"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Lönen, krisen och deflationen

Foto: HARALD GATU

Historisk ränta ska få fart på hjulen

När priser faller försvinner jobben. ”Så här illa har det aldrig varit”, säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Sonny Bergfeldt är järnbruksklubbens ordförande på Surahammars bruk och en av veteranerna bland de 78 arbetarna som är kvar. När han anställdes på bruket i början av 1970-talet var de över 1 500 metallare.

Nu vill företaget halvera personalstyrkan. Per Zettergren är vd:

– Prispressen är enorm just nu. Vårt råmaterial är lika dyrt att köpa in som våra konkurrenter säljer färdiga produkter för. Det är helt enkelt en orimlig situation.

Företaget tillverkar elektroplåt som används bland annat i elmotorer och generatorer.

– Vi har en bemanning för en årsproduktion för 80 000 ton. Just nu tillverkar vi i en takt på 30 000–35 000 årston.

För Surahammars bruk, liksom för många andra industriföretag, finns det ett före och ett efter finanskrisen.

Året innan finanskrisen låg produktionen på 100 000 ton. Det var goda tider och det gick att ta betalt.

Sedan gick proppen ur och det är som om krisen aldrig riktigt ville släppa.

– Vi har en stor ägare som kan stål och det är en fördel i det här läget, säger Per Zettergren.

Surahammars bruk ägs sedan några år av den indiska ståljätten Tata Steel. Men även Tata Steel har haft problem. I synnerhet Europadelen som har gått med miljardförluster under senare år.

Europa är fortfarande lamslaget efter finanskrisen som blev till en skuldkris för staterna. Kinas ekonomi, som tidigare drog världsekonomin och fick svenska bruksorter och gruvor stt blomstra, ökar inte lika snabbt som tidigare.

2000-talets första sju år såg en enorm ekonomisk utveckling. I synnerhet stålindustrins kapacitet byggdes ut. Nu står man där med alltför många stålverk i förhållande till efterfrågan.

Antingen blir det en stålslakt där vart femte stålverk i världen försvinner. Då är kapaciteten i nivå med efterfrågan.

Eller också ökar efterfrågan igen.

Men hur ska efterfrågan öka i en omvärld som plågas av stora skulder? Vem ska sätta fart på ekonomin? Och hur blir det med löneökningarna när inte priserna ökar?

Europeiska centralbanken ECB försöker nu trycka gasen i botten. Om motorn svarar är ovisst, men så här är det tänkt:

ECB trycker upp nya (eklektroniska) pengar som används för att köpa statsobligationer från medlemsstaterna. En statsobligation är en sorts skuldebrev som medlemsstaterna ger ut för att finansiera hål i statskassan.

Genom köpen av statsobligationer tillförs medlemsstaterna nya pengar som gör det möjligt för bankerna att sänka sina utlåningsräntor. På så vis blir det billigare för företag att låna till investeringar.

Med köpen av statsobligationer tillförs penningssystemet nya pengar. När utbudet av pengar ökar då minskar samtidigt priset på pengar. Priset på pengar är detsamma som räntan. När räntan faller stimuleras ekonomin enligt läroboken.

Den svenska ekonomin är visserligen i bättre skick än det europeiska. Här tuffar tillväxten på, sysselsättningen ökar och statens finanser är i balans.

Men det finns ett spöke som ogärna släpps in. Samma spöke som i Europa och andra delar av världen. En extremt låg inflation som gör att vi balanser farligt nära deflation – alltså prisfall som i värsta fall riskerar att lamslå ekonomin.

Vissa anser att risken för deflation är överdriven. Att prisfallet till stor del beror på den tekniska utvecklingen. Digitaliseringen har gjort mängder av varor och tjänster billigare. En del av prisfallet kan också förklaras med den allt billigare oljan.

Andra varnar för att det kan bli svårt att ta sig ur ett tillstånd där priser faller. Varför investera eller konsumera idag om det blir billigare i morgon?

Det tillståndet har Japan plågats av i tjugo år nu. Inga stimulansåtgärder har fungerat för att kickstarta igång den japanska ekonomin.Centralbankerna letar efter nya tändare.

Strax före jul införde Schweiz negativ ränta för att få fart på ekonomin. Även andra länder har gått på samma väg.

En negativ ränta innebär att räntan är lägre än inflationen. Det blir ännu sämre än i dag att ha pengar på banken.

Syftet är att stimulera ekonomin, att trycka på gaspedalen.

En negativ ränta i Sverige innebär att det blir ofördelaktigt för valutahandlarna att köpa svenska kronor. När efterfrågan på svenska kronor sjunker så sjunker också priset på kronan. Kronan blir värd mindre när valutahandlare överger den.

När kronan minskar i värde blir svenska exportvaror billigare att sälja och importen blir dyrare. Exporten ökar och vi importerar samtidigt prisökningar. I alla fall enligt läroboken.

I dag försöker centralbanker världen över att blåsa liv i sina länders ekonomier. Det gäller att inte hamna i det deflationsträsk som är så svårt att ta sig upp ifrån.

I Surahammar hoppas man på att det blir fart på efterfrågan igen. Att de åter kan börja ta betalt för sin elektroplåt så pass att man kan investera och betala ut löner till fler än idag.

Resan dit tycks knagglig. Färden bestäms till stor del av faktorer som ligger långt från Surahammar. Det är inte bara centralbanker som avgör förutsättningarna.

Största kunden råkade finnas i Ukraina, bara några mil från ryska gränsen. Och som om inte det var nog så införde USA 126-procentiga tullar för just den grövre elektroplåt som Surahammar producerar. Där fanns den näst största kunden.

Tiotusentals ton försvann från orderböckerna.

Och råmaterialet som ska in i glödningssträckorna och i kallvalsverket är som sagt dyrare för Surahammars bruk än vad konkurrenterna säljer sin färdiga elektroplåt för.

– Det är värsta sitsen någonsin under alla mina 43 år på bruket, säger Sonny Bergfeldt.

– Det kan knappast bli värre.


hg@da.se

Läs mer på samma tema:

Därför är det farligt när priserna sjunker

DA reder utDet låter behagligt men ställer till problem – för din lön, ditt jobb och hela samhället.

Löneökningen borde ligga över inflationen

Calmfors:Löneökningen borde ligga över inflationen

Arbetsgivarna: Vi måste utgå från noll-inflationen

Arbetsgivarna:Vi måste utgå från noll-inflationen

Facket: För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Facket:För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Här skyddades du från sänkt lön

Slaget om lönenFör nittio år sedan strejkade arbetarna till sig ett löneskydd i avtalet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

Därför fälldes Nordkalk

ANALYSLuleå tingsrätt har i den fällande domen mot Nordkalk pedagogisk rett ut fallets centrala frågor. DA har granskat tre av dem och försökt dra lärdomar av svaren.

"Inte ens smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.

3

Nordkalks böter: 4 promille av omsättningen

Gårdagens dom gav Nordkalk en företagsbot på 3 miljoner kronor. Det motsvarar fyra tusendelar av företagets omsättning, eller 1,5 dags försäljning. Kritikerna pekar på Norge där det inte finns något tak för bötesbeloppen.

Nordkalk fälls i Gustaf-fallet

Nordkalk fälls för olyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Den dåvarande platschefen på anläggningen i Luleå fälls också för grovt arbetsmiljöbrott.

Engagemanget börjar i det lilla

KRÖNIKAOrättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Löneläget på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

Avtal 2017

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

De vill ha extra för kompetenslyft

De centrala avtalen måste bli tydligare. Lönepotten ska inte bekosta kompetensutvecklingen som gör företagen effektivare, tycker IF Metallklubben på Nordifa i Halmstad.

1

"Vi betalar alltid vår löneutveckling"

IF Metalls grundinställning är att potten ska höja den genomsnittliga lönenivån på företaget, inte användas till lönehöjning för den som utvecklats i jobbet. Men frågan är komplicerad, enligt Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare.

"Inget nytt i deras bud"

Avtal 2017Dagens bud på 1,5 procent från arbetsgivarna till facken inom industrin avvisades direkt. – Den siffran hörde vi redan i julas. Ingenting har förändrats i deras bud, säger Anders Ferbe på IF Metall.

Avtal klart för lärlingar

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat avtal om lärlingsutbildning för gymnaiseutbildning. Avtalet har dröjt för att parterna varit oense om ersättningen

10.25, Docksta skor

ÖgonblicketKlockan är 10.25 på Docksta skor.

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Industrins heta stridsfrågor

Avtal 2017Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

4

Fackligt arbete i Indien

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

INDIENSex dagar i veckan, året runt, tampas indiska kvinnor med vildhundar, giftiga sopor och vedervärdig stank på sin arbetsplats. Men de trivs. För de har organiserat sig och tagit makten över sina liv. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

1

"Arbetarklassen får aldrig vara spännande"

I dag delas årets Ivar Lo-pris ut till författaren Anneli Jordahl – som samtidigt debuterar som krönikör i DA. Hennes återkommande tema är klasskillnader: "Det finns många som tycker att detta samhället är inte för mig".

Vi har avtal som ger unik styrka

KRÖNIKATack vare kollektivavtalen har Sverige under många år utvecklat unik styrka inom både arbetsliv och industri. Det ska vi fortsätta med.

Tvålar till sina konkurrenter

DA testarEn tvål tar bort skiten bättre än de andra. Dessutom är den skonsam. Men om lukten råder det delade meningar, visar DA:s test.

Arbetsförmedlingens kontroller

Fusk kan bli brottsligt även för företag

BidragsbrottUnder gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade upp för att se över bidragsbrottslagen så att den även gäller företag.

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Lyssna på DA

Nu kan du få några av våra bästa reportage rakt in i öronen. Lyssna direkt på vår sajt eller via en gratisapp för din mobil.

Hämta mer
Close