”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Handelsavtal TTIP

”Här är 31 miljoner skäl att handla mer”

Cecilia Malmström, EU-kommisionär.

Cecilia Malmström, EU-kommisionär.

Debatt/TTIP.
Det krävs öppenhet från EU-håll i den viktiga debatten om TTIP, skriver Cecilia Malmström i ett debattinlägg. ”Själv kommer jag att fortsätta debattera med dem som i svepande ordalag hävdar att handelsavtalen skulle försämra våra matstandarder, hota vår europeiska livsstil och montera ner demokratin. Inget av detta är sant.”

Om skribenten

Cecilila Malmström är Sveriges EU-kommissionär med ansvar för handel.

Dagens Arbete i Almedalen

På torsdag klockan 8 leder Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein ett frukostsamtal om frihandel och TTIP med Cecilia Malmström och IF Metalls ordförande Anders Ferbe i Almedalen.

Vi européer har länge varit världsledande när det gäller att sälja varor över hela världen och ta hit nya produkter och idéer. Det är lätt att glömma att stapelvaror som tomater, potatis och choklad inte har sitt ursprung i Europa, och aldrig hade hittat hit om det inte vore för handel.

En ny rapport som EU-kommissionen lade fram häromveckan visar exakt hur viktig handeln är. Enligt rapporten har handelns bidrag till ekonomin och sysselsättningen i EU aldrig varit större än vad den är i dag. Handel skapar jobb, ger en skjuts till tillväxten och stärker vår konkurrenskraft. I det uppskruvade tonläge som ibland dominerar debatten om handelsavtal som TTIP – avtalet som EU just nu förhandlar om med USA – glöms detta alltför ofta bort. Det är synd.

Den färska rapporten visar att 31 miljoner jobb i EU är direkt beroende av vår export till övriga världen. Det innebär att var sjunde arbetstagare i EU har exporten att tacka för sin lön. Och ju mer vi exporterar desto fler jobb får vi – varje extra miljard euro ger i genomsnitt 14 000 jobb.

I Sverige är över 870 000 jobb beroende av vår export. Mer än 120 000 svenska jobb är beroende av exporten till USA. Dessa jobb är dessutom ofta bättre betalda än i andra sektorer.

Dessutom – tack vare Europas öppna marknad skapar ett EU-lands export arbetstillfällen för underleverantörer i andra EU-länder. Detta är särskilt tydligt när det gäller Tyskland, EU:s största exportland. Den tyska exporten till länder utanför EU bidrar till 1,3 miljoner jobb i andra EU-länder. Det motsvarar nästan 30 000 jobb i Sverige, 17 000 i Finland och 15 000 i Danmark.

Svenska och europeiska företag är också beroende av importerade varor från länder utanför EU. Det hjälper dem att behålla sin konkurrenskraft och trygga jobb. Genom sin import bidrar dessa företag också till cirka 19 miljoner arbetstillfällen utanför EU – en av anledningarna till att handel, genom tiderna, har hjälpt många länder att ta sig ur fattigdom.

Världen förändras och många länders ekonomier växer explosionsartat. De närmaste åren kommer 90 procent av världens ekonomiska tillväxt att hamna utanför Europa. Om vi i EU ska kunna behålla vår konkurrenskraft och skapa nya jobb måste vi anpassa vår politik till denna nya verklighet. I höst kommer jag presentera en strategi för EU:s handelspolitik de kommande åren. Just nu är vi mitt inne i diskussioner med konsumentorganisationer, fackförbund, näringslivsföreträdare och andra, för att staka ut vägen framåt.

Ett centralt mål för EU:s handelspolitik måste vara att se till att vår politik gynnar så många som möjligt, både i EU och i övriga världen. Vi måste se till att handelspolitiken driver på för skydd av såväl arbetstagares rättigheter som mänskliga rättigheter i stort, samt främjar en hållbar miljöutveckling. Vi måste se till att de verktyg som finns för att sätta tryck på länder utanför EU verkligen fungerar.

Vi måste dessutom säkerställa att europeiska företag faktiskt utnyttjar de möjligheter som skapas genom olika handelsavtal. Vårt frihandelsavtal med Sydkorea är ett bra exempel – sedan det trädde i kraft för tre år sedan har EU:s export till Sydkorea redan ökat med 35 procent. Inom vissa sektorer har exporten ökat ännu mer – EU:s bilexport till Sydkorea har nästan fördubblats. Men vi vet att det finns europeiska företag som ännu inte drar fördel av det här avtalet. Till exempel har svenska exportföretag, i över en tredjedel av sin försäljning till Sydkorea, ännu inte utnyttjat den rabatt på exporttullar som man har rätt till. Så vi måste nu se till att svenska och andra europeiska företag blir medvetna om de möjligheter som finns.

Vi måste fortsätta den livliga debatten om handelspolitik i allmänhet och TTIP och andra avtal i synnerhet, och för det krävs öppenhet och transparens från EU-håll. Själv kommer jag att fortsätta att avliva myter, och debattera med dem som i svepande ordalag hävdar att handelsavtalen skulle försämra våra matstandarder, hota vår europeiska livsstil och montera ner demokratin. Inget av detta är sant.

Däremot vill vi genom TTIP riva onödiga handelshinder och gammalmodig byråkrati. Få bort de strafftullar som sätter käppar i hjulen för våra småföretag. Slopa gammalmodiga krav på att fabriker måste inspekteras två gånger. Och hitta de områden där vi kan godkänna varandras standarder, så att vi kan höja ribban globalt. Om EU och USA kan enas om att upprätthålla gemensamma standarder kring t ex produktsäkerhet – utan att på något sätt tumma på de regler som vi redan har på plats – då driver vi på utvecklingen och ser till att länder som Kina och Ryssland får anpassa sig till oss, inte tvärtom.

”Vi ska i våra handelsförhandlingar vara mycket tydliga och öppna med våra ambitioner, och vad vi vill undvika.”

Och på de områden där vi inte kommer att kunna enas med USA, där förhandlar vi inte över huvud taget. Produkter som inte uppfyller våra höga krav kommer helt enkelt inte in på den europeiska marknaden. TTIP kommer alltså inte ändra EU:s lagar om genmodifierade grödor eller hormonbehandlat kött, eller för den delen påverka områden som strejkrätt eller offentliga tjänster.

Vi ska i våra handelsförhandlingar vara mycket tydliga och öppna med våra ambitioner, och vad vi vill undvika. Ett område där vi fortfarande håller på att hitta en väg framåt i TTIP gäller investerarskydd. Dessa skiljedomsklausuler – ISDS kallade – är ett system som skapades på 50-talet. EU:s medlemsstater har redan 1400 sådana överenskommelser med olika delar av världen, Sverige 69.

När vi nu granskar ISDS inom ramen för TTIP så är det ett moderniserat och demokratiserat system som vi tar fram. Klart är att vi behöver någon form av investerarskydd för svenska och europeiska företag i USA – det finns ingen amerikansk lag som förbjuder diskriminering av utländska investerare. Vi håller därför just nu på att diskutera förslag om ett modernare, öppnare och mer rättssäkert system än dagens. Vi vill ha ett skiljedomstolssystem med självständiga domare, med tydlig möjlighet att överklaga, med öppenhet för förhandlingar och dokument – alltså mer likt hur en vanlig domstol fungerar.

Men oavsett försiktigheten kring dessa investerarskydd måste vår ambition vara fortsatt hög – vi vill ha ett bra, heltäckande TTIP-avtal som gör nytta för Europa, som skapar jobb, ökar valfriheten för konsumenter och stärker Europas ställning internationellt.

Med den nya handelspolitiska strategi som är på gång, och med de många handelsavtal som är under förhandling – inte minst med USA, men även med t ex Japan – kan vi se till att handeln hjälper EU när vi reser oss ur den ekonomiska krisen. Handel, när den bedrivs på rätt sätt, är en god kraft både för Sverige, Europa och världen.

5Kommentarer

Lars Forsberg:

Varför misstror hon svenska domstolar och svenskt rättssyste? Varför ska förhandlingar ske med speciella domstolar?

Micke:

Nå?
Vi handlar med USA redan idag.
Det fungerar utan detta enorma bindande avtal som nu föreslås.
Har vi något som USA vill köpa och vice versa så går det bra och sker redan hela tiden.
Precis som med andra länder utanför EU.

Varför krångla till det?
Varför ge den man handlar med möjlighet att sätta direkta och detaljerade krav på sin motpart?
Då blir affären inte längre en sund och frivillig överenskommelse.

Nu måste vi acceptera azofärgämnen i livsmedlen som vi tog bort av hälsoskäl men sedan tvingades acceptera import av i livsmedel från EU. EU bestämmer det.
Om vi upprättar avtal vid en enskild affär tvingas vi inte till att få in sådant vi inte önskar om vi inte lämnar bort vår möjlighet till att ställa krav på det vi köper.

Ronny:

Cecilia – varför tar du inte upp och besvarar den hårda kritiken mot avtalet?

Christian Toholjevic:

Kan man komma på något ännu bättre avtal som är bra för alla? Det kan man.

Tobias:

Det är bara ett spel för galleriet för ”vanligt” folk. Man försöker från politiskt håll manipulera och lura medborgaren i Sverige och även Sverige som land. Slå inte blå dunster i folks ögon.

Sedan håller jag med om följande:
1. Varför misstror hon svenska domstolar och svenskt rättssystem? Varför ska förhandlingar ske med speciella domstolar?

2. varför tar man inte upp och besvarar den hårda kritiken mot avtalet?

3. Vi handlar med USA redan idag.
Det fungerar utan detta enorma bindande avtal som nu föreslås.
Har vi något som USA vill köpa och vice versa så går det bra och sker redan hela tiden. Varför krångla till det?
Varför ge den man handlar med möjlighet att sätta direkta och detaljerade krav på sin motpart?
Då blir affären inte längre en sund och frivillig överenskommelse. Om vi upprättar avtal vid en enskild affär tvingas vi inte till att få in sådant vi inte önskar om vi inte lämnar bort vår möjlighet till att ställa krav på det vi köper.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Max Andersson, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna. Foto: Catharina Fyrberg

"Malmström måste ta kritiken på allvar"

Debatt/TTIP"Varför använder då Cecilia Malmström den här typen av otydliga siffror för att försöka bevisa vinsten med TTIP-avtalet? Jo, för att ett trovärdigt underlag för att avtalet skulle skapa jobb faktiskt saknas."

2

Skiftet: "Om det är så bra – varför så hemligt?"

Debatt/TTIP"Problemet med TTIP är att förslagen är blåkopior av storbolagslobbyns önskelistor på båda sidorna av Atlanten. Avtalet riskerar att bli lika dåligt för både USA och Europas folk", skriver företrädare för nätverket Skiftet.

"TTIP är bättre än nationalism"

Ledarkrönika"Aktivister som värnar om demokratin idag borde arbeta för att garantera att TTIP får en demokratiskt värdig utformning, inte säga nej till hela alltet", skriver Björn Werner i en ledarkrönika.

"Vi behöver prata om TTIP"

Krönika/Daniel Mathisen"Farliga förändringar börjar ofta med små steg. Exakt hur det blir vet vi inte — och det är själva poängen." Frilansjournalisten Daniel Mathisen skriver en gästkrönika om TTIP.

1

IF Metall: "Någon form av investeringsskydd måste till"

Frukostsamtal om TTIPSe hela frukostsamtalet där EU-kommissionär Cecilia Malmström, IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe och Dagens Arbetets chefredaktör Helle Klein pratar om det omdiskuterade frihandelsavtalet TTIP.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Tekniken kan ge bättre arbetsmiljö”

Krönika”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?” DA:s nya krönikör Darja Isaksson skriver om digitaliseringen som varken är ond eller god.

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Våra kläder är ohållbara

LedareBakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet. Vi måste börja fråga vem som sytt vår tröja.

På anställnings­intervjun lyser klasskomplexet rakt igenom

KRÖNIKAFå situationer är nämligen så avslöjande som anställningsintervjun  klasskomplexet lyser rakt igenom. Så mycket av den kollektiva organiseringen handlar om att stärka det där självförtroendet, skriver krönikören Daniel Mathisen.

Hamnkonflikten

”Snubblande nära ett statarsystem”

DEBATT”Att hamnkonflikten kan få en lösning ändrar inte att S valt att utreda konflikträtten. Med inskränkt strejkrätt är svensk arbetsmarknad snubblande nära det gamla statarsystemet”, skriver Thomas Nilsson, avdelningsordförande för Pappers i Grycksbo och Patrik Liljeglöd, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Dalarna.

2

Val 2018 | Sjukförsäkringen

”Försäkringskassan följer inte domen”

DEBATT”I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes”, skriver Hans Hoff, riksdagsledamot för S.

8

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

DEBATTFör att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

3

”Försäkringskassan utgår från lagen”

DEBATT”Vi ser fram emot förtydliganden av regelverket som underlättar och gör en rättssäker prövning mer transparent” skriver Eva Nordqvist, chef för rättsavdelningen på Försäkringskassan.

1

”Stupstocken är ett oärligt sätt att få ner siffrorna”

DEBATT ”Att återinföra den bortre tidsgränsen som Moderaterna vill göra är inget annat än ett bedrövligt sätt att behandla sjuka och ett oärligt sätt att få ner siffrorna”, skriver Lisbeth Forsberg, från föreningen Solrosuppropet.

9

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ett helt sjukt system

LEDARESjukpenning. Regeringen måste ändra reglerna för sjukförsäkringen. Begreppet ”normalt förekommande arbete” leder till rättsosäkra och omänskliga beslut.

5

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

”Sluta sprida fel fakta om Arbetsförmedlingen”

DEBATT”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

2

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

Debatt”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning. 

1

”Matchningen måste förbättras”

DEBATTArbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

1

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

DebattAtt privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

”Yrkeshögskolan är en förebild”

DEBATTFöretag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

Debatt”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

Utbildningskaos hotar industrin

LEDARE”Att allianspartierna inte i första hand tänker på arbetarnas väl och ve är inget att förvånas över men att de så uppenbart struntar i företagens bästa är uppseendeväckande”, skriver Helle Klein.

Ungdomarna som inte räknas

KRÖNIKAAtt bo i ytterområden och vara ung är att behöva räkna med att inte få hjälp, skriver författaren Anneli Jordahl.

1

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

facket och S

”Varför är ett ökat inflytande dåligt?”

Replik”Låt oss ha en seriös debatt om hur den svenska modellen kan utvecklas i ett modernt samhälle”, skriver riksdagsledamoten Lars Beckman, M, i en replik till Tomas With och Veli-Pekka Säikkälä.

”Ett försök att försvaga löntagarna”

DEBATT”Det är minst sagt provocerande att en folkvald politiker har så liten respekt för demokratiska spelregler.”  Tomas With och Veli-Pekka Säikkälä från IF Metall svarar Lars Beckman om förslaget på att kräva direktdemokrati i facket.

2

”Facken behöver direkt­demokrati”

DEBATTFlera fackförbund motarbetar sina medlemmars intressen genom att sätta partipolitisk ideologi främst, skriver Lars Beckman, riksdagsledamot för Moderaterna.

”Vi försvarar våra skydds­ombud”

KRÖNIKADe fackliga skyddsombuden spelar stor roll för oss industriarbetare. De gör oss tryggare och säkrare på jobbet, och är våra företrädare i arbetet för en bättre arbetsmiljö.

Fab Freddie och festivalens programledaren David Lindgren. Foto: Johan Nilsson/TT

Trump skulle aldrig vinna Mello

Lina HaskelSå har vi nått den tiden på året då hela landet samlas vid vår egen tv-sända lägereld.

8 mars

”Låt tjejerna äga i motorrummet”

KRÖNIKABilen är ofta kvinnors akilleshäl när det kommer till att bryta vanor och träda in på manliga arenor. Så, män, kliv åt sidan. Och kvinnor, ta plats under motorhuven, skriver bilmekanikern Rikke Henriksen. 

Bara nio måltider från rena anarkin

KrönikaDet gäller att ha en plan B om allt går åt helsike, skriver DA-krönikören och sågverksarbetaren Stefan Eriksson.

1

Jobbet och politiken hänger ihop

KrönikaFackligt arbete och politik hänger ihop. Därför ska GS arbeta för en rättvis fördelningspolitik och motverka alla former av diskriminering.

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

2

FACKET FÖR UNGA

”Det krävs en pragmatisk lösning”

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

DET NYA SAMHALL

”Samhall, ta ansvar för er personal”

DEBATT Vi har under 2017 gjort 140 besök på Samhall, ett företag med 345 medlemmar. Tidsmässigt mer än en heltidstjänst, och helt ohållbart, skriver tre ombudsmän på IF Metall i Blekinge.

5
Hämta mer