"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Det får vi(ssa av oss) på jobbet

Sandvik Coromant i Gimo: Tillverkar olika typer av hårdmetallverktyg för bearbetning av metaller. Av Sandvik Coromants drygt 8 000 anställda finns ungefär 1 500 i Gimo. Foto: DAVID LUNDMARK
Gruppordföranden Tomas Bendiksen anser att flextiden betyder mycket, speciellt för dem med småbarn. ”Du behöver inte stressa och trycka ner någon i en overall på väg till dagis, utan kan ta det lugnt”, säger han. Foto: DAVID LUNDMARK
Fabrikschefen Joakim Fagerudd berättar att flextid även är bra för företaget. ”Det innebär en större flexibilitet och rörlighet för oss. Behöver vi att någon arbetar längre en dag går det att lösa”, säger han. Foto: DAVID LUNDMARK
Ulf Ekström är ansvarig för en av Sandvik Coromants flödesgrupper. Han upplever aldrig att flextiden blir rörig eller ställer till några problem. Foto: DAVID LUNDMARK

De får flextiden att fungera

Förmån för alla. På Sandvik Coromant i Gimo har flextiden spridit sig från kontor och dagskift. Sedan några år tillbaka har alla möjlighet att variera arbetstiden.

Nycklar till fungerande flextid
  • Maskinerna på Sandvik i Gimo behöver inte minutpassas. Vill någon gå tidigare kan kollegan hålla ett öga på maskinen.
  • Värdegrundsarbetet innan flextiden infördes gjorde att arbetsgrupperna fick tänka till och själva bestämma över hur den skulle användas.
  • Arbetsgrupperna innehåller få personer som har en nära kontakt. Med få inblandade är det enklare att hantera flextiden.
  • Kommunikationen mellan arbetskamrater är nära och viktig för att flextiden ska fungera. Vill någon flexa hör den av sig till en kollega eller chef.

 

– Var jag lite sen iväg på morgonen körde jag alldeles för fort. Man skulle hinna till stämpelklockan. Det kunde gått illa förstås. Med lite otur hade man kunnat orsaka en olycka, berättar Tomas Bendiksen, gruppordförande på Sandvik Coromant i Gimo.

Jag och en fotograf har åkt till Gimo. Vi vill veta hur det som inte verkar finnas på andra stora metallarbetsplatser kan finnas och fungera här.

Vi kommer iväg sent på morgonen. Försöker ändå hålla hastigheten nere. Pendlar mellan 70 och 80. Väl framme möts vi av en full besöksparkering. Får bli personalparkeringen. Vi rusar in under en stor rödgul skylt. Jag vrider på armen och knycker till, vill få fram armbandsuret. Tio minuter sena.

– Numera höjer ingen på ögonbrynen om man är lite sen här vid enstaka tillfällen och har en förklaring, men det stora flertalet håller givetvis tiderna som vanligt, säger Tomas Bendiksen.

För 15 år sedan‌ ‌var det viktigare att passa tiden. Kom man sent in då blev lönekuvertet aningen lättare, dessutom fick man utstå arbetskamraternas muttrande.

– Den här stressen till stämpelklockan som fanns till exempel. Den är ju ganska märklig. Med flex har den helt försvunnit, säger han.

Även vid skiftets slut styrde stämpelklockan fabriken.

Fredag eftermiddag, tio minuter återstår ännu på dagens skift. Trots det har en kö av arbetare redan bildats i korridoren. Alla skyndar för att få en bra plats, kunna stämpla ut i tid och åka hem.

Plötsligt en rörelse långt bak i ledet. Någon går längs med kön, stämplar ut och fortsätter mot parkeringen. Det tisslas och tasslas, sneda blickar, huvudskakningar och skämtsamma rop. Någon vill minsann inte ha betalt för hela dagen.

Sådana situationer är nu en del av historien. Visserligen väntar fortfarande några nostalgiker för att kunna stämpla ut på minuten. Men de flesta går hem när arbetsuppgifterna är klara.

– Du kommer ifrån det här med att titta på klockan och vänta till arbetstidens slut. Du gör klart jobbet och sedan kan du gå. Och det kan innebära att du slutar lite tidigare eller lite senare, säger Tomas Bendiksen.

– Flextiden betyder mycket. Det är framför allt inte bara en förmån för arbetstagaren utan för hela familjen. Jag tror att småbarnsfamiljerna har mest nytta av den.

Men flextiden underlättar även för andra, tandläkarbesök är inga problem, och ibland kan man komma iväg lite tidigare från jobbet.

Dagens Arbetes genomgång av förmåner på de tio största metallarbetsplatserna visar att flextid för alla anställda är något väldigt sällsynt. Den finns på arbetsplatserna, men bara för vissa.

När Sandvik Coromant 2002 ville införa månadslön i Gimo lyfte facket frågan om flextid. Parterna kom överens om att titta på det och fortsätta samtalen. Några år senare, 2004–2005, fick dagtidsarbetare flextid och sedan 2011 har alla anställda det.

– Innan flextiden infördes fick alla diskutera den i sina flödesgrupper. Utifrån grundavtalet fick man själv vara med och sätta upp riktlinjer för hur flextiden skulle användas i gruppen. Det arbetet tror jag var väldigt viktigt, säger Tomas Bendiksen.

”Missköter man flextiden kan man stängas av från den, men vi har faktiskt bara ett enskilt fall där det har hänt.”

I vissa grupper ledde diskussionerna till så hårda regler att facket och företaget fick säga stopp.

– Grupperna diskuterade mycket om tiderna. Om det skulle vara så att man bara fick flexa en kvart, eller en halvtimme till exempel.

Grupperna har själva ansvaret för flextiden. Dialogen är viktig, ska man gå tidigare nästkommande dag får man säga till. På så sätt kan arbetet flyta på.

– Vi har fri flextid, utan kärntidsramar. Men man får inte använda den för att helt byta arbetstid. Börjar ditt skift klockan 7 kan du inte komma klockan 5 på morgonen och gå två timmar tidigare varje dag.

– Missköter man flextiden kan man stängas av från den, men vi har faktiskt bara ett enskilt fall där det har hänt, säger han.

Ute på fabriksgolvet hittar vi Stefan Lundgren. Han sitter böjd över en bärbar dator. Bakom honom står en stor orange metall-arm. Flextiden använder han till det mesta och han håller med Tomas Bendiksen om att det är skönt att slippa stressa på mornarna.

– Jag tycker det är hur bra som helst. Alla borde ha det så här, säger han.

Bredvid Stefan Lundgren står Ulf Ekström som är ansvarig för den här flödesgruppens flextid. Vill någon i gruppen gå tidigare ska den höra av sig antingen till honom eller till skiftkompisen.

– I vår grupp har vi satt regeln att man hör av sig senast dagen innan om man vill flexa. Det är aldrig några problem, säger Ulf Ekström.

En våning ovanför produktionsgolvet sitter fabrikschefen Joakim Fagerudd. Han berättar att flextiden gör Sandvik Coromant till en attraktiv arbetsplats men att den även ger en större rörlighet.

”Jag tror att det handlar mycket om att ha förtroende för medarbetarna”

Behöver företaget någon som jobbar över går det att lösa. Han tror att flödesgrupperna har bidragit till att flextiden fungerar så bra.

– Vi lägger ett stort ansvar på medarbetarna. Det är en form av delegering från vår sida. Grupperna är i viss mån självstyrande. Det tror jag har bidragit mycket till att flextiden fungerar här.

Tomas Bendiksen är inne på samma spår. Kanske är det där vi hittar svaret på frågan om hur flextiden för alla kan finnas och fungera här i Gimo.

– Jag tror att det handlar mycket om att ha förtroende för medarbetarna. Sedan handlar det nog också om att våga pröva. Fungerar det inte, då får man väl ta bort det. Vi prövade, hade det inte fungerat så hade vi inte haft flextid i dag.

1Kommentarer

stevO:

Scania på chassi har man flex, dock får man sälla använda det som man vill… Man måste säga till i god tid innan om man vill flexa, som vanlig ledighet. Då försvinner poängen med flex tycker jag

Kommentera artikeln här.

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Hyvleriets rökrum blev nytt gym

Molnen hann knappt skingra sig innan det gamla rökrummet hade förvandlats till en träningslokal. För Mikael Karlsson blev Setras satsning på hälsa en nyttig knuff.

  förmåner på jobbet

Fringisar, kringisar och andra förmåner

Fritidshus, tjänstebil eller flexibel arbetstid? Lyx för vissa, vardag för andra. DA har kollat vad som gäller.

 

Vad har du för förmåner?

IF MetallFritidshus, tjänstebil eller flexibel arbetstid? Lyx för vissa, vardag för andra. DA har ställt samman en unik lista över alla förmåner på storföretagen.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

Avtal 2017

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

Nu har förhandlingarna börjat om villkoren för anställda på tidningstryckerier. GS-facket kämpar återigen för deltidspension och mot hyvlade tider. Arbetsgivaren Medieföretagen vill sänka OB-ersättningar och är emot en låglönesatsning.

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

1

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Löneläget på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

"Det är lätt att dras med i skitsnacket"

ArbetsmiljöFrån stress till arbetsglädje – labbet på Stora Enso Hylte har lyckats vända trenden. Till hjälp tog de en whiteboardtavla, egentillverkade girlanger och en modig före detta polis.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Klockan är 10.15, Vallviks bruk

ÖgonblicketPå Vallviks bruk slår paketen in sig själva.

Striden om tiden

Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

"I början hade man respekt”

DET HÄR GÖR JAGCaroline Fredholm om att tämja en specialutrustad truck i Skoghall.

Avtal klart för lärlingar

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat avtal om lärlingsutbildning för gymnaiseutbildning. Avtalet har dröjt för att parterna varit oense om ersättningen

Facken får avtalsskiss idag

Avtalsrörelsen går i dag in i ett nytt tempo. Vid lunchtid väntas parterna få en skiss till ett nytt avtal. Senast i morgon vill de opartiska ordförandena ha svar.

Lindbäcks bygger höga trähus

Trähusföretaget Lindbäcks har vunnit en upphandling åt Sveriges kommuner och landsting som gäller bostadshus på 4-6 våningar.

10.25, Docksta skor

ÖgonblicketKlockan är 10.25 på Docksta skor.

"Det blir nog inte under två procent"

Avtal 2017På Lamiflex tjänar alla lika mycket, här får ingen någon del av LO:s låglönesatsning - men man ställer sig helhjärtat bakom den.

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Rättegången mot Nordkalk

Därför fälldes Nordkalk

Luleå tingsrätt har i den fällande domen mot Nordkalk pedagogisk rett ut fallets centrala frågor. DA har granskat tre av dem och försökt dra lärdomar av svaren.

"Inte ens smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.

3

Nordkalks böter: 4 promille av omsättningen

Gårdagens dom gav Nordkalk en företagsbot på 3 miljoner kronor. Det motsvarar fyra tusendelar av företagets omsättning, eller 1,5 dags försäljning. Kritikerna pekar på Norge där det inte finns något tak för bötesbeloppen.

Nordkalk fälls i Gustaf-fallet

Nordkalk fälls för olyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Den dåvarande platschefen på anläggningen i Luleå fälls också för grovt arbetsmiljöbrott.

Klockan 14.28, Frövi mätstation

ÖgonblicketKlockan är 14.28 på Frövi mätstation.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Miljardsatsning på bioraffinaderi utreds

Grönt guldTretton företag har gått samman för att granska lönsamheten i ett helt nytt bioraffinaderi i Domsjö, där skogsråvara omvandlas till allt från etanol till fiskfoder. Det skulle handla om en miljardsatsning som kan skapa ett stort antal jobb.

Hämta mer
Close