"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"Krönika, Malena Ernman.

"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

Husen som skapar nya jobb

Kvarteret Uppfinnaren, Växjö.
Världens högsta hus i trä finns i Sundbyberg.
En skiss på det 34 våningar höga trähuset som vann HSB:s tävling.
Skagershuset, Årsta.
Älvsbacka Strand, Skellefteå.
Ängsnäs terrass, Huddinge.
Pumpkällehagen, Viskafors.
Sjöterrassen, Fittja.
Kvarteret Limnologen i Växjö.
14 våningar i Bergen, men var femte våning är förstärkt med betong.

Glesbygden bygger för framtiden

I bostadsbristens Sverige har fabriksbyggda höghus av trä blivit en del av lösningen. Dagens Arbete har tagit tempen på en glesbygdsindustri med framtidstro, orderböckerna är fulla och de närmsta åren behövs minst 250 nya medarbetare.

Trähusbyggande i Sverige

1874 blev det förbjudet att bygga höga trähus. Det dröjde 120 år innan politikerna vågade ändra reglerna.

INDUSTRIELLT BYGGANDE
Enkelt förklarat tillverkas husen till stor del på fabrik för att sedan monteras på plats, till skillnad från traditionellt byggande då hela husen byggs på plats.

Volymelement (moduler) är delar av
eller hela rum som förses med sånt som handfat, tapeter, vatten- och elledningar redan på fabriken. De lyfts på plats på byggarbetsplatsen och lämpar sig för flervåningshus, studentboenden och skolor.

Planelement är till exempel ytterväggar, bjälklag och innerväggar. Tillverkas de i massivträ kan de användas i höga hus. Limträ är uppbyggt av flera trälameller som limmas ihop. Det är ett starkt konstruktionsmaterial och används ofta i synliga bärande konstruktioner i till
exempel hallar, offentliga byggnader, broar samt som stommar i flervåningshus.

Källa: www.svenskttra.se

ÅTTA VÅNINGAR i SUNDBYBERG 
Än så länge har ingen byggt högre hus än åtta våningar i enbart trä, de finns bland annat i Sundbyberg i Stockholm och i Växjö.

I norska Bergen färdigställs ett 14
våningar högt hus i trä, men var femte
våning är förstärkt med en betongplatta.

En skyskrapa i trä vann HSB:s arkitekttävling inför deras 100-årsjubileum 2023. Skyskrapan som är 34 våningar hög ska ha en kärna av betong, men i övrigt byggas i trä. Tanken är att huset ska stå klart 2023, men det återstår att se om planerna blir verklighet.

Det är både tekniska och ekonomiska orsaker som begränsar höjden på rena trähus. Trä är ett lätt material och det behöver stabiliseras för att inte svaja eller välta i vinden. Huset måste förankras i grunden och ju högre huset är desto mer krävs av förankringen. Även om tekniska lösningar finns är de än så länge dyra.

Året var 1994. Sverige befann sig i ekonomisk kris och bostadsbyggandet rasade. Byggföretaget Lindbäcks i Piteå hade tvingats göra sig av med 75 av 100 anställda och framtiden såg allt annat än ljus ut. Samtidigt ändrades byggreglerna så att förbudet mot att använda trä som byggmaterial i hus högre än två våningar togs bort. Familjen Lindbäck var beredda att testa vad som helst för att rädda sitt företag igenom krisen.
Redan samma år byggde de studentlägenheter i fyravåningshus av trä till sitt eget fastighetsbolag. De ville själva ta risken att testa om det gick att bygga flervåningshus helt i trä.

Det gick alldeles utmärkt. Studentlägenheterna står kvar och Lindbäcks Bygg har blivit Sveriges största leverantör och byggare av flervåningshus i trä.
På 20 år har intresset för höga trähus vuxit och nu bygger Lindbäcks en helt ny fabrik i Piteå för att kunna möta den växande efterfrågan.

Fabriksbyggda flervåningshus av trä är en bransch som sväller av framtidstro. Dagens Arbete har pratat med aktörerna på den svenska marknaden och de svarar alla samma sak: Efterfrågan har ökat, de kommer fortsätta att expandera och de flesta har behov av att anställa.

Jobben skapas på platser som Piteå, Bygdsiljum, Myresjö, Anneberg, Sandsjöfors och Skellefteå. Och just detta är ett av argumenten som bland andra fackförbundet GS och träindustrin för fram när de vill visa på fördelarna med att bygga höga hus av trä – jobben skapas till stor del i glesbygd där behovet av arbetstillfällen är stort.

Samtidigt – eftersom husen byggs i fabriker – minskar tiden och arbetsinsatsen på själva byggarbetsplatsen och behovet av byggnadsarbetare som det råder brist på minskar något.

Den moderna husfabriken är en industri, inte en byggarbetsplats. Husdelarna tillverkas i en process där allt ska klaffa, precis som i vilken annan tillverkningsindustri som helst. Moelven Byggmodul som räknar med att fördubbla sin produktion kommer att behöva rekrytera.

– Vi söker en mix av folk och behöver både de med hantverkskunskap och de som har erfarenhet av att jobba i tillverkningsindustrin, som har en vana att se och förstå industrins flöden, säger marknadschef David Öberg.

”Varje material har sina fördelar. Poängen är att använda rätt material på rätt plats.”

Det är inte alla som jublar över träindustrins framfart. Vissa kommuner och städer har antagit träbyggnadsstrategier som går ut på att öka användandet av trä. Det snedvrider konkurrensen menar betongindustrin, som också tycker att trähuslobbyn trycker lite väl mycket på klimatvins-ten med sitt material. Men kampen mellan materialen är onödig tycker allt fler, bland dem Jerker Lessing, doktorand i konstruktionsteknik vid Lunds tekniska högskola.

– Tränäringen framhåller självklart att deras material är klimatsmart och släpper ut mindre koldioxid under produktionsfasen än betong. Betong har andra fördelar, som att det inte är brännbart och precis som stål är robust och starkt. Varje material har sina fördelar. Poängen är att använda rätt material på rätt plats.

Inställningen till trä som material var länge avvaktande bland byggherrar, arkitekter och beställare, vilket inte är särskilt konstigt. Hus högre än två våningar hade inte byggts av trä på över hundra år. Det hade varit förbjudet sedan 1874 för att förhindra de stadsbränder som ödelagt många städer genom åren.

Inte förrän 1994 blev trä tillåtet igen. Trähusindustrin fick börja från noll och stod egentligen inför två stora utvecklingssteg. Först den tekniska – hur ska ett höghus av trä konstrueras för att uppfylla alla krav på säkerhet, akustik, vibrationer och komfort. Sen den industriella – tillverkningsprocessen måste utvecklas och trimmas för att bli effektiv, säker och lönsam.

Det var därför Lindbäcks i Piteå valde att vänta med att bygga en ny fabrik, trots att orderböckerna fylldes.

– Vi fick hålla i bromsen, säger vd Stefan Lindbäck.

Först ville de bli bättre. De behövde tid att utveckla och förfina sin produktionsprocess för att vara säkra på att leverera bra kvalitet i rätt tid och så effektivt att det också är lönsamt. I höstas hade de kommit långt nog.

– Nu har vi en tillräckligt stabil process för att kopiera den till vår nya fabrik.

När fabriken står klar, enligt Lindbäcks egen exakta plan den 19 december 2017, har den dubbelt så hög kapacitet som deras nuvarande fabrik och ger 150 nya jobb.

trahus-grafik


me@da.se

Kommentera artikeln här.

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Kvarteret Räven FOTO: MARIE EDHOLM

Trähus på löpande band

När städerna växer och bostadsbristen ökar krävs nya lösningar. Att bygga husen i fabrik kan vara ett sätt att snabba på byggandet.

Bygg i trä för klimatets skull

LedareBostadskrisen och klimatkrisen kan bekämpas samtidigt. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Japan och Sverige bäst i världen

Utblick

Här finns de nya jobben

Karta

brand i trähus

Därför räknas dagens trähus som säkra

Eld och träTrä är ett brännbart material som förbjöds i höga byggnader just på grund av brandrisken. Så hur kommer det sig att det är tillåtet i dag?

trähus Colombia

Svensk träindustri het i Colombia

Höghus av trä från Sverige kan användas när colombianska kåkstäder rustas upp.

Läs mer från Dagens Arbete:

Dubbla prestigepriser till Dagens Arbete

Dagens Arbetes Anna Tiberg och Elinor Torp kammade hem varsitt pris vid Fackförbundspressens dag. De belönas för bästa avslöjande respektive berättande text.

Fikarumshatet

Efter ett terrordåd

Debatt”Våga ta ställning mot främlingsfientlighet. Kollektiv bestraffning är inte lösningen, den är en del av problemet.” Tanja Räisänen och Thomas Lindell, förtroendevalda inom GS, uppmanar alla kämpa mot rasismen i efterdyningarna av terrorattentatet i Stockholm i april.

”Handsken hjälpte mig tillbaka”

Blodkärlet sprack och en blodpropp slog ut Daniel Nilssons hand. En superavancerad servohandske gav honom en ny chans i arbetslivet.

Industrin och integrationen

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Förhandlingar är ingen quickfix

KrönikaKRÖNIKA I det korthuggna, snabba och uppskruvade tonläge som präglar samhällsdebatten i dag kan en avtalsförhandling verka segdragen. Men trögheten är viktig!

Rasismen på kafferasten

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

4

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

På randen till inbördeskrig

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

1

Rättegången mot Skogsnicke AB

Hovrätten prövar Skogsnickefallet

Sju skogsarbetere från Kamerun fick inte ut sina löner från företaget Skogsnicke. Nu ska fallet tas upp i hovrätten.

Är det okej att fråga om kriget?

DilemmatVi frågade Amr Alshami från Syrien om vad han tycker.

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

Avtal 2017

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

4

"Det blir en mycket tuff resa"

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

1

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

En död i fallolycka på Rönnskärsverken

En man omkom tidigt i morse i en fallolycka på Boliden Rönnskärsverken i Skelleftehamn.

Industrin har fått ett slutbud

UPPDATERAD Nu har facken och arbetsgivarna inom industrin fått slutbudet. I dag ska de svara ja eller nej.

Från olycka till dom

DA reder utTvå uppmärksammade dödsolyckor - i två olika länder. I Finland tog det 38 månader från olycka till dom, i Sverige 64 månader. DA visar att en av förklaringarna är dåligt utbildade poliser och överbelastade åklagare.

2

Tryckare med känsla för takt

ProfilenNär han tar trumpinnarna och sätter sig bakom trumsetet känner han lycka. Tryckaren Lennart Törnqvist berättar om hur föräldrar reagerar när deras barn vill börja spela trummor, och om att ha sin hobby som jobb.

Modeller av allt

ÖGONBLICKETKlockan är 16.03 på Modellservice i Norrtälje.

Utredning: Inrätta nytt arbetsmiljöcentrum

Inrätta ett nationellt arbetsmiljöcentrum i Stockholm, föreslår en utredning som jobbat på regeringens uppdrag. Ett annat förslag i dag är att fler anställda ska ha tillgång till regionala skyddsombud.

"För lågt avtalsvärde"

GS-facket säger nej, men arbetsgivaren TMF tycker att tre års arbetsfred är värt ett "för dyrt" avtal.

1

Rocky är trucken på (5)G

UPPKOPPLATSKF vill vässa produktionen med den senaste mobiltekniken, 5G. Men de anställda känner en viss oro för att jobb ska försvinna – och att de förarlösa truckarna ska löpa amok.

Industrins parter har fått ett bud

De opartiska ordförandena, Opo, kom på söndagen med ett första bud, som Facken inom industrin måste svara på senast på måndag eftermiddag.

"Ibland ser jag mina tryck på folks kläder"

DET HÄR GÖR JAG Christoffer Berntsson är tryckare på Hot Screen i Fjärås.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Viktigt att hålla balansen i avtalet

KRÖNIKAAvtalen ska hantera arbetsgivarnas behov av flexibel produktion – men det måste gå att förena med de anställdas möjlighet att planera sin fritid.

Hämta mer