”Kosta vad det kosta vill att ta del av en utdöende kultur”Krönikören Carl Linnaeus och hans punkband säger adjö till en klassisk studio.

”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

Den bortprioriterade godstrafiken

Satsningen som sköts upp

karta-boden-bastutraskSpår i dåligt skick och nedsatt hastighet, men löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Boden–Bastuträsk

Problem: Sprickbildningar i räls och dåligt skick på banan. Hastigheten nedsatt till 70 km/timme.

Behov: Byte av 157 kilometer räls, varav 41 kilometer är genomfört.  Så mycket kostar det: 900 miljoner kronor (av totalt 1,2 miljarder).  Kostnad på grund av uteblivet spårbyte: 10-20 miljoner för akut underhåll varje år.

I mars 2014 lovade Trafikverket att spårbytet på sträckan skulle tidigareläggas, men planerna ändrades. Det berodde inte bara på att budgeten röstades ner, svarar kommunikationschef Pär Gustafsson.

Vad lade ni pengarna på i stället?

– Det finns inget ett-till-ett-förhållande på det sättet. Boden–Bastuträsk fanns med i diskussionerna länge, men i stället satsade vi på spårbyte Göteborg – Alingsås. Men Boden–Bastuträsk är väldigt högt prioriterat.

Spårbytet beslutades av general­direktören, ska det inte följas?

– Den dåvarande generaldirektören tog beslut om en forcering och vi gjorde den första etappen. Sedan kom nya beslut.

Så ett beslut betyder ingenting?

– Ett beslut är ett beslut. Sedan kan det av olika anledningar komma ett nytt beslut som slår ut det gamla.

För tunga industrier i norra Sverige var beskedet en besvikelse, men kanske inte en överraskning. De upplever att godstrafiken är lågt prioriterad när det kommer till satsningar och underhåll.

– Vi har till exempel varit tvungna att frakta stål med flyg till bilfabriker i USA och Japan för att vi inte hunnit till hamnen i tid. Det är fruktansvärt dyrt, men vi gör det ganska ofta eftersom fabrikerna måste ha materialet för att kunna producera bilar, säger SSAB:s vice vd Per Bondemark.

Infrastrukturminister Anna Johansson (S) förstår kritiken.

– Vi har en känsla av att man undervärderar framkomligheten för gods när man gör de samhällsekonomiska kalkylerna. Jag säger inte att det är så, men känslan finns där.
Lösningen är inte så enkel som att prioritera ner persontrafiken i Stockholm, och regeringen kan inte fatta beslut om underhåll.

– Med de prioriteringar och den summa pengar som är politiskt beslutade ska myndigheten bestämma vad som ska göras. Vi kan inte gå in och peka ut en enskild sträcka.

SSAB räknar med att järnvägsstörningarna kostar dem runt 120 miljoner kronor om året. Men allvarligast är risken att förlora kundernas förtroende och det kan få betydligt större konsekvenser, menar Per Bondemark.

– SSAB klarar sig alltid, vi kan etablera oss i andra länder om förtroendet för den svenska infrastrukturen saknas. Men det vore trist för Sverige. Konsekvensen på sikt blir att många arbetstillfällen riskerar att försvinna.

Läs också

Ingen plan för upprustning

Övre Ådalsbanan. För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Kaos på järnvägen hotar jobben

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.


me@da.se

Kommentera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Kaos på järnvägen hotar jobben

DA reder utStrul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

"Så kan järnvägen bli bättre"

DebattStatligt ansvar för järnvägsunderhåll, höghastighetsbanor, rättvisa avgifter i förhållande till flyg och lastbil. Så vill Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens trafikutskott (MP) rädda den krisande järnvägen.

2

Opålitlig järnväg kostar miljoner

SekotidningenArtiklarna om järnvägen har tagits fram i ett samarbete med Sekotidningen, som har träffat lokföraren Per-Erik Björkman. Han har kört godståg på Ådalsbanan sedan 80-talet och har sett standarden sjunka för varje år. Här kan ni läsa deras artiklar.

Ingen plan för upprustning

För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

"Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass"

Debatt"Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer", skriver Janne Rudén, förbundsordförande Seko och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Anna Johansson, infrastrukturminister, S.

"Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit"

DebattExtra miljarder till järnvägsunderhåll är ett första steg för att förbättra gods- och persontrafiken, skriver infrastrukturminister Anna Johansson angående Dagens Arbetes och Sekotidningens artiklar om godstrafiken.

"Godstrafik är en investering"

Debatt"När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar, skriver Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd

Ledare: Glöm inte godstransporterna

LedareFortsatt tågkaos hör varken hemma i ett välfärdsland eller en industrination som Sverige.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Uppladdning för avgasfria gator

DA REDER UTDe framställs som det nya goda transportalternativet. Här i Sverige vill ett företag starta en batterifabrik som kan ge tusentals jobb. Men hur miljövänliga är egentligen elbilarna?

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

”Det går fort nu – hänger ni med?”

ANALYSDA:s Harald Gatu om att digitaliseringen håller på att rita om världs­ekonomin i grunden.

"Sverige halkar efter i robotiseringen"

Försäljningen av industrirobotar i Sverige har stannat av och nu varnar branschorganisationen Swira för att andra länder går om i utvecklingen.

Hylte vill utmana plastsamhället

Grönt guldCellulosa­branschen utmanar den petrokemiska industrin om framtidens produkte­r. I Hyltebruk investeras det för at­t kunna ersätta plast med skogsråvara. Optimismen har återvänt – tack vare Louise.

"En bomb i bilvärlden"

ANALYS”Ökat konsumenttryck, tuffare miljöregler och bättre batterier. Tre faktorer som får bilindustrin att satsa på elmotorer. Men inget bilföretag har ännu valt att gå på knockout såsom Volvo”, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

3

"En fruktansvärt snabb omställning"

Om två år kommer varje ny Volvobil som lanseras att ha en elmotor. En snabb omställning som kännetecknar Volvo just nu, enligt IF Metalls Marko Peltonen på Volvo Cars motorfabrik i Skövde.

Här är framtidens fibrer

Den nya industrinEn gång var den svenska textilindustrin dödsdömd. Men nu kan det vara här som framtidens industriarbete finns, temat för årets IF Metall-kongress. Teknisk utveckling och långsiktiga ägare ger den gamla branschen en ny chans. DA har besökt Kinna, Borås och Östersund.

”Handsken hjälpte mig tillbaka”

Blodkärlet sprack och en blodpropp slog ut Daniel Nilssons hand. En superavancerad servohandske gav honom en ny chans i arbetslivet.

Rocky är trucken på (5)G

UPPKOPPLATSKF vill vässa produktionen med den senaste mobiltekniken, 5G. Men de anställda känner en viss oro för att jobb ska försvinna – och att de förarlösa truckarna ska löpa amok.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Miljardsatsning på bioraffinaderi utreds

Grönt guldTretton företag har gått samman för att granska lönsamheten i ett helt nytt bioraffinaderi i Domsjö, där skogsråvara omvandlas till allt från etanol till fiskfoder. Det skulle handla om en miljardsatsning som kan skapa ett stort antal jobb.

"Tidsfråga innan Northlandgruvan öppnar igen"

Det är inte frågan om utan när Northlandgruvan i Pajala kommer att öppnas igen, enligt gruvexperten Magnus Ericsson.

1

Den växande trähusindustrin

Trähusboomen fortsätter

Den industriella produktionen av flerfamiljshus i trä går på högvarv. Investeringarna som genomförts de två senaste åren ligger i miljardklassen och åtminstone 1 400 nya jobb skapas inom några år. Det visar en rundringning Dagens Arbete gjort.

De bygger sin drömfabrik

Lindbäcks nya fabrik för trähus i Piteå står färdig i slutet av året. Den är drygt 5 fotbollsplaner stor, här ska det byggas 2 500 bostäder årligen. Nybygget gav vd Stefan Lindbäck och de anställda tidernas chans att planera den perfekta fabriken.

Innan Pontus Wallin fick sitt ansvarsfulla jobb fick han liksom flera andra på bruket åka till Wales och utbilda sig. Foto: David Lundmark

"Robotarna är mina bebisar"

Pontus Wallin ser till att Elefanten och Lilla draken gör sitt jobb på Swedish Tissue i Kisa.

När ditt jobb blir en miljöbov

DilemmatIndustrin har en smutsig historia och fortfarande kan tillverkningen skada miljön. Vad gör vi när arbetsgivaren inte lever upp till våra förväntningar?

"Den här gången finns ett politiskt tryck"

FN:s toppmöte om klimatet är igång i Paris, världen håller andan för att fiaskot från Köpenhamn inte ska upprepas. DA har frågat tre industriförbund om deras förväntningar.

Alger

Bäckhammar tror på en grön framtid

MiljöteknikPå Bäckhammars bruk växer tar alger i tio barnpooler hand om fabrikens utsläpp och koldioxid. Bra för miljön, och de skördade algerna kan bli bränsle.

Fredagsdansen

nyttig robot tar danspaus. Stora Robotdagen, arrangerad av bland annat Dagens Arbete, blev en publiksuccé. Mellan de högklassiga föredragen visade också en av världens modernaste robotar upp sina konster. Se filmen gjord av vår fotograf Sanna Källdén.

Stora robotdagen

Heldag om robotiseringen

Det nya robotsamhället är på väg. De nya, smarta robotarna kommer att förändra arbetsplatserna. "Det är svårt att veta hur mycket vi kommer att påverkas av den nya tekniken. Det beror på oss – om vi vill eller inte vill använda den", säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi. Läs hela vår bevakning från Stora robotdagen här.

2
Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen. Foto: Sanna Källdén

Vill vi skapa nya jobb?

Ökar inkomstklyftorna om vi jobbar mindre, eller är kortare arbetstid ett sätt att fördela rikedomarna mer rättvist? Åsikterna gick isär när Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen.

"Maskinerna ska anpassa sig till oss"

FramtidsspaningJobb och platser som är farliga, smutsiga och tråkiga – där ersätter roboten människan och vi arbetar ofta åtskilda. Framtidens robot ska komma närmare människan, efterlikna våra sinnen, anpassa sig till och samspela med oss.

Lär känna Yumi

Se när Roboten Yumi monterar lamphållare på Stora Robotdagen.

När tar robotarna över?

Vi frågarNär blir robotarna lika duktiga på ditt jobb som du – eller bättre? Vi frågar sex deltagare – och en robot – på Stora robotdagen.

"Hotet är inte robotar utan bristen på investeringar"

IF Metall räds inte robotar. Det oroande är snarare att inte mer investeringar görs i ny teknik, säger Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.

"Arbetaren är framtidens programmerare"

Framtidens robot kommer att programmeras av operatören, inte processingenjören, enligt Hans Wester, som är sälj- och marknadschef på robottillverkaren Yaskawa Sverige.

Hämta mer