"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

"Svensk ekonomi går som tåget under regeringen Löfven – medan oppositionen tycks spåra ur"Helle Klein, chefredaktör.

Lönen, krisen och deflationen

Lokverkstan i Trollhättan. Arbetarna på Nydqvist & Holm gick ut i strejk mot stora lönesänkningar. Foto: INNOVATION BILDARKIV.

Här skyddades du från sänkt lön

Prisfall hotade lönerna. Priserna rasade och lönerna likaså. Då, för nittio år sedan, stod slaget om hur lönen skulle skyddas från att sänkas. Arbetarna strejkade till sig ett löneskydd i avtalet. I dag sjunker priserna igen. Sverige har deflation.

En man steg på nattåget från Trollhättan till Stockholm en januarikväll 1923. Med bekymrade steg letade han efter sin andraklasskupé. Dagen hade varit både lång och omtumlande.

Nattåget skulle ta honom hem från en stormig dag ute på Nydqvist & Holm, den stora bullrande verkstan intill fallen i Trollhättan där tusen verkstadsarbetare svetsade och monterade samman de tusen lokomotiv som beställts från det kommunistiska Sovjetunionen.

Kanske gav jätteordern från ”världens första arbetarstat” metallarbetarna råg i ryggen. Stridsviljan var det inget fel på och den gav mannen på tåget huvudbry. Lite motsägelsefullt kan tyckas, eftersom arbetarnas stridsvilja borde vara ovärderlig för den som skulle företräda metallarna mot deras arbetsgivare.

Mannen som steg på nattåget hette Johan-Olov Johansson, förbundsordförande i dåvarande Metall. Han var tilltufsad och omtumlad. Medlemmarna hade läst lusen av honom.

Nydqvist & Holms metallarbetare ville gå ut i strejk mot företagets lönesänkningar. Johansson bad dem att vänta med strejken.
Under 1920-talets första år befann sig landet i djup kris. Priser och löner föll, produktionen stannade av, arbetslösheten rakade i höjden.

Arbetsgivarna krävde lönesänkningar. Verkstadsföreningen uppmanade sina medlemsföretag att säga upp lokala avtal och driva igenom sänkningar av både timlöner och ackord. Den maningen hade hörsammats av ledningen för Nydqvist & Holm i Trollhättan. De meddelade klubben: ”Härmed får vi meddela att det är oss omöjligt att bibehålla nuvarande lönesatser.”  20–25 procents sänkning av timlönerna och kraftiga sänkningar av ackordet.

Efter nyårshelgen hade det brakat lös. Verkstadsklubbar runt om i Sverige larmade förbundsstyrelsen.

Nordsvenska ventil i Norrtälje, Mustad & son i Mustadfors, Svenska cykeldepoten i Varberg, Galvaniseringsfabriken i Lyckeby, Gjuteri- och pumpfabriken i Landskrona, Uppsala armatur, Krylbo kassaskåpsfabrik. I Eskilstuna hade de lokala arbetsgivarna krävt lönesänkningar på Klas Törnbloms, Erikssons metallfabrik och August Stenmans. På Söderbäcks efterträdare hade fem arbetare skickats hem eftersom de inte hade ”godkänt väsentliga sänkningar av gällande ackordspris”.

Från Färe armatur i Sibbhult kom nödropet att förbundet skulle sätta företaget i blockad eftersom de befarade att Metalls medlemmar skulle avskedas ”och billigare arbetskraft anställas”.

Men det var knappast läge för strid. Den explosionsartade ökningen av arbetslösheten hade tömt förbundets a-kassa. När inget annat återstod löpte pengar direkt från förbundskassan till de arbetslösa. Konfliktfonden var obefintlig.

Detta var Metallindustriarbetareförbundets svåraste stund. Svårare än början av seklet då förbundet gick i bräschen för ett riksomfattande kollektivavtal.

Till på köpet hade arbetsgivarna i den sargade stålindustrin sagt upp avtalet och krävt förlängd arbetstid, 56 timmar i veckan, mera lördagsarbete, kortare stillestånd på söndagar, indragna barnbidrag – och sänkta löner.

Johan-Olov Johansson hade all anledning att brottas med nattsömnen på tåget tillbaka till Stockholm.

Först ville han klara av konflikten med stålindustrins arbetsgivare i Järnbruksförbundet. Han kände dem väl, han var uppväxt i skuggan av järnbruket i Horndal i södra Dalarna där han med tiden blev valsmästare.  Först skulle han ta sig an Järnbruksförbundet, sedan Verkstadsföreningen. Men oron inom verkstadsindustrin störde upplägget.
Han befarade att en enda lokal strejk skulle få arbetsgivarna att lockouta, stänga ute arbetarna i hela verkstadsindustrin och därigenom knäcka Metall.

Därför hade Johan-Olov Johansson manat Trollhättearbetarna att vänta.
När han återvänt till Stockholm rapporterade han om besöket i Trollhättan till resten av den lilla förbundsledningen. Han beskrev stämningen som ”ytterst upphetsad”. Att Metalls ledning beskylldes för såväl förräderi som att vara ”mutade av bolaget”.
Johansson ansåg att hans besök i Trollhättan varit misslyckat. Han kunde berätta om arbetarnas egen sångkör och musikkår som mött honom. Han kunde berätta om smeden som häcklat honom. Om en Daniel Pettersson som väckt bifall med sina ord: ”Det vore bäst för Sveriges arbetarklass om Trollhättans arbetare kunde kämpa sig till ett fördelaktigt avtal.”

Det var omöjligt, sa Johansson till sin förbundsledning, att ”med dessa kollegor föra ett förnuftigt resonemang”.

De andra i förbundsstyrelsen var bekymrade. Oscar Westerlund, kommunisten från Domnarvet, var upprörd och sa att om Nyd-qvist & Holm gick ut i strejk så var det ”bättre att Trollhätteavdelningen gick sönder än att förbundet gjorde det”.
Förbundet klarade inte att slåss på två fronter, mot stålindustrins och verkstadsindustrins arbetsgivare. En fiende i taget var fullt tillräckligt.
Arbetarna på Nydqvist & Holm i Trollhättan trotsade förbundsledningen och gick ut i strejk. Arbetsgivarna i Verkstadsföreningen vilade på hanen.

Till slut fick verkstadsindustrin i slutet av året ett avtal där lönesänkningar omöjliggjordes. I alla fall om man inte gick med på det frivilligt. Lönen kunde inte ”utan frivillig överenskommelse under avtalsperioden ändras”. Arbetarna kunde, med det nya avtalet, heller inte strejka sig till högre löner under avtalsperioden.

Avtalet gick ut på omröstning bland medlemmarna. Nio av tio sa ja.

Johan-Olov Johansson hade i början av året stigit på ett nattåg från Trollhättan som en förlorare. En plågad förbundsordförande. När allt var över stod han trots allt som något av en vinnare.


hg@da.se

Läs mer på samma tema:

Därför är det farligt när priserna sjunker

DA reder utDet låter behagligt men ställer till problem – för din lön, ditt jobb och hela samhället.

Historisk ränta ska få fart på hjulen

Surahammars brukNär priser faller försvinner jobben. "Så här illa har det aldrig varit", säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Löneökningen borde ligga över inflationen

Calmfors:Löneökningen borde ligga över inflationen

Arbetsgivarna: Vi måste utgå från noll-inflationen

Arbetsgivarna:Vi måste utgå från noll-inflationen

Facket: För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Facket:För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Läs mer från Dagens Arbete:

Lönerna på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

Bästa Papperslönerna på Mönsterås

Löneläget 2015Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

"Vi är fortfarande bäst på det vi gör"

Löneläget 2015Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken. – Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Så ligger du i lönelistan

Löneläget 2014Kolla hur du ligger till i lönestatistiken för 2014 som Dagens Arbete tagit fram.

Jan Lindgren, maskinoperatör, sörjer tiden då han gick sexskift och fick 2 500 mer i plånboken.

Säffle blickar framåt

Löneläget 2014Nordic Paper Säffle är ett typisk mittenbruk i lönestatistiken. – Lönerna är lite för dåliga. Vi jobbar ändå kvällar, helger och nätter, säger maskinoperatören Jan Lindgren.

Siffrorna för alla bruken

Löneläget 2014Siffrorna för alla bruken

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

Striden om tiden

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Tio hot mot din löneökning

Kris i Europa, sifferlösa avtal här hemma – kan man verkligen vara säker på att få mer i plånboken? DA listar tio hot mot din löneökning, på kort och lång sikt.

1

Lönesänkning på Nibe

Magnus Håkansson, Jan-Åke isaksson, Johnny Landén, Johnny Johansson, Nibe.

5 000 i sänkt lön med nytt ackord

Värmepumpstillverkaren Nibe investerade sig till högre effektivitet. Men de anställda på två avdelningar i Markaryd fick betala med uppemot 5000 lägre lön i månaden när ackordet ändrades.

5
Leif Dahl, klubbordförande, Monica Hulander, löner och Annika Lund personalansvarig arbetar på Svedbergs som tillverkar badrumsskåp, handfat och allt som hör badrummet till. Nu ser de fram emot ett lokalt lönesystem på företaget. Foto: Lars Andersson

Vägen till rättvisa löner

LönVem ska bestämma din lön? Lösningen kanske heter Lönesystem. Men räkna med att det kan ta tid.

2

Det ökande lönegapet

Anders Nyrén och Anders Ullberg.

"Man måste kunna stå för sin lön"

LönegapetGapet mellan näringslivets toppar och arbetarna växer. I början av åttiotalet gick det 9 arbetarlöner på en vd-lön – i dag är siffran 49.

12

Det får vi(ssa av oss) på jobbet

förmåner på jobbet

Vad har du för förmåner?

IF MetallFritidshus, tjänstebil eller flexibel arbetstid? Lyx för vissa, vardag för andra. DA har ställt samman en unik lista över alla förmåner på storföretagen.

Bonusen som kan stoppa din a-kassa

Koll påDin arbetsplats ska lägga ner och ni får bonus för att stanna till slutet. Då riskerar du att bli utan a-kassa.

1

Astra-anställd får halv miljon för sparsam idé

Stephen Reid vann efter lång kamp mot Astra Zeneca för sin metod att minska medicinspillet vid tillverkningen.

Strejk

Arbetarna som vägrade vänta

Strejken 1975I dagarna är det 40 år sedan skogsarbetarna strejkade för att få fast lön.

Foto: TT NYHETSBYRÅN

Strid i AD om bonus test för avtalet

BonusArbetsdomstolens prövning av om de inhyrda Randstadsarbetarna på Scania har rätt till bonus blir ett viktigt test av avtalet.

1

Bonus kan ge extra månadslön inom Södra

SödraPappers medlemmar kan tjäna en extra månadslön på Södras nya rörliga ersättning, som kräver både lönsamhet och förbättrad arbetsmiljö.

Guldregn över Scania-anställda

BonusNytt bonussystem kan ge upp till 54000 kronor på ett år.

Så höjer du din lön

Proffsen tipsarTvå fackliga rävar ger sina hemliga tips.

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

Ja till flexibla arbetstider

Volvoanställda i Skövde och Köping säger ja till flexibla arbetstider. Två tidsbanker skapas så att anställda kan skickas hem med lön när produktionen går ner.

Ett tyskt vedträ i den svenska avtalsbrasan

AnalysNoll – eller 5,5 procent. Två vedträn som slängs in i den avtalsbrasa som ännu inte riktigt tänts.

Inhyrning i industrin

Inhyrd? Kolla att du har rätt lön

Inhyrd?Kolla att du har rätt lön!

Hämta mer