”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

”Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Det får vi(ssa av oss) på jobbet

Sandvik Coromant i Gimo: Tillverkar olika typer av hårdmetallverktyg för bearbetning av metaller. Av Sandvik Coromants drygt 8 000 anställda finns ungefär 1 500 i Gimo. Foto: DAVID LUNDMARK
Gruppordföranden Tomas Bendiksen anser att flextiden betyder mycket, speciellt för dem med småbarn. ”Du behöver inte stressa och trycka ner någon i en overall på väg till dagis, utan kan ta det lugnt”, säger han. Foto: DAVID LUNDMARK
Fabrikschefen Joakim Fagerudd berättar att flextid även är bra för företaget. ”Det innebär en större flexibilitet och rörlighet för oss. Behöver vi att någon arbetar längre en dag går det att lösa”, säger han. Foto: DAVID LUNDMARK
Ulf Ekström är ansvarig för en av Sandvik Coromants flödesgrupper. Han upplever aldrig att flextiden blir rörig eller ställer till några problem. Foto: DAVID LUNDMARK

De får flextiden att fungera

Förmån för alla. På Sandvik Coromant i Gimo har flextiden spridit sig från kontor och dagskift. Sedan några år tillbaka har alla möjlighet att variera arbetstiden.

Nycklar till fungerande flextid
  • Maskinerna på Sandvik i Gimo behöver inte minutpassas. Vill någon gå tidigare kan kollegan hålla ett öga på maskinen.
  • Värdegrundsarbetet innan flextiden infördes gjorde att arbetsgrupperna fick tänka till och själva bestämma över hur den skulle användas.
  • Arbetsgrupperna innehåller få personer som har en nära kontakt. Med få inblandade är det enklare att hantera flextiden.
  • Kommunikationen mellan arbetskamrater är nära och viktig för att flextiden ska fungera. Vill någon flexa hör den av sig till en kollega eller chef.

 

– Var jag lite sen iväg på morgonen körde jag alldeles för fort. Man skulle hinna till stämpelklockan. Det kunde gått illa förstås. Med lite otur hade man kunnat orsaka en olycka, berättar Tomas Bendiksen, gruppordförande på Sandvik Coromant i Gimo.

Jag och en fotograf har åkt till Gimo. Vi vill veta hur det som inte verkar finnas på andra stora metallarbetsplatser kan finnas och fungera här.

Vi kommer iväg sent på morgonen. Försöker ändå hålla hastigheten nere. Pendlar mellan 70 och 80. Väl framme möts vi av en full besöksparkering. Får bli personalparkeringen. Vi rusar in under en stor rödgul skylt. Jag vrider på armen och knycker till, vill få fram armbandsuret. Tio minuter sena.

– Numera höjer ingen på ögonbrynen om man är lite sen här vid enstaka tillfällen och har en förklaring, men det stora flertalet håller givetvis tiderna som vanligt, säger Tomas Bendiksen.

För 15 år sedan‌ ‌var det viktigare att passa tiden. Kom man sent in då blev lönekuvertet aningen lättare, dessutom fick man utstå arbetskamraternas muttrande.

– Den här stressen till stämpelklockan som fanns till exempel. Den är ju ganska märklig. Med flex har den helt försvunnit, säger han.

Även vid skiftets slut styrde stämpelklockan fabriken.

Fredag eftermiddag, tio minuter återstår ännu på dagens skift. Trots det har en kö av arbetare redan bildats i korridoren. Alla skyndar för att få en bra plats, kunna stämpla ut i tid och åka hem.

Plötsligt en rörelse långt bak i ledet. Någon går längs med kön, stämplar ut och fortsätter mot parkeringen. Det tisslas och tasslas, sneda blickar, huvudskakningar och skämtsamma rop. Någon vill minsann inte ha betalt för hela dagen.

Sådana situationer är nu en del av historien. Visserligen väntar fortfarande några nostalgiker för att kunna stämpla ut på minuten. Men de flesta går hem när arbetsuppgifterna är klara.

– Du kommer ifrån det här med att titta på klockan och vänta till arbetstidens slut. Du gör klart jobbet och sedan kan du gå. Och det kan innebära att du slutar lite tidigare eller lite senare, säger Tomas Bendiksen.

– Flextiden betyder mycket. Det är framför allt inte bara en förmån för arbetstagaren utan för hela familjen. Jag tror att småbarnsfamiljerna har mest nytta av den.

Men flextiden underlättar även för andra, tandläkarbesök är inga problem, och ibland kan man komma iväg lite tidigare från jobbet.

Dagens Arbetes genomgång av förmåner på de tio största metallarbetsplatserna visar att flextid för alla anställda är något väldigt sällsynt. Den finns på arbetsplatserna, men bara för vissa.

När Sandvik Coromant 2002 ville införa månadslön i Gimo lyfte facket frågan om flextid. Parterna kom överens om att titta på det och fortsätta samtalen. Några år senare, 2004–2005, fick dagtidsarbetare flextid och sedan 2011 har alla anställda det.

– Innan flextiden infördes fick alla diskutera den i sina flödesgrupper. Utifrån grundavtalet fick man själv vara med och sätta upp riktlinjer för hur flextiden skulle användas i gruppen. Det arbetet tror jag var väldigt viktigt, säger Tomas Bendiksen.

”Missköter man flextiden kan man stängas av från den, men vi har faktiskt bara ett enskilt fall där det har hänt.”

I vissa grupper ledde diskussionerna till så hårda regler att facket och företaget fick säga stopp.

– Grupperna diskuterade mycket om tiderna. Om det skulle vara så att man bara fick flexa en kvart, eller en halvtimme till exempel.

Grupperna har själva ansvaret för flextiden. Dialogen är viktig, ska man gå tidigare nästkommande dag får man säga till. På så sätt kan arbetet flyta på.

– Vi har fri flextid, utan kärntidsramar. Men man får inte använda den för att helt byta arbetstid. Börjar ditt skift klockan 7 kan du inte komma klockan 5 på morgonen och gå två timmar tidigare varje dag.

– Missköter man flextiden kan man stängas av från den, men vi har faktiskt bara ett enskilt fall där det har hänt, säger han.

Ute på fabriksgolvet hittar vi Stefan Lundgren. Han sitter böjd över en bärbar dator. Bakom honom står en stor orange metall-arm. Flextiden använder han till det mesta och han håller med Tomas Bendiksen om att det är skönt att slippa stressa på mornarna.

– Jag tycker det är hur bra som helst. Alla borde ha det så här, säger han.

Bredvid Stefan Lundgren står Ulf Ekström som är ansvarig för den här flödesgruppens flextid. Vill någon i gruppen gå tidigare ska den höra av sig antingen till honom eller till skiftkompisen.

– I vår grupp har vi satt regeln att man hör av sig senast dagen innan om man vill flexa. Det är aldrig några problem, säger Ulf Ekström.

En våning ovanför produktionsgolvet sitter fabrikschefen Joakim Fagerudd. Han berättar att flextiden gör Sandvik Coromant till en attraktiv arbetsplats men att den även ger en större rörlighet.

”Jag tror att det handlar mycket om att ha förtroende för medarbetarna”

Behöver företaget någon som jobbar över går det att lösa. Han tror att flödesgrupperna har bidragit till att flextiden fungerar så bra.

– Vi lägger ett stort ansvar på medarbetarna. Det är en form av delegering från vår sida. Grupperna är i viss mån självstyrande. Det tror jag har bidragit mycket till att flextiden fungerar här.

Tomas Bendiksen är inne på samma spår. Kanske är det där vi hittar svaret på frågan om hur flextiden för alla kan finnas och fungera här i Gimo.

– Jag tror att det handlar mycket om att ha förtroende för medarbetarna. Sedan handlar det nog också om att våga pröva. Fungerar det inte, då får man väl ta bort det. Vi prövade, hade det inte fungerat så hade vi inte haft flextid i dag.

1Kommentarer

stevO:

Scania på chassi har man flex, dock får man sälla använda det som man vill… Man måste säga till i god tid innan om man vill flexa, som vanlig ledighet. Då försvinner poängen med flex tycker jag

Kommentera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Hyvleriets rökrum blev nytt gym

Molnen hann knappt skingra sig innan det gamla rökrummet hade förvandlats till en träningslokal. För Mikael Karlsson blev Setras satsning på hälsa en nyttig knuff.

  förmåner på jobbet

Fringisar, kringisar och andra förmåner

Fritidshus, tjänstebil eller flexibel arbetstid? Lyx för vissa, vardag för andra. DA har kollat vad som gäller.

 

Vad har du för förmåner?

IF MetallFritidshus, tjänstebil eller flexibel arbetstid? Lyx för vissa, vardag för andra. DA har ställt samman en unik lista över alla förmåner på storföretagen.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Hallå där Joakim Carlsson …

Joakim Carlsson är en av 27 tävlande svenskar i Yrkes-VM i Abu Dhabi, som inleds i morgon lördag.”Jag skulle bli besviken om jag hamnade utanför topp tio”.

”Jag har ett stort 
ansvar för säkerheten”

Det här gör jag Lorena Olivares är ställare på pressvets, på Shiloh Industries i Rimbo.

Sammanhållning på hög nivå

Arbetskompisarna från Lindbäcks husfabrik har planerat och tränat i månader. Nu har dagen kommit, nu ska Kebnekaise bestigas. Dagens Arbete följde med på en tur som bjöd på gnistrande sol men också en ogästvänlig vägg av snö. Läs eller lyssna på reportaget här.

Applechefen kollade in sin kartong i Iggesund

IGGESUNDS BRUKApplechefen Tim Cook var på snabbvisit i Sverige på torsdagen. Då avslöjades en mer än tio år gammal hemlighet – företagets kartong görs bland annat av Iggesunds bruk. Nu fick Cook se tillverkningen på plats.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Håll fingrarna borta från lönerna!

KrönikaAlliansens förslag om inträdesjobb är ett försök att runda kollektivavtalet och införa lagstadgad ingångslön. Det måste stoppas.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Robotforskare debuterar på Dramaten

Den världsberömda robotforskaren Danica Kragić Jensfelt kommer att blanda teater och föreläsning på Dramaten i nästa månad. Hon vill visa upp teknikens möjligheter men också visa på de moraliska fallgroparna.

Bud lämnat i Samhall-förhandlingarna

Medlarna i förhandlingarna om Samhall-avtalet har lämnat ett bud till LO-förbunden och Almega. De ska svara klockan 17 i dag.

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill ha bättre korttidsarbete för nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2

Återväxten i industrin

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

1
Charlie Christensen med Arne Anka inklippt i bilden

Arne Ankas skapare får prestigefyllt satirpris

DA:s tecknare Charlie Christensen får den finaste svenska satirmärkelsen, EWK-priset, för sitt 30-åriga arbete med Arne Anka. Christensen är en vass bevakare av vår samtid, om Donald Trump säger han: Det är svårt att göra satir på honom eftersom det går inte att överträffa honom.

Avtal 2017

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Robert Nyberg får ABF:s kulturstipendium

Satirtecknaren Robert Nyberg, som ritat för DA i mer än 20 år, får årets upplaga av ABF:s litteratur- och kulturstipendium på 100 000 kronor. Kolla in senaste årets bilder här.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Arbetsmiljöverket rättar säkerhetsbroschyr

I flera år har Arbetsmiljöverkets broschyr om säkert skogsarbete prytts av en man med motorsåg – men utan säkerhetsbyxor. Efter DA:s påpekande är omslaget ändrat.

Facket tappar medlemmar i hela världen

Den fackliga organiseringen tappar mark. Det är trenden i världen - så också i Sverige, enligt en ny rapport. Och här hemma är nu tjänstemännen mer organiserade än arbetare.

Fördel Västerås i kampen om ny batterifabrik

Energijätten ABB går in som finansiär i Northvolts planerade batterifabrik. Därmed ökar chanserna för att det blir Västerås och inte Skellefteå som får anläggningen.

Får livränta för skada från 70-talet

Han skadades av lösningsmedel på 70-talet, nu har han efter år av värk och utredningar fått livränta på över 1 miljon. Mannen är mycket nöjd med beslutet, även om han ska betala en del av kompensationen till försäkringsbolaget Afa för ersättningar han fått under åren.

2

Facken förbereder strid om låga Samhallslöner

Flera LO-fack förbereder nu stridsåtgärder för att få igenom låglönesatsningen även för Samhall. Arbetsgivaren Almega tycker att det blir för dyrt.

3
Hämta mer