”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Lönen, krisen och deflationen

Foto: HARALD GATU

Historisk ränta ska få fart på hjulen

När priser faller försvinner jobben. ”Så här illa har det aldrig varit”, säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Sonny Bergfeldt är järnbruksklubbens ordförande på Surahammars bruk och en av veteranerna bland de 78 arbetarna som är kvar. När han anställdes på bruket i början av 1970-talet var de över 1 500 metallare.

Nu vill företaget halvera personalstyrkan. Per Zettergren är vd:

– Prispressen är enorm just nu. Vårt råmaterial är lika dyrt att köpa in som våra konkurrenter säljer färdiga produkter för. Det är helt enkelt en orimlig situation.

Företaget tillverkar elektroplåt som används bland annat i elmotorer och generatorer.

– Vi har en bemanning för en årsproduktion för 80 000 ton. Just nu tillverkar vi i en takt på 30 000–35 000 årston.

För Surahammars bruk, liksom för många andra industriföretag, finns det ett före och ett efter finanskrisen.

Året innan finanskrisen låg produktionen på 100 000 ton. Det var goda tider och det gick att ta betalt.

Sedan gick proppen ur och det är som om krisen aldrig riktigt ville släppa.

– Vi har en stor ägare som kan stål och det är en fördel i det här läget, säger Per Zettergren.

Surahammars bruk ägs sedan några år av den indiska ståljätten Tata Steel. Men även Tata Steel har haft problem. I synnerhet Europadelen som har gått med miljardförluster under senare år.

Europa är fortfarande lamslaget efter finanskrisen som blev till en skuldkris för staterna. Kinas ekonomi, som tidigare drog världsekonomin och fick svenska bruksorter och gruvor stt blomstra, ökar inte lika snabbt som tidigare.

2000-talets första sju år såg en enorm ekonomisk utveckling. I synnerhet stålindustrins kapacitet byggdes ut. Nu står man där med alltför många stålverk i förhållande till efterfrågan.

Antingen blir det en stålslakt där vart femte stålverk i världen försvinner. Då är kapaciteten i nivå med efterfrågan.

Eller också ökar efterfrågan igen.

Men hur ska efterfrågan öka i en omvärld som plågas av stora skulder? Vem ska sätta fart på ekonomin? Och hur blir det med löneökningarna när inte priserna ökar?

Europeiska centralbanken ECB försöker nu trycka gasen i botten. Om motorn svarar är ovisst, men så här är det tänkt:

ECB trycker upp nya (eklektroniska) pengar som används för att köpa statsobligationer från medlemsstaterna. En statsobligation är en sorts skuldebrev som medlemsstaterna ger ut för att finansiera hål i statskassan.

Genom köpen av statsobligationer tillförs medlemsstaterna nya pengar som gör det möjligt för bankerna att sänka sina utlåningsräntor. På så vis blir det billigare för företag att låna till investeringar.

Med köpen av statsobligationer tillförs penningssystemet nya pengar. När utbudet av pengar ökar då minskar samtidigt priset på pengar. Priset på pengar är detsamma som räntan. När räntan faller stimuleras ekonomin enligt läroboken.

Den svenska ekonomin är visserligen i bättre skick än det europeiska. Här tuffar tillväxten på, sysselsättningen ökar och statens finanser är i balans.

Men det finns ett spöke som ogärna släpps in. Samma spöke som i Europa och andra delar av världen. En extremt låg inflation som gör att vi balanser farligt nära deflation – alltså prisfall som i värsta fall riskerar att lamslå ekonomin.

Vissa anser att risken för deflation är överdriven. Att prisfallet till stor del beror på den tekniska utvecklingen. Digitaliseringen har gjort mängder av varor och tjänster billigare. En del av prisfallet kan också förklaras med den allt billigare oljan.

Andra varnar för att det kan bli svårt att ta sig ur ett tillstånd där priser faller. Varför investera eller konsumera idag om det blir billigare i morgon?

Det tillståndet har Japan plågats av i tjugo år nu. Inga stimulansåtgärder har fungerat för att kickstarta igång den japanska ekonomin.Centralbankerna letar efter nya tändare.

Strax före jul införde Schweiz negativ ränta för att få fart på ekonomin. Även andra länder har gått på samma väg.

En negativ ränta innebär att räntan är lägre än inflationen. Det blir ännu sämre än i dag att ha pengar på banken.

Syftet är att stimulera ekonomin, att trycka på gaspedalen.

En negativ ränta i Sverige innebär att det blir ofördelaktigt för valutahandlarna att köpa svenska kronor. När efterfrågan på svenska kronor sjunker så sjunker också priset på kronan. Kronan blir värd mindre när valutahandlare överger den.

När kronan minskar i värde blir svenska exportvaror billigare att sälja och importen blir dyrare. Exporten ökar och vi importerar samtidigt prisökningar. I alla fall enligt läroboken.

I dag försöker centralbanker världen över att blåsa liv i sina länders ekonomier. Det gäller att inte hamna i det deflationsträsk som är så svårt att ta sig upp ifrån.

I Surahammar hoppas man på att det blir fart på efterfrågan igen. Att de åter kan börja ta betalt för sin elektroplåt så pass att man kan investera och betala ut löner till fler än idag.

Resan dit tycks knagglig. Färden bestäms till stor del av faktorer som ligger långt från Surahammar. Det är inte bara centralbanker som avgör förutsättningarna.

Största kunden råkade finnas i Ukraina, bara några mil från ryska gränsen. Och som om inte det var nog så införde USA 126-procentiga tullar för just den grövre elektroplåt som Surahammar producerar. Där fanns den näst största kunden.

Tiotusentals ton försvann från orderböckerna.

Och råmaterialet som ska in i glödningssträckorna och i kallvalsverket är som sagt dyrare för Surahammars bruk än vad konkurrenterna säljer sin färdiga elektroplåt för.

– Det är värsta sitsen någonsin under alla mina 43 år på bruket, säger Sonny Bergfeldt.

– Det kan knappast bli värre.


hg@da.se

Läs mer på samma tema:

Därför är det farligt när priserna sjunker

DA reder utDet låter behagligt men ställer till problem – för din lön, ditt jobb och hela samhället.

Löneökningen borde ligga över inflationen

Calmfors:Löneökningen borde ligga över inflationen

Arbetsgivarna: Vi måste utgå från noll-inflationen

Arbetsgivarna:Vi måste utgå från noll-inflationen

Facket: För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Facket:För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Här skyddades du från sänkt lön

Slaget om lönenFör nittio år sedan strejkade arbetarna till sig ett löneskydd i avtalet.

Läs mer från Dagens Arbete:

En bil med nya funktioner

ÖGONBLICKETKlockan är 14.41 på Anpassarna i Hedemora.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

Fackets värdegrund

IF Metall utesluter medlem

IF Metall har uteslutit en medlem som är aktiv i Nordiska motståndsrörelsen NMR. Två av hans arbetskamrater får vara kvar efter att ha tagit avstånd från den nazistiska organisationen.

1

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

”Man jobbar bättre när man mår bra”

Bowlingturnering, Ullaredsresor och en egen frisbeegolfbana. Zinkgruvans satsning på hälsa och gemenskap är prisbelönt.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. "Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade", säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

Närproducerat – ja tack!

NY GLOBALISERINGVärldshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

LO förhandlar trygghet

LO vill förhandla om inhyrning

LO begär nu förhandlingar med Svenskt Näringsliv om bland annat kompetensutveckling och begränsad inhyrning. LO är berett på att ett motkrav kan bli att rucka på turordningsreglerna.

7

Svenskt Näringsliv: Bra få igång en diskussion

Kompetens borde vara viktigare än anställningstid vid uppsägningar, tycker Svenskt Näringsliv, som gärna diskuterar Las med facket.

1

Arbetarfotografens arkiv

BILDREPORTAGEAlla människor är vackra när de arbetar menade fotografen Jean Hermanson, vars verk nu får nytt liv genom hans gamla medhjälpare. Du kan kolla in ett urval av hans bilder här, och på fredag visar SVT en nygjord dokumentär.

1

Dagens Arbete slopar alkoholreklam

Dagens Arbete skriver återkommande om alkoholproblem i arbetslivet, men har liksom de flesta andra tidningar också annonser för öl och vin. Inget annat ämne ger så starka reaktioner bland läsarna. Nu ändrar sig DA.

Platschef åtalas för dödsolycka

Dödsolyckan på Nordic Recycling för mer än tre och ett halvt år sedan har nu lett till åtal mot platschefen. Bolaget krävs samtidigt på 1 miljon i företagsbot.

Ta i trä i stället

DA:s Marcus Derland hittar lugnet med en bit lövträ i ena handen och en täljkniv i den andra.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Arbetsmiljöveckan

De lyfter frågan om stress och mobbing

Gilla jobbetI dag anordnar organisationen Gilla jobbet en heldag i Stockholm på temat "Den hållbara arbetsplatsen". Bland ämnena finns mobbing, stress och konflikter på jobbet.

1

Kampen mot flaskan

När drickandet går för långt

MISSBRUKEn arbetsgivare ska både ställa upp och ställa krav när alkoholen tar för stor plats. På V-Tab i Göteborg har det förebyggande arbetet räddat ett tiotal medarbetare från att supa bort sina jobb.

”Arbetsplatserna bör ha grundläggande kunskap”

Arbetsplatserna bör ha grundläggande kunskap om problem, säger Marie Risbeck, chef för Folkhälsomyndighetens enhet för alkoholprevention.

 ”Tjata inte om afterwork!”

DilemmatÄntligen helg och hela arbetslaget ska ut och ”ta en öl” efter jobbet. Blir du pressad att dricka mer än du själv vill? Eller är du en av dem som tjatar?

Ja till bättre skydd för utstationerade

En majoritet av EU:s arbetsmarknadsministrar säger ja till att förbättra villkoren för anställda som deras arbetsgivare sänder på jobb i ett annat EU-land. Det skulle ge utstationerade rätt till samma lön och ersättningar som gäller i landet de skickas till. I veckan ska EU-parlamentet ta ställning.

Hämta mer