”Fackförbundspressen har en betydande roll i värnandet av demokratin”Helle Klein, chefredaktör.

”Det mest orättvisa som kan drabba en människa är att födas”Daniel Mathisen försöker överleva som hemlös i dataspelet Hobo: Tough Life, och spelet dröjer sig kvar,

Det ökande lönegapet

Så har LO räknat: LO har granskat inkomstutvecklingen för 197 toppbefattningar i näringslivet, politiken och samhället i övrigt. 30 industriföretag ingår i undersökningen. LO har tittat på inkomst av tjänst, kapital och inkomster och avdrag för näringsverksamhet. Den sammanräknade inkomsten jämförs med den genomsnittliga industriarbetarlönen på 27 642 kronor i månaden.
Anders Nyrén och Anders Ullberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

”Man måste kunna stå för sin lön”

Så många arbetarlöner får…

Vd i näringslivet: 49
Generaldirektör: 18
Chefsekonom: 9
Statsminister: 6
LO-ordförande: 5
Förbundsordförande i IF Metall: 3
Förbundsordförande i GS-facket: 2
Förbundsordförande i Pappers: 2

Källa: Makteliten – svävar ovanför (LO, 2015). Undersökningen avser 2013.

Gapet mellan näringslivets toppar och arbetarna växer. I början av åttiotalet gick det 9 arbetarlöner på en vd-lön – i dag är siffran 49.

Direktörslönerna är inget som styrelserna gärna pratar om. Av 20 företag som Dagens Arbete kontaktade var det bara ett fåtal som ville prata.

Anders Ullberg är en av dem. Styrelseordförande för gruvbolaget Boliden, styrelseledamot i Atlas Copco och tidigare vd för SSAB.
– Man måste kunna stå för den lön man sätter och den lön man har.
Öppenhet lockar till jämförelser som i sin tur skruvar upp nivåerna, anser han. ”Fokuseringen kring vd-lönerna” hänger ihop med den öppna redovisningen som vi har i Sverige. Den har sina fördelar men lockar också till jämförelser direktörerna emellan.
– Jag tror inte att vd-lönerna hade stigit så mycket om vi inte hade haft den här öppenheten.

”Värderingsmässigt lever vi fortfarande kvar i folkhemmet.”

En av näringslivets verkliga tungviktare har varit Anders Nyrén. Som vd i investmentbolaget Industrivärden, styrelseledamot i Handelsbanken, SCA, Volvo och som nu senast styrelseordförande i Sandvik har han haft en nyckelroll i näringslivet – innan turerna kring SCA tvingade bort honom.
– Folkhemmet styr våra värderingar, säger han. Därför är det svårt att diskutera vd-löner.
– Det blir alltid svårt att diskutera saker och ting som upplevs sticka ut i förhållande till det stora flertalet.
– Vi har en sådan kultur i Sverige. Värderingsmässigt lever vi fortfarande kvar i folkhemmet samtidigt som vi befinner oss i en globaliserad värld där verkligheten ser annorlunda ut, säger Anders Nyrén.

I en undersökning slår LO fast att det går 49 industriarbetarlöner på en vd i näringslivet. Är det rimligt?
– Man ska ha stor respekt för att den frågan ställs. Samtidigt finns en global konkurrens om kompetens i dag. Vi behöver bara titta på riktigt duktiga fotbollsspelare eller riktigt duktiga ishockeyspelare. Det tror jag folk har lärt sig att acceptera. Gemene man har lätt att se att de är dugliga. Samma princip gäller för verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare.

Hur många verkställande direktörer har fått jobb utomlands för att ersättningen i Sverige är för låg?
– Det finns ganska många exempel i dag. Men det är inte frågeställningen. Utan frågeställningen är: genom att vi betalar något sånär internationellt acceptabla lönepaket så lyckas vi behålla dessa toppkrafter i Sverige till gagn för hela det svenska samhället och hela det svenska näringslivet.

– Man kan också vända på det: i framtiden kommer svenska globalt verksamma företag sannolikt att rekrytera fler ledande befattningshavare utanför landets gränser. Marknaden för toppkrafter blir alltmer global.

Vilka drivkrafter belönas när ersättningen för en vd i Sandvik bestäms?
– Man börjar med att försöka bestämma vad som är marknadsmässigt. Ett lönepaket i ett svenskt industriföretag i dag består normalt av tre delar: fast lön, rörlig lön och ett långsiktigt incitamentspaket som oftast är aktierelaterat.

– När man sätter den marknadsmässiga grundlönen då finns det konsultfirmor som hjälper till att så att säga placera en ledande befattningshavare, exempelvis vd i Sandvik, och jämföra med andra bolag för att hamna i rätt spann.

– De två andra bitarna, de rörliga ersättningarna, handlar om vilka incitament och vilka drivkrafter man vill belöna beroende på i vilken utvecklingsfas företaget befinner sig. När det gäller vd är den övergripande faktorn resultatet. Kassaflöde och resultatutveckling. Det är det som skapar aktieägarvärde.

Man ska komma ihåg att det finns lika många forskare som betonar vikten av incitament som de som varnar för incitament

Nu senast fick Sandviks vd Olof Faxander sin bonus mer än fördubblad från 2 till 4,3 miljoner kronor. Vad är det han har fått extra betalt för?
– 42,5 procent är resultat, 42,5 procent är kassaflöde och 15 procent är personliga mål. Det som stack ut i år var kassaflödet.

Samtidigt är det flera mål som långt ifrån har uppnåtts. Tillväxten stannade på 2 procent i stället för målet på 8 procent. Ni vill ha 25 procents avkastning på sysselsatt kapital – det blev 13 procent. Varför bonus?
– Jo, men det där är de övergripande målen för företaget. Hans rörliga ersättning baseras på förväntad resultatutveckling och kassaflöde.

Olof Faxander får 4,3 miljoner kronor i bonus samtidigt som koncernen är mitt inne i en stor omställningsprocess. Hade det inte varit bättre att vänta med att höja bonusen tills man ser om omställningen verkligen har lyckats?
– Samtidigt vill vi se till att vi får en bra utveckling under tiden. Den kortsiktiga ersättningen är baserad på årets resultat och årets kassaflöde. Den långsiktiga baseras på övergripande mål och skapande av aktie-
ägarvärde under tiden.

Många varnar för att koppla ersättning till aktiekursen. Att det skulle locka fram kortsiktighet som äventyrar den långsiktiga konkurrenskraften. Ser du några sådana risker?
– Ja, just därför måste man vara noga med hur man utformar rörliga ersättningar. Man ska komma ihåg att det finns lika många forskare som betonar vikten av incitament som de som varnar för incitament. Det finns ingen enig akademisk slutsats i det här ämnet.

– Vad det handlar om är att se till att de långsiktiga målen – som ska skapa aktie-ägarvärde – är så utformade att de inte uppmuntrar ett kortsiktigt beteende som inte är till gagn på lång sikt.

– Jag tycker att vi i Sverige har utvecklat en ganska bra tradition och modell för hur man sätter de här parametrarna.

Efter finanskrisen varnades det för att höga ersättningar är skadliga för samhällsekonomin. Ökad inkomstkoncentration riskerar att leda till uppblåsta värden – på fastigheter och aktier – som i förlängningen när bubblan spricker drar ner hela samhällsekonomin i djup kris. Är det något man tänker på när man sätter lön för vd?
– Absolut. Om man är en ansvarsfull ägare så är det väldigt viktiga parametrar. Det gäller att anpassa ersättningspaket till den verksamhet som ledningen har att hantera. Det som är bra i Sandvik behöver nödvändigtvis inte vara bra i Handelsbanken och tvärtom.

Ofta är en styrelseordförande vd i ett annat företag. Man får lätt intrycket att det rör sig om ett litet sällskap som belönar varandra.
– Så ser det inte ut överlag. Men det ser ut så i vårt system eftersom vi är ett investmentbolag som är aktiva ägare i styrelser och därför tillsätter styrelseordförande. Lön sätts av en ersättningskommitté som förebereder lönesättningen av vd men det är hela styrelsen som bestämmer ersättningspaketet till vd. Det är väldigt viktigt.
Så långt Anders Nyrén medan han fortfarande var styrelseordförande i Sandvik.

Inkomsterna pendlar upp och ner beroende på de rörliga ersättningarna. Strax efter finanskrisen hade Volvos vd en inkomst motsvarande 161 industriarbetarlöner och Scanias vd 103.

De lönsammaste företagen ersätter nödvändigtvis inte sina direktörer mer än andra. Gruvbolaget LKAB, ett av världens mest lönsamma, ger sin vd 14 industriarbetarlöner. År efter år. Just den nivån ansågs på 1980-talet hög  inom näringslivseliten. I dag är den nivån långt under snittet.

 Det betyder orden 

Aktieägarvärde: Det värde som skapas i ett företag och som går till aktieägarna, bland annat som aktieutdelning.

Avkastning på sysselsatt kapital: Ett sätt att mäta vinsten. Det sysselsatta kapitalet är det som ägarna lånat ut till företaget. Ersättningen betalas i form av aktieutdelning. Sysselsatt kapital kan också vara banklån.

Kassaflöde:
Om det rinner in mer pengar (försäljning, lån, nya aktier) i företaget än vad det rinner ut (avbetalningar, räntor, inköp och andra kostnader) så är kassaflödet positivt.

Resultat:
Vinst.

Option: Den som har en option kan köpa eller sälja en aktie till ett bestämt pris.


hg@da.se

12Kommentarer

Patrik Frithz:

Helt horribelt! ! Utan arbetaren som med sin kropp och entusiasm bidrar med ett hederligt arbete stannar Sverige. Utan en topp direktör eller vd med fantasilöner så blir arbetaren kvar i företaget. Kan liknas vid en tratt, oavsett hur bred toppen är så förblir hålet i tratten lika litet för den vanliga arbetaren!

Micke:

Bra artikel.
Tyvärr prisar de stora företagens VD:ar sig själva så mycket de kan när aktieägarna och styrelserna godkänner det.
Svårt att komma åt om vi inte gör som vissa partier föreslår fast tvärs om.

Istället för att sänka lägstalönerna, som dessa toppfigurer också alltid förespråkar, skulle vi direkt sätta tak för högstalönerna och sedan sänka dem löpande.

OBS!
Ett bevis på att ingen någonsin tänker i de banorna är att i detta nu när jag skriver just här får jag felstavningsvarning på ordet högstalönerna men inte på ordet lägstalönerna.
Detta i fackets egen tidning!
Alltså skriver eller tänker ingen så alls och skriver det definitivt inte.
Båda begreppen är korrekta ord men tydligen accepteras bara det ena som begrepp.

Nu är det dags att ändra på det!

Kul att se att ni faktiskt också nämner vad höga politiker och fackordföranden tjänar i jämförelse med de arbetare och väljare de företräder.
Tabellen ni bifogar är bra och faktiskt lite oväntad.
Den ger också anledning till en reaktion.
Man kan undra olika saker även där.

Hur kan en generaldirektör tjäna 18 ggr mer än en arbetare?
Tänk på tågtrafikens ansvariga Trafikverket…….
De har en sådan figur.

Och varför ska den person som fått det ärofulla förtroendeuppdraget som arbetarnas toppföreträdare i LO få 5 ggr mer an de han företräder?
Jobbar han 5 ggr så hårt, har 5 ggr så långa arbetsdagar eller har 5 ggr högre risk för arbetsskada än sina medlemmar.
Tillkommer alla sidouppdrags ersättningar utöver den lönen?
Och hur kan han ha tid med några sidouppdrag alls då han jobbar så extremt hårt?
Är inte äran av att tilldelas detta uppdrag tillräcklig morot utöver säg 2-3 ggr arbetarlön?
Han kan aldrig känna igen sig i en arbetares villkor utan att få det berättat och beskrivet det för sig av andra.

Richard:

Jösses… OM nu de svenska direktörerna och VD:arna är så kompetenta som de vill göra gällande, varför är de då inte mer eftertraktade bland stora internationella företag? Hade de haft den kompetens de påstår, skulle det inte spela någon som helst roll hur mycket svenska företag betalat dem, eftersom de stora internationella företagen hade bjudit långt mer för att försäkra sig om den unika spetskompetensen…
Nej, det handlar bara om ren girighet och (troligtvis) det faktum att de sitter i varandras styrelser och därför kan leka ”kliar du min rygg så kliar jag din” när det gäller lönesättningen.

Arne Johansson:

Sverige är fantastiskt!

Willy Strömquist:

Spelar ingen roll vad någon utanför deras krets har för åsikt.Har kommit för att stanna, Märk hur många arbetare som tror dom ar kapitalister och rösta borgerligt.Tragiskt

Willy Strömquist:

Spelar ingen roll vad någon utanför deras krets har för åsikt.Har kommit för att stanna. Märk hur många arbetare som tror dom är kapitalister och röstar borgerligt.Tragiskt

stevO:

Om facket ska vara så bra, varför ställer man inte samma procent i löneökning som VD får till folket på golvet? Ja just det man har ju inget att sätta emot på lokal nivå när strejkrätten tas bort centralt.

Willy Strömquist:

Det som Anders Nygren framhåller om ”Folkhemmets” värdenämnare verkar han tycka är negativt, ett sådant synsätt gör att vi utesluter de från vanliga arbetare/medborgare inlärda begreppen. Vi kan inte överta aktieägrnas värderingar, oavsett vilka dessa är!

Tobias Skåne:

Eller så gör man som man gör i Göteborg/Ökerö.
Se bifogad länk:
http://www.expressen.se/gt/kommuncheferna-fick-sparken–far-lon-i-5-ar/

Micke:

Det är genom arbetarnas slit som företagen går med vinst!
Det är dags att visa lite uppskattning för ”fotfolket” istället för att en VD kan jobba fem år och sen leva resten av livet på den lönen!

Tobias:

Sedan finns ju alla statliga direktörer som borde besinna sig. Men något är på gång. Se här:

Slut på generösa direktörsförmåner
I dag står 18 före detta myndighetschefer på utbetalningslistan för inkomstgaranti och får i snitt 50 000 kronor i månaden utan att behöva arbeta. Flera av dem har fått pengar i flera år, men nu stramas generösa avgångsförmånerna för generaldirektörer stramas åt, rapporterar TV4Nyheterna.
Från årsskiftet dras inkomstgarantin för myndighetschefer ner – från tio till max två år. Möjligheten att utnyttja inkomstgarantin och ha sidoinkomster försvinner också. Samtidigt stryps möjligheten att starta bolag, lagra vinsten och samtidigt plocka ut full inkomstgaranti.
– Det är rimligt. Vi ska ha stöd för omställning och inkomstgaranti som säkerställer opartiskhet. Men det får ej vara regler som saknar stöd bland medborgarna eller är för förmånliga i förhållande till andra system som vi har, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) till TV4.

Hans:

Vidrigt! Att ha 49 arbetarlöner är helt sjukt. 9 arbetarlöner är mycket, varför har vi accepterat detta? Samtidigt som kostnaderna i företagen begränsas till minimum, för att vara konkurrenskraftiga.

Vad tycker du om vd-lönerna?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Inkomstklyftor skapar finanskriser

AnalysStora löneskillnader var en av orsakerna bakom finanskrisen. Klyftorna fortsätter att växa och därmed också risken för en ny krasch, skriver DA:s Harald Gatu.

4
 

Läs mer från Dagens Arbete:

Återväxten i industrin

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

Får livränta för skada från 70-talet

Han skadades av lösningsmedel på 70-talet, nu har han efter år av värk och utredningar fått livränta på över 1 miljon. Mannen är mycket nöjd med beslutet, även om han ska betala en del av kompensationen till försäkringsbolaget Afa för ersättningar han fått under åren.

Facken förbereder strid om låga Samhallslöner

Flera LO-fack förbereder nu stridsåtgärder för att få igenom låglönesatsningen även för Samhall. Arbetsgivaren Almega tycker att det blir för dyrt.

Vad hände sedan – Ortviken

Fackbasen blev teplockare

Vad hände sen?Dagens Arbete har en tradition av att berätta berörande historier. Till exempel om när hjärtinfarkten slog till på Ortvikens fackexpedition – två gånger. Nu har det gått ett par år, och allt är ­annorlunda för de tre arbetskamraterna.

Det nya arbetslivet

Bakom den europeiska jobbexplosionen

UtblickSedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Nya förhandling om Kvarnsveden

Det blir nya nya förhandlingar i Kvarnsveden efter beskedet i förra veckan att 122 personer får gå. Pappers anser att arbetsgivaren brutit mot Las genom att inte hålla sig till turordningen.

Slaget om 2000 nya industrijobb

LADDAR UPPFöretaget Northvolt ska bygga Europas största fabrik för bilbatterier - det handlar om 2000-3000 nya industrijobb. Nu har finalstriden börjat mellan Västerås och Skellefteå. DA har frågat facken och kommunen hur de säljer sina städer.

”Det går fort nu – hänger ni med?”

ANALYSDA:s Harald Gatu om att digitaliseringen håller på att rita om världs­ekonomin i grunden.

Fler än 100 får gå från Kvarnsveden

Stängningen av pappersmaskin PM8 vid Kvarnsveden gör att 80 Pappersmedlemmar får sluta. Totalt försvinner 122 arbetstillfällen. Det står klart sedan Stora Enso ensidigt avslutade förhandlingen med Pappers igår.

Vad kan ni göra bättre?

ORDFÖRANDESVAR20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

2

"Sverige halkar efter i robotiseringen"

Försäljningen av industrirobotar i Sverige har stannat av och nu varnar branschorganisationen Swira för att andra länder går om i utvecklingen.

Franska fack splittrade om Macrons nya lag

Den franska fackföreningsrörelsen är oenig om president Macrons nya arbetslag, som han anser ska öka tillväxten och minska arbetslösheten. Militanta CTG har utlyst generalstrejk på tisdag, medan andra fack är förstående till åtminstone en del av lagförslagen.

Ny arbetsmiljömyndighet placeras i Gävle

Regeringen föreslår en ny myndighet som ska samla kunskap om arbetsmiljö och utvärdera politiken. Om budgeten går igenom kommer centret att dra igång i Gävle nästa sommar.

”Jag fick mig en riktig näsbränna”

MÖTE MEDVarför blir man skyddsombud? För Fredrick Vallin, samordnande huvudskyddsombud på Pappers avdelning 31, Väja, bottnar anledningen i en barkpanna.

Regeringen vill införa avdragsrätt för fackavgift

Efter förhandlingar med Vänsterpartiet kommer regeringen att i sin kommande budget att föreslå avdragsrätt för fackföreningsavgift och att ta bort en karensdag i a-kassan.

Så ska Pappers få nya medlemmar

Mindre byråkrati för att bli medlem, personliga möten med unga för att berätta om fördelarna, professionella agitatorer... En uppsjö av idéer kom på bordet när Pappers hade upptaktsmöte för sin landsomfattande värvningskampanj.

10

Hon prisas för sina kvinnoböcker

Författarinnan Sara Beischer får årets Stig Sjödinpris för sina böcker om klass och om kvinnors arbete.

Billingsfors

Billingsfors byter beteende

ARBETSMILJÖOrderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

1

”Ta inga onödiga risker”

MÖTE MEDStein Begby var elevskyddsombud redan på gymnasiet. Och efter dödsolyckan i Billingsfors ser han än mer allvarligt på sin roll att arbeta för en trygg och säker arbetsmiljö.

Nya uppsägningar på Scandbook

Sommarens nya varsel innebär att boktryckeriet Scandbooks i Falun halverat personalstyrkan på ett halvår. Nu flyttas en stor del av produktionen till Klaipeda i Litauen, där lönerna är lägre.

Hyllat och omstritt – industriavtalet fyller 20

IndustriavtaletIdag firas 20-årsjubileet av industriavtalet, riktmärket för den svenska avtalsrörelsen. ”Det har stabiliserat lönebildningen”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson. ”Nog skulle vi klara högre lönekostnader”, säger Matts Jutterström på Pappers, som står utanför avtalet.

Husqvarna lägger ner – efter bara ett år

Industrijätten Husqvarna köpte lilla men lönsamma Pullman Ermator i januari. I december kommer verksamheten att läggas ned och flyttas. ”Beskedet om nedläggning kom helt plötsligt i förra veckan”, säger Kristoffer Andersson, ordförande för IF Metallklubben vid företaget.

"Fabriken i Smedjebacken för liten"

Henric Andersson, vd för Husqvarna Construction Division säger att fabriken i Smedjebacken inte kan klara den kraftiga efterfrågeökningen ”Jag förstår fullständigt besvikelsen, men samtidigt ser vi att det finns goda möjligheter för våra medarbetare att hitta andra jobb.”

Pappers och GS säljer solfastighet

Pappers, GS-facket och andra fackförbund har nu sålt sin spanska semesteranläggning för 126 miljoner. Pengarna hamnar i Centralfonden, som används för medlemmarnas rekreation och rehabilitering.

2

Avsked eller uppsägning

Sparkade Ove får skadestånd - men inte sitt jobb

Ove Pettersson fick sparken för att han vägrade övertid. Nu säger Arbetsdomstolen att det var fel att avskeda, men att det fanns grund för uppsägning. Ove tilldöms 200 000 kronor i skadestånd från förre arbetsgivaren Benteler. IF Metall ser utslaget som en vinst, arbetsgivaren IKEM anser att man fått rätt i princip.

4

16.07 Smurfit Kappa

ÖgonblicketKlockan är 16.07 på Smurfit Kappa i Piteå.

Pappers storsatsar på fler medlemmar

Nu drar Pappers igång en ny kampanj för att inte tappa fler medlemmar. "Vi har varit kassa på att göra något åt den här saken, det är bara att erkänna, säger ombudsman P-A Pettersson.

1

Unionen avvisar inte ett storfack

STORFACKEn fackförening för både arbetare och tjänstemän? Tanken är inte så främmande längre. IF Metalls nya ordförande har öppnat för diskussioner och Unionen stänger inte dörren.

Hämta mer