"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"Krönika, Malena Ernman.

"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

Strejkerna i Kina

Foto: Lou Linwei
Zhu Xinhua, längst till höger, firar tillsammans med andra strejkledare och arbetaraktivister. De har vunnit strejken. Foto: Lou Linwei
Efter de långa arbetspassen går Zhu Xinhua tillbaka till sovsalen där han har en säng och en kokplatta. Foto: Lou Linwei

”Jag känner mig som en maskin”

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Han jobbar jämt och träffar sina barn en gång om året. Men när arbetsgivaren sedan 15 år försökte blåsa Zhu Xinhua, 33 år, på intjänad pension fick han nog. Det är strejkens år i Kina och kampen pågår för riktiga fack i Mittens rike.

ALLT FLER STREJKER

Få industriarbetare har sett sina löner öka lika snabbt som de kinesiska under senare år. Den genomsnittliga minimilönen har mer än tredubblats sedan 2005 till 1 300 yuan (motsvarande 1 700 kronor) år 2014, enligt banken UBS. Men arbetarna klagar att lönerna knappt har hållit jämna steg med stigande priser och levnadsomkostnader.

Ungdomar i dag är inte längre lika villiga att underkasta sig de närmast slavliknande arbetsvillkor som varit vanliga i industrin. Vissa bolag flyttar därför produktion till fattigare länder och inåt landet på jakt efter billigare personal.

Under 2014 tappade Kinas ekonomi märkbart fart och många fabriker försökte göra sig av med personal med många års arbetserfarenhet för att slippa stå för obetalda socialförsäkringar och förmåner. Det har bidragit till att antalet strejker ökat kraftigt.

Myndigheterna har också stärkt arbetarnas rättsliga skydd, arbetarna har fått rätt till arbetskontrakt och avgångsvederlag. Under 2014 kom regler som begränsar bruket av tillfällig- och bemanningspersonal.

Foshan Skål! De sju kinesiska strejkledarna och arbetaraktivisterna vid det runda bordet sträcker fram sina ölglas. De möts klingande över en snurrbar glasskiva där det kinesiska festbordet står uppdukat: nio rätter; hel ångkokt fisk, fläsk i chili, långkokt kött och andra läckerheter.

Strejkledaren Zhu Xinhua, 33 år, har bjudit in Dagens Arbete att fira på en liten restaurang i industristaden Foshan i södra Kina. De har vunnit strejken. En två månader lång och bitter aktion tvingade arbetsgivaren, smyckestillverkaren Tongxin Jewellery, att möta dem i kollektiva förhandlingar och betala åratal av obetalda sociala avgifter till ett värde av motsvarande flera miljoner kronor.

I dag ska de rösta om att kalla till stormöte för att ta över fackklubben på fabriken. I fortsättningen ska den ledas av arbetarnas demokratiskt valda representanter. Liknande försök har skett på flera kinesiska företag. Deras ledare Zhu Xinhua är en man med svart stubbhår som pratar med irriterande hög röst, så hög som rösten blir när man arbetat vid en slamrande metallpress i 15 år utan hörselskydd. Men i många år var Zhu Xinhua, som han själv säger, ”tyst och lydig”.

– Kollektiva förhandlingar har gett oss styrka. Innan var chefen högt däruppe och vi var evigt svaga, säger Zhu Xinhua och låter händerna cirkla om varandra för att visa hur saker byter plats.

Både 2014 och 2015 ser ut att bli strejkens år i Kina. Fram till november 2014 noterade arbetarorganisationen China Labour Bulletin rekordmånga, 1 206 strejker och arbetarprotester omnämnda i kinesisk media. Det är mer än en fördubbling jämfört med 2013. Storyn om Zhu Xinhuas liv visar varför det sker nu.

”Ställer man tillbaka stolen fel efter passet blir det böter.”

Zhu var 18 år när han 1999 flyttade till staden Foshan i Guangdongprovinsen. Liksom 269 miljoner kinesiska migrantarbetare lämnade han sin hemort i en fattig provins i inlandet och åkte till industri-klustren på östkusten. Sedan dess har han jobbat på Tongxins guldfabrik.

Arbetstiderna är svåra att föreställa sig. Han börjar åtta på morgonen och arbetar till fem på eftermiddagen, med 1,5 timmes lunchpaus. Klockan 18:30 går han tillbaka till jobbet för den obligatoriska övertiden. Den pågår som regel fram till klockan 22 men kan sträcka sig till ett på natten. Arbetstiden bryter mot kinesiska arbetslagar men fabrikerna gör som de flesta fabriker gör och struntar i den lagen. Cheferna håller uppe disciplinen genom att straffa arbetarna med böter för minsta fel.

– Ställer man tillbaka stolen fel efter passet blir det böter. Är man fem minuter sen blir det böter. Fast vi är bättre än Foxconn (bolaget som tillverkar Apples produkter). Där slår de arbetarna, säger Zhu.

På natten efter sista övertidspasset återvänder han till sovsalen, ett logement i rå betong. Han tvättar ansiktet och lägger sig på våningssängen av metall som bara har en tunn bambumatta över britsen. Bredvid sängen står en elektrisk platta och ett glas med tandborste och tandkräm. De stora brundammiga fönstren mot fabriksgården är trasiga sedan tio år tillbaka. Genom stora hål i glasrutorna svärmar myggor in. På vintern kan det bli ruggigt kallt och på somrarna är provinsen som en tropisk bastu. Men efter så långa arbetsdagar somnar man ändå. Klockan kvart i åtta går han upp, tvättar ansiktet och återvänder till fabriken, ofta utan att orka borsta tänder eller äta frukost. Så har dagarna och åren gått, varje dag i veckan.
Det var först år 2012 de fick lediga söndagar.

Hur är det att arbeta så mycket?

– Man känner sig som en maskin. Det enda jag gör är att jobba. Vad är egentligen skillnaden på mig och en maskin?

”Vi arbetare är inte som folk med pengar. Vi har inte tid med romantik”

Han träffade sin fru när hon också arbetade på fabriken.

– Vi hade bägge nått giftasålder och jag tyckte vi passade ihop. Hon blev gravid och då var vi tvingade att gifta oss, säger han.

Han bara skrattar när jag frågar om det var kärlek.

– Vi arbetare är inte som folk med pengar. Vi har inte tid med romantik. Hon jobbar i dag på en annan anläggning och vi träffas bara på helgerna.

Arbetstiderna ger dem inte heller tid att träffa sina barn. Döttrarna Tingting, tio år, och Jinjin, tre år, bor hos farföräldrarna hemma i Jiangxiprovinsen. Migrantarbetarna är diskriminerade från städernas skolor och välfärd och har som regel inga möjligheter att leva med sina barn. Zhu träffar barnen bara tio dagar om året, vid kinesiskt nyår då han åker hem.

– Jag tänker ofta att det är en stor förlust att inte kunna vara med barnen när de växer upp. Det går inte bra i skolan för den äldsta flickan. Det känns som om vi inte tar vårt ansvar som föräldrar. Men som Kina funkar nu har vi inget val.

Samtidigt har lönerna gått upp med tvåsiffriga tal. Andelen av befolkningen i arbetsför ålder krymper nämligen vilket lett till arbetsbrist. År 2013 var Zhu uppe i 5 000 yuan i månaden, vilket är ungefär lika mycket i kronor. Det är tio gånger mer än vad han hade i ingångslön 1999.

Arbetarna har också blivit alltmer medvetna om sina rättigheter.

Men Zhu Xinhua klagade inte. År efter år betalade han in avgiften till fackklubben, utan att arbetsgivaren gav dem deras lagliga rättigheter.

Hans uppvaknande kom först för två år sedan när fingret fastnade i pressen. Det var en mindre skada, toppen på vänster långfinger kneps åt. På sjukhuset träffade han en annan skadad arbetare som berättade om hjälporganisationer som stöttar utsatta arbetare. Det var så han kom i kontakt med Chen Huihai vid juristfirman Guangdong Laowei Law firm som utbildar arbetare i att ta till vara sina rättigheter.
Den internationella finanskrisen har fått många fabriker att skära ner och försöka göra sig av med äldre och ”bråkig” personal.

I juli 2013 startade Tongxin Jewellery en ny fabrik utanför stan. Alla ”gamla” arbetare som hade hög lön och mycket obetalda krav på sociala förmåner fick vara kvar på den gamla fabriken. Sedan började ledningen försöka pressa dem att säga upp sig. De drog ner Zhus lön till 1 310 yuan i månaden.
Alternativet var att gå till den nya fabriken och få nya kontrakt som gör att de mister sina intjänade kompensationer och förmåner. Hela syftet med flytten var att chefen skulle kunna smita från sitt arbetsgivaransvar.

– Fabrikschefen sa till oss att ”tiderna är dåliga och nu måste vi lida tillsammans”. Men chefen kör Mercedes, vi har ingenting!

Arbetarna gick till Chen Huihai på juristfirman. Han sa till dem:

– Ni kan lyckas, men bara om ni håller ihop. Om ni inte samarbetar så kommer ni garanterat att förlora, säger Zhu Xinhua.

Chen inledde arbetet med att coacha arbetarna i konflikten som skulle komma.
Arbetarna gick till chefen och krävde att få tillbaka full lön och överläggningar. Chefen vägrade. Då var ännu inte Zhu en ledare, men vid ett möte pekade chefen ut honom och anklagade Zhu för att vara en uppviglare.

– Då hade jag inget annat val än att kliva fram, säger Zhu. Det blev en fråga om heder.

Arbetarna valde representanter, med Zhu som ledare. De samlade pengar i en strejkkassa och började uppvakta myndigheterna. Sommaren 2014 inledde de en strejk. De gjorde maskningsaktioner. Strejker och demonstrationer har inget lagligt skydd i Kina.

En gång vågade de ändå sig ut på gatan utanför fabriksporten med skyltar och slagord. Då greps de av polisen, men släpptes efter några timmar.

När de ställt till med tillräckligt med problem började tjänstemännen och det statliga facket att lyssna.

Kina är fortfarande en diktatur under kommunistpartiet. Där är bara ett fack tillåtet, det statliga facket ACFTU. Det statliga facket står som regel på arbetsgivarnas sida. Men deras främsta uppgift är att hålla nere missnöje.

 ”Jag är fortfarande rädd och fruktar framtiden. Men jag har vuxit som människa.”

De tvingade företagsledningen att möta Zhu Xinhua och de andra arbetardelegaterna i kollektiva förhandlingar. Även representanter från myndigheterna och facket deltog.

Strejken slutade 27 augusti med att arbetsgivaren gick med på att betala obetalda socialförsäkringar, bostadsbidrag och kompensation för arbete på helgdagar – sistnämnda innebar minst 30 000 yuan till varje arbetare. Men de vill fortfarande inte diskutera företagsflytten och den skamliga behandlingen av de gamla arbetarna, säger Zhu.

Lunchen är klar och det är dags för oss att gå. Zhu stänger dörren om det privata rummet på restaurangen. Sedan håller de en omröstning: Alla röstar ja till att utlysa ett stormöte för arbetarna på fabriken två dagar senare.

På dagordningen står misstroendeomröstning mot fackklubbens gamla ordförande och välja en ny ledning som är utsedd av arbetarna själva. Den nuvarande fackklubbens ordförande är utsedd av företagsledningen. Facklig organisering är farligt och svårt i Kina.

– Jag är fortfarande rädd och fruktar framtiden. Men jag har vuxit som människa. Vi vill inte bli förtryckta längre. Vi har förenat oss, säger Zhu Xinhua.

Två dagar efter intervjun fick Zhu Xinhua och två andra delegater sparken med hänvisning till att de ”brutit mot arbetskontraktet”. De blev utslängda från fabriken och sina hem i sovsalarna. Fabriksledningen placerade ut vakter vid ingången. Zhu säger att han är övertygad om att det är ett straff för deras aktiviteter men att de tänker fortsätta ändå. Nu ska de stämma företaget. Den svåra kampen för friare fack fortsätter i Kina.

Fabrikschefen Zhang Yonggang säger på telefon att han inte vill ställa upp på intervju. Även det statliga fackets avdelning i Foshan avböjer att kommentera.

 

Ola Wong

Diskutera artikeln här.

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

De betalar mobilens pris

2011 besökte Harald Gatu Kina. Läs hans reportage från Foxconn, fabriken som blev känd för sina nät under fönstren, som skulle hindra att arbetarna begick självmord.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

En folklig teaterapa

Han har varit tjuvjägare, pistvakt och hushållsmixer. Gett röst åt Pettson och Mulle Meck men också spelat i Romeo och Julia. Lennart Jähkel har rötter i skogsindustrin, han skulle skulle bli ingenjör som brorsorna men blev istället en folkkär skådis.

På randen till inbördeskrig

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

1

5 verk att rädda ur bokhyllan

SparasVad gör du med alla böcker som tillhört dina nära och kära? Böcker du kanske läst, men inte har hjärta att säga farväl till? DA:s Pontus Ohlin räddar fem verk ur sin mammas bokhylla, innan resten skickas vidare till Röda Korset.

Följa John – mitt i naturen

SKOGSTURMan behöver inte åka till Abisko, Fårö eller Ramsvikslandet för att uppleva naturen. I Sverige finns den ju överallt. DA hänger med John Holm, pappers­arbetaren som sadlat om till vildmarksguide.

Striden om tiden

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Fackligt arbete i Indien

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

INDIENSex dagar i veckan, året runt, tampas indiska kvinnor med vildhundar, giftiga sopor och vedervärdig stank på sin arbetsplats. Men de trivs. För de har organiserat sig och tagit makten över sina liv. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

1

13 Tv-serier i väntan på våren

DA TIPSARÄn är det ett tag till vår – gott om tid att stanna inne och mysa med en tv-serie. Här är redaktionens favoriter, vilka är dina?

Lyssna på DA

Nu kan du få några av våra bästa reportage rakt in i öronen. Lyssna direkt på vår sajt eller via en gratisapp för din mobil.

Agnes - den japanska skånskan

UPPKLÄDDAgnes Lindqvist jobbar med hydraulik under dagarna, men på fritiden gäller cosplay, där man klär ut sig till figurer kopplade till japansk populärkultur, typ mangaserier.

Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Lyssna på DA

Nu finns flera av DA:s bästa reportage inlästa av våra medarbetare – och vi fyller hela tiden på med nya. Inläsningarna finns i faktarutan till varje artikel nedan, du kan höra direkt eller ladda ner filen och lyssna när det passar dig. Du hittar du oss också på soundcloud och Itunes.

Han filmar med humor och ilska

Vid 80 års ålder gör den världsberömde filmregissören sin kanske argaste film – fast med värme och humor. Läs eller lyssna på reportaget om Ken Loach inför premiären i morgon.

1

"Jag är bombsäker på vilka tjuvarna är"

VIETASKUPPENDen fräcka kassaskåpskuppen i norrbottniska Vietas 1971 klarades aldrig upp. DA har träffat nu 90-årige Thure Emot som utredde brottet. Läs eller lyssna på hans berättelse.

En annorlunda pappersarbetare

KnivskarpHennes verktyg är bland annat skalpell, tång och limpistol. I papper viker hon till elefanter, krukväxter - och till med sig själv. Möt konstnären Fideli Sundqvist, och se DA:s film där hon visar hur du själv kan skapa ett löv.

Framtidslandet

Uppdrag: Rädda bygden!

ReportageAck Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

6

Uppåt av att åka nerför

Att cykla utför är Jonna Carlssons passion. Inte ens en sprucken njure kan ändra på det. Läs eller lyssna på artikeln om Jonna, kolla in filmen tagen under ett av hennes träningsåk - om du vågar.

”Drömmen är ett eget plan”

Fastspänd i en leksak av plast en halv kilometer upp i luften med en surrande propeller framför ansiktet. Exakt där finner pappersarbetaren Rejhan Fejzovic lugnet och njutningen.

Den nya skogsindustrin

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1

Industrin och integrationen

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

Industrigymnasiet

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

Skadad på Azko Nobel

Skadad för livet – då sparkades han ut

Claes Grimberg kommer alltid att halta, han föll på jobbet och krossade knät och skallbenet. Akzo Nobel svarade med att sparka ut honom. Trots att det var kemijättens egna säkerhetsbrister som orsakade olyckan.

5

"Det handlar om att överlista fisken"

PROFILEN Patrik Forslund lägger mycket tid och en hel del pengar på sin hobby. Men så är han också med i svenska landslaget i flugfiske och ska tävla i VM i USA.

”Jag kommer aldrig att släppa pennan”

Du ser hans bilder i varje nummer av DA, själv har han förblivit en av landets mest anonyma humorister. Möt tecknaren Robert Nyberg.

DA granskar Afa Försäkring

Arbetssjuka lämnas utan skydd

Facket och arbetsgivarna startade försäkringsbolag för att anställda som skadats på jobbet snabbt och enkelt skulle få ersättning. I dag har bolaget blivit en jätte som betalar tillbaka miljarder till arbetsgivarna samtidigt som färre utslitna får del av pengarna. Dagens Arbete och Kommunalarbetaren har granskat sveket mot de arbetssjuka.

8

Kampen för att få hjälp

Fast i byråkratinAfa har blivit del av ett system där skadade mals ner av tröga processer. Dagens Arbete har granskat ditt skyddsnät och hittat en alternativ värld där företag och konsulter tar betalt för att göra fackets jobb.

5

Hårt stål mot Kinas prisdumpning

På Industri Alls Europamöte i Madrid är tongångarna hårda mot det som kallas Kinas dumpning av stålpriserna. En av talarna var Bjarne Rasmussen Degerfors järnverk. "Hela vår industri slås sönder medan den kinesiska staten skiter i miljön", säger han.

1

Välkommen till DA:s "studio"

Bakom kulisserna Våra inlästa reportage har blivit ett omtalat och uppskattat inslag på webben. I vår studio (som också fungerar som överfullt förråd) läser reporterns Erik Ignerus in reportaget om industriskolornas kris – och om de som lyckats locka elever och utbilda till jobb.

Svingar klot efter jobbet

När barnen bodde hemma fanns varken tid eller pengar. Men så fick Elisabeth Ringqvist jobb inom industrin, barnen flyttade ut och hon köpte klot och skor igen. Nu spelar hon i klubb och den 21 maj är det hennes tur i bowling-SM för metallare.

Gäddfiske och pissväder

FiskeMontören Conny Lekmyr älskar att fiska, men avskyr fisk. DA följde honom på jakt efter gäddan, den "svenska sötvattenskrokodilen". Det är lugnt och varmt - "svenneväder", fnyser Conny.

Att vara ung på jobbet

Reportage"När det snackas politik på rasterna, märks det helt klart att man är yngst", säger 25-årige Pierre Kronberg på Holmen Hallstavik.

Hämta mer