”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Det får vi(ssa av oss) på jobbet

Sandvik Coromant i Gimo: Tillverkar olika typer av hårdmetallverktyg för bearbetning av metaller. Av Sandvik Coromants drygt 8 000 anställda finns ungefär 1 500 i Gimo. Foto: DAVID LUNDMARK
Gruppordföranden Tomas Bendiksen anser att flextiden betyder mycket, speciellt för dem med småbarn. ”Du behöver inte stressa och trycka ner någon i en overall på väg till dagis, utan kan ta det lugnt”, säger han. Foto: DAVID LUNDMARK
Fabrikschefen Joakim Fagerudd berättar att flextid även är bra för företaget. ”Det innebär en större flexibilitet och rörlighet för oss. Behöver vi att någon arbetar längre en dag går det att lösa”, säger han. Foto: DAVID LUNDMARK
Ulf Ekström är ansvarig för en av Sandvik Coromants flödesgrupper. Han upplever aldrig att flextiden blir rörig eller ställer till några problem. Foto: DAVID LUNDMARK

De får flextiden att fungera

Förmån för alla. På Sandvik Coromant i Gimo har flextiden spridit sig från kontor och dagskift. Sedan några år tillbaka har alla möjlighet att variera arbetstiden.

Nycklar till fungerande flextid
  • Maskinerna på Sandvik i Gimo behöver inte minutpassas. Vill någon gå tidigare kan kollegan hålla ett öga på maskinen.
  • Värdegrundsarbetet innan flextiden infördes gjorde att arbetsgrupperna fick tänka till och själva bestämma över hur den skulle användas.
  • Arbetsgrupperna innehåller få personer som har en nära kontakt. Med få inblandade är det enklare att hantera flextiden.
  • Kommunikationen mellan arbetskamrater är nära och viktig för att flextiden ska fungera. Vill någon flexa hör den av sig till en kollega eller chef.

 

– Var jag lite sen iväg på morgonen körde jag alldeles för fort. Man skulle hinna till stämpelklockan. Det kunde gått illa förstås. Med lite otur hade man kunnat orsaka en olycka, berättar Tomas Bendiksen, gruppordförande på Sandvik Coromant i Gimo.

Jag och en fotograf har åkt till Gimo. Vi vill veta hur det som inte verkar finnas på andra stora metallarbetsplatser kan finnas och fungera här.

Vi kommer iväg sent på morgonen. Försöker ändå hålla hastigheten nere. Pendlar mellan 70 och 80. Väl framme möts vi av en full besöksparkering. Får bli personalparkeringen. Vi rusar in under en stor rödgul skylt. Jag vrider på armen och knycker till, vill få fram armbandsuret. Tio minuter sena.

– Numera höjer ingen på ögonbrynen om man är lite sen här vid enstaka tillfällen och har en förklaring, men det stora flertalet håller givetvis tiderna som vanligt, säger Tomas Bendiksen.

För 15 år sedan‌ ‌var det viktigare att passa tiden. Kom man sent in då blev lönekuvertet aningen lättare, dessutom fick man utstå arbetskamraternas muttrande.

– Den här stressen till stämpelklockan som fanns till exempel. Den är ju ganska märklig. Med flex har den helt försvunnit, säger han.

Även vid skiftets slut styrde stämpelklockan fabriken.

Fredag eftermiddag, tio minuter återstår ännu på dagens skift. Trots det har en kö av arbetare redan bildats i korridoren. Alla skyndar för att få en bra plats, kunna stämpla ut i tid och åka hem.

Plötsligt en rörelse långt bak i ledet. Någon går längs med kön, stämplar ut och fortsätter mot parkeringen. Det tisslas och tasslas, sneda blickar, huvudskakningar och skämtsamma rop. Någon vill minsann inte ha betalt för hela dagen.

Sådana situationer är nu en del av historien. Visserligen väntar fortfarande några nostalgiker för att kunna stämpla ut på minuten. Men de flesta går hem när arbetsuppgifterna är klara.

– Du kommer ifrån det här med att titta på klockan och vänta till arbetstidens slut. Du gör klart jobbet och sedan kan du gå. Och det kan innebära att du slutar lite tidigare eller lite senare, säger Tomas Bendiksen.

– Flextiden betyder mycket. Det är framför allt inte bara en förmån för arbetstagaren utan för hela familjen. Jag tror att småbarnsfamiljerna har mest nytta av den.

Men flextiden underlättar även för andra, tandläkarbesök är inga problem, och ibland kan man komma iväg lite tidigare från jobbet.

Dagens Arbetes genomgång av förmåner på de tio största metallarbetsplatserna visar att flextid för alla anställda är något väldigt sällsynt. Den finns på arbetsplatserna, men bara för vissa.

När Sandvik Coromant 2002 ville införa månadslön i Gimo lyfte facket frågan om flextid. Parterna kom överens om att titta på det och fortsätta samtalen. Några år senare, 2004–2005, fick dagtidsarbetare flextid och sedan 2011 har alla anställda det.

– Innan flextiden infördes fick alla diskutera den i sina flödesgrupper. Utifrån grundavtalet fick man själv vara med och sätta upp riktlinjer för hur flextiden skulle användas i gruppen. Det arbetet tror jag var väldigt viktigt, säger Tomas Bendiksen.

”Missköter man flextiden kan man stängas av från den, men vi har faktiskt bara ett enskilt fall där det har hänt.”

I vissa grupper ledde diskussionerna till så hårda regler att facket och företaget fick säga stopp.

– Grupperna diskuterade mycket om tiderna. Om det skulle vara så att man bara fick flexa en kvart, eller en halvtimme till exempel.

Grupperna har själva ansvaret för flextiden. Dialogen är viktig, ska man gå tidigare nästkommande dag får man säga till. På så sätt kan arbetet flyta på.

– Vi har fri flextid, utan kärntidsramar. Men man får inte använda den för att helt byta arbetstid. Börjar ditt skift klockan 7 kan du inte komma klockan 5 på morgonen och gå två timmar tidigare varje dag.

– Missköter man flextiden kan man stängas av från den, men vi har faktiskt bara ett enskilt fall där det har hänt, säger han.

Ute på fabriksgolvet hittar vi Stefan Lundgren. Han sitter böjd över en bärbar dator. Bakom honom står en stor orange metall-arm. Flextiden använder han till det mesta och han håller med Tomas Bendiksen om att det är skönt att slippa stressa på mornarna.

– Jag tycker det är hur bra som helst. Alla borde ha det så här, säger han.

Bredvid Stefan Lundgren står Ulf Ekström som är ansvarig för den här flödesgruppens flextid. Vill någon i gruppen gå tidigare ska den höra av sig antingen till honom eller till skiftkompisen.

– I vår grupp har vi satt regeln att man hör av sig senast dagen innan om man vill flexa. Det är aldrig några problem, säger Ulf Ekström.

En våning ovanför produktionsgolvet sitter fabrikschefen Joakim Fagerudd. Han berättar att flextiden gör Sandvik Coromant till en attraktiv arbetsplats men att den även ger en större rörlighet.

”Jag tror att det handlar mycket om att ha förtroende för medarbetarna”

Behöver företaget någon som jobbar över går det att lösa. Han tror att flödesgrupperna har bidragit till att flextiden fungerar så bra.

– Vi lägger ett stort ansvar på medarbetarna. Det är en form av delegering från vår sida. Grupperna är i viss mån självstyrande. Det tror jag har bidragit mycket till att flextiden fungerar här.

Tomas Bendiksen är inne på samma spår. Kanske är det där vi hittar svaret på frågan om hur flextiden för alla kan finnas och fungera här i Gimo.

– Jag tror att det handlar mycket om att ha förtroende för medarbetarna. Sedan handlar det nog också om att våga pröva. Fungerar det inte, då får man väl ta bort det. Vi prövade, hade det inte fungerat så hade vi inte haft flextid i dag.

1Kommentarer

stevO:

Scania på chassi har man flex, dock får man sälla använda det som man vill… Man måste säga till i god tid innan om man vill flexa, som vanlig ledighet. Då försvinner poängen med flex tycker jag

Kommentera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Hyvleriets rökrum blev nytt gym

Molnen hann knappt skingra sig innan det gamla rökrummet hade förvandlats till en träningslokal. För Mikael Karlsson blev Setras satsning på hälsa en nyttig knuff.

  förmåner på jobbet

Fringisar, kringisar och andra förmåner

Fritidshus, tjänstebil eller flexibel arbetstid? Lyx för vissa, vardag för andra. DA har kollat vad som gäller.

 

Vad har du för förmåner?

IF MetallFritidshus, tjänstebil eller flexibel arbetstid? Lyx för vissa, vardag för andra. DA har ställt samman en unik lista över alla förmåner på storföretagen.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

”Att skriva känns nästan som ett industrijobb”

Författaren Sven Olov Karlsson, som bland annat skrivit om den stora skogsbranden i Västmanland tar i kväll emot Ivar Lo-priset på 125 000 kronor. "Overkligt och ärorikt" säger han till DA.

GS-facket polisanmäler företagshälsa

Känsliga personuppgifter ska ha lämnats ut från företagshälsovården till arbetsgivaren, utan att arbetstagarna hade godkänt det. GS-facket har anmält händelsen till polisen, datainspektionen och inspektionen för vård och omsorg.

Sara Elvelin hör till de anställda som valt färgglada arbetsbyxor. Foto: Tomas Bergman

Här får alla ­välja sina ­arbetskläder

ORDNING OCH REDARosa arbetsbyxor? Inga problem på Svalson i Öjebyn, som tillverkar bland annat specialbyggda balkongräcken. Här får de anställda välja ur ett stort sortiment arbetskläder - och det finns alls inte bara herrmodell.

Jobbet och politiken hänger ihop

KrönikaFackligt arbete och politik hänger ihop. Därför ska GS arbeta för en rättvis fördelningspolitik och motverka alla former av diskriminering.

Vi behöver en svetsare i ledningen

KRÖNIKAValet kommer att vinnas från fikarummen. Vi industriarbetare behöver inte bara en offensiv industripolitik, utan även en aktiv välfärdspolitik.

Ulrika Lindberg på Alimak Hek i Skellefteå. Foto: David Lundmark

Svarvar hissdetaljer

ÖgonblicketKlockan är 14.43 på Alimak Hek.

DET NYA SAMHALL

Samhall anlitar underentreprenörer

Samhall använder underentreprenörer för att klara av de stora städkontrakt man har med mataffärer och biografer. ”Samhalls business kan inte vara att sysselsätta personal utan funktionshinder i privata företag”, säger Marco von Peltzer, vd i ett konkurrentbolag och ordförande i Almega FM-företagen.

2

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Det goda samhället är för alla

KRÖNIKAAtt vi lever i ett solidariskt samhälle beror inte på tur, utan på politisk vilja. Därför är det extra sorgligt när toppolitiker sprider sitt klassförakt.

Lönerna på pappersbruken

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Pappers löner611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

Charlie Lindström: ”Jag sökte utbildningen för att jag ville ha jobb och för att bilar var ett intresse. Man måste visa hur kul det är, och att det är ett yrke för alla, även kvinnor, fast det är så mansdominerat.” Foto: Per Groth

Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

REKRYTERINGLätt att få jobb och bra betalt. Ändå vill för få bli bilmekaniker. Nu tar skolorna hjälp av företagen för att locka unga och vässa utbildningen. DA har besökt ett certifierat motorcollege i Västerås.

2

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Verklighetens Science Fiction

”En enorm kraft att förändra”

Framtidsforskaren Anders Sandberg tror att science fiction haft stort inflytande på vår faktiska teknikutveckling.

IG Metall har träffat nytt avtal

Tyska IG Metall har träffat en ny uppgörelse efter en hård konflikt med arbetsgivarna. Facket fick släppa delar av lönekravet för att få igenom kravet att kunna gå ner i arbetstid vid behov.

Staten stöttar Nortvolts batterifabrik med 146 miljoner

Northvolt har fått ytterligare en finansiär. Den statliga Energimyndigheten skjuter till 146 miljoner kronor till projektet.

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

Hämta mer