"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Det ökande lönegapet

Så har LO räknat: LO har granskat inkomstutvecklingen för 197 toppbefattningar i näringslivet, politiken och samhället i övrigt. 30 industriföretag ingår i undersökningen. LO har tittat på inkomst av tjänst, kapital och inkomster och avdrag för näringsverksamhet. Den sammanräknade inkomsten jämförs med den genomsnittliga industriarbetarlönen på 27 642 kronor i månaden.
Anders Nyrén och Anders Ullberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

”Man måste kunna stå för sin lön”

Så många arbetarlöner får…

Vd i näringslivet: 49
Generaldirektör: 18
Chefsekonom: 9
Statsminister: 6
LO-ordförande: 5
Förbundsordförande i IF Metall: 3
Förbundsordförande i GS-facket: 2
Förbundsordförande i Pappers: 2

Källa: Makteliten – svävar ovanför (LO, 2015). Undersökningen avser 2013.

Gapet mellan näringslivets toppar och arbetarna växer. I början av åttiotalet gick det 9 arbetarlöner på en vd-lön – i dag är siffran 49.

Direktörslönerna är inget som styrelserna gärna pratar om. Av 20 företag som Dagens Arbete kontaktade var det bara ett fåtal som ville prata.

Anders Ullberg är en av dem. Styrelseordförande för gruvbolaget Boliden, styrelseledamot i Atlas Copco och tidigare vd för SSAB.
– Man måste kunna stå för den lön man sätter och den lön man har.
Öppenhet lockar till jämförelser som i sin tur skruvar upp nivåerna, anser han. ”Fokuseringen kring vd-lönerna” hänger ihop med den öppna redovisningen som vi har i Sverige. Den har sina fördelar men lockar också till jämförelser direktörerna emellan.
– Jag tror inte att vd-lönerna hade stigit så mycket om vi inte hade haft den här öppenheten.

”Värderingsmässigt lever vi fortfarande kvar i folkhemmet.”

En av näringslivets verkliga tungviktare har varit Anders Nyrén. Som vd i investmentbolaget Industrivärden, styrelseledamot i Handelsbanken, SCA, Volvo och som nu senast styrelseordförande i Sandvik har han haft en nyckelroll i näringslivet – innan turerna kring SCA tvingade bort honom.
– Folkhemmet styr våra värderingar, säger han. Därför är det svårt att diskutera vd-löner.
– Det blir alltid svårt att diskutera saker och ting som upplevs sticka ut i förhållande till det stora flertalet.
– Vi har en sådan kultur i Sverige. Värderingsmässigt lever vi fortfarande kvar i folkhemmet samtidigt som vi befinner oss i en globaliserad värld där verkligheten ser annorlunda ut, säger Anders Nyrén.

I en undersökning slår LO fast att det går 49 industriarbetarlöner på en vd i näringslivet. Är det rimligt?
– Man ska ha stor respekt för att den frågan ställs. Samtidigt finns en global konkurrens om kompetens i dag. Vi behöver bara titta på riktigt duktiga fotbollsspelare eller riktigt duktiga ishockeyspelare. Det tror jag folk har lärt sig att acceptera. Gemene man har lätt att se att de är dugliga. Samma princip gäller för verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare.

Hur många verkställande direktörer har fått jobb utomlands för att ersättningen i Sverige är för låg?
– Det finns ganska många exempel i dag. Men det är inte frågeställningen. Utan frågeställningen är: genom att vi betalar något sånär internationellt acceptabla lönepaket så lyckas vi behålla dessa toppkrafter i Sverige till gagn för hela det svenska samhället och hela det svenska näringslivet.

– Man kan också vända på det: i framtiden kommer svenska globalt verksamma företag sannolikt att rekrytera fler ledande befattningshavare utanför landets gränser. Marknaden för toppkrafter blir alltmer global.

Vilka drivkrafter belönas när ersättningen för en vd i Sandvik bestäms?
– Man börjar med att försöka bestämma vad som är marknadsmässigt. Ett lönepaket i ett svenskt industriföretag i dag består normalt av tre delar: fast lön, rörlig lön och ett långsiktigt incitamentspaket som oftast är aktierelaterat.

– När man sätter den marknadsmässiga grundlönen då finns det konsultfirmor som hjälper till att så att säga placera en ledande befattningshavare, exempelvis vd i Sandvik, och jämföra med andra bolag för att hamna i rätt spann.

– De två andra bitarna, de rörliga ersättningarna, handlar om vilka incitament och vilka drivkrafter man vill belöna beroende på i vilken utvecklingsfas företaget befinner sig. När det gäller vd är den övergripande faktorn resultatet. Kassaflöde och resultatutveckling. Det är det som skapar aktieägarvärde.

Man ska komma ihåg att det finns lika många forskare som betonar vikten av incitament som de som varnar för incitament

Nu senast fick Sandviks vd Olof Faxander sin bonus mer än fördubblad från 2 till 4,3 miljoner kronor. Vad är det han har fått extra betalt för?
– 42,5 procent är resultat, 42,5 procent är kassaflöde och 15 procent är personliga mål. Det som stack ut i år var kassaflödet.

Samtidigt är det flera mål som långt ifrån har uppnåtts. Tillväxten stannade på 2 procent i stället för målet på 8 procent. Ni vill ha 25 procents avkastning på sysselsatt kapital – det blev 13 procent. Varför bonus?
– Jo, men det där är de övergripande målen för företaget. Hans rörliga ersättning baseras på förväntad resultatutveckling och kassaflöde.

Olof Faxander får 4,3 miljoner kronor i bonus samtidigt som koncernen är mitt inne i en stor omställningsprocess. Hade det inte varit bättre att vänta med att höja bonusen tills man ser om omställningen verkligen har lyckats?
– Samtidigt vill vi se till att vi får en bra utveckling under tiden. Den kortsiktiga ersättningen är baserad på årets resultat och årets kassaflöde. Den långsiktiga baseras på övergripande mål och skapande av aktie-
ägarvärde under tiden.

Många varnar för att koppla ersättning till aktiekursen. Att det skulle locka fram kortsiktighet som äventyrar den långsiktiga konkurrenskraften. Ser du några sådana risker?
– Ja, just därför måste man vara noga med hur man utformar rörliga ersättningar. Man ska komma ihåg att det finns lika många forskare som betonar vikten av incitament som de som varnar för incitament. Det finns ingen enig akademisk slutsats i det här ämnet.

– Vad det handlar om är att se till att de långsiktiga målen – som ska skapa aktie-ägarvärde – är så utformade att de inte uppmuntrar ett kortsiktigt beteende som inte är till gagn på lång sikt.

– Jag tycker att vi i Sverige har utvecklat en ganska bra tradition och modell för hur man sätter de här parametrarna.

Efter finanskrisen varnades det för att höga ersättningar är skadliga för samhällsekonomin. Ökad inkomstkoncentration riskerar att leda till uppblåsta värden – på fastigheter och aktier – som i förlängningen när bubblan spricker drar ner hela samhällsekonomin i djup kris. Är det något man tänker på när man sätter lön för vd?
– Absolut. Om man är en ansvarsfull ägare så är det väldigt viktiga parametrar. Det gäller att anpassa ersättningspaket till den verksamhet som ledningen har att hantera. Det som är bra i Sandvik behöver nödvändigtvis inte vara bra i Handelsbanken och tvärtom.

Ofta är en styrelseordförande vd i ett annat företag. Man får lätt intrycket att det rör sig om ett litet sällskap som belönar varandra.
– Så ser det inte ut överlag. Men det ser ut så i vårt system eftersom vi är ett investmentbolag som är aktiva ägare i styrelser och därför tillsätter styrelseordförande. Lön sätts av en ersättningskommitté som förebereder lönesättningen av vd men det är hela styrelsen som bestämmer ersättningspaketet till vd. Det är väldigt viktigt.
Så långt Anders Nyrén medan han fortfarande var styrelseordförande i Sandvik.

Inkomsterna pendlar upp och ner beroende på de rörliga ersättningarna. Strax efter finanskrisen hade Volvos vd en inkomst motsvarande 161 industriarbetarlöner och Scanias vd 103.

De lönsammaste företagen ersätter nödvändigtvis inte sina direktörer mer än andra. Gruvbolaget LKAB, ett av världens mest lönsamma, ger sin vd 14 industriarbetarlöner. År efter år. Just den nivån ansågs på 1980-talet hög  inom näringslivseliten. I dag är den nivån långt under snittet.

 Det betyder orden 

Aktieägarvärde: Det värde som skapas i ett företag och som går till aktieägarna, bland annat som aktieutdelning.

Avkastning på sysselsatt kapital: Ett sätt att mäta vinsten. Det sysselsatta kapitalet är det som ägarna lånat ut till företaget. Ersättningen betalas i form av aktieutdelning. Sysselsatt kapital kan också vara banklån.

Kassaflöde:
Om det rinner in mer pengar (försäljning, lån, nya aktier) i företaget än vad det rinner ut (avbetalningar, räntor, inköp och andra kostnader) så är kassaflödet positivt.

Resultat:
Vinst.

Option: Den som har en option kan köpa eller sälja en aktie till ett bestämt pris.


hg@da.se

12Kommentarer

Patrik Frithz:

Helt horribelt! ! Utan arbetaren som med sin kropp och entusiasm bidrar med ett hederligt arbete stannar Sverige. Utan en topp direktör eller vd med fantasilöner så blir arbetaren kvar i företaget. Kan liknas vid en tratt, oavsett hur bred toppen är så förblir hålet i tratten lika litet för den vanliga arbetaren!

Micke:

Bra artikel.
Tyvärr prisar de stora företagens VD:ar sig själva så mycket de kan när aktieägarna och styrelserna godkänner det.
Svårt att komma åt om vi inte gör som vissa partier föreslår fast tvärs om.

Istället för att sänka lägstalönerna, som dessa toppfigurer också alltid förespråkar, skulle vi direkt sätta tak för högstalönerna och sedan sänka dem löpande.

OBS!
Ett bevis på att ingen någonsin tänker i de banorna är att i detta nu när jag skriver just här får jag felstavningsvarning på ordet högstalönerna men inte på ordet lägstalönerna.
Detta i fackets egen tidning!
Alltså skriver eller tänker ingen så alls och skriver det definitivt inte.
Båda begreppen är korrekta ord men tydligen accepteras bara det ena som begrepp.

Nu är det dags att ändra på det!

Kul att se att ni faktiskt också nämner vad höga politiker och fackordföranden tjänar i jämförelse med de arbetare och väljare de företräder.
Tabellen ni bifogar är bra och faktiskt lite oväntad.
Den ger också anledning till en reaktion.
Man kan undra olika saker även där.

Hur kan en generaldirektör tjäna 18 ggr mer än en arbetare?
Tänk på tågtrafikens ansvariga Trafikverket…….
De har en sådan figur.

Och varför ska den person som fått det ärofulla förtroendeuppdraget som arbetarnas toppföreträdare i LO få 5 ggr mer an de han företräder?
Jobbar han 5 ggr så hårt, har 5 ggr så långa arbetsdagar eller har 5 ggr högre risk för arbetsskada än sina medlemmar.
Tillkommer alla sidouppdrags ersättningar utöver den lönen?
Och hur kan han ha tid med några sidouppdrag alls då han jobbar så extremt hårt?
Är inte äran av att tilldelas detta uppdrag tillräcklig morot utöver säg 2-3 ggr arbetarlön?
Han kan aldrig känna igen sig i en arbetares villkor utan att få det berättat och beskrivet det för sig av andra.

Richard:

Jösses… OM nu de svenska direktörerna och VD:arna är så kompetenta som de vill göra gällande, varför är de då inte mer eftertraktade bland stora internationella företag? Hade de haft den kompetens de påstår, skulle det inte spela någon som helst roll hur mycket svenska företag betalat dem, eftersom de stora internationella företagen hade bjudit långt mer för att försäkra sig om den unika spetskompetensen…
Nej, det handlar bara om ren girighet och (troligtvis) det faktum att de sitter i varandras styrelser och därför kan leka ”kliar du min rygg så kliar jag din” när det gäller lönesättningen.

Arne Johansson:

Sverige är fantastiskt!

Willy Strömquist:

Spelar ingen roll vad någon utanför deras krets har för åsikt.Har kommit för att stanna, Märk hur många arbetare som tror dom ar kapitalister och rösta borgerligt.Tragiskt

Willy Strömquist:

Spelar ingen roll vad någon utanför deras krets har för åsikt.Har kommit för att stanna. Märk hur många arbetare som tror dom är kapitalister och röstar borgerligt.Tragiskt

stevO:

Om facket ska vara så bra, varför ställer man inte samma procent i löneökning som VD får till folket på golvet? Ja just det man har ju inget att sätta emot på lokal nivå när strejkrätten tas bort centralt.

Willy Strömquist:

Det som Anders Nygren framhåller om ”Folkhemmets” värdenämnare verkar han tycka är negativt, ett sådant synsätt gör att vi utesluter de från vanliga arbetare/medborgare inlärda begreppen. Vi kan inte överta aktieägrnas värderingar, oavsett vilka dessa är!

Tobias Skåne:

Eller så gör man som man gör i Göteborg/Ökerö.
Se bifogad länk:
http://www.expressen.se/gt/kommuncheferna-fick-sparken–far-lon-i-5-ar/

Micke:

Det är genom arbetarnas slit som företagen går med vinst!
Det är dags att visa lite uppskattning för ”fotfolket” istället för att en VD kan jobba fem år och sen leva resten av livet på den lönen!

Tobias:

Sedan finns ju alla statliga direktörer som borde besinna sig. Men något är på gång. Se här:

Slut på generösa direktörsförmåner
I dag står 18 före detta myndighetschefer på utbetalningslistan för inkomstgaranti och får i snitt 50 000 kronor i månaden utan att behöva arbeta. Flera av dem har fått pengar i flera år, men nu stramas generösa avgångsförmånerna för generaldirektörer stramas åt, rapporterar TV4Nyheterna.
Från årsskiftet dras inkomstgarantin för myndighetschefer ner – från tio till max två år. Möjligheten att utnyttja inkomstgarantin och ha sidoinkomster försvinner också. Samtidigt stryps möjligheten att starta bolag, lagra vinsten och samtidigt plocka ut full inkomstgaranti.
– Det är rimligt. Vi ska ha stöd för omställning och inkomstgaranti som säkerställer opartiskhet. Men det får ej vara regler som saknar stöd bland medborgarna eller är för förmånliga i förhållande till andra system som vi har, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) till TV4.

Hans:

Vidrigt! Att ha 49 arbetarlöner är helt sjukt. 9 arbetarlöner är mycket, varför har vi accepterat detta? Samtidigt som kostnaderna i företagen begränsas till minimum, för att vara konkurrenskraftiga.

Vad tycker du om vd-lönerna?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Inkomstklyftor skapar finanskriser

AnalysStora löneskillnader var en av orsakerna bakom finanskrisen. Klyftorna fortsätter att växa och därmed också risken för en ny krasch, skriver DA:s Harald Gatu.

4
 

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappers lämnade förhandlingarna

Avtal 2017Pappers och tjänstemännens gemensamma avtal om allmänna anställningsvillkor är i gungning. Dagens förhandlingar slutade med att facken lämnade förhandlingsbordet.

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

Därför fälldes Nordkalk

ANALYSLuleå tingsrätt har i den fällande domen mot Nordkalk pedagogisk rett ut fallets centrala frågor. DA har granskat tre av dem och försökt dra lärdomar av svaren.

"Inte ens smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.

3

Viktigt att hålla balansen i avtalet

KRÖNIKAAvtalen ska hantera arbetsgivarnas behov av flexibel produktion – men det måste gå att förena med de anställdas möjlighet att planera sin fritid.

Engagemanget börjar i det lilla

KRÖNIKAOrättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

Avtal 2017

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

Nu har förhandlingarna börjat om villkoren för anställda på tidningstryckerier. GS-facket kämpar återigen för deltidspension och mot hyvlade tider. Arbetsgivaren Medieföretagen vill sänka OB-ersättningar och är emot en låglönesatsning.

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

2

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Löneläget på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

"Det är lätt att dras med i skitsnacket"

ArbetsmiljöFrån stress till arbetsglädje – labbet på Stora Enso Hylte har lyckats vända trenden. Till hjälp tog de en whiteboardtavla, egentillverkade girlanger och en modig före detta polis.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Klockan är 10.15, Vallviks bruk

ÖgonblicketPå Vallviks bruk slår paketen in sig själva.

Striden om tiden

Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

"I början hade man respekt”

DET HÄR GÖR JAGCaroline Fredholm om att tämja en specialutrustad truck i Skoghall.

Avtal klart för lärlingar

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat avtal om lärlingsutbildning för gymnaiseutbildning. Avtalet har dröjt för att parterna varit oense om ersättningen

Facken får avtalsskiss idag

Avtalsrörelsen går i dag in i ett nytt tempo. Vid lunchtid väntas parterna få en skiss till ett nytt avtal. Senast i morgon vill de opartiska ordförandena ha svar.

Lindbäcks bygger höga trähus

Trähusföretaget Lindbäcks har vunnit en upphandling åt Sveriges kommuner och landsting som gäller bostadshus på 4-6 våningar.

10.25, Docksta skor

ÖgonblicketKlockan är 10.25 på Docksta skor.

"Det blir nog inte under två procent"

Avtal 2017På Lamiflex tjänar alla lika mycket, här får ingen någon del av LO:s låglönesatsning - men man ställer sig helhjärtat bakom den.

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Hämta mer
Close