"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Husen som skapar nya jobb

Kvarteret Uppfinnaren, Växjö.
Världens högsta hus i trä finns i Sundbyberg.
En skiss på det 34 våningar höga trähuset som vann HSB:s tävling.
Skagershuset, Årsta.
Älvsbacka Strand, Skellefteå.
Ängsnäs terrass, Huddinge.
Pumpkällehagen, Viskafors.
Sjöterrassen, Fittja.
Kvarteret Limnologen i Växjö.
14 våningar i Bergen, men var femte våning är förstärkt med betong.

Glesbygden bygger för framtiden

I bostadsbristens Sverige har fabriksbyggda höghus av trä blivit en del av lösningen. Dagens Arbete har tagit tempen på en glesbygdsindustri med framtidstro, orderböckerna är fulla och de närmsta åren behövs minst 250 nya medarbetare.

Trähusbyggande i Sverige

1874 blev det förbjudet att bygga höga trähus. Det dröjde 120 år innan politikerna vågade ändra reglerna.

INDUSTRIELLT BYGGANDE
Enkelt förklarat tillverkas husen till stor del på fabrik för att sedan monteras på plats, till skillnad från traditionellt byggande då hela husen byggs på plats.

Volymelement (moduler) är delar av
eller hela rum som förses med sånt som handfat, tapeter, vatten- och elledningar redan på fabriken. De lyfts på plats på byggarbetsplatsen och lämpar sig för flervåningshus, studentboenden och skolor.

Planelement är till exempel ytterväggar, bjälklag och innerväggar. Tillverkas de i massivträ kan de användas i höga hus. Limträ är uppbyggt av flera trälameller som limmas ihop. Det är ett starkt konstruktionsmaterial och används ofta i synliga bärande konstruktioner i till
exempel hallar, offentliga byggnader, broar samt som stommar i flervåningshus.

Källa: www.svenskttra.se

ÅTTA VÅNINGAR i SUNDBYBERG 
Än så länge har ingen byggt högre hus än åtta våningar i enbart trä, de finns bland annat i Sundbyberg i Stockholm och i Växjö.

I norska Bergen färdigställs ett 14
våningar högt hus i trä, men var femte
våning är förstärkt med en betongplatta.

En skyskrapa i trä vann HSB:s arkitekttävling inför deras 100-årsjubileum 2023. Skyskrapan som är 34 våningar hög ska ha en kärna av betong, men i övrigt byggas i trä. Tanken är att huset ska stå klart 2023, men det återstår att se om planerna blir verklighet.

Det är både tekniska och ekonomiska orsaker som begränsar höjden på rena trähus. Trä är ett lätt material och det behöver stabiliseras för att inte svaja eller välta i vinden. Huset måste förankras i grunden och ju högre huset är desto mer krävs av förankringen. Även om tekniska lösningar finns är de än så länge dyra.

Året var 1994. Sverige befann sig i ekonomisk kris och bostadsbyggandet rasade. Byggföretaget Lindbäcks i Piteå hade tvingats göra sig av med 75 av 100 anställda och framtiden såg allt annat än ljus ut. Samtidigt ändrades byggreglerna så att förbudet mot att använda trä som byggmaterial i hus högre än två våningar togs bort. Familjen Lindbäck var beredda att testa vad som helst för att rädda sitt företag igenom krisen.
Redan samma år byggde de studentlägenheter i fyravåningshus av trä till sitt eget fastighetsbolag. De ville själva ta risken att testa om det gick att bygga flervåningshus helt i trä.

Det gick alldeles utmärkt. Studentlägenheterna står kvar och Lindbäcks Bygg har blivit Sveriges största leverantör och byggare av flervåningshus i trä.
På 20 år har intresset för höga trähus vuxit och nu bygger Lindbäcks en helt ny fabrik i Piteå för att kunna möta den växande efterfrågan.

Fabriksbyggda flervåningshus av trä är en bransch som sväller av framtidstro. Dagens Arbete har pratat med aktörerna på den svenska marknaden och de svarar alla samma sak: Efterfrågan har ökat, de kommer fortsätta att expandera och de flesta har behov av att anställa.

Jobben skapas på platser som Piteå, Bygdsiljum, Myresjö, Anneberg, Sandsjöfors och Skellefteå. Och just detta är ett av argumenten som bland andra fackförbundet GS och träindustrin för fram när de vill visa på fördelarna med att bygga höga hus av trä – jobben skapas till stor del i glesbygd där behovet av arbetstillfällen är stort.

Samtidigt – eftersom husen byggs i fabriker – minskar tiden och arbetsinsatsen på själva byggarbetsplatsen och behovet av byggnadsarbetare som det råder brist på minskar något.

Den moderna husfabriken är en industri, inte en byggarbetsplats. Husdelarna tillverkas i en process där allt ska klaffa, precis som i vilken annan tillverkningsindustri som helst. Moelven Byggmodul som räknar med att fördubbla sin produktion kommer att behöva rekrytera.

– Vi söker en mix av folk och behöver både de med hantverkskunskap och de som har erfarenhet av att jobba i tillverkningsindustrin, som har en vana att se och förstå industrins flöden, säger marknadschef David Öberg.

”Varje material har sina fördelar. Poängen är att använda rätt material på rätt plats.”

Det är inte alla som jublar över träindustrins framfart. Vissa kommuner och städer har antagit träbyggnadsstrategier som går ut på att öka användandet av trä. Det snedvrider konkurrensen menar betongindustrin, som också tycker att trähuslobbyn trycker lite väl mycket på klimatvins-ten med sitt material. Men kampen mellan materialen är onödig tycker allt fler, bland dem Jerker Lessing, doktorand i konstruktionsteknik vid Lunds tekniska högskola.

– Tränäringen framhåller självklart att deras material är klimatsmart och släpper ut mindre koldioxid under produktionsfasen än betong. Betong har andra fördelar, som att det inte är brännbart och precis som stål är robust och starkt. Varje material har sina fördelar. Poängen är att använda rätt material på rätt plats.

Inställningen till trä som material var länge avvaktande bland byggherrar, arkitekter och beställare, vilket inte är särskilt konstigt. Hus högre än två våningar hade inte byggts av trä på över hundra år. Det hade varit förbjudet sedan 1874 för att förhindra de stadsbränder som ödelagt många städer genom åren.

Inte förrän 1994 blev trä tillåtet igen. Trähusindustrin fick börja från noll och stod egentligen inför två stora utvecklingssteg. Först den tekniska – hur ska ett höghus av trä konstrueras för att uppfylla alla krav på säkerhet, akustik, vibrationer och komfort. Sen den industriella – tillverkningsprocessen måste utvecklas och trimmas för att bli effektiv, säker och lönsam.

Det var därför Lindbäcks i Piteå valde att vänta med att bygga en ny fabrik, trots att orderböckerna fylldes.

– Vi fick hålla i bromsen, säger vd Stefan Lindbäck.

Först ville de bli bättre. De behövde tid att utveckla och förfina sin produktionsprocess för att vara säkra på att leverera bra kvalitet i rätt tid och så effektivt att det också är lönsamt. I höstas hade de kommit långt nog.

– Nu har vi en tillräckligt stabil process för att kopiera den till vår nya fabrik.

När fabriken står klar, enligt Lindbäcks egen exakta plan den 19 december 2017, har den dubbelt så hög kapacitet som deras nuvarande fabrik och ger 150 nya jobb.

trahus-grafik


me@da.se

Kommentera artikeln här.

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Kvarteret Räven FOTO: MARIE EDHOLM

Trähus på löpande band

När städerna växer och bostadsbristen ökar krävs nya lösningar. Att bygga husen i fabrik kan vara ett sätt att snabba på byggandet.

Bygg i trä för klimatets skull

LedareBostadskrisen och klimatkrisen kan bekämpas samtidigt. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Japan och Sverige bäst i världen

Utblick

Här finns de nya jobben

Karta

brand i trähus

Därför räknas dagens trähus som säkra

Eld och träTrä är ett brännbart material som förbjöds i höga byggnader just på grund av brandrisken. Så hur kommer det sig att det är tillåtet i dag?

trähus Colombia

Svensk träindustri het i Colombia

Höghus av trä från Sverige kan användas när colombianska kåkstäder rustas upp.

Läs mer från Dagens Arbete:

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

Avtal 2017

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

Nu har förhandlingarna börjat om villkoren för anställda på tidningstryckerier. GS-facket kämpar återigen för deltidspension och mot hyvlade tider. Arbetsgivaren Medieföretagen vill sänka OB-ersättningar och är emot en låglönesatsning.

"Inget nytt i deras bud"

Avtal 2017Dagens bud på 1,5 procent från arbetsgivarna till facken inom industrin avvisades direkt. – Den siffran hörde vi redan i julas. Ingenting har förändrats i deras bud, säger Anders Ferbe på IF Metall.

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

"Det är lätt att dras med i skitsnacket"

ArbetsmiljöFrån stress till arbetsglädje – labbet på Stora Enso Hylte har lyckats vända trenden. Till hjälp tog de en whiteboardtavla, egentillverkade girlanger och en modig före detta polis.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Striden om tiden

Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

Facken får avtalsskiss idag

Avtalsrörelsen går i dag in i ett nytt tempo. Vid lunchtid väntas parterna få en skiss till ett nytt avtal. Senast i morgon vill de opartiska ordförandena ha svar.

Lindbäcks bygger höga trähus

Trähusföretaget Lindbäcks har vunnit en upphandling åt Sveriges kommuner och landsting som gäller bostadshus på 4-6 våningar.

"Det blir nog inte under två procent"

Avtal 2017På Lamiflex tjänar alla lika mycket, här får ingen någon del av LO:s låglönesatsning - men man ställer sig helhjärtat bakom den.

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Klockan 14.28, Frövi mätstation

ÖgonblicketKlockan är 14.28 på Frövi mätstation.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Miljardsatsning på bioraffinaderi utreds

Grönt guldTretton företag har gått samman för att granska lönsamheten i ett helt nytt bioraffinaderi i Domsjö, där skogsråvara omvandlas till allt från etanol till fiskfoder. Det skulle handla om en miljardsatsning som kan skapa ett stort antal jobb.

Industrins heta stridsfrågor

Avtal 2017Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

4

Fackligt arbete i Indien

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

INDIENSex dagar i veckan, året runt, tampas indiska kvinnor med vildhundar, giftiga sopor och vedervärdig stank på sin arbetsplats. Men de trivs. För de har organiserat sig och tagit makten över sina liv. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

1

Stampens kris

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

1

"Arbetarklassen får aldrig vara spännande"

I dag delas årets Ivar Lo-pris ut till författaren Anneli Jordahl – som samtidigt debuterar som krönikör i DA. Hennes återkommande tema är klasskillnader: "Det finns många som tycker att detta samhället är inte för mig".

Arbetarrörelsen måste ingjuta trygghet

KrönikaNär marknads-lösningarna lämnat alltför många människor bortglömda lockar högerpopulismens enkla lösningar. Men det är tyvärr en honungsfälla.

Tvålar till sina konkurrenter

DA testarEn tvål tar bort skiten bättre än de andra. Dessutom är den skonsam. Men om lukten råder det delade meningar, visar DA:s test.

Arbetsförmedlingens kontroller

Fusk kan bli brottsligt även för företag

BidragsbrottUnder gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade upp för att se över bidragsbrottslagen så att den även gäller företag.

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Lyssna på DA

Nu kan du få några av våra bästa reportage rakt in i öronen. Lyssna direkt på vår sajt eller via en gratisapp för din mobil.

Märket utmanas

"Han lever kvar i en gammal värld"

Både industrins parter och Kommunal sågar professor Lars Calmfors förslag att märket behöver omprövas. Flexibilitet finns redan anser parterna.

3

"Spänningar om alla ska ha samma löneökning"

Avtal 2017Det är på sikt ohållbart att tvinga resten av arbetsmarknaden hålla nere lönerna för att anpassa sig till exportindustrins förutsättningar. Det säger Arbetsmarknadspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors.

1

Får man prata skit om jobbet?

Yttrandefriheten gäller även dig. Men det betyder inte att du får häva ur dig vad som helst om ditt jobb eller dina chefer. En anställning innefattar lojalitetsplikt. Så vad får man säga om sitt jobb?

1
Dagens arbete nr 2 2017

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

Hämta mer
Close