”Löfven och de rödgröna måste vidga idén om trygghet”Helle Klein bloggar om onsdagens partiledardebatt.

”Låt oss slippa tänka mindre både på pensionen och julklappar under 2018”Jeanette Herulf om förslaget om höjd pensionsålder.

Strejk

Alf Svakko fick jobb som byggnadsarbetare under strejken. De som inte lyckades få arbete kunde ansöka om pengar ur en kampfond som samlades ihop för att stötta skogsarbetarna. Foto: Sara Winsnes
Skogsarbetarna i Arvidsjaur demonstrerar för fast lön i stället för ackord. 4000 kronor i månaden motsvarar cirka 20 000 kronor i dagens penningvärde. Snittlönen för en skogarbetare idag är 25 400 kronor. Fotograf: okänd.
Alf Svakko strejkade för fast månadslön 1975. Deras eget fack – Skogsarbetareförbundet – stod inte bakom strejken, men fick sköta förhandlingarna med arbetsgivarna ändå. Fotograf: okänd
Alf Svakko, till vänster, och arbetskamraten Tage Johansson jobbade som byggnadsarbetare under strejken. Tage var besviken på månadslönen när strejken var över. ”Den var för låg. Vi som var unga och starka kunde förlora nästan halva lönen när ackordet försvann. Många fortsatte jobba i samma tempo ändå, man hade den där farten i sig. Det var vansinne som vi höll på. De allra flesta blev bara 30 år i skogen, sen var de slut.”
Efter 18 år som huggare sade kroppen ifrån och Alf Svakko fick vidareutbilda sig till att arbeta med kartor och uppdatering av skogsbestånd. Han promenerar minst en timme varje morgon. Motion och rörelse är det bästa sättet att lindra besvären i ryggen. Foto: Sara Winsnes

Arbetarna som vägrade vänta

Gick emot förbundet. Skogsarbetarna strejkade för 40 år sedan för att få fast lön. Alf Svakko minns vad de slogs för. I dag ser han historien upprepas. ”Folk går på knäna och biter ihop men när smällen kommer blir det dyrt. Det kommer snart fler strejker.”

Strejken i korthet

1965

Den första motionen om fast lön skickades in till Skogsarbetare­förbundets kongress. Den lämnades obehandlad.

1969

36 motioner om fast lön eller en blandning av ackord och fast lön skickades in till kongressen.
Det var främst de norra avdelningarna som förespråkade månadslön. Förbundsstyrelsen höll med i sakfrågan, men såg svårigheter med att driva kravet. Lönespridningen var så stor att månadslön i kollektivavtalet skulle innebära lönesänkning för många, särskilt i södra Sverige.

1973

63 motioner lämnades in till kongressen. Förbundet enades om att månadslön skulle vara ett långsiktigt mål, men att vägen dit måste ske genom att steg för steg höja den fasta delen av lönen och minska ackords­delen.

1974

För att lugna ner situationen i norra Sverige enades parterna om att införa månadslön på prov i Norrbotten.

1975

Skogsarbetareförbundet drev inte frågan om månadslön, men kom överens med arbetsgivarna om att utvidga försöken med månadslön även till Västerbotten, men med ackordet kvar på 35 procent.

21 mars

Strejken bröt ut bland skogsarbetare i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. De krävde 4 000 kronor i månadslön plus 25 kronor i dagtraktamente.

Flottare och arbetare vid skogsplanteringar anslöt till strejken.
Runt 8 000 arbetare strejkade under hela perioden.

28 maj

Fack och arbetsgivare enades om månadslön på 85 procent och ackord på 15 procent. Överenskommelsen gav en månadslön på cirka 3 800 kronor för en erfaren huggare.

3 juni

Strejken var över och skogsarbetarna gick tillbaka till arbetet.

Källa: ”Bakgrunden till skogsarbetarstrejken 1975” av Stig Arne Nohrstedt

”Jag var tolv år när jag började jobba i skogen. Vi var väl barnarbetare allihop där på somrarna när vi skolade om plantor som skulle sättas ut i skogen till hösten. Vi hjälpte till i skogen alla syskon. Vi växte upp i Lansån, en by tio mil nordväst om Kalix, sex mil fågelvägen från finska gränsen.

De ljusa vårkvällarna när jag gick i sjunde klass gick vi ner till virkesavlägget nära älven. Timret skulle barkas och jag minns att vi hade så bra betalt – 52 öre biten! Jag barkade 10–15 stycken varje kväll. Vi fick extra betalt om vi rullade ner dem till vattnet åt flottarna. Nästa sommar var jag en av dem och drev timret på älven. Sista vintern innan lumpen körde jag timmer ur skogen med häst. Sen läste jag ett år på skogsbruksskolan i Kalix och så småningom blev jag huggare för SCA. Det var i mitten av 60-talet. Jag fällde träd i 18 år, sen var ryggen slut.”

Alf Svakko är född på 40-talet, då träden ännu fälldes med handsåg och stammarna kvistades med yxa. Mekaniseringen av skogsbruket tog fart under 50-talet och sen gick det snabbt. Motorsågen ersatte timmersvansen och traktorer konkurrerade ut hästarna. Arbetet förändrades, många upplevde att yrkets frihet försvann.

Huggarnas ackord sänktes när det gick snabbare att fälla träden. Samtidigt måste de släpa timret ut till körvägarna eftersom traktorerna inte kunde ta sig fram i skogen lika bra som hästarna. På 60-talet kom processorn – en maskin som både kvistade och kapade de fällda stammarna. Jobbet som huggare blev enformigt och jäktigt. Tempot drevs upp när skogsbolagen ville att de nya maskinerna skulle vara i gång hela tiden och matas med fällda träd i en allt snabbare takt.

Mellan 1955 och 1973 femdubblades produktionen per skogsarbetare, men det var skogsbolagen – inte skogsarbetarna – som tjänade på rationaliseringen. Olyckorna i skogen blev fler. I början av 70-talet var yrkesskadorna fem gånger högre i skogen jämfört med snittet på arbetsmarknaden och dödsolyckorna steg.

”Jag var nära att fälla ihjäl en karl en gång. Vi var ett lag som jobbade på en ö i Luleå skärgård. Jag såg ju var de andra var och ropade att nu fäller jag den här granen, visade fallriktningen med armen. Men när den faller tittar jag upp och då ser jag att han är på väg just dit. Han hade glömt och hörde inget med hörselkåporna på. Det var nära att det gick riktigt illa.”

Samtidigt som Alf Svakko gjorde sina första år som huggare hade stora delar av den svenska tillverkningsindustrin gått över från ackordslön till tidsbaserad lön, men i skogen gällde fortfarande ackord. Att fälla träd var ett manuellt arbete och arbetsgivarna menade att arbetstakten skulle sjunka om skogsarbetarna fick fasta löner. Därför sa de nej.

Mekaniseringen gick snabbare i norra Sverige, där de stora skogsbolagen dominerade och drev moderniseringen av skogsbruket framåt. Det var också de norrländska skogsarbetarna som började kräva månadslön en bit in på 60-talet och som senare kom att driva kravet i en vild strejk.

Till skogsarbetareförbundets (SSAF) kongress 1965 hade en motion om fast lön skickats in. Fyra år senare skrevs 36 motioner om fast lön eller en blandning av ackord och fast lön. Förbundsstyrelsen höll med i frågan, men konstaterade att det skulle bli svårt att införa månadslön. En orsak var att löneskillnaderna var så stora – månadslön skulle troligtvis innebära en lönesänkning för många. Kongressen beslutade att försöka höja den fasta delen av lönen, för att stegvis och långsamt gå mot månadslön.

Det gick alldeles för långsamt, tyckte skogsarbetare i norra Sverige. När fack och arbetsgivare hade svårt att enas om lönerna i förhandlingarna 1971 bröt en strejk ut i Åsele, men den dog snart ut. Till kongressen 1973 kom 63 motioner in och man enades om att målet måste vara att få månadslön i skogsavtalet. 1974 infördes månadslön på försök i Norrbotten.

Men när förbundet inte drev frågan om månadslön fullt ut i 1975 års avtalsrörelse var tålamodet slut. I slutet av januari samlades skogsarbetare i Arjeplog och krävde månadslön på 4 000 kronor. Rörelsen spred sig i Norrbotten och till Västerbotten. Demonstratione­r hölls i Älvsbyn, Arvidsjaur och Vännäs.

”Det var omänskliga förhållanden ibland. Var det för mycket snö tvingades vi stanna hemma och förlorade pengar. Det var många som var verkligt illa utsatta. Lönen gick upp och ned. Fick man hugga i fin, välskött skog så gick det bra, då fick man ihop ackordet. Men vi var mycket ute på öarna i Luleå skärgård och högg i skog som tillhörde privatpersoner och då var det värre. Snårigt och granar med kvistar ända ner i backen. Djup snö som måste grävas bort innan vi kunde börja såga. Och du vet när man fäller så mycket, då försvinner skyddsspärren. Man glömmer bort att det är ett farligt jobb. Man hör inget genom motorsågsbullret och hörselkåporna, man bara fäller och fäller.

Det var aldrig snack om kvalitet, bara kvantitet. Kapar du fel sjunker värdet på stocken, men det fanns inte tid till att göra det rätt. Det var rushuggning – tre steg och kapa, tre steg och kapa. Oj, du kan kapa sönder mycket pengar.”

Förhandlingarna mellan parterna gick trögt och den sista februari 1975 sades avtalet upp. Strax därpå enades fack och arbetsgivare till slut om att utöka försöksverksamheten med månadslön även till Västerbotten, men där skulle ackordet fortfarande utgöra 35 procent av lönen. Dessutom infördes meritvärdering, en sorts betygssättning som skulle påverka nivån på lönen.

Förbundet trodde att de hade funnit en väg ut ur en trängd situation – fortsatt ackord i södra och mellersta Sverige där stödet för månadslön var lågt, fortsatt försök med fast lön i Norrbotten och ett steg mot fast lön i Västerbotten. Viktigt för förbundet var också att jobba för en löneutjämning och fortsatt löneutveckling bland skogsarbetarna, vilket man tyckte att man lyckats med. Vad ingen part förstod var att uppgörelsen blev gnistan som tände strejken.

Kanske förstod förbundet inte fullt ut skälen till att skogsarbetarna i norra Sverige kämpade för månadslön: Att få tillbaka makten över sitt arbete, att kunna styra takten till en rimlig och säker nivå, att överleva på jobbet och veta vilken inkomst de skulle få kommande månad, oavsett väder och skick på skogen.

De såg hur de stora skogsbolagen redovisade rekordvinster till följd av den allt högre produktiviteten. Det var huggarna som betalade det högsta priset i dånet och avgaserna från motorsågarna, med ryggar som kröktes av det alltmer monotona arbetet i jakten på att få ihop ackordet till en rimlig lön.

De hade fått nog och nu samlades kampvilliga skogsarbetare i Lycksele, Hörnefors, Nordmaling, Boden och på flera andra platser. Arbetarna i Norrbotten, som redan hade fast lön, slöt upp bakom Västerbotten­avdelningarnas krav på helt fast lön. Enade och välorganiserade varslade de om strejk den 21 mars, utan stöd från sitt eget fackförbund. De visste att i samma stund som de lade ner arbetet var de utan lön och de skulle inte få någon strejkersättning från förbundet.

”Vi var förberedda, vi hade pengar i kassan och var överens om att de som inte fick annat jobb under strejken skulle få ut pengar ur kampfonden. Vi som bodde i en stad hade lätt att få jobb. Då byggdes miljonprogrammet på Hertsön utanför Luleå och jag fick jobb direkt för en byggherre. Han lovade mig jobb i fem år om jag ville.
Jag var bergsäker på att vi skulle vinna. Industrin behövde virket, de skulle förlora mycket pengar på att inte gå med på vårt krav. Vi hade nog den stora gruvstrejken några år tidigare att tacka för beslutsamheten och sammanhållningen. Vi såg att de lyckades, då kunde vi också.”

Arbetarna höll ut. Trots att det var en vild strejk, som inte hade förankrats inom förbundet, överlät den egna strejkkommittén förhandlingarna till facket och de tvingades motvilligt driva medlemmarnas krav.

I mitten av maj strandade förhandlingarna, men efter medling kunde ett förslag läggas fram i slutet av maj: Fast lön till 85 procent och 15 procent ackord, vilket skulle ge runt 3 800 kronor i månaden. De strejkande skogsarbetarna accepterade avtalet och gick tillbaka till jobbet den 3 juni.

”Det blev lite låg nivå på lönen, men det var okej. Dessutom slapp vi själva stå för motorsåg och arbetskläder, det skulle arbetsgivaren göra nu, så det var ju en kostnad som försvann. Det blev lugnare i kojorna efter strejken, var inte samma tävling längre. Det blev mycket mer fokus på kvalitet i stället.”

Två år senare ville arbetsgivarna i Skogs- och Lantarbetsgivarna gå tillbaka till ackord, men statliga arbetsgivaren Domänverket menade att månadslönen hade kommit för att stanna. Verkets egna undersökningar visade att övergången till månadslön lett till att produktiviteten hade gått ner något, men att olyckorna hade blivit färre och att arbetet utfördes bättre.

”Jag tror att vi kommer se liknande strejker snart igen, den här gången inom vården. Det är precis samma sak för dem i dag, med omänskliga arbetsvillkor. De går på knäna och biter ihop, men smällen kommer till slut och då blir den dyr. Att de aldrig lär sig, de som bestämmer villkoren.”

Läs mer:

strejk-lista

 


me@da.se

Läs mer på samma tema:

GS varslar om strejk för statliga skogsarbetare

AVTAL 2017GS-facket varslar om stridsåtgärder mot Skogsstyrelsen efter att parterna under hösten inte lyckats komma överens i avtalsförhandlingarna.

Foto: WIKIMEDIA COMMONS

Strejkerna du måste känna till

KonflikthistoriaI modern tid har fackförbund ofta kritiserats för att strejka för sällan. Men historien är fylld med konflikter på arbetsmarknaden. Dagens Arbete har grottat ner sig i den svenska historien. Här är listan på strejkerna du måste känna till.

Därför går det så vilt till i Frankrike

DA REDER UTDe hotar att spränga fabriken eller håller sina direktörer fångna. Franska industrihistorien är full av vilda konflikter. Dagen­s Arbete listar några från 2000-talet och söker svaret på frågan: varför?

3
Foto: Sara Kroon

Från vilda strejker till samförstånd

Tjugo år har gått sedan den senaste stora vilda strejken bröt ut på en svensk industriarbetsplats. Vi berättar om strejklandet som blev ett samförståndsland.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

900 miljoner till gröna jobb

Drygt 5 000 nyanlända och långtidsarbetslösa ska få arbete genom en satsning på gröna jobb. De kommande tre åren lägger regeringen närmare en miljard kronor på projektet.

Orättvist behandlad – så här gick det

DA reder utDu får enligt lag inte missgynnas eller diskrimineras i arbetslivet. Så vad hände med kvinnan som nekades jobb på grund av huvudduk och de tre chaufförerna som ansågs för gamla?

Bilden visar en scen i Karin Ekbergs film "Efter Inez". Filip har kommit tillbaka till arbetet efter dotterns död, och där är det tyst.

”Det hade varit skönt om de förstått”

DilemmatOm en nära anhörig insjuknar eller dör kan det vara svårt nog att själv uttrycka sorgen. Hur ska en kollega över huvud taget kunna bryta tystnaden och närma sig smärtan?

DET NYA SAMHALL

Ekonomiskt stöd till Samhall bryter mot EU-regler

Samhall har anklagats för prisdumpning av Almega Städföretagen. Nu frias de av EU-kommissionen. Samtidigt kräver kommissionen att staten bättre kontrollerar vad pengarna de ger till företaget används till.

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

Striden om a-kassan

Val 2018Sänkt tak, höjt tak, tuffare krav, lättnader för deltidsarbetslösa. A-kassans regler svänger fram och åter. Så vad gäller om du blir arbetslös? Och vad vill partierna förändra efter valet i höst?

11

”Riskabelt petande i konflikträtten”

Krönika”För den konspiratoriskt lagde är det lätt att dra slutsatsen att situationen i Göteborgs hamn blivit en bricka i ett helt annat spel”, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

5
Paul Hansen har arbetat på olika lager i över 20 år. Han trivs på Förlagssystem: ”Det flyter på ganska bra, inga problem.” Foto: David Lundmark

Så lyftes stämningen på boklagret

ARBETSMILJÖTrakasserier, orättvisa arbetsledare, en känsla av att vara utbytbar – stämningen på Förlagssystem var usel. Efter ett omfattande förändringsarbete är situationen mycket bättre, en viktig orsak är minskad inhyrning.

”Det är mindre frihet och systemet är mer låst nu”, säger Therese Jonsson. Foto: Ylva Bergman

Svårare att få tid i tvättstugan

Vad hände sen?Lean-produktionen har gjort att det inte råder samma frihet för arbetarna på Astra Zeneca i Södertälje som när time care-systemet infördes 2007.

Därför gör det så ONT att förlora 

SKRUVATKanske du har fått ett nytt spel i helgen - kanske du mött någon dålig förlorare eller vinnare. Hur kan en lek väcka så starka känslor? Det beror på vår inlevelseförmåga, säger psykologen Jenny Klefbom.

Skattepolitiken – en julrysare

GÄSTKRÖNIKAEn julsaga om Olika Regeringars Skattepolitik, mycket fritt efter Dickens. Alla likheter med nu levande Ebenezrar är bara önsketänkande, försäkrar krönikören och Volvoarbetaren Lars Henriksson.

1

På jakt efter ljuset

BildreportageFotografen Krister Hägglund ville promenera bort övervikten. Det blev till ett femårigt projekt där han skildrat svenskarns ljuspynt inför julen – från Umeå till Hägersten.

Spank the monkey, Ticket to ride och Agricola är tre av spelen DA tipsar om till jul.

Bordspel för alla smaker

JULTIPSVi lever i en guldålder av bra brädspel – där slumpen inte på samma sätt avgör utgången och som inte tar hur lång tid som helst. Prova själv – här har ni våra elva favoriter.

Finansinspektionen vill granska försäkringsläkare

Finansinspektionen vill att de omdiskuterade så kallade försäkringsläkarna ska ställas under särskild tillsyn av en myndighet. Då kan man bättre kontrollera läkarnas kompetens och eventuella intressekonflikter.

12

NYTT PENSIONSSYSTEM

Lägsta pensionsåldern höjs till 64 år

Den lägsta pensionsåldern höjs från 61 till 64 år, samtidigt som rätten att jobba höjs till 69 år, enligt en ny överenskommelse mellan sex partier. När det gäller garantipensionen görs undantag för dem som har förvärvsarbetat i 44 år.

5

”Bra att man gör någonting”

Både IF Metall och GS välkomnar en bred uppgörelse om pensionerna, Men för att de redan utsatta medlemmarna ska orka jobba längre krävs stora på arbetsvillkor och arbetsmiljön. Pappers tycker att överenskommelsen lämnar en del övrigt att önska.

1
Foto: Madeleine Andersson

Har du något tips inför julledigheten?

Vi frågar tre DA-läsare om deras julplaner.

Svensk arbetsmarknad är urstark

Arbetsförmedlingen tror på 130 000 nya jobb de närmsta två åren. Om det inte vore så svårt att rekrytera skulle ännu fler jobb skapas. Fler än 8 av 10 nya jobb går till utrikes födda, och glappet mellan de två grupperna minskar nu.

Arbetsgivaren vill övertyga GS om etableringsjobb

Industriarbetsgivarna har begärt nya förhandlingar med GS för att få med förbundet om etableringsjobben. "Självklart ställer vi upp på det, men vår inställning har inte förändrats", svarar GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Illustrationer: JENS MAGNUSSON

Så gör du rätt i julhandeln

KonsumentmaktDet är lätt att bli stressad av allt som ska köpas inför julhelgen. DA:s expert Annika Creutzer tipsar om hur du kan handla på smartaste sättet och slippa bli lurad. Det gäller att tuffa till sig som konsument och hålla huvudet kallt.

”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

#metoo

Regeringen mötte parterna om #metoo

Ministrarna Ylva Johansson och Åsa Regnér mötte i dag bland annat LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera hur #metoo-kampanjen kan leda till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna. "Ett överväldigande gensvar från parterna", kommenterar Johansson.

1

"Vi måste fortsätta lära oss nytt"

Dagens Arbete knyter nu en av Sveriges viktigaste opinionsbildare till sig. Darja Isaksson är en flitig debattör och bland annat med i det nationella innovationsrådet: "Jag vill bidra till att minska rädslan med digitaliseringen."

”Blåbärsölen blev väldigt god”

Ett av Sveriges hundratals mikrobryggerier finns på gamla bruksområdet i Frövi. Här gör Billerudselektrikern Urban Åhlgren lager, IPA och ibland en öl med blåbärssmak.

Testpanelen. Marcus Enlund, Daniel Bäckström, Peter Östman och Jonas Eriksson vet hur ett bra multiverktyg ska vara. Foto: David Lundmark

Ett paket med mycket innehåll

DA TESTAR.Vilka multiverktyg är egentligen värda att lägga i paket under granen? Vi lät fyra proffs snabbgranska åtta olika – och den dyraste är inte bäst, visade det sig.

Han som aldrig vill sitta still

Facket som synsTiden då folk gick med i facket av sig själva är förbi. Oscar Östlund har hittat sitt sätt att väcka intresset och värva många medlemmar. Men en grupp är svårare än andra – de inhyrda.

”Viktigaste är att du är medlem i något fack”

Som inhyrd till olika arbetsplatser kan det vara svårt att veta – vilket fack ska du tillhöra? DA frågar Mats Jägbro, GS-ombudsman med ansvar för bemanningsavtalet.

Stenkoll på arken

ÖGONBLICKETKlockan är 12.30 på Stora Enso i Skene.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja vilken utgåva du vill läsa.

Hämta mer