"Vi ska ta en dag i taget, så vi hinner vila utHanna Persson på Lamiflex i Nyköping om sommarens planer.

"Förändringens vindar"Helle Klein tycker ordförandebytet i IF Metall är nästan lika stort som VM-guldet

Det ökande lönegapet

Så har LO räknat: LO har granskat inkomstutvecklingen för 197 toppbefattningar i näringslivet, politiken och samhället i övrigt. 30 industriföretag ingår i undersökningen. LO har tittat på inkomst av tjänst, kapital och inkomster och avdrag för näringsverksamhet. Den sammanräknade inkomsten jämförs med den genomsnittliga industriarbetarlönen på 27 642 kronor i månaden.
Anders Nyrén och Anders Ullberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

”Man måste kunna stå för sin lön”

Så många arbetarlöner får…

Vd i näringslivet: 49
Generaldirektör: 18
Chefsekonom: 9
Statsminister: 6
LO-ordförande: 5
Förbundsordförande i IF Metall: 3
Förbundsordförande i GS-facket: 2
Förbundsordförande i Pappers: 2

Källa: Makteliten – svävar ovanför (LO, 2015). Undersökningen avser 2013.

Gapet mellan näringslivets toppar och arbetarna växer. I början av åttiotalet gick det 9 arbetarlöner på en vd-lön – i dag är siffran 49.

Direktörslönerna är inget som styrelserna gärna pratar om. Av 20 företag som Dagens Arbete kontaktade var det bara ett fåtal som ville prata.

Anders Ullberg är en av dem. Styrelseordförande för gruvbolaget Boliden, styrelseledamot i Atlas Copco och tidigare vd för SSAB.
– Man måste kunna stå för den lön man sätter och den lön man har.
Öppenhet lockar till jämförelser som i sin tur skruvar upp nivåerna, anser han. ”Fokuseringen kring vd-lönerna” hänger ihop med den öppna redovisningen som vi har i Sverige. Den har sina fördelar men lockar också till jämförelser direktörerna emellan.
– Jag tror inte att vd-lönerna hade stigit så mycket om vi inte hade haft den här öppenheten.

”Värderingsmässigt lever vi fortfarande kvar i folkhemmet.”

En av näringslivets verkliga tungviktare har varit Anders Nyrén. Som vd i investmentbolaget Industrivärden, styrelseledamot i Handelsbanken, SCA, Volvo och som nu senast styrelseordförande i Sandvik har han haft en nyckelroll i näringslivet – innan turerna kring SCA tvingade bort honom.
– Folkhemmet styr våra värderingar, säger han. Därför är det svårt att diskutera vd-löner.
– Det blir alltid svårt att diskutera saker och ting som upplevs sticka ut i förhållande till det stora flertalet.
– Vi har en sådan kultur i Sverige. Värderingsmässigt lever vi fortfarande kvar i folkhemmet samtidigt som vi befinner oss i en globaliserad värld där verkligheten ser annorlunda ut, säger Anders Nyrén.

I en undersökning slår LO fast att det går 49 industriarbetarlöner på en vd i näringslivet. Är det rimligt?
– Man ska ha stor respekt för att den frågan ställs. Samtidigt finns en global konkurrens om kompetens i dag. Vi behöver bara titta på riktigt duktiga fotbollsspelare eller riktigt duktiga ishockeyspelare. Det tror jag folk har lärt sig att acceptera. Gemene man har lätt att se att de är dugliga. Samma princip gäller för verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare.

Hur många verkställande direktörer har fått jobb utomlands för att ersättningen i Sverige är för låg?
– Det finns ganska många exempel i dag. Men det är inte frågeställningen. Utan frågeställningen är: genom att vi betalar något sånär internationellt acceptabla lönepaket så lyckas vi behålla dessa toppkrafter i Sverige till gagn för hela det svenska samhället och hela det svenska näringslivet.

– Man kan också vända på det: i framtiden kommer svenska globalt verksamma företag sannolikt att rekrytera fler ledande befattningshavare utanför landets gränser. Marknaden för toppkrafter blir alltmer global.

Vilka drivkrafter belönas när ersättningen för en vd i Sandvik bestäms?
– Man börjar med att försöka bestämma vad som är marknadsmässigt. Ett lönepaket i ett svenskt industriföretag i dag består normalt av tre delar: fast lön, rörlig lön och ett långsiktigt incitamentspaket som oftast är aktierelaterat.

– När man sätter den marknadsmässiga grundlönen då finns det konsultfirmor som hjälper till att så att säga placera en ledande befattningshavare, exempelvis vd i Sandvik, och jämföra med andra bolag för att hamna i rätt spann.

– De två andra bitarna, de rörliga ersättningarna, handlar om vilka incitament och vilka drivkrafter man vill belöna beroende på i vilken utvecklingsfas företaget befinner sig. När det gäller vd är den övergripande faktorn resultatet. Kassaflöde och resultatutveckling. Det är det som skapar aktieägarvärde.

Man ska komma ihåg att det finns lika många forskare som betonar vikten av incitament som de som varnar för incitament

Nu senast fick Sandviks vd Olof Faxander sin bonus mer än fördubblad från 2 till 4,3 miljoner kronor. Vad är det han har fått extra betalt för?
– 42,5 procent är resultat, 42,5 procent är kassaflöde och 15 procent är personliga mål. Det som stack ut i år var kassaflödet.

Samtidigt är det flera mål som långt ifrån har uppnåtts. Tillväxten stannade på 2 procent i stället för målet på 8 procent. Ni vill ha 25 procents avkastning på sysselsatt kapital – det blev 13 procent. Varför bonus?
– Jo, men det där är de övergripande målen för företaget. Hans rörliga ersättning baseras på förväntad resultatutveckling och kassaflöde.

Olof Faxander får 4,3 miljoner kronor i bonus samtidigt som koncernen är mitt inne i en stor omställningsprocess. Hade det inte varit bättre att vänta med att höja bonusen tills man ser om omställningen verkligen har lyckats?
– Samtidigt vill vi se till att vi får en bra utveckling under tiden. Den kortsiktiga ersättningen är baserad på årets resultat och årets kassaflöde. Den långsiktiga baseras på övergripande mål och skapande av aktie-
ägarvärde under tiden.

Många varnar för att koppla ersättning till aktiekursen. Att det skulle locka fram kortsiktighet som äventyrar den långsiktiga konkurrenskraften. Ser du några sådana risker?
– Ja, just därför måste man vara noga med hur man utformar rörliga ersättningar. Man ska komma ihåg att det finns lika många forskare som betonar vikten av incitament som de som varnar för incitament. Det finns ingen enig akademisk slutsats i det här ämnet.

– Vad det handlar om är att se till att de långsiktiga målen – som ska skapa aktie-ägarvärde – är så utformade att de inte uppmuntrar ett kortsiktigt beteende som inte är till gagn på lång sikt.

– Jag tycker att vi i Sverige har utvecklat en ganska bra tradition och modell för hur man sätter de här parametrarna.

Efter finanskrisen varnades det för att höga ersättningar är skadliga för samhällsekonomin. Ökad inkomstkoncentration riskerar att leda till uppblåsta värden – på fastigheter och aktier – som i förlängningen när bubblan spricker drar ner hela samhällsekonomin i djup kris. Är det något man tänker på när man sätter lön för vd?
– Absolut. Om man är en ansvarsfull ägare så är det väldigt viktiga parametrar. Det gäller att anpassa ersättningspaket till den verksamhet som ledningen har att hantera. Det som är bra i Sandvik behöver nödvändigtvis inte vara bra i Handelsbanken och tvärtom.

Ofta är en styrelseordförande vd i ett annat företag. Man får lätt intrycket att det rör sig om ett litet sällskap som belönar varandra.
– Så ser det inte ut överlag. Men det ser ut så i vårt system eftersom vi är ett investmentbolag som är aktiva ägare i styrelser och därför tillsätter styrelseordförande. Lön sätts av en ersättningskommitté som förebereder lönesättningen av vd men det är hela styrelsen som bestämmer ersättningspaketet till vd. Det är väldigt viktigt.
Så långt Anders Nyrén medan han fortfarande var styrelseordförande i Sandvik.

Inkomsterna pendlar upp och ner beroende på de rörliga ersättningarna. Strax efter finanskrisen hade Volvos vd en inkomst motsvarande 161 industriarbetarlöner och Scanias vd 103.

De lönsammaste företagen ersätter nödvändigtvis inte sina direktörer mer än andra. Gruvbolaget LKAB, ett av världens mest lönsamma, ger sin vd 14 industriarbetarlöner. År efter år. Just den nivån ansågs på 1980-talet hög  inom näringslivseliten. I dag är den nivån långt under snittet.

 Det betyder orden 

Aktieägarvärde: Det värde som skapas i ett företag och som går till aktieägarna, bland annat som aktieutdelning.

Avkastning på sysselsatt kapital: Ett sätt att mäta vinsten. Det sysselsatta kapitalet är det som ägarna lånat ut till företaget. Ersättningen betalas i form av aktieutdelning. Sysselsatt kapital kan också vara banklån.

Kassaflöde:
Om det rinner in mer pengar (försäljning, lån, nya aktier) i företaget än vad det rinner ut (avbetalningar, räntor, inköp och andra kostnader) så är kassaflödet positivt.

Resultat:
Vinst.

Option: Den som har en option kan köpa eller sälja en aktie till ett bestämt pris.


hg@da.se

12Kommentarer

Patrik Frithz:

Helt horribelt! ! Utan arbetaren som med sin kropp och entusiasm bidrar med ett hederligt arbete stannar Sverige. Utan en topp direktör eller vd med fantasilöner så blir arbetaren kvar i företaget. Kan liknas vid en tratt, oavsett hur bred toppen är så förblir hålet i tratten lika litet för den vanliga arbetaren!

Micke:

Bra artikel.
Tyvärr prisar de stora företagens VD:ar sig själva så mycket de kan när aktieägarna och styrelserna godkänner det.
Svårt att komma åt om vi inte gör som vissa partier föreslår fast tvärs om.

Istället för att sänka lägstalönerna, som dessa toppfigurer också alltid förespråkar, skulle vi direkt sätta tak för högstalönerna och sedan sänka dem löpande.

OBS!
Ett bevis på att ingen någonsin tänker i de banorna är att i detta nu när jag skriver just här får jag felstavningsvarning på ordet högstalönerna men inte på ordet lägstalönerna.
Detta i fackets egen tidning!
Alltså skriver eller tänker ingen så alls och skriver det definitivt inte.
Båda begreppen är korrekta ord men tydligen accepteras bara det ena som begrepp.

Nu är det dags att ändra på det!

Kul att se att ni faktiskt också nämner vad höga politiker och fackordföranden tjänar i jämförelse med de arbetare och väljare de företräder.
Tabellen ni bifogar är bra och faktiskt lite oväntad.
Den ger också anledning till en reaktion.
Man kan undra olika saker även där.

Hur kan en generaldirektör tjäna 18 ggr mer än en arbetare?
Tänk på tågtrafikens ansvariga Trafikverket…….
De har en sådan figur.

Och varför ska den person som fått det ärofulla förtroendeuppdraget som arbetarnas toppföreträdare i LO få 5 ggr mer an de han företräder?
Jobbar han 5 ggr så hårt, har 5 ggr så långa arbetsdagar eller har 5 ggr högre risk för arbetsskada än sina medlemmar.
Tillkommer alla sidouppdrags ersättningar utöver den lönen?
Och hur kan han ha tid med några sidouppdrag alls då han jobbar så extremt hårt?
Är inte äran av att tilldelas detta uppdrag tillräcklig morot utöver säg 2-3 ggr arbetarlön?
Han kan aldrig känna igen sig i en arbetares villkor utan att få det berättat och beskrivet det för sig av andra.

Richard:

Jösses… OM nu de svenska direktörerna och VD:arna är så kompetenta som de vill göra gällande, varför är de då inte mer eftertraktade bland stora internationella företag? Hade de haft den kompetens de påstår, skulle det inte spela någon som helst roll hur mycket svenska företag betalat dem, eftersom de stora internationella företagen hade bjudit långt mer för att försäkra sig om den unika spetskompetensen…
Nej, det handlar bara om ren girighet och (troligtvis) det faktum att de sitter i varandras styrelser och därför kan leka ”kliar du min rygg så kliar jag din” när det gäller lönesättningen.

Arne Johansson:

Sverige är fantastiskt!

Willy Strömquist:

Spelar ingen roll vad någon utanför deras krets har för åsikt.Har kommit för att stanna, Märk hur många arbetare som tror dom ar kapitalister och rösta borgerligt.Tragiskt

Willy Strömquist:

Spelar ingen roll vad någon utanför deras krets har för åsikt.Har kommit för att stanna. Märk hur många arbetare som tror dom är kapitalister och röstar borgerligt.Tragiskt

stevO:

Om facket ska vara så bra, varför ställer man inte samma procent i löneökning som VD får till folket på golvet? Ja just det man har ju inget att sätta emot på lokal nivå när strejkrätten tas bort centralt.

Willy Strömquist:

Det som Anders Nygren framhåller om ”Folkhemmets” värdenämnare verkar han tycka är negativt, ett sådant synsätt gör att vi utesluter de från vanliga arbetare/medborgare inlärda begreppen. Vi kan inte överta aktieägrnas värderingar, oavsett vilka dessa är!

Tobias Skåne:

Eller så gör man som man gör i Göteborg/Ökerö.
Se bifogad länk:
http://www.expressen.se/gt/kommuncheferna-fick-sparken–far-lon-i-5-ar/

Micke:

Det är genom arbetarnas slit som företagen går med vinst!
Det är dags att visa lite uppskattning för ”fotfolket” istället för att en VD kan jobba fem år och sen leva resten av livet på den lönen!

Tobias:

Sedan finns ju alla statliga direktörer som borde besinna sig. Men något är på gång. Se här:

Slut på generösa direktörsförmåner
I dag står 18 före detta myndighetschefer på utbetalningslistan för inkomstgaranti och får i snitt 50 000 kronor i månaden utan att behöva arbeta. Flera av dem har fått pengar i flera år, men nu stramas generösa avgångsförmånerna för generaldirektörer stramas åt, rapporterar TV4Nyheterna.
Från årsskiftet dras inkomstgarantin för myndighetschefer ner – från tio till max två år. Möjligheten att utnyttja inkomstgarantin och ha sidoinkomster försvinner också. Samtidigt stryps möjligheten att starta bolag, lagra vinsten och samtidigt plocka ut full inkomstgaranti.
– Det är rimligt. Vi ska ha stöd för omställning och inkomstgaranti som säkerställer opartiskhet. Men det får ej vara regler som saknar stöd bland medborgarna eller är för förmånliga i förhållande till andra system som vi har, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) till TV4.

Hans:

Vidrigt! Att ha 49 arbetarlöner är helt sjukt. 9 arbetarlöner är mycket, varför har vi accepterat detta? Samtidigt som kostnaderna i företagen begränsas till minimum, för att vara konkurrenskraftiga.

Vad tycker du om vd-lönerna?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Inkomstklyftor skapar finanskriser

AnalysStora löneskillnader var en av orsakerna bakom finanskrisen. Klyftorna fortsätter att växa och därmed också risken för en ny krasch, skriver DA:s Harald Gatu.

4
 

Läs mer från Dagens Arbete:

En given plats på scenen

Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance och drivit det populära dansbandet Elisa's - i höst gör hon sin första musikalroll. Mångsysslaren Elisa Lindström som triggas av att gå utanför sin bekväma zon – läs eller lyssna på DA:s reportage.

Stopp ett tag

ÖGONBLICKETKlockan är 13.30 på Billerud Korsnäs i Skärblacka.

Välkommen vid behov

Kökstillverkaren Nobia är en av vinnarna under högkonjunkturen. Något de anställda betalar för med otrygga visstidsanställningar.

Gunnars lönekaka

Gunnar Pettersson tog hjälp av kakor på IF Metalls kongress 2017. Vi frågar om receptet.

IF Metalls kongress

Marie Nilsson öppnar för storfack

IF Metalls nyvalda förbundsordförande Marie Nilsson sträcker ut handen till tjänstemannafacken. I sitt tal på kongressen sade hon att den tekniska utvecklingen öppnar för principen ”en arbetsplats – ett fack”.

1

Inget förbud mot alkohol

Kongressen valde att fortsätta på den restriktiva linjen efter en hård strid. Ulla Häikkkilä, Östbo Västbo gav de unga debattörerna sitt stöd: – Även om jag är en lågavlönad kärring från Gnosjö kan jag betala min öl själv.

Ännu en annorlunda kongress

Mycket digitalsnack, mycket unga ombud i talarstolen och en ny ordförande som inte liknar sina föregångare. Här skriver DA:s Harald Gatu från sin tolfte kongress, här dokumenterar fotografen Ylva Bergman sin första.

Längre kongress nästa gång

En uppdämd irritation över att talartiden kortas i viktiga frågor ledde i dag till beslut om att nästa kongress ska bli fem dagar, måndag till fredag. En av dem som drev frågan var Michael Gustafsson.

Ska IF Metall få bjuda på alkohol?

Det blev mycket jämn omröstning om IF Metalls alkoholpolicy. Förbundsledningens linje vann, tillåtet att representera men restriktivt. DA frågade tre ombud inför debatten.

2

"Alla ska ha rätt till omställning"

Eter en lång nattmangling fick förbundsstyrelsen ge sig på ett antal punkter. Det gällde omställning och avgångsvederlag ska gälla fler i avtalsförsäkringarna.

Kollektivavtalet – snart som ljudfil

Kollektivavtalet som ljudfil. En IF Metall-app för mobilen. Och in med fackets historia i skolan. I de frågorna körde kongressen över förbundsstyrelsen.

Vad förväntar du dig av nya förbundsledningen?

VI FRÅGARIF Metall har en ny förbundsledning. När kongressen är över och applåderna lagt sig ska de börja jobba. Vi frågar några kongressdeltagare vad de vill att de ska jobba med.

Striden om övertiden

Kontrollen av övertiden blev den hittills tuffaste frågan på kongressen. Motionärerna lyckades efter rösträkning inte få igenom att all övertid ska vara frivillig – men lyckades få frågan till avtalsrådet.

4

Kongressen sa nej till sextimmarsdag

Sex timmars arbetsdag är en populär idé bland flera ombud. Men det är inget som förbundet ska driva, bestämde kongressen.

4

Inget förbud mot bemanningsföretag

Bemanningsfrågan ledde till flera timmars debatt på IF Metalls kongress. Ombud från hela landet krävde allt från begränsning av inhyrning till rent förbud. Men inte en enda motion fick bifall - förbundsstyrelsens linje vann.

2

Förbundsstyrelsen vill förhandla om inhyrning

IF Metalls förbundsstyrelse vill direkt efter kongressen förhandla med arbetsgivarna om en rad anställningsformer. Därför säger man nej till alla motioner om att begränsa inhyrningen.

”Vi ska riva rädslans fängelse”

Kongressgästen och nyblivne hedersmedlemmen  Stefan Löfven citerade psalm 289 för att betona att hans, och Sveriges, största uppgift är att minska motsättningarna mellan människor.

Nu är hon här – låt det sjunka in

Gästkrönika"Vi är starka, och ska inte underskattas. Sakta men säkert tar vi plats. De 130 år som har passerat visar att trägen vinner", skriver Sara Flink om att IF Metall nu leds av en kvinna.

”Hamnar man på efterkälken är man rökt”

Ann-Sofie Hermansson, ordförande i Göteborgs kommunstyrelse, varnade på IF Metalls kongress för att fack och företag ska slappna av på grund av högkonjunkturen. Läs all rapportering kongressen här.

Hur bör facket jobba med inhyrning?

Vi frågarEn av lördagens debattfrågor blir inhyrningen. Dagens Arbete frågade tre ledamöter om deras inställning.

1

Har ni problem med övertid på er arbetsplats?

Vi frågarDagens Arbetes artiklar om Ove Pettersson som fick sparken för han sa nej till övertid har engagerat. Vi frågade tre av IF Metalls kongressombud om hur övertiden hanteras på deras arbetsplatser.

1

Facket och H&M pressar underleverantörer

Över 800 anställda vid H&M:s leverantörer i Bangladesh har avskedats efter omfattande strejker. Nu samarbetar facket med den svenska klädjätten för att hitta en lösning.

Billigare att sparka än säga upp

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Förbundsjuristen: Lagen behöver ändras

Brister i lagen gör det möjligt för arbetsgivare att sparka folk utan saklig grund, hävdar IF Metall. Nu rustar förbundsjuristen för strid i Arbetsdomstolen, AD.

2

IKEM: ”Att avskeda kan vara en praktisk lösning”

Arbetsgivare sparkar anställda av praktiska och ekonomiska skäl. Det säger Lars Askelöf, förhandlingschef på IKEM – Innovations- och kemiindustrierna.

Här är framtidens fibrer

Den nya industrinEn gång var den svenska textilindustrin dödsdömd. Men nu kan det vara här som framtidens industriarbete finns, temat för årets IF Metall-kongress. Teknisk utveckling och långsiktiga ägare ger den gamla branschen en ny chans. DA har besökt Kinna, Borås och Östersund.

Ferbe vill se fackligt kunskapslyft

Anders Ferbe lämnar över ordförandeklubban till Marie Nilsson, och manade till ett fackligt kunskapslyft för att medlemmarna ska bli "digitaliseringens vinnare". Sedan dansade han loss till ett hiphopband.

Klart med nytt industrifack i Finland

Finland får ett nytt stort fackförbund i höst då tre industrifack går samman. Det står klart efter ett beslut på Metallförbundets extrainsatta kongress

Vad är viktigaste frågan på kongressen?

Vi frågarNu är IF Metalls kongress igång. Vi frågar några av de 300 ombuden vilken fråga som är viktigast.

Hämta mer