”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Husen som skapar nya jobb

Trähuskvarteret Uppfinnaren, Växjö.
Världens högsta hus i trä finns i Sundbyberg.
En skiss på det 34 våningar höga trähuset som vann HSB:s tävling.
Skagershuset, Årsta.
Älvsbacka Strand, Skellefteå.
Ängsnäs terrass, Huddinge.
Pumpkällehagen, Viskafors.
Sjöterrassen, Fittja.
Kvarteret Limnologen i Växjö.
14 våningar i Bergen, men var femte våning är förstärkt med betong.

Glesbygden bygger för framtiden

I bostadsbristens Sverige har fabriksbyggda höghus av trä blivit en del av lösningen. Dagens Arbete har tagit tempen på en glesbygdsindustri med framtidstro, orderböckerna är fulla och de närmsta åren behövs minst 250 nya medarbetare.

Trähusbyggande i Sverige

1874 blev det förbjudet att bygga höga trähus. Det dröjde 120 år innan politikerna vågade ändra reglerna.

INDUSTRIELLT BYGGANDE
Enkelt förklarat tillverkas husen till stor del på fabrik för att sedan monteras på plats, till skillnad från traditionellt byggande då hela husen byggs på plats.

Volymelement (moduler) är delar av
eller hela rum som förses med sånt som handfat, tapeter, vatten- och elledningar redan på fabriken. De lyfts på plats på byggarbetsplatsen och lämpar sig för flervåningshus, studentboenden och skolor.

Planelement är till exempel ytterväggar, bjälklag och innerväggar. Tillverkas de i massivträ kan de användas i höga hus. Limträ är uppbyggt av flera trälameller som limmas ihop. Det är ett starkt konstruktionsmaterial och används ofta i synliga bärande konstruktioner i till
exempel hallar, offentliga byggnader, broar samt som stommar i flervåningshus.

Källa: www.svenskttra.se

ÅTTA VÅNINGAR i SUNDBYBERG 
Än så länge har ingen byggt högre hus än åtta våningar i enbart trä, de finns bland annat i Sundbyberg i Stockholm och i Växjö.

I norska Bergen färdigställs ett 14
våningar högt hus i trä, men var femte
våning är förstärkt med en betongplatta.

En skyskrapa i trä vann HSB:s arkitekttävling inför deras 100-årsjubileum 2023. Skyskrapan som är 34 våningar hög ska ha en kärna av betong, men i övrigt byggas i trä. Tanken är att huset ska stå klart 2023, men det återstår att se om planerna blir verklighet.

Det är både tekniska och ekonomiska orsaker som begränsar höjden på rena trähus. Trä är ett lätt material och det behöver stabiliseras för att inte svaja eller välta i vinden. Huset måste förankras i grunden och ju högre huset är desto mer krävs av förankringen. Även om tekniska lösningar finns är de än så länge dyra.

Året var 1994. Sverige befann sig i ekonomisk kris och bostadsbyggandet rasade. Byggföretaget Lindbäcks i Piteå hade tvingats göra sig av med 75 av 100 anställda och framtiden såg allt annat än ljus ut. Samtidigt ändrades byggreglerna så att förbudet mot att använda trä som byggmaterial i hus högre än två våningar togs bort. Familjen Lindbäck var beredda att testa vad som helst för att rädda sitt företag igenom krisen.
Redan samma år byggde de studentlägenheter i fyravåningshus av trä till sitt eget fastighetsbolag. De ville själva ta risken att testa om det gick att bygga flervåningshus helt i trä.

Det gick alldeles utmärkt. Studentlägenheterna står kvar och Lindbäcks Bygg har blivit Sveriges största leverantör och byggare av flervåningshus i trä.
På 20 år har intresset för höga trähus vuxit och nu bygger Lindbäcks en helt ny fabrik i Piteå för att kunna möta den växande efterfrågan.

Fabriksbyggda flervåningshus av trä är en bransch som sväller av framtidstro. Dagens Arbete har pratat med aktörerna på den svenska marknaden och de svarar alla samma sak: Efterfrågan har ökat, de kommer fortsätta att expandera och de flesta har behov av att anställa.

Jobben skapas på platser som Piteå, Bygdsiljum, Myresjö, Anneberg, Sandsjöfors och Skellefteå. Och just detta är ett av argumenten som bland andra fackförbundet GS och träindustrin för fram när de vill visa på fördelarna med att bygga höga hus av trä – jobben skapas till stor del i glesbygd där behovet av arbetstillfällen är stort.

Samtidigt – eftersom husen byggs i fabriker – minskar tiden och arbetsinsatsen på själva byggarbetsplatsen och behovet av byggnadsarbetare som det råder brist på minskar något.

Den moderna husfabriken är en industri, inte en byggarbetsplats. Husdelarna tillverkas i en process där allt ska klaffa, precis som i vilken annan tillverkningsindustri som helst. Moelven Byggmodul som räknar med att fördubbla sin produktion kommer att behöva rekrytera.

– Vi söker en mix av folk och behöver både de med hantverkskunskap och de som har erfarenhet av att jobba i tillverkningsindustrin, som har en vana att se och förstå industrins flöden, säger marknadschef David Öberg.

”Varje material har sina fördelar. Poängen är att använda rätt material på rätt plats.”

Det är inte alla som jublar över träindustrins framfart. Vissa kommuner och städer har antagit träbyggnadsstrategier som går ut på att öka användandet av trä. Det snedvrider konkurrensen menar betongindustrin, som också tycker att trähuslobbyn trycker lite väl mycket på klimatvins-ten med sitt material. Men kampen mellan materialen är onödig tycker allt fler, bland dem Jerker Lessing, doktorand i konstruktionsteknik vid Lunds tekniska högskola.

– Tränäringen framhåller självklart att deras material är klimatsmart och släpper ut mindre koldioxid under produktionsfasen än betong. Betong har andra fördelar, som att det inte är brännbart och precis som stål är robust och starkt. Varje material har sina fördelar. Poängen är att använda rätt material på rätt plats.

Inställningen till trä som material var länge avvaktande bland byggherrar, arkitekter och beställare, vilket inte är särskilt konstigt. Hus högre än två våningar hade inte byggts av trä på över hundra år. Det hade varit förbjudet sedan 1874 för att förhindra de stadsbränder som ödelagt många städer genom åren.

Inte förrän 1994 blev trä tillåtet igen. Trähusindustrin fick börja från noll och stod egentligen inför två stora utvecklingssteg. Först den tekniska – hur ska ett höghus av trä konstrueras för att uppfylla alla krav på säkerhet, akustik, vibrationer och komfort. Sen den industriella – tillverkningsprocessen måste utvecklas och trimmas för att bli effektiv, säker och lönsam.

Det var därför Lindbäcks i Piteå valde att vänta med att bygga en ny fabrik, trots att orderböckerna fylldes.

– Vi fick hålla i bromsen, säger vd Stefan Lindbäck.

Först ville de bli bättre. De behövde tid att utveckla och förfina sin produktionsprocess för att vara säkra på att leverera bra kvalitet i rätt tid och så effektivt att det också är lönsamt. I höstas hade de kommit långt nog.

– Nu har vi en tillräckligt stabil process för att kopiera den till vår nya fabrik.

När fabriken står klar, enligt Lindbäcks egen exakta plan den 19 december 2017, har den dubbelt så hög kapacitet som deras nuvarande fabrik och ger 150 nya jobb.

trahus-grafik


me@da.se

Kommentera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Kvarteret Räven FOTO: MARIE EDHOLM

Trähus på löpande band

När städerna växer och bostadsbristen ökar krävs nya lösningar. Att bygga husen i fabrik kan vara ett sätt att snabba på byggandet.

Bygg i trä för klimatets skull

LedareBostadskrisen och klimatkrisen kan bekämpas samtidigt. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Japan och Sverige bäst i världen

Utblick

Här finns de nya jobben

Karta

brand i trähus

Därför räknas dagens trähus som säkra

Eld och träTrä är ett brännbart material som förbjöds i höga byggnader just på grund av brandrisken. Så hur kommer det sig att det är tillåtet i dag?

trähus Colombia

Svensk träindustri het i Colombia

Höghus av trä från Sverige kan användas när colombianska kåkstäder rustas upp.

Läs mer från Dagens Arbete:

GS-facket polisanmäler företagshälsa

Känsliga personuppgifter ska ha lämnats ut från företagshälsovården till arbetsgivaren, utan att arbetstagarna hade godkänt det. GS-facket har anmält händelsen till polisen, datainspektionen och inspektionen för vård och omsorg.

”Att skriva känns nästan som ett industrijobb”

Författaren Sven Olov Karlsson, som bland annat skrivit om den stora skogsbranden i Västmanland tar i kväll emot Ivar Lo-priset på 125 000 kronor. "Overkligt och ärorikt" säger han till DA.

Sara Elvelin hör till de anställda som valt färgglada arbetsbyxor. Foto: Tomas Bergman

Här får alla ­välja sina ­arbetskläder

ORDNING OCH REDARosa arbetsbyxor? Inga problem på Svalson i Öjebyn, som tillverkar bland annat specialbyggda balkongräcken. Här får de anställda välja ur ett stort sortiment arbetskläder - och det finns alls inte bara herrmodell.

Jobbet och politiken hänger ihop

KrönikaFackligt arbete och politik hänger ihop. Därför ska GS arbeta för en rättvis fördelningspolitik och motverka alla former av diskriminering.

DET NYA SAMHALL

Samhall anlitar underentreprenörer

Samhall använder underentreprenörer för att klara av de stora städkontrakt man har med mataffärer och biografer. ”Samhalls business kan inte vara att sysselsätta personal utan funktionshinder i privata företag”, säger Marco von Peltzer, vd i ett konkurrentbolag och ordförande i Almega FM-företagen.

2

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

”Samhall, ta ansvar för er personal”

DEBATT Vi har under 2017 gjort 140 besök på Samhall, ett företag med 345 medlemmar. Tidsmässigt mer än en heltidstjänst, och helt ohållbart, skriver tre ombudsmän på IF Metall i Blekinge.

3

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Verklighetens Science Fiction

När robotarna tar över

Tiden är på väg i kapp fantasin i science fictionklassikerna. Ska vi vara rädda eller bara fascinerade när vi ställs inför historiens kanske största tekniksprång – artificiell intelligens, AI.

”För mig började det med Star Wars”

Skälet till att science fiction-författare har rätt så ofta beror helt enkelt på att de gissar så mycket, enligt litteraturvetaren Jerry Määttä.

”En enorm kraft att förändra”

Framtidsforskaren Anders Sandberg tror att science fiction haft stort inflytande på vår faktiska teknikutveckling.

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Riktigt bra. Så tycker Peter Danielsson och Börje Holmblad om yoga, som de testar för första gången under en träff i Falun. Foto: Karin Thoring

Maskinförare med fokus på bättre hälsa

FRISKVÅRDDA möter tretton maskinförare som efter ett träningspass i Falun inte längre tycker att yoga är ”sånt där trams”. De ingår i Stora Ensos hälsosatsning, med pengar från Centralfonden. Alla vittnar om att små grejer kan göra storverk, som att byta kaffebrödet mot ett ägg.

Illustration: Emma Hanquist/form nation

Är det dags att slå larm? 

Koll påHär får du tips om hur du larmar om missförhållanden på jobbet utan att råka illa ut.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Sveriges unika lönesättning

DA reder utHur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Robotiseringen av arbetslivet

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

RobotarMaskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

”Brädspelen gör stor nytta”

ProfilenElectroluxmontören Markus Nilsson tror att brädspel får folk att umgås på riktigt. Själv är han helsåld sedan fem år, han har 150 stycken spel i egna samlingen: "Det är kul att pröva nya sätt att tänka."

Hämta mer