Satsningen som sköts upp
Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.
Industriarbetarnas tidning
Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.
Artiklarna om järnvägen har tagits fram i ett samarbete med Sekotidningen, som har träffat lokföraren Per-Erik Björkman. Han har kört godståg på Ådalsbanan sedan 80-talet och har sett standarden sjunka för varje år.
Läs deras granskning här.
Begränsningar i järnvägskapaciteten gör att SSAB i Borlänge tvingas köra på lastbil. Nu deltar de i ett pilotprojekt för att testa elvägar, skriver Dalarnas Tidning.
Dubbelt så mycket pengar läggs på underhåll i år jämfört med för tio år sedan. Ändå återkommer ord som kris, kaos och haveri när den svenska järnvägen diskuteras.
Norr om Umeå finns bara ett järnvägsstråk och för industrin i norra Sverige är det en pulsåder. Den vägen transporteras malm, stål, papper, timmer och trävaror för miljardvärden varje år. Eftersom möjligheterna att leda om trafiken förbi ett stopp är få blir konsekvenserna av ett haveri stora och kostsamma.
I höstas röstades regeringens budget ned och en satsning på ytterligare 5 miljarder kronor till underhåll försvann. Trafikverket ställde in flera planerade arbeten, bland annat sträckan mellan Boden och Bastuträsk på Stambanan genom övre Norrland, som är i så dåligt skick att rälsen måste bytas ut.
Rena godstrafiksträckor prioriteras lågt när underhållspengar fördelas. Ett exempel är övre delen av Ådalsbanan som försvunnit ur Trafikverkets upprustningsplaner. För industrin ingår den knappt fem mil långa sträckan i ett transportnät – tar man bort en bit faller hela systemet.
Dagens Arbete och Sekotidningen har tillsammans granskat dessa två sträckor som industrin lyfter fram både som viktiga och i så dåligt skick att företagen ständigt måste vara beredda att lösa problem som uppstår.
Det kan handla om allt från att ta in extra personal och maskiner för att lasta och lossa godset snabbare till att frakta stål med flygplan i stället för med tåg och båt.
Vad innebär störningarna för industrin och vad krävs för att rusta banorna till ett bättre skick?
1. Storstadsområden
2. Stråk som sammanbinder storstäder, samt Malmbanan och
Ostkustbanan
3. Övriga bandelar
… transporterades: 6 681 ton rundvirke 5 155 ton pappersprodukter 30 783 ton malm 5 127 ton metallvaror
Källa: www.trafa.se
… kostar förseningar och inställda tåg varje år – 3,3 miljarder för persontrafiken och 1,4 miljarder för godstrafiken samt runt en halv miljard för akuta underhållsinsatser.
Källa: Förseningskostnader inom järnvägen, McKinsey
Text och research: Marie Edholm, Mats Anders0n, Mattias Dahlgren och Karin Lindgren Strömbäck
Boden–Bastuträsk. Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.
Övre Ådalsbanan. För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.
Begränsningar i järnvägskapaciteten gör att SSAB i Borlänge tvingas köra på lastbil. Nu deltar de i ett pilotprojekt för att testa elvägar, skriver Dalarnas Tidning.