätt få anställda att orka jobba fram till pensionen. Det skriver två företrädare för Trä- och Möbelföretagen.

Avsked eller uppsägning

”Problemet ligger i las”

DEBATTDet är inte arbetsgivarna som kringgår lagen om anställningsskydd utan snarare själva lagen som kringgår arbetsgivarens rätt att säga upp. Det menar Lars Askelöf, förhandlingschef på Ikem.

”Vi fortsätter tills detta upphör”

DEBATTAtt arbetsgivarna avskedar istället för att säga upp skadar balansen och sätter las åt sidan. IF Metall kommer i varje fall där detta sker ta ärendet till domstol, skriver Darko Davidovic, IF Metalls förbundsjurist.

2

”Budskapet är tydligt: Minska arbetsbelastningen!”

DEBATT”Våra medlemmar vill ha ett hållbart arbetsliv i stället för företagens kortsiktiga vinster,” skriver två företrädare gör GS.

”Gärna handel – men inte fler vapen”

DEBATT”Den svenska regeringen måste sluta att springa vapenindustrins intressen i Colombia, Filipinerna och Saudiarabien”, skriver Håkan Svenneling, riksdagsledamot och handelspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

”Trähus öppnar vägen för industriellt byggande”

DEBATTVi välkomnar regeringens sex miljoner för att öka kunskapen om industriellt husbyggande i trä. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal. Det krävs också konkreta åtgärder, skriver två talespersoner för SSU.

Fikarumshatet

Efter ett terrordåd

Debatt”Våga ta ställning mot främlingsfientlighet. Kollektiv bestraffning är inte lösningen, den är en del av problemet.” Tanja Räisänen och Thomas Lindell, förtroendevalda inom GS, uppmanar alla kämpa mot rasismen i efterdyningarna av terrorattentatet i Stockholm i april.

1

"Bryt tystnaden kring vår vapenexport"

DEBATT"Är det en moraliskt försvarbar hållning att som IF Metall gör försvara svenska jobb till ett pris som andra utanför landets gränser får betala?" Före detta LO-ombudsmannen Olle Sahlström vill att facket bryter tystnaden kring svensk vapenexport.

1

När Las går sönder, måste politikerna laga lagen

DebattS måste ta ställning för tillsvidareanställningar där heltid är norm och stoppa avarter som hyvling av arbetstiderna. Först då kan uppgivenheten vändas till framtidshopp, skriver förbundsordaförandena för GS, Handels och Hotell- och restaurangfacket.

1

"Nu måste S stå upp för tryggare jobb"

DebattAllmän visstidsanställning och hyvling av arbetstiden är två begrepp som innebär att anställningstryggheten satts åt sidan. Nu måste S-kongressen visa att arbetarrörelsen står enade för jobben, skriver fem fackliga socialdemokrater.

Hämta mer