"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

"Svensk ekonomi går som tåget under regeringen Löfven – medan oppositionen tycks spåra ur"Helle Klein, chefredaktör.

Lönen, krisen och deflationen

Arbetsgivarna: Vi måste utgå från noll-inflationen

Nollinflationen sätter ramen för den kommande avtalsrörelsen, enligt arbetsgivarna. Vi kan inte utgå från Riksbankens inflationsmål på 2 procent, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.

– Löneförhandlingarna måste ta sin utgångspunkt i den faktiska inflationen. Det är orealistiskt att tro att vi ska ha någon helt annan inflationstakt än vad omvärlden har, säger han.

Anders Weihe ser två stora problem för lönebildningen. Dels att Riksbankens inflationsmål på 2 procent ligger över den faktiska inflationen som är nära noll. Dels att kronans värde kraftigt pendlar upp och ner i förhållande till euron och dollarn.

– Det gör att parterna inte kan bedöma vilka effekter löneavtalen kommer att ha.

Riksbankens mål att inflationen i Sverige ska stiga med 2 procent per år har varit en viktig förutsättning för löneförhandlingarna. Det har fack och arbetsgivare hittills varit överens om.

Men nu är inflationsmålet överspelat som ”ankare i lönebildningsprocessen”, enligt Anders Weihe.

Orsaken är att Riksbanken missat målet. Inflationen har blivit betydligt lägre än beräknat.

– Trots att Riksbanken säger att de tar sikte på 2 procent är det svårt att tro dem. Verkligheten blir något helt annat, säger Anders Weihe.

– Sedan industriavtalets början har den faktiska inflationstakten i genomsnitt legat 0,6 procentenheter under 2-procentsmålet.

På senare tid har prisökningarna varit ännu lägre. I snart två år har den allmänna prisnivån i Sverige antingen legat still eller till och med sjunkit.

– Samtidigt har vi sedan 2008 haft en negativ produktivitetsutveckling. Under samma tid har vi haft kraftiga reallönehöjningar för arbetstagarna.

– Alla vet att reallönehöjningar utan produktivitetstillväxt skapar arbetslöshet. I längden är det ohållbart och innebär en risk för utslagning av industrin. Samhällsekonomin drabbas oerhört negativt av sådan utveckling.

Mot den bakgrunden anser arbetsgivarna att det inte är möjligt att ta fasta på Riksbankens 2-procentsmål.

– Riksbanken håller envist fast vid sitt inflationsmål trots att det varken är möjligt eller önskvärt att nå 2 procents inflation i den ekonomiska omvärld som gäller nu.

Europa befinner sig långt från någon varaktig tillväxt och även i resten av världen har tillväxttakten minskat, konstaterar han.

– Det är orealistiskt att tro att vi ska ha någon helt annan inflationstakt än vad omvärlden har. Därmed kan vi inte utgå från Riksbankens inflationsmål i löneförhandlingarna. Istället måste förhandlingarna ta sin utgångspunkt i den faktiska inflationen.

I dag ligger prisökningstakten i Europa – den viktigaste exportmarknaden – på cirka 0,4 procent.

– Sverige är ett av världen mest exportberoende länder och därför kan vi inte ha en inflationstakt som avviker från konkurrentländernas. Att då utgå från ett inflationsmål som ändå inte uppnås skapar inte stabilitet i den svenska ekonomin utan hotar att köra konkurrenskraften i diket.

Anders Weihe bedömer att inflationen under kommande år hamnar på mellan 0 och 0,7 procent.

– Det är de siffrorna vi måste resonera utifrån. Det kommer också att påverka avtalsperiodens längd. Om inflationstakten är lika låg om ett år som idag så blir det oerhört besvärligt att få till en lång avtalsperiod.

– Det är naturligtvis omöjligt att med dagens inflationstakt tänka sig ett flerårigt avtal som tar sin utgångspunkt i en inflation om 2 procent.

Om priserna nu faller, kan det bli aktuellt att kräva sänkta löner?

– Att få tillstånd ett branschavtal med lönesänkningar tror jag inte är realistiskt, även om det kanske vore önskvärt och nödvändigt. Däremot tycker vi att det vore rimligt att ge möjlighet att lokalt kunna komma överens om sänkta löner. Många i grunden sunda företag har det idag oerhört besvärligt beroende på den extrema situationen i Europa.

Nu anser ni att det är viktigt att fokusera på den faktiska inflationen. Omvänt, ska vi göra det även när det är 3-4 procents inflation?

– Nej, det är en felsyn. Det viktiga är att löneökningstakten är förutsägbar och ger stabila förutsättningar och ökad konkurrenskraft, så som det uttrycks i industriavtalet. Då måste vi titta hur det ser ut i omvärlden, det är vår utgångspunkt. Det är i grunden ointressant om utgångspunkten för förhandlingarna är 2 eller 5 procents inflation, det avgörande är att de förutsättningar vi utgår från är reella och inte helt felaktiga som idag.

Men är det inte ologiskt att utgå från inflationen bara när den är obefintlig?

– Vi har tidigare inte haft möjligheten att trycka ner löneökningarna till samma nivå som den faktiska inflationen. Löneökningarna har legat högre. Vi har inte förmått hålla i ankaret, helt enkelt.

– Man ska också komma ihåg att det inflationsmått som vi använder i Sverige, konsumentprisindex, är irrelevant för exportindustrin. För industri är producentprisindex helt avgörande och de siffrorna kan se helt annorlunda ut än konsumentprisindex.

Ser du inga risker att låga löneökningar eller inga löneökningar alls förstärker prissprialen neråt och att ekonomin hamnar i ett besvärligt dödläge, i deflation?

– Nej. Svensk ekonomi kan inte drivas av inhemsk konsumtion. Offentliga investeringar kan vara bra om de långsiktigt stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men vi kan inte kosta på oss lönehöjningar för att elda på den inhemska privatkonsumtionen. Det klarar vi inte. Den notan skulle bli alltför dyr.

– Sedan 2008 har vi ökat reallönerna på ett ohållbart sätt och därmed försämrat vår relativa konkurrenskraft. Vi måste växla ned arbetskraftskostnaderna så att vi återställer och förbättrar konkurrenskraften i förhållande till konkurrentländerna, säger Anders Weihe.


hg@da.se

Läs mer på samma tema:

Därför är det farligt när priserna sjunker

DA reder utDet låter behagligt men ställer till problem – för din lön, ditt jobb och hela samhället.

Historisk ränta ska få fart på hjulen

Surahammars brukNär priser faller försvinner jobben. "Så här illa har det aldrig varit", säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Löneökningen borde ligga över inflationen

Calmfors:Löneökningen borde ligga över inflationen

Facket: För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Facket:För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Här skyddades du från sänkt lön

Slaget om lönenFör nittio år sedan strejkade arbetarna till sig ett löneskydd i avtalet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Lönerna på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

Bästa Papperslönerna på Mönsterås

Löneläget 2015Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

"Vi är fortfarande bäst på det vi gör"

Löneläget 2015Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken. – Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Så ligger du i lönelistan

Löneläget 2014Kolla hur du ligger till i lönestatistiken för 2014 som Dagens Arbete tagit fram.

Jan Lindgren, maskinoperatör, sörjer tiden då han gick sexskift och fick 2 500 mer i plånboken.

Säffle blickar framåt

Löneläget 2014Nordic Paper Säffle är ett typisk mittenbruk i lönestatistiken. – Lönerna är lite för dåliga. Vi jobbar ändå kvällar, helger och nätter, säger maskinoperatören Jan Lindgren.

Siffrorna för alla bruken

Löneläget 2014Siffrorna för alla bruken

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

Striden om tiden

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Tio hot mot din löneökning

Kris i Europa, sifferlösa avtal här hemma – kan man verkligen vara säker på att få mer i plånboken? DA listar tio hot mot din löneökning, på kort och lång sikt.

1

Lönesänkning på Nibe

Magnus Håkansson, Jan-Åke isaksson, Johnny Landén, Johnny Johansson, Nibe.

5 000 i sänkt lön med nytt ackord

Värmepumpstillverkaren Nibe investerade sig till högre effektivitet. Men de anställda på två avdelningar i Markaryd fick betala med uppemot 5000 lägre lön i månaden när ackordet ändrades.

5
Leif Dahl, klubbordförande, Monica Hulander, löner och Annika Lund personalansvarig arbetar på Svedbergs som tillverkar badrumsskåp, handfat och allt som hör badrummet till. Nu ser de fram emot ett lokalt lönesystem på företaget. Foto: Lars Andersson

Vägen till rättvisa löner

LönVem ska bestämma din lön? Lösningen kanske heter Lönesystem. Men räkna med att det kan ta tid.

2

Det ökande lönegapet

Anders Nyrén och Anders Ullberg.

"Man måste kunna stå för sin lön"

LönegapetGapet mellan näringslivets toppar och arbetarna växer. I början av åttiotalet gick det 9 arbetarlöner på en vd-lön – i dag är siffran 49.

12

Det får vi(ssa av oss) på jobbet

förmåner på jobbet

Vad har du för förmåner?

IF MetallFritidshus, tjänstebil eller flexibel arbetstid? Lyx för vissa, vardag för andra. DA har ställt samman en unik lista över alla förmåner på storföretagen.

Bonusen som kan stoppa din a-kassa

Koll påDin arbetsplats ska lägga ner och ni får bonus för att stanna till slutet. Då riskerar du att bli utan a-kassa.

1

Astra-anställd får halv miljon för sparsam idé

Stephen Reid vann efter lång kamp mot Astra Zeneca för sin metod att minska medicinspillet vid tillverkningen.

Strejk

Arbetarna som vägrade vänta

Strejken 1975I dagarna är det 40 år sedan skogsarbetarna strejkade för att få fast lön.

Foto: TT NYHETSBYRÅN

Strid i AD om bonus test för avtalet

BonusArbetsdomstolens prövning av om de inhyrda Randstadsarbetarna på Scania har rätt till bonus blir ett viktigt test av avtalet.

1

Bonus kan ge extra månadslön inom Södra

SödraPappers medlemmar kan tjäna en extra månadslön på Södras nya rörliga ersättning, som kräver både lönsamhet och förbättrad arbetsmiljö.

Guldregn över Scania-anställda

BonusNytt bonussystem kan ge upp till 54000 kronor på ett år.

Så höjer du din lön

Proffsen tipsarTvå fackliga rävar ger sina hemliga tips.

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

Ja till flexibla arbetstider

Volvoanställda i Skövde och Köping säger ja till flexibla arbetstider. Två tidsbanker skapas så att anställda kan skickas hem med lön när produktionen går ner.

Ett tyskt vedträ i den svenska avtalsbrasan

AnalysNoll – eller 5,5 procent. Två vedträn som slängs in i den avtalsbrasa som ännu inte riktigt tänts.

Inhyrning i industrin

Inhyrd? Kolla att du har rätt lön

Inhyrd?Kolla att du har rätt lön!

Hämta mer