”Jag vill inte knapra på dem som har det sämre”Jeanette Herulf om sjuktaxi.

”Vår liberala demokrati håller på att förgiftas. Det är allvar nu”Helle Klein, chefredaktör.

Det ökande lönegapet

Så har LO räknat: LO har granskat inkomstutvecklingen för 197 toppbefattningar i näringslivet, politiken och samhället i övrigt. 30 industriföretag ingår i undersökningen. LO har tittat på inkomst av tjänst, kapital och inkomster och avdrag för näringsverksamhet. Den sammanräknade inkomsten jämförs med den genomsnittliga industriarbetarlönen på 27 642 kronor i månaden.
Anders Nyrén och Anders Ullberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

”Man måste kunna stå för sin lön”

Så många arbetarlöner får…

Vd i näringslivet: 49
Generaldirektör: 18
Chefsekonom: 9
Statsminister: 6
LO-ordförande: 5
Förbundsordförande i IF Metall: 3
Förbundsordförande i GS-facket: 2
Förbundsordförande i Pappers: 2

Källa: Makteliten – svävar ovanför (LO, 2015). Undersökningen avser 2013.

Gapet mellan näringslivets toppar och arbetarna växer. I början av åttiotalet gick det 9 arbetarlöner på en vd-lön – i dag är siffran 49.

Direktörslönerna är inget som styrelserna gärna pratar om. Av 20 företag som Dagens Arbete kontaktade var det bara ett fåtal som ville prata.

Anders Ullberg är en av dem. Styrelseordförande för gruvbolaget Boliden, styrelseledamot i Atlas Copco och tidigare vd för SSAB.
– Man måste kunna stå för den lön man sätter och den lön man har.
Öppenhet lockar till jämförelser som i sin tur skruvar upp nivåerna, anser han. ”Fokuseringen kring vd-lönerna” hänger ihop med den öppna redovisningen som vi har i Sverige. Den har sina fördelar men lockar också till jämförelser direktörerna emellan.
– Jag tror inte att vd-lönerna hade stigit så mycket om vi inte hade haft den här öppenheten.

”Värderingsmässigt lever vi fortfarande kvar i folkhemmet.”

En av näringslivets verkliga tungviktare har varit Anders Nyrén. Som vd i investmentbolaget Industrivärden, styrelseledamot i Handelsbanken, SCA, Volvo och som nu senast styrelseordförande i Sandvik har han haft en nyckelroll i näringslivet – innan turerna kring SCA tvingade bort honom.
– Folkhemmet styr våra värderingar, säger han. Därför är det svårt att diskutera vd-löner.
– Det blir alltid svårt att diskutera saker och ting som upplevs sticka ut i förhållande till det stora flertalet.
– Vi har en sådan kultur i Sverige. Värderingsmässigt lever vi fortfarande kvar i folkhemmet samtidigt som vi befinner oss i en globaliserad värld där verkligheten ser annorlunda ut, säger Anders Nyrén.

I en undersökning slår LO fast att det går 49 industriarbetarlöner på en vd i näringslivet. Är det rimligt?
– Man ska ha stor respekt för att den frågan ställs. Samtidigt finns en global konkurrens om kompetens i dag. Vi behöver bara titta på riktigt duktiga fotbollsspelare eller riktigt duktiga ishockeyspelare. Det tror jag folk har lärt sig att acceptera. Gemene man har lätt att se att de är dugliga. Samma princip gäller för verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare.

Hur många verkställande direktörer har fått jobb utomlands för att ersättningen i Sverige är för låg?
– Det finns ganska många exempel i dag. Men det är inte frågeställningen. Utan frågeställningen är: genom att vi betalar något sånär internationellt acceptabla lönepaket så lyckas vi behålla dessa toppkrafter i Sverige till gagn för hela det svenska samhället och hela det svenska näringslivet.

– Man kan också vända på det: i framtiden kommer svenska globalt verksamma företag sannolikt att rekrytera fler ledande befattningshavare utanför landets gränser. Marknaden för toppkrafter blir alltmer global.

Vilka drivkrafter belönas när ersättningen för en vd i Sandvik bestäms?
– Man börjar med att försöka bestämma vad som är marknadsmässigt. Ett lönepaket i ett svenskt industriföretag i dag består normalt av tre delar: fast lön, rörlig lön och ett långsiktigt incitamentspaket som oftast är aktierelaterat.

– När man sätter den marknadsmässiga grundlönen då finns det konsultfirmor som hjälper till att så att säga placera en ledande befattningshavare, exempelvis vd i Sandvik, och jämföra med andra bolag för att hamna i rätt spann.

– De två andra bitarna, de rörliga ersättningarna, handlar om vilka incitament och vilka drivkrafter man vill belöna beroende på i vilken utvecklingsfas företaget befinner sig. När det gäller vd är den övergripande faktorn resultatet. Kassaflöde och resultatutveckling. Det är det som skapar aktieägarvärde.

Man ska komma ihåg att det finns lika många forskare som betonar vikten av incitament som de som varnar för incitament

Nu senast fick Sandviks vd Olof Faxander sin bonus mer än fördubblad från 2 till 4,3 miljoner kronor. Vad är det han har fått extra betalt för?
– 42,5 procent är resultat, 42,5 procent är kassaflöde och 15 procent är personliga mål. Det som stack ut i år var kassaflödet.

Samtidigt är det flera mål som långt ifrån har uppnåtts. Tillväxten stannade på 2 procent i stället för målet på 8 procent. Ni vill ha 25 procents avkastning på sysselsatt kapital – det blev 13 procent. Varför bonus?
– Jo, men det där är de övergripande målen för företaget. Hans rörliga ersättning baseras på förväntad resultatutveckling och kassaflöde.

Olof Faxander får 4,3 miljoner kronor i bonus samtidigt som koncernen är mitt inne i en stor omställningsprocess. Hade det inte varit bättre att vänta med att höja bonusen tills man ser om omställningen verkligen har lyckats?
– Samtidigt vill vi se till att vi får en bra utveckling under tiden. Den kortsiktiga ersättningen är baserad på årets resultat och årets kassaflöde. Den långsiktiga baseras på övergripande mål och skapande av aktie-
ägarvärde under tiden.

Många varnar för att koppla ersättning till aktiekursen. Att det skulle locka fram kortsiktighet som äventyrar den långsiktiga konkurrenskraften. Ser du några sådana risker?
– Ja, just därför måste man vara noga med hur man utformar rörliga ersättningar. Man ska komma ihåg att det finns lika många forskare som betonar vikten av incitament som de som varnar för incitament. Det finns ingen enig akademisk slutsats i det här ämnet.

– Vad det handlar om är att se till att de långsiktiga målen – som ska skapa aktie-ägarvärde – är så utformade att de inte uppmuntrar ett kortsiktigt beteende som inte är till gagn på lång sikt.

– Jag tycker att vi i Sverige har utvecklat en ganska bra tradition och modell för hur man sätter de här parametrarna.

Efter finanskrisen varnades det för att höga ersättningar är skadliga för samhällsekonomin. Ökad inkomstkoncentration riskerar att leda till uppblåsta värden – på fastigheter och aktier – som i förlängningen när bubblan spricker drar ner hela samhällsekonomin i djup kris. Är det något man tänker på när man sätter lön för vd?
– Absolut. Om man är en ansvarsfull ägare så är det väldigt viktiga parametrar. Det gäller att anpassa ersättningspaket till den verksamhet som ledningen har att hantera. Det som är bra i Sandvik behöver nödvändigtvis inte vara bra i Handelsbanken och tvärtom.

Ofta är en styrelseordförande vd i ett annat företag. Man får lätt intrycket att det rör sig om ett litet sällskap som belönar varandra.
– Så ser det inte ut överlag. Men det ser ut så i vårt system eftersom vi är ett investmentbolag som är aktiva ägare i styrelser och därför tillsätter styrelseordförande. Lön sätts av en ersättningskommitté som förebereder lönesättningen av vd men det är hela styrelsen som bestämmer ersättningspaketet till vd. Det är väldigt viktigt.
Så långt Anders Nyrén medan han fortfarande var styrelseordförande i Sandvik.

Inkomsterna pendlar upp och ner beroende på de rörliga ersättningarna. Strax efter finanskrisen hade Volvos vd en inkomst motsvarande 161 industriarbetarlöner och Scanias vd 103.

De lönsammaste företagen ersätter nödvändigtvis inte sina direktörer mer än andra. Gruvbolaget LKAB, ett av världens mest lönsamma, ger sin vd 14 industriarbetarlöner. År efter år. Just den nivån ansågs på 1980-talet hög  inom näringslivseliten. I dag är den nivån långt under snittet.

 Det betyder orden 

Aktieägarvärde: Det värde som skapas i ett företag och som går till aktieägarna, bland annat som aktieutdelning.

Avkastning på sysselsatt kapital: Ett sätt att mäta vinsten. Det sysselsatta kapitalet är det som ägarna lånat ut till företaget. Ersättningen betalas i form av aktieutdelning. Sysselsatt kapital kan också vara banklån.

Kassaflöde:
Om det rinner in mer pengar (försäljning, lån, nya aktier) i företaget än vad det rinner ut (avbetalningar, räntor, inköp och andra kostnader) så är kassaflödet positivt.

Resultat:
Vinst.

Option: Den som har en option kan köpa eller sälja en aktie till ett bestämt pris.


hg@da.se

12Kommentarer

Patrik Frithz:

Helt horribelt! ! Utan arbetaren som med sin kropp och entusiasm bidrar med ett hederligt arbete stannar Sverige. Utan en topp direktör eller vd med fantasilöner så blir arbetaren kvar i företaget. Kan liknas vid en tratt, oavsett hur bred toppen är så förblir hålet i tratten lika litet för den vanliga arbetaren!

Micke:

Bra artikel.
Tyvärr prisar de stora företagens VD:ar sig själva så mycket de kan när aktieägarna och styrelserna godkänner det.
Svårt att komma åt om vi inte gör som vissa partier föreslår fast tvärs om.

Istället för att sänka lägstalönerna, som dessa toppfigurer också alltid förespråkar, skulle vi direkt sätta tak för högstalönerna och sedan sänka dem löpande.

OBS!
Ett bevis på att ingen någonsin tänker i de banorna är att i detta nu när jag skriver just här får jag felstavningsvarning på ordet högstalönerna men inte på ordet lägstalönerna.
Detta i fackets egen tidning!
Alltså skriver eller tänker ingen så alls och skriver det definitivt inte.
Båda begreppen är korrekta ord men tydligen accepteras bara det ena som begrepp.

Nu är det dags att ändra på det!

Kul att se att ni faktiskt också nämner vad höga politiker och fackordföranden tjänar i jämförelse med de arbetare och väljare de företräder.
Tabellen ni bifogar är bra och faktiskt lite oväntad.
Den ger också anledning till en reaktion.
Man kan undra olika saker även där.

Hur kan en generaldirektör tjäna 18 ggr mer än en arbetare?
Tänk på tågtrafikens ansvariga Trafikverket…….
De har en sådan figur.

Och varför ska den person som fått det ärofulla förtroendeuppdraget som arbetarnas toppföreträdare i LO få 5 ggr mer an de han företräder?
Jobbar han 5 ggr så hårt, har 5 ggr så långa arbetsdagar eller har 5 ggr högre risk för arbetsskada än sina medlemmar.
Tillkommer alla sidouppdrags ersättningar utöver den lönen?
Och hur kan han ha tid med några sidouppdrag alls då han jobbar så extremt hårt?
Är inte äran av att tilldelas detta uppdrag tillräcklig morot utöver säg 2-3 ggr arbetarlön?
Han kan aldrig känna igen sig i en arbetares villkor utan att få det berättat och beskrivet det för sig av andra.

Richard:

Jösses… OM nu de svenska direktörerna och VD:arna är så kompetenta som de vill göra gällande, varför är de då inte mer eftertraktade bland stora internationella företag? Hade de haft den kompetens de påstår, skulle det inte spela någon som helst roll hur mycket svenska företag betalat dem, eftersom de stora internationella företagen hade bjudit långt mer för att försäkra sig om den unika spetskompetensen…
Nej, det handlar bara om ren girighet och (troligtvis) det faktum att de sitter i varandras styrelser och därför kan leka ”kliar du min rygg så kliar jag din” när det gäller lönesättningen.

Arne Johansson:

Sverige är fantastiskt!

Willy Strömquist:

Spelar ingen roll vad någon utanför deras krets har för åsikt.Har kommit för att stanna, Märk hur många arbetare som tror dom ar kapitalister och rösta borgerligt.Tragiskt

Willy Strömquist:

Spelar ingen roll vad någon utanför deras krets har för åsikt.Har kommit för att stanna. Märk hur många arbetare som tror dom är kapitalister och röstar borgerligt.Tragiskt

stevO:

Om facket ska vara så bra, varför ställer man inte samma procent i löneökning som VD får till folket på golvet? Ja just det man har ju inget att sätta emot på lokal nivå när strejkrätten tas bort centralt.

Willy Strömquist:

Det som Anders Nygren framhåller om ”Folkhemmets” värdenämnare verkar han tycka är negativt, ett sådant synsätt gör att vi utesluter de från vanliga arbetare/medborgare inlärda begreppen. Vi kan inte överta aktieägrnas värderingar, oavsett vilka dessa är!

Tobias Skåne:

Eller så gör man som man gör i Göteborg/Ökerö.
Se bifogad länk:
http://www.expressen.se/gt/kommuncheferna-fick-sparken–far-lon-i-5-ar/

Micke:

Det är genom arbetarnas slit som företagen går med vinst!
Det är dags att visa lite uppskattning för ”fotfolket” istället för att en VD kan jobba fem år och sen leva resten av livet på den lönen!

Tobias:

Sedan finns ju alla statliga direktörer som borde besinna sig. Men något är på gång. Se här:

Slut på generösa direktörsförmåner
I dag står 18 före detta myndighetschefer på utbetalningslistan för inkomstgaranti och får i snitt 50 000 kronor i månaden utan att behöva arbeta. Flera av dem har fått pengar i flera år, men nu stramas generösa avgångsförmånerna för generaldirektörer stramas åt, rapporterar TV4Nyheterna.
Från årsskiftet dras inkomstgarantin för myndighetschefer ner – från tio till max två år. Möjligheten att utnyttja inkomstgarantin och ha sidoinkomster försvinner också. Samtidigt stryps möjligheten att starta bolag, lagra vinsten och samtidigt plocka ut full inkomstgaranti.
– Det är rimligt. Vi ska ha stöd för omställning och inkomstgaranti som säkerställer opartiskhet. Men det får ej vara regler som saknar stöd bland medborgarna eller är för förmånliga i förhållande till andra system som vi har, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) till TV4.

Hans:

Vidrigt! Att ha 49 arbetarlöner är helt sjukt. 9 arbetarlöner är mycket, varför har vi accepterat detta? Samtidigt som kostnaderna i företagen begränsas till minimum, för att vara konkurrenskraftiga.

Vad tycker du om vd-lönerna?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Inkomstklyftor skapar finanskriser

AnalysStora löneskillnader var en av orsakerna bakom finanskrisen. Klyftorna fortsätter att växa och därmed också risken för en ny krasch, skriver DA:s Harald Gatu.

4
 

Läs mer från Dagens Arbete:

”Jag trivs bra”

DET HÄR GÖR JAGJohan Häggblom, 31 år, är operatör på Stora Enso i Skutskär.

Volvos elbilssatsning

"En bomb i bilvärlden"

ANALYS”Ökat konsumenttryck, tuffare miljöregler och bättre batterier. Tre faktorer som får bilindustrin att satsa på elmotorer. Men inget bilföretag har ännu valt att gå på knockout såsom Volvo”, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

2

"En fruktansvärt snabb omställning"

Om två år kommer varje ny Volvobil som lanseras att ha en elmotor. En snabb omställning som kännetecknar Volvo just nu, enligt IF Metalls Marko Peltonen på Volvo Cars motorfabrik i Skövde.

GS arbetsmiljörapport

”Vi för en ständig dialog”

DEBATTArbetsmiljöfrågan är viktig och det förs en ständig dialog med motparterna. Ökad avsättningen till deltidspension är ett sätt få anställda att orka jobba fram till pensionen. Det skriver två företrädare för Trä- och Möbelföretagen.

”Budskapet är tydligt: Minska arbetsbelastningen!”

DEBATT”Våra medlemmar vill ha ett hållbart arbetsliv i stället för företagens kortsiktiga vinster,” skriver två företrädare gör GS.

Stress växande orsak till arbetsskador

ArbetsmiljöAllt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap och bara hälften tror att de klarar att jobba till pension, enligt GS nya arbetsmiljörapport.

Ny lärlingsutbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Konflikt om föräldraledigt på Orica

Sprängämnestillverkaren Orica i Gyttorp har hamnat på kollisionskurs med IF Metall om reglerna för föräldraledighet. Facket hävdar att arbetsgivarens tolkning missgynnar skiftarbetare och nu har frågan lyfts till en central förhandling.

8

Vandrarna

De ska ge Kebnekaise en match

Från pub-träffar till toppbestigning. Lagledaren på Lindbäcks Bygg i Piteå fick en ingivelse som har fått hela arbetslaget på fötter.

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

Banbrott

ÖGONBLICKETKlockan är 15.58 på Billerud Korsnäs, Gruvön.

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

För högern går sänkt skatt alltid först

KrönikaDen stora skiljelinjen i svensk politik handlar om vad som är en rimlig trygghet för medborgarna. Och här har Sverigedemokraterna tydligt visat var de står.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Orättvisorna måste minskas – nu!

KRÖNIKA20 år av växande klyftor har urholkat förtroendet för samhället. Nu måste arbetarrörelsen ta ett samlat grepp om jämlikhetsfrågan.

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

GS-facket tror på avtal för global rättvisa

GS-facket ansluter sig till regeringens vision Global Deal för att bryta snedfördelningen i världen. Arbetsgivarsidan är dock tveksam till om satsningen leder framåt.

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

”Trähus öppnar vägen för industriellt byggande”

DEBATTVi välkomnar regeringens sex miljoner för att öka kunskapen om industriellt husbyggande i trä. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal. Det krävs också konkreta åtgärder, skriver två talespersoner för SSU.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

”Vi har ­lagat lunch över öppen eld”

DET HÄR GÖR JAGTomas Brunholtz är språkmentor på Skogsstyrelsen.

Hämta mer