”Löfven och de rödgröna måste vidga idén om trygghet”Helle Klein bloggar om onsdagens partiledardebatt.

”Jag avundas Kata för hennes kompromisslöshet”Jeanette Herulf läser en bok om Kata Dalström och längtar efter tron på solidaritet och jämlikhet.

Handelsavtal TTIP

”Här är 31 miljoner skäl att handla mer”

Cecilia Malmström, EU-kommisionär.

Cecilia Malmström, EU-kommisionär.

Debatt/TTIP.
Det krävs öppenhet från EU-håll i den viktiga debatten om TTIP, skriver Cecilia Malmström i ett debattinlägg. ”Själv kommer jag att fortsätta debattera med dem som i svepande ordalag hävdar att handelsavtalen skulle försämra våra matstandarder, hota vår europeiska livsstil och montera ner demokratin. Inget av detta är sant.”

Om skribenten

Cecilila Malmström är Sveriges EU-kommissionär med ansvar för handel.

Dagens Arbete i Almedalen

På torsdag klockan 8 leder Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein ett frukostsamtal om frihandel och TTIP med Cecilia Malmström och IF Metalls ordförande Anders Ferbe i Almedalen.

Vi européer har länge varit världsledande när det gäller att sälja varor över hela världen och ta hit nya produkter och idéer. Det är lätt att glömma att stapelvaror som tomater, potatis och choklad inte har sitt ursprung i Europa, och aldrig hade hittat hit om det inte vore för handel.

En ny rapport som EU-kommissionen lade fram häromveckan visar exakt hur viktig handeln är. Enligt rapporten har handelns bidrag till ekonomin och sysselsättningen i EU aldrig varit större än vad den är i dag. Handel skapar jobb, ger en skjuts till tillväxten och stärker vår konkurrenskraft. I det uppskruvade tonläge som ibland dominerar debatten om handelsavtal som TTIP – avtalet som EU just nu förhandlar om med USA – glöms detta alltför ofta bort. Det är synd.

Den färska rapporten visar att 31 miljoner jobb i EU är direkt beroende av vår export till övriga världen. Det innebär att var sjunde arbetstagare i EU har exporten att tacka för sin lön. Och ju mer vi exporterar desto fler jobb får vi – varje extra miljard euro ger i genomsnitt 14 000 jobb.

I Sverige är över 870 000 jobb beroende av vår export. Mer än 120 000 svenska jobb är beroende av exporten till USA. Dessa jobb är dessutom ofta bättre betalda än i andra sektorer.

Dessutom – tack vare Europas öppna marknad skapar ett EU-lands export arbetstillfällen för underleverantörer i andra EU-länder. Detta är särskilt tydligt när det gäller Tyskland, EU:s största exportland. Den tyska exporten till länder utanför EU bidrar till 1,3 miljoner jobb i andra EU-länder. Det motsvarar nästan 30 000 jobb i Sverige, 17 000 i Finland och 15 000 i Danmark.

Svenska och europeiska företag är också beroende av importerade varor från länder utanför EU. Det hjälper dem att behålla sin konkurrenskraft och trygga jobb. Genom sin import bidrar dessa företag också till cirka 19 miljoner arbetstillfällen utanför EU – en av anledningarna till att handel, genom tiderna, har hjälpt många länder att ta sig ur fattigdom.

Världen förändras och många länders ekonomier växer explosionsartat. De närmaste åren kommer 90 procent av världens ekonomiska tillväxt att hamna utanför Europa. Om vi i EU ska kunna behålla vår konkurrenskraft och skapa nya jobb måste vi anpassa vår politik till denna nya verklighet. I höst kommer jag presentera en strategi för EU:s handelspolitik de kommande åren. Just nu är vi mitt inne i diskussioner med konsumentorganisationer, fackförbund, näringslivsföreträdare och andra, för att staka ut vägen framåt.

Ett centralt mål för EU:s handelspolitik måste vara att se till att vår politik gynnar så många som möjligt, både i EU och i övriga världen. Vi måste se till att handelspolitiken driver på för skydd av såväl arbetstagares rättigheter som mänskliga rättigheter i stort, samt främjar en hållbar miljöutveckling. Vi måste se till att de verktyg som finns för att sätta tryck på länder utanför EU verkligen fungerar.

Vi måste dessutom säkerställa att europeiska företag faktiskt utnyttjar de möjligheter som skapas genom olika handelsavtal. Vårt frihandelsavtal med Sydkorea är ett bra exempel – sedan det trädde i kraft för tre år sedan har EU:s export till Sydkorea redan ökat med 35 procent. Inom vissa sektorer har exporten ökat ännu mer – EU:s bilexport till Sydkorea har nästan fördubblats. Men vi vet att det finns europeiska företag som ännu inte drar fördel av det här avtalet. Till exempel har svenska exportföretag, i över en tredjedel av sin försäljning till Sydkorea, ännu inte utnyttjat den rabatt på exporttullar som man har rätt till. Så vi måste nu se till att svenska och andra europeiska företag blir medvetna om de möjligheter som finns.

Vi måste fortsätta den livliga debatten om handelspolitik i allmänhet och TTIP och andra avtal i synnerhet, och för det krävs öppenhet och transparens från EU-håll. Själv kommer jag att fortsätta att avliva myter, och debattera med dem som i svepande ordalag hävdar att handelsavtalen skulle försämra våra matstandarder, hota vår europeiska livsstil och montera ner demokratin. Inget av detta är sant.

Däremot vill vi genom TTIP riva onödiga handelshinder och gammalmodig byråkrati. Få bort de strafftullar som sätter käppar i hjulen för våra småföretag. Slopa gammalmodiga krav på att fabriker måste inspekteras två gånger. Och hitta de områden där vi kan godkänna varandras standarder, så att vi kan höja ribban globalt. Om EU och USA kan enas om att upprätthålla gemensamma standarder kring t ex produktsäkerhet – utan att på något sätt tumma på de regler som vi redan har på plats – då driver vi på utvecklingen och ser till att länder som Kina och Ryssland får anpassa sig till oss, inte tvärtom.

”Vi ska i våra handelsförhandlingar vara mycket tydliga och öppna med våra ambitioner, och vad vi vill undvika.”

Och på de områden där vi inte kommer att kunna enas med USA, där förhandlar vi inte över huvud taget. Produkter som inte uppfyller våra höga krav kommer helt enkelt inte in på den europeiska marknaden. TTIP kommer alltså inte ändra EU:s lagar om genmodifierade grödor eller hormonbehandlat kött, eller för den delen påverka områden som strejkrätt eller offentliga tjänster.

Vi ska i våra handelsförhandlingar vara mycket tydliga och öppna med våra ambitioner, och vad vi vill undvika. Ett område där vi fortfarande håller på att hitta en väg framåt i TTIP gäller investerarskydd. Dessa skiljedomsklausuler – ISDS kallade – är ett system som skapades på 50-talet. EU:s medlemsstater har redan 1400 sådana överenskommelser med olika delar av världen, Sverige 69.

När vi nu granskar ISDS inom ramen för TTIP så är det ett moderniserat och demokratiserat system som vi tar fram. Klart är att vi behöver någon form av investerarskydd för svenska och europeiska företag i USA – det finns ingen amerikansk lag som förbjuder diskriminering av utländska investerare. Vi håller därför just nu på att diskutera förslag om ett modernare, öppnare och mer rättssäkert system än dagens. Vi vill ha ett skiljedomstolssystem med självständiga domare, med tydlig möjlighet att överklaga, med öppenhet för förhandlingar och dokument – alltså mer likt hur en vanlig domstol fungerar.

Men oavsett försiktigheten kring dessa investerarskydd måste vår ambition vara fortsatt hög – vi vill ha ett bra, heltäckande TTIP-avtal som gör nytta för Europa, som skapar jobb, ökar valfriheten för konsumenter och stärker Europas ställning internationellt.

Med den nya handelspolitiska strategi som är på gång, och med de många handelsavtal som är under förhandling – inte minst med USA, men även med t ex Japan – kan vi se till att handeln hjälper EU när vi reser oss ur den ekonomiska krisen. Handel, när den bedrivs på rätt sätt, är en god kraft både för Sverige, Europa och världen.

5Kommentarer

Lars Forsberg:

Varför misstror hon svenska domstolar och svenskt rättssyste? Varför ska förhandlingar ske med speciella domstolar?

Micke:

Nå?
Vi handlar med USA redan idag.
Det fungerar utan detta enorma bindande avtal som nu föreslås.
Har vi något som USA vill köpa och vice versa så går det bra och sker redan hela tiden.
Precis som med andra länder utanför EU.

Varför krångla till det?
Varför ge den man handlar med möjlighet att sätta direkta och detaljerade krav på sin motpart?
Då blir affären inte längre en sund och frivillig överenskommelse.

Nu måste vi acceptera azofärgämnen i livsmedlen som vi tog bort av hälsoskäl men sedan tvingades acceptera import av i livsmedel från EU. EU bestämmer det.
Om vi upprättar avtal vid en enskild affär tvingas vi inte till att få in sådant vi inte önskar om vi inte lämnar bort vår möjlighet till att ställa krav på det vi köper.

Ronny:

Cecilia – varför tar du inte upp och besvarar den hårda kritiken mot avtalet?

Christian Toholjevic:

Kan man komma på något ännu bättre avtal som är bra för alla? Det kan man.

Tobias:

Det är bara ett spel för galleriet för ”vanligt” folk. Man försöker från politiskt håll manipulera och lura medborgaren i Sverige och även Sverige som land. Slå inte blå dunster i folks ögon.

Sedan håller jag med om följande:
1. Varför misstror hon svenska domstolar och svenskt rättssystem? Varför ska förhandlingar ske med speciella domstolar?

2. varför tar man inte upp och besvarar den hårda kritiken mot avtalet?

3. Vi handlar med USA redan idag.
Det fungerar utan detta enorma bindande avtal som nu föreslås.
Har vi något som USA vill köpa och vice versa så går det bra och sker redan hela tiden. Varför krångla till det?
Varför ge den man handlar med möjlighet att sätta direkta och detaljerade krav på sin motpart?
Då blir affären inte längre en sund och frivillig överenskommelse. Om vi upprättar avtal vid en enskild affär tvingas vi inte till att få in sådant vi inte önskar om vi inte lämnar bort vår möjlighet till att ställa krav på det vi köper.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Max Andersson, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna. Foto: Catharina Fyrberg

"Malmström måste ta kritiken på allvar"

Debatt/TTIP"Varför använder då Cecilia Malmström den här typen av otydliga siffror för att försöka bevisa vinsten med TTIP-avtalet? Jo, för att ett trovärdigt underlag för att avtalet skulle skapa jobb faktiskt saknas."

2

Skiftet: "Om det är så bra – varför så hemligt?"

Debatt/TTIP"Problemet med TTIP är att förslagen är blåkopior av storbolagslobbyns önskelistor på båda sidorna av Atlanten. Avtalet riskerar att bli lika dåligt för både USA och Europas folk", skriver företrädare för nätverket Skiftet.

"TTIP är bättre än nationalism"

Ledarkrönika"Aktivister som värnar om demokratin idag borde arbeta för att garantera att TTIP får en demokratiskt värdig utformning, inte säga nej till hela alltet", skriver Björn Werner i en ledarkrönika.

"Vi behöver prata om TTIP"

Krönika/Daniel Mathisen"Farliga förändringar börjar ofta med små steg. Exakt hur det blir vet vi inte — och det är själva poängen." Frilansjournalisten Daniel Mathisen skriver en gästkrönika om TTIP.

1

IF Metall: "Någon form av investeringsskydd måste till"

Frukostsamtal om TTIPSe hela frukostsamtalet där EU-kommissionär Cecilia Malmström, IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe och Dagens Arbetets chefredaktör Helle Klein pratar om det omdiskuterade frihandelsavtalet TTIP.

Läs mer från Dagens Arbete:

#metoo

”Kom igen män – agera”

DebattDet är dags att männen nu skapar nätverk och diskuterar det som framkommit i samband med #metoo, skriver Ulrica Malmberg, ombudsman för IF Metall MittSkåne.

I Kata Dalströms liv hittar jag min dröm

LedarkrönikaJeanette Herulf läser en bok om Kata Dalström och längtar efter tron på solidaritet och jämlikhet.

”Vi har så snygga svenska modeller!”

KRÖNIKASverige har fortfarande det bästa receptet på hur man skapar ett supertrevligt samhälle. Det enda vi behöver göra är att lägga ner lite möda på att följa receptet, skriver Rikke Henriksen.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”S har tappat bort pensionerna”

KrönikaPensionen kan bli en viktig konfliktfråga för Socialdemokraterna. Men i stället kommer en överenskommelse full av frågetecken.

Hamnkonfliken

Rör inte strejkrätten

LedareDen segdragna konflikten i Göteborgs hamn måste kunna lösas utan lagändring, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

4

”Riskabelt petande i konflikträtten”

Krönika”För den konspiratoriskt lagde är det lätt att dra slutsatsen att situationen i Göteborgs hamn blivit en bricka i ett helt annat spel”, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

5

Största problemet är inte pensionerna

LEDARKRÖNIKA”Borde vi inte börja med att göra jobben mer attraktiva, säkrare ur arbetsmiljösynpunkt innan vi kräver av människorna att de jobbar mer?”, skriver Jeanette Herulf.

2

Är vi redo för den nya tiden?

KRÖNIKA”Oavsett om det handlar om smarta algoritmer, artificiell intelligens eller något ännu okläckt måste vi klura ut hur vi ska bygga det nya samhället”, skriver Daniel Mathisen i en spaning inför det nya året.

Skattepolitiken – en julrysare

GÄSTKRÖNIKAEn julsaga om Olika Regeringars Skattepolitik, mycket fritt efter Dickens. Alla likheter med nu levande Ebenezrar är bara önsketänkande, försäkrar krönikören och Volvoarbetaren Lars Henriksson.

1

DET NYA SAMHALL

”Dela Samhall i tre enheter”

DebattSamhalls ägare, staten, måste akut ta ansvar för de missförhållanden som råder i bolaget, skriver Thomas Jansson, förbundsordförande FUB. Han föreslår att Samhall delas upp i tre enheter för att kunna erbjuda både utvecklingsmöjligheter och trygghet för dem som behöver det mest.

”Samhall har tappat bort sitt uppdrag”

DebattDet är dags att regeringen tar sitt ägaransvar på allvar och agerar, skriver den liberale riksdagsledamoten Bengt Eliasson.

5

När ena chefen inte vet vad den andra gör

GÄSTKRÖNIKAEfter två vändor av arbetsträning på Samhall ställer förre Samhallarbetaren Tony sig frågan: Hur ska Samhalls framtid se ut?​

2

Staten måste återupprätta Samhall

Ledare”Det tyck som att en ekonomistisk säljkultur har etsat sig fast så att de människor som var tänkta att få en möjlighet i stället slås ut. Nu måste politikerna agera”, skriver  Helle Klein i en ledare om Dagens arbetes granskning av Nya Samhall. 

Djupt ovärdigt, Nya Samhall

LEDAREMånga kan vittna om dålig arbetsmiljö hos Samhall med enformiga jobb och ökade prestationskrav. De redan svaga pressas till det yttersta.

12

Industriarbetare, framtiden är vår!

KRÖNIKASvensk industri bejakar teknik-utvecklingen och kan vara en del av lösningen för klimatet.

1

”Att stänga ute ett lovande alternativ kan inte vara lösningen”

DEBATT”Samhällsutmaningen och arbetskraftsbristen inom sågverksindustrin kräver fler, inte färre, lösningar”, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten som svar på GS förbundsordförande Per-Olof Sjöös inlägg om etableringsjobb.

”Bara att vissla åt det usla”

KRÖNIKA”Brittisk humor är inte min kopp te. Jag ler artigt och nyper mig i armen för att inte somna i tv-soffan”, skriver Lina Haskel. 

2

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”

LEDARKRÖNIKAVisst kan vi få hjälp att klara vardagen, men beroende kommer vi alltid att vara. Sätt åt de ekonomiska fifflarna men släng inte ut barnet med badvattnet, skriver Jeanette Herulf.

I år önskar jag mig ett mirakel

KRÖNIKAMalena Ernman har för första gången på länge en tydlig önskan till jul.

4

Kvinnan tiger ej längre i församlingen

LEDARE#metoo-rörelsen skakar just nu om större delen av det svenska samhället. Vittnesmålen från kvinnor i alla olika branscher är både skrämmande och befriande. 

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

DEBATT”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

4

Rätt livränta

Endast den starke vinner

LEDARE Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

5

”Vi vill inte skada våra egna lösningar”

KRÖNIKAInnan vi tar fram nya avtal för nyanlända och långtidsarbetslösa behöver vi ge de alternativ som redan finns en chans.

Stick hål på nationalismens bubbla

Krönika”Arbetare i Sverige har mer gemensamt med europeiska löntagare än, säg, Svenskt Näringslivs Leif Östling. Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”, skriver Daniel Mathisen.

2

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

KRÖNIKASvenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Industri och välfärd stärker Sverige

Krönika.Det går inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn.

Timbros fullständiga galenskap

KRÖNIKAEnligt Timbro-högern behöver vi befrias från semestern eftersom den är så oflexibel för oss.

1

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

LedarkrönikaDen senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

Volontären fick pris – men sen då?

Krönika/Malena ErnmanÅrets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

1
Hämta mer