”Kosta vad det kosta vill att ta del av en utdöende kultur”Krönikören Carl Linnaeus och hans punkband säger adjö till en klassisk studio.

”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

Husen som skapar nya jobb

Kvarteret Uppfinnaren, Växjö.
Världens högsta hus i trä finns i Sundbyberg.
En skiss på det 34 våningar höga trähuset som vann HSB:s tävling.
Skagershuset, Årsta.
Älvsbacka Strand, Skellefteå.
Ängsnäs terrass, Huddinge.
Pumpkällehagen, Viskafors.
Sjöterrassen, Fittja.
Kvarteret Limnologen i Växjö.
14 våningar i Bergen, men var femte våning är förstärkt med betong.

Glesbygden bygger för framtiden

I bostadsbristens Sverige har fabriksbyggda höghus av trä blivit en del av lösningen. Dagens Arbete har tagit tempen på en glesbygdsindustri med framtidstro, orderböckerna är fulla och de närmsta åren behövs minst 250 nya medarbetare.

Trähusbyggande i Sverige

1874 blev det förbjudet att bygga höga trähus. Det dröjde 120 år innan politikerna vågade ändra reglerna.

INDUSTRIELLT BYGGANDE
Enkelt förklarat tillverkas husen till stor del på fabrik för att sedan monteras på plats, till skillnad från traditionellt byggande då hela husen byggs på plats.

Volymelement (moduler) är delar av
eller hela rum som förses med sånt som handfat, tapeter, vatten- och elledningar redan på fabriken. De lyfts på plats på byggarbetsplatsen och lämpar sig för flervåningshus, studentboenden och skolor.

Planelement är till exempel ytterväggar, bjälklag och innerväggar. Tillverkas de i massivträ kan de användas i höga hus. Limträ är uppbyggt av flera trälameller som limmas ihop. Det är ett starkt konstruktionsmaterial och används ofta i synliga bärande konstruktioner i till
exempel hallar, offentliga byggnader, broar samt som stommar i flervåningshus.

Källa: www.svenskttra.se

ÅTTA VÅNINGAR i SUNDBYBERG 
Än så länge har ingen byggt högre hus än åtta våningar i enbart trä, de finns bland annat i Sundbyberg i Stockholm och i Växjö.

I norska Bergen färdigställs ett 14
våningar högt hus i trä, men var femte
våning är förstärkt med en betongplatta.

En skyskrapa i trä vann HSB:s arkitekttävling inför deras 100-årsjubileum 2023. Skyskrapan som är 34 våningar hög ska ha en kärna av betong, men i övrigt byggas i trä. Tanken är att huset ska stå klart 2023, men det återstår att se om planerna blir verklighet.

Det är både tekniska och ekonomiska orsaker som begränsar höjden på rena trähus. Trä är ett lätt material och det behöver stabiliseras för att inte svaja eller välta i vinden. Huset måste förankras i grunden och ju högre huset är desto mer krävs av förankringen. Även om tekniska lösningar finns är de än så länge dyra.

Året var 1994. Sverige befann sig i ekonomisk kris och bostadsbyggandet rasade. Byggföretaget Lindbäcks i Piteå hade tvingats göra sig av med 75 av 100 anställda och framtiden såg allt annat än ljus ut. Samtidigt ändrades byggreglerna så att förbudet mot att använda trä som byggmaterial i hus högre än två våningar togs bort. Familjen Lindbäck var beredda att testa vad som helst för att rädda sitt företag igenom krisen.
Redan samma år byggde de studentlägenheter i fyravåningshus av trä till sitt eget fastighetsbolag. De ville själva ta risken att testa om det gick att bygga flervåningshus helt i trä.

Det gick alldeles utmärkt. Studentlägenheterna står kvar och Lindbäcks Bygg har blivit Sveriges största leverantör och byggare av flervåningshus i trä.
På 20 år har intresset för höga trähus vuxit och nu bygger Lindbäcks en helt ny fabrik i Piteå för att kunna möta den växande efterfrågan.

Fabriksbyggda flervåningshus av trä är en bransch som sväller av framtidstro. Dagens Arbete har pratat med aktörerna på den svenska marknaden och de svarar alla samma sak: Efterfrågan har ökat, de kommer fortsätta att expandera och de flesta har behov av att anställa.

Jobben skapas på platser som Piteå, Bygdsiljum, Myresjö, Anneberg, Sandsjöfors och Skellefteå. Och just detta är ett av argumenten som bland andra fackförbundet GS och träindustrin för fram när de vill visa på fördelarna med att bygga höga hus av trä – jobben skapas till stor del i glesbygd där behovet av arbetstillfällen är stort.

Samtidigt – eftersom husen byggs i fabriker – minskar tiden och arbetsinsatsen på själva byggarbetsplatsen och behovet av byggnadsarbetare som det råder brist på minskar något.

Den moderna husfabriken är en industri, inte en byggarbetsplats. Husdelarna tillverkas i en process där allt ska klaffa, precis som i vilken annan tillverkningsindustri som helst. Moelven Byggmodul som räknar med att fördubbla sin produktion kommer att behöva rekrytera.

– Vi söker en mix av folk och behöver både de med hantverkskunskap och de som har erfarenhet av att jobba i tillverkningsindustrin, som har en vana att se och förstå industrins flöden, säger marknadschef David Öberg.

”Varje material har sina fördelar. Poängen är att använda rätt material på rätt plats.”

Det är inte alla som jublar över träindustrins framfart. Vissa kommuner och städer har antagit träbyggnadsstrategier som går ut på att öka användandet av trä. Det snedvrider konkurrensen menar betongindustrin, som också tycker att trähuslobbyn trycker lite väl mycket på klimatvins-ten med sitt material. Men kampen mellan materialen är onödig tycker allt fler, bland dem Jerker Lessing, doktorand i konstruktionsteknik vid Lunds tekniska högskola.

– Tränäringen framhåller självklart att deras material är klimatsmart och släpper ut mindre koldioxid under produktionsfasen än betong. Betong har andra fördelar, som att det inte är brännbart och precis som stål är robust och starkt. Varje material har sina fördelar. Poängen är att använda rätt material på rätt plats.

Inställningen till trä som material var länge avvaktande bland byggherrar, arkitekter och beställare, vilket inte är särskilt konstigt. Hus högre än två våningar hade inte byggts av trä på över hundra år. Det hade varit förbjudet sedan 1874 för att förhindra de stadsbränder som ödelagt många städer genom åren.

Inte förrän 1994 blev trä tillåtet igen. Trähusindustrin fick börja från noll och stod egentligen inför två stora utvecklingssteg. Först den tekniska – hur ska ett höghus av trä konstrueras för att uppfylla alla krav på säkerhet, akustik, vibrationer och komfort. Sen den industriella – tillverkningsprocessen måste utvecklas och trimmas för att bli effektiv, säker och lönsam.

Det var därför Lindbäcks i Piteå valde att vänta med att bygga en ny fabrik, trots att orderböckerna fylldes.

– Vi fick hålla i bromsen, säger vd Stefan Lindbäck.

Först ville de bli bättre. De behövde tid att utveckla och förfina sin produktionsprocess för att vara säkra på att leverera bra kvalitet i rätt tid och så effektivt att det också är lönsamt. I höstas hade de kommit långt nog.

– Nu har vi en tillräckligt stabil process för att kopiera den till vår nya fabrik.

När fabriken står klar, enligt Lindbäcks egen exakta plan den 19 december 2017, har den dubbelt så hög kapacitet som deras nuvarande fabrik och ger 150 nya jobb.

trahus-grafik


me@da.se

Kommentera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Kvarteret Räven FOTO: MARIE EDHOLM

Trähus på löpande band

När städerna växer och bostadsbristen ökar krävs nya lösningar. Att bygga husen i fabrik kan vara ett sätt att snabba på byggandet.

Bygg i trä för klimatets skull

LedareBostadskrisen och klimatkrisen kan bekämpas samtidigt. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Japan och Sverige bäst i världen

Utblick

Här finns de nya jobben

Karta

brand i trähus

Därför räknas dagens trähus som säkra

Eld och träTrä är ett brännbart material som förbjöds i höga byggnader just på grund av brandrisken. Så hur kommer det sig att det är tillåtet i dag?

trähus Colombia

Svensk träindustri het i Colombia

Höghus av trä från Sverige kan användas när colombianska kåkstäder rustas upp.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ta i trä i stället

DA:s Marcus Derland hittar lugnet med en bit lövträ i ena handen och en täljkniv i den andra.

Uppladdning för avgasfria gator

DA REDER UTDe framställs som det nya goda transportalternativet. Här i Sverige vill ett företag starta en batterifabrik som kan ge tusentals jobb. Men hur miljövänliga är egentligen elbilarna?

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Sammanhållning på hög nivå

Arbetskompisarna från Lindbäcks husfabrik har planerat och tränat i månader. Nu har dagen kommit, nu ska Kebnekaise bestigas. Dagens Arbete följde med på en tur som bjöd på gnistrande sol men också en ogästvänlig vägg av snö. Läs eller lyssna på reportaget här.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Bud lämnat i Samhall-förhandlingarna

Medlarna i förhandlingarna om Samhall-avtalet har lämnat ett bud till LO-förbunden och Almega. De ska svara klockan 17 i dag.

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill ha bättre korttidsarbete för nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

1
Charlie Christensen med Arne Anka inklippt i bilden

Arne Ankas skapare får prestigefyllt satirpris

DA:s tecknare Charlie Christensen får den finaste svenska satirmärkelsen, EWK-priset, för sitt 30-åriga arbete med Arne Anka. Christensen är en vass bevakare av vår samtid, om Donald Trump säger han: Det är svårt att göra satir på honom eftersom det går inte att överträffa honom.

Avtal 2017

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Robert Nyberg får ABF:s kulturstipendium

Satirtecknaren Robert Nyberg, som ritat för DA i mer än 20 år, får årets upplaga av ABF:s litteratur- och kulturstipendium på 100 000 kronor. Kolla in senaste årets bilder här.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Arbetsmiljöverket rättar säkerhetsbroschyr

I flera år har Arbetsmiljöverkets broschyr om säkert skogsarbete prytts av en man med motorsåg – men utan säkerhetsbyxor. Efter DA:s påpekande är omslaget ändrat.

Facket tappar medlemmar i hela världen

Den fackliga organiseringen tappar mark. Det är trenden i världen - så också i Sverige, enligt en ny rapport. Och här hemma är nu tjänstemännen mer organiserade än arbetare.

Får livränta för skada från 70-talet

Han skadades av lösningsmedel på 70-talet, nu har han efter år av värk och utredningar fått livränta på över 1 miljon. Mannen är mycket nöjd med beslutet, även om han ska betala en del av kompensationen till försäkringsbolaget Afa för ersättningar han fått under åren.

2

Facken förbereder strid om låga Samhallslöner

Flera LO-fack förbereder nu stridsåtgärder för att få igenom låglönesatsningen även för Samhall. Arbetsgivaren Almega tycker att det blir för dyrt.

3

Vad hände sedan – Ortviken

Fackbasen blev teplockare

Vad hände sen?Dagens Arbete har en tradition av att berätta berörande historier. Till exempel om när hjärtinfarkten slog till på Ortvikens fackexpedition – två gånger. Nu har det gått ett par år, och allt är ­annorlunda för de tre arbetskamraterna.

Det nya arbetslivet

Bakom den europeiska jobbexplosionen

UtblickSedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

”Det går fort nu – hänger ni med?”

ANALYSDA:s Harald Gatu om att digitaliseringen håller på att rita om världs­ekonomin i grunden.

Hämta mer