”Dags att bredda principen en arbetsplats – ett fack!”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Alliansen mellan S och L i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå"Helle Klein, chefredaktör.

Lönen, krisen och deflationen

Abetslöshet: Köerna till den spanska arbetsförmedlingen tar aldrig slut. Var fjärde går utan arbete, över hälften av de unga. Priser faller och med dem även lönerna. Med krisen fick arbetsgivarna rätt att riva upp lokala kollektivavtal för att förlänga arbetstider och sänka lönen.
Rea: Sjunkande priser har lamslagit Japan, världens tredje största ekonomi, i tjugo år. När priser sjunker stannar ekonomin av. Varför handla i dag när det blir billigare i morgon? Och varför ska företag investera om det inte finns någon efterfrågan?
Kris: Europas kris har tryckt ner inflationen till nära noll. I vissa länder, som i det skuldsatta Grekland, sjunker priser och löner. När priserna sjunker stiger skulden och ekonomin hamnar i en ond cirkel. Det blir ännu svårare att betala av skulderna – och ta sig ur krisen.

Därför är det farligt när priserna sjunker

Det låter behagligt att allt blir billigare. Men sjunkande priser ställer till problem. För din lön, ditt jobb och för hela samhället. Därför försöker nu Riksbanken blåsa liv i ekonomin med negativ ränta.

Vad är deflation?

Deflation innebär att priserna sjunker i hela ekonomin. Det räcker inte med sänkta priser på enstaka varor som mobiltelefoner. Den allmänna prisnivån måste sjunka för att man ska kunna tala om deflation.

Varför ska jag bry mig om deflationen?

Den påverkar hela ekonomin. Både jobben och löneutvecklingen.

Vad finns det för faror för ekonomin i stort meddeflation?

Det kan låta trevligt med sjunkande priser. Deflationen gynnar den som sitter på pengar. Och risken är att hela ekonomin stannar av. Varför ska du köpa något i dag om du förväntar dig att samma vara är billigare i morgon? Varför ska företag investera i dag?

Då stiger arbetslösheten?

Ja, om efterfrågan sjunker leder det till mindre försäljning och i slutändan till färre jobb.

Riksbanken har nu sänkt sin ränta till – 0,10 procent. Vad innebär det?

Att Riksbanken trycker gaspedalen i botten. Det ska bli dyrare att spara, billigare att slösa. På så vis ska efterfrågan öka och ge fart åt ekonomin. Konsumtion och investeringar ska uppmuntras.

Vad är egentligen minusränta?

Riksbankens ränta är den ränta som bankerna får betala när de lånar från Riksbanken. Den kallas också styrränta, alltså den ränta som Riksbanken kan styra ekonomin med. Gasa eller bromsa. Att den räntan nu hamnar på minus innebär i praktiken att Riksbanken betalar bankerna för att låna.

Vad vill Riksbanken med det?

Få fart på ekonomin och trycka upp inflationen till den nivå på 2 procent som anses sunt för ekonomin, Med minusränta blir det dyrt att sitta på pengarna. Dyrt att spara, men billigt att slösa. En minusränta innebär också att valutahandlarna överger kronan. Då sjunker kronans värde, kronan blir billigare och det innebär att svensktillverkade varor blir billigare att sälja utomlands. Med minusräntan hoppas man kunna stimulera exporten.

Kan banken införa minusränta på mitt sparkonto så att jag får betala för att ha pengarna på banken?

Teoretiskt skulle de kunna men de fyra storbankerna har förklarat att man vill undvika det. Alternativet är att ta betalat på annat sätt. Men Danmark har haft negativ ränta sedan januari och där har en bank sagt att de ska sätta minusränta på sparkonton. det ska kosta 5 kronor för varje tusenlapp man har på kontot.

Är sjunkande priser tecken på kris?

Det behöver det inte vara för Sveriges del. Svensk ekonomi är för tillfället stark. Tillväxten tuffar på, konsumtionen ökar liksom sysselsättningen. Samtidigt påverkas Sverige av en skakig omvärld där priserna faller. En del av prisfallen förklaras med att ekonomin har bromsat in. Andra prisfall har inget med krisen att göra: till exempel det sjunkande oljepriset som har andra förklaringar. Det finns också en annan typ av sjunkande priser som förklaras med den tekniska utvecklingen. Att fler går in på Spotify i stället för att köpa cd-skivor är ett sånt exempel.

Hur kan deflationen påverka min lön?

Om priser sjunker, hur ska då fackföreningarna motivera att lönerna ska stiga? Den frågan kommer säkert arbetsgivarna att konfrontera facken med i den kommande avtalsrörelsen. Facken å sin sida argumenterar utifrån Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Därutöver brukar man väga in produktivitetsutvecklingen och företagens kokurrenskraft.

Kan lönen sänkas?

Nej, så länge lönen är skyddad i kollektivavtalet går den inte att sänka. Men arbetsgivarna kommer säkert att trycka på för att man ska kunna sänka löner.

Men alla krisavtal då?

Det krisavtal IF Metall slöt 2009 och de lokala korttidsavtal som man nu kan teckna förändrar inte ersättningen per arbetad timme. Krisavtalen ska snarare ses som kollektiva deltidsavtal. I de avtalen sänks inte lönen per arbetad timme.

Har hela världen deflation?

Nej. Men Japan har suttit fast i deflation i två årtionden utan att kunna ta sig ur. Sverige har i praktiken haft deflation i två år. Kina är farligt nära. En avmattning av efterfrågan där skulle få oerhörda konsekvenser.

Europa då?

Europa har inte deflation utan vad ekonomerna kallar ”lågflation”, en extremt låg inflation på bara någon tiondels procent. Ju lägre prisökningstakten är desto lättare är det att hamna i ett varaktigt tillstånd av fallande priser, i deflation.  Men det är genomsnittet. Vissa euroländer har i realiteten deflation: Grekland, Spanien, Italien, Portugal. Där sjunker både priser och löner.

Genom att inflationen är så låg för hela eurozonen finns risken att hela Europa dras ner i deflationen. Då väntas den nuvarande eurokrisen bli ännu mer segdragen och ännu svårare att ta sig ur.

Varför då?

Europa har höga skulder. Både hushåll och stater dras med enorma skuldberg sedan finanskrisen. Om priser sjunker blir skuldbördan ännu tyngre. Skulden växer när priser sjunker. De skuldsatta försöker då bli av med skulderna genom att snåla. Hushåll drar in på köp för att i stället beta av skuldberget. Stater drar ner på offentlig service och investeringar. Efterfrågan minskar ännu mer, priser fortsätter att sjunka vilket leder till att skuldberget fortätter att växa. Man är då inne i en ond cirkel som brukar kallas ”skulddeflation”.

Hur ska man komma ur det här då?

Lätt att säga men det finns bara en utväg: stimulera ekonomin och låta inflationen stiga lite grann. Se till att priserna börjar stiga igen genom att stimulera ekonomin, investera och få fart på efterfrågan. Just därför har Riksbanken tillgripit den unika åtgärden att sänka sin styrränta till – 0,10 procent.

Något annat sätt?

Att trycka upp sedlar. Det är vad Riksbanken nu gör genom att köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor. Och det är precis vad Europeiska centralbanken ECB gör just nu. ECB skakar fram nya elektroniska pengar och köper obligationer för svindlande 500 miljarder kronor i månaden. In med mera pengar  i systemet, då sjunker priset på pengar (räntan) och när pengar blir billigare kan människor börja konsumera och företagen investera igen. I alla fall enligt läroboken. USA har testat den här medicinen i över sex år och det är först nu man se en uthållig tillväxt i den amerikanska ekonomin.

Vad skiljer dagens deflation i Sverige mot 1920-talets?

Den senaste tiden har priserna i Sverige sjunkit, men inte särskilt mycket. Dessutom är inte ekonomin inne i någon svår kris, även om vi fortfarande lever i efterdyningarna av finanskrisen 2008.

På 1920-talet var prisfallet desto mer dramatiskt. Priserna sjönk med 35 procent och lönerna med lika mycket. En fjärdedel av industriproduktionen försvann. Export och investeringar halverades. Arbetslösheten brakade iväg från 5 till 25 procent. I dag ligger den på en stabil nivå.


hg@da.se

Läs mer på samma tema:

Historisk ränta ska få fart på hjulen

Surahammars brukNär priser faller försvinner jobben. "Så här illa har det aldrig varit", säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Löneökningen borde ligga över inflationen

Calmfors:Löneökningen borde ligga över inflationen

Arbetsgivarna: Vi måste utgå från noll-inflationen

Arbetsgivarna:Vi måste utgå från noll-inflationen

Facket: För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Facket:För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Här skyddades du från sänkt lön

Slaget om lönenFör nittio år sedan strejkade arbetarna till sig ett löneskydd i avtalet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Lönerna på pappersbruken

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

4

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

Bästa Papperslönerna på Mönsterås

Löneläget 2015Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

"Vi är fortfarande bäst på det vi gör"

Löneläget 2015Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken. – Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Så ligger du i lönelistan

Löneläget 2014Kolla hur du ligger till i lönestatistiken för 2014 som Dagens Arbete tagit fram.

Jan Lindgren, maskinoperatör, sörjer tiden då han gick sexskift och fick 2 500 mer i plånboken.

Säffle blickar framåt

Löneläget 2014Nordic Paper Säffle är ett typisk mittenbruk i lönestatistiken. – Lönerna är lite för dåliga. Vi jobbar ändå kvällar, helger och nätter, säger maskinoperatören Jan Lindgren.

Siffrorna för alla bruken

Löneläget 2014Siffrorna för alla bruken

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

Striden om tiden

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Tio hot mot din löneökning

Kris i Europa, sifferlösa avtal här hemma – kan man verkligen vara säker på att få mer i plånboken? DA listar tio hot mot din löneökning, på kort och lång sikt.

1

Lönesänkning på Nibe

Magnus Håkansson, Jan-Åke isaksson, Johnny Landén, Johnny Johansson, Nibe.

5 000 i sänkt lön med nytt ackord

Värmepumpstillverkaren Nibe investerade sig till högre effektivitet. Men de anställda på två avdelningar i Markaryd fick betala med uppemot 5000 lägre lön i månaden när ackordet ändrades.

5
Leif Dahl, klubbordförande, Monica Hulander, löner och Annika Lund personalansvarig arbetar på Svedbergs som tillverkar badrumsskåp, handfat och allt som hör badrummet till. Nu ser de fram emot ett lokalt lönesystem på företaget. Foto: Lars Andersson

Vägen till rättvisa löner

LönVem ska bestämma din lön? Lösningen kanske heter Lönesystem. Men räkna med att det kan ta tid.

2

Det ökande lönegapet

Anders Nyrén och Anders Ullberg.

"Man måste kunna stå för sin lön"

LönegapetGapet mellan näringslivets toppar och arbetarna växer. I början av åttiotalet gick det 9 arbetarlöner på en vd-lön – i dag är siffran 49.

12

Det får vi(ssa av oss) på jobbet

förmåner på jobbet

Vad har du för förmåner?

IF MetallFritidshus, tjänstebil eller flexibel arbetstid? Lyx för vissa, vardag för andra. DA har ställt samman en unik lista över alla förmåner på storföretagen.

Bonusen som kan stoppa din a-kassa

Koll påDin arbetsplats ska lägga ner och ni får bonus för att stanna till slutet. Då riskerar du att bli utan a-kassa.

1

Astra-anställd får halv miljon för sparsam idé

Stephen Reid vann efter lång kamp mot Astra Zeneca för sin metod att minska medicinspillet vid tillverkningen.

Strejk

Arbetarna som vägrade vänta

Strejken 1975I dagarna är det 40 år sedan skogsarbetarna strejkade för att få fast lön.

Foto: TT NYHETSBYRÅN

Strid i AD om bonus test för avtalet

BonusArbetsdomstolens prövning av om de inhyrda Randstadsarbetarna på Scania har rätt till bonus blir ett viktigt test av avtalet.

1

Bonus kan ge extra månadslön inom Södra

SödraPappers medlemmar kan tjäna en extra månadslön på Södras nya rörliga ersättning, som kräver både lönsamhet och förbättrad arbetsmiljö.

Guldregn över Scania-anställda

BonusNytt bonussystem kan ge upp till 54000 kronor på ett år.

Så höjer du din lön

Proffsen tipsarTvå fackliga rävar ger sina hemliga tips.

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

Ja till flexibla arbetstider

Volvoanställda i Skövde och Köping säger ja till flexibla arbetstider. Två tidsbanker skapas så att anställda kan skickas hem med lön när produktionen går ner.

Ett tyskt vedträ i den svenska avtalsbrasan

AnalysNoll – eller 5,5 procent. Två vedträn som slängs in i den avtalsbrasa som ännu inte riktigt tänts.

Hämta mer