”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Hur fungerar en skördare? Edvin Lidén från naturbruksgymnasiet förklarar för en grupp högstadieelever.FOTO: DAVID LUNDMARK
Jakt och viltvård, programmet som artisten Brolle en gång i tiden gick, finns fortfarande kvar. Under visningsdagen i mitten av april, när snön ännu låg kvar, fick högstadieeleverna prova på att skjuta. FOTO: DAVID LUNDMARK
Maya Westman provkör en skotare på visningsdagen i Kalix. Jakob Pessa från skogsmaskinsinriktningen hjälper till. Målet med dagen är att locka elever till skolan. FOTO: DAVID LUNDMARK
”Det har varit mycket tankar och funderingar”, rektorn Anders Resin har upplevt en vår med mycket jobb och oro. FOTO: DAVID LUNDMARK
Arne Karlsson är lärare i skogsbruk. FOTO: DAVID LUNDMARK
Magnus Paavola har startat en namninsamling för att bevara naturbruksgymnasiet i Kalix. FOTO: DAVID LUNDMARK

Succéskolan lockar inte

Nästan alla som lämnar utbildningen får jobb. Ändå ligger hot om nedläggning över Kalix naturbruksgymnasium. Ska skolan finnas kvar behöver den fler elever.

Att ha spelat tv-spel är ingen nackdel när eleverna ska lära sig att köra skördare. FOTO: DAVID LUNDMARK

Att ha spelat tv-spel är ingen nackdel när eleverna ska lära sig att köra skördare. FOTO: DAVID LUNDMARK

Lukas Westerlund minns stunden för fem år sedan. När han under en av naturbruksgymnasiets visningsdagar fick kliva upp i en skogsmaskin.
– Helst ville man bara sitta och köra hela tiden. Man var så exalterad. Det var hur roligt som helst, säger han.
Det var den känslan som fick honom att välja bort jobb på styvfaderns åkeri och i stället söka in till skogsmaskins-inriktningen på Kalix naturbruksgymnasium. Han gick ut skolan för flera år sedan, men är tillbaka på en visningsdag.

Det är kul att träffa alla kompisar. Skolan är liten och alla umgås med alla, så jag känner de flesta, säger Lukas Westerlund.

Under den här dagen hoppas skolan på att fler ungdomar ska hitta känslan som avgjorde Lukas Westerlunds gymnasieval.
Kalix naturbruksgymnasium består förutom skogsmark av några röda byggnader som innehåller omkring 70 elever och 30 lärare. Rektorn Anders Resin visa-r runt bland skogsmaskinssimulatorer, klassrum och motorsågsförråd. Han visar sågverksanläggningen som skolan är ensam i Sverige om.
Vid en av matsalens väggar stannar Anders Resin till. Precis ovanför brödkorgen hänger rockartisten Brolles debutskiva.
– Det är första exemplaret som kom ut från fabriken, förklarar han.
Brolle läste jakt och viltvård på Kalix naturbruksgymnasium och har hyllat skolan i en låt.
– Har ni inte hört den? säger Anders Resi-n samtidigt som han börjar nynna.
”På naturbruks i Kalix, här trivs man så bra, det är som min syo han sa. På naturbruks i Kalix är gemenskapen bra.”
Tidigare elever. Nuvarande elever. Lärare. Alla berättar om sammanhållningen och stämningen som finns på skolan, hur små klasser och boende på internat skapar starka band.

Kompisarna hemma förstod inte vad man menade när man sa att man ”fick sluta efter kaffet”.

Lukas Westerlund har inget speciellt ärende på visningsdagen, mer än att han vill hålla kontakten med alla elever och personal på skolan.
– Det är kul att träffa alla kompisar. Skolan är liten och alla umgås med alla, så jag känner de flesta, säger Lukas Westerlund.
Utöver sammanhållningen pratas det mycket om jobb. Skolans egen statistik visar att 95 procent av dem som avslutat utbildningen är i arbete eller studier.
Magnus Paavola som tog studenten 2006 är en av dem. Måndagen efter studenten satt han återigen i en skotare. Skillnaden från skolan han precis slutat var i stort sett att han fick betalt.
Han hade förberetts på arbete i tre års tid på naturbruksgymnasiet i Kalix. På skolan hade de kört skogsmaskiner i skift och tagit kafferaster vid 9 och 14.
– Kompisarna hemma förstod inte vad man menade när man sa att man ”fick sluta efter kaffet”, säger Magnus Paavola.
– De frågade vad fan ”efter kaffet” var, så utbildningen var kanske lite unik.
Trots goda möjligheter till jobb blir eleverna på utbildningen allt färre. I dag går inte ens hälften så många på skolan som för tio år sedan. Sedan 2007 har elevantalet rasat från 158 till 68.

I Kalix har man under de senaste tio åren krympt kostymen. Personalstyrkan har gått från att vara 50 till närmare 30 stycken i dag. Lokalerna har minskat i antal och tiden med inhyrda maskiner till utbildningen har också minskats. Skolan är nu dimensionerad för 100 elever.
– Det går inte att krympa mer än vi gjort, säger Anders Resin.
Visningsdagar och aktiviteter i skogen är ett sätt att locka ungdomar att söka naturbruksgymnasiet och därmed rädda utbildningen.

Visningsdagen ska precis börja. Bland gummistövlar och jympadojor skymtar en klacksko som långsamt sjunker ner i den vårblöta leran. Ett hundratal högstadieelever från Råneå, Boden och Haparanda har bussats ut i skogen. De är omringade av skog och snö. Det är bara här omkring som en lervälling bildats av omkring tvåhundra fötter med varierande skor.Från platsen de står på går en slinga ut i skogen. Längs med slingan ligger åtta stationer som Arne Karlsson, Jesper Hannu och andra lärare och elever på naturbruksgymnasiet har förberett under morgonen.
Under dagen kommer högstadieeleverna att få köra skotare, lära sig om motorsågar, prova på skytte och mycket mer.

Åttonde- och niondeklassarna delas in i  grupper och skickas ut till de olika stationerna. På varje station finns ett antal elever från naturbruksgymnasiet utposterade. Redo att visa upp utbildningen för mer eller mindre intresserade högstadieelever.
Alexander Luthström går i nian på Gränsskolan i Haparanda. Han har inte bestämt sig för vad han vill läsa på gymnasiet än. Men han har kompisar som går på naturbruksgymnasiet och som har berättat att de trivs bra.
Maya Westman går i åttan på Råneåskolan. Hon har ett år kvar att fundera på gymnasievalet. Sakta lämnar hon sin grupp bakom sig och tar stegen fram mot den gula Ponsse-skotaren. Hon klättrar upp och sätter sig till rätta. Dörren går igen med en smäll. En elev på naturbruksgymnasiet visar hur hon ska göra och färden runt den förberedda banan kan börja.

I mitten av februari surfade Anders Resin in på lokaltidningens hemsida. Informationen han möttes av där gjorde honom både förvånad och frågande. På hemsidan kunde rektorn läsa att naturbruksgymnasiet i Kalix var nedläggningshotat.Landstinget har haft huvudmannaskapet för Norrbottens båda naturbruksgymnasium. Förutom skolan i Kalix finns Grans naturbruksgymnasium i Piteå. Under förra året gick skolorna tillsammans nära 20 miljoner minus. Med en budget på 70. För att spara pengar har landstinget beslutat att utreda ett ändrat huvudmannaskap. Ska naturbruksgymnasierna finnas kvar i framtiden behövs alltså med största sannolikhet en ny huvudman. Intresse och engagemang för skolorna finns utan tvekan. Och kanske går det att hitta lösningar på situationen.
Vad elevtappet i Kalix beror på är svårt att säga. Gymnasiereformen 2011 tog bort den automatiska högskolebehörigheten från yrkesprogram.
Även om behörigheten går att läsa in tror Anders Resin att det kan ha skrämt en del elever. Men han tror också att det finns ett minskande intresse för utbildningen bland ungdomar.

Vi brukar jämföra med anläggningssidan, grävmaskin och hjullastare. De har helt andra villkor. De jobbar dagtid och tjänar bättre.

292 sökande i hela landet

Antal förstahandssökande till
skogsbruksutbildningar 2015 per gymnasieskola.

Blekinge, NB-gymnasiet, Ronneby Blekinge   5
Burträsk, NB-gymnasiet, Skellefteå Västerbotten   8
Helgesbogymnasiet Kalmar    5
Jällagymnasiet, Uppsala Uppsala  15
Jämtlands Gymnasium, Torsta Jämtland  22
Kalix, NB-gymnasium Norrbotten  15
Kvinnerstaskolan, Örebro    9
Ljusdal, NB-gymnasiet Gävleborg  41
Munkagårdsgymnasiet Halland  13
Osby, NB-gymnasiet    5
Plönningegymnasiet Halland (Avvecklas)
RyssbyGymnasiet, Kronoberg  20
Skedomskolan, Sollefteå Västernorrland   12
Stora Segerstad & Värnamo NB-gymnasium   13
Svenljunga, NB-gymnasiet Västra Götaland  40
Södra Viken, NB-gymnasiet, Sunne Värmland  24
Vretagymnasiet Östergötland   15
Älvdalens Utbildningscentrum Dalarna   15
Ösby Västmanlands NB-gymnasiet   15

Magnus Paavola sitter på kökssoffan i huset i Långnäs, en bit från Piteå. Det var här han och tjejen flyttade in hösten 2013. Sedan dess har en till tjej tillkommit i familjen. Hon sitter i pappas knä och är en anledning till att han inte längre är kvar i skogen.
Magnus Paavola börjar berätta om skogsbranschen. Han ritar med handen i luften för att illustrera hur han som anställd fått flänga runt mellan olika jobb.
– Jag kan åka härifrån Långnäs till Älvsbyn som ligger en bit bort för att jobba. På vägen dit möter jag någon från Älvsbyn som är på väg hit till Långnäs.
För att locka fler ungdomar till naturbruksgymnasiet och yrket tror Magnus Paavola att arbetsvillkoren behöver bli bättre.
– Branschen har sig själv att skylla att det har blivit som det har blivit. Vi brukar jämföra med anläggningssidan, grävmaskin och hjullastare. De har helt andra villkor. De jobbar dagtid och tjänar bättre.
– Ur den anställdes perspektiv tycker jag att hela systemet skulle behöva ändras lite, och jag tror inte att branschen skulle behöva förlora så mycket på det.

Skiftgång, långa resor och en osäker anställningssituation fick Magnus Paavola att lämna sitt jobb i skogen. Numera arbetar han som lageransvarig 7-16 och har mer tid för familjen.
– Skiftgång går ju bra när man är 19-20 år och är ensam.
– Det är svårt att ha två skiftarbeten och att passa ihop, som vi hade.  Man får byta skift och hålla på. Det är ganska skönt att jobba dagtid faktiskt.

Provturen lyckas inte fånga Maya Westmans intresse. Efter att ha kört ett varv i skotaren förklarar Maya Westman att hon inte är någon naturmänniska. Det är ingen av hennes kompisar heller. Helst av allt vill hon läsa till frisör i Luleå.
– Det är skönt att vara ute, men jag är inte så intresserad av sådant här, säger hon.
Några sekunder senare sticker hon iväg efter sin grupp, som fortsatt på slingan bort mot jakt- och skyttestationen.
Mer intresserad blir Alexander Luthström som får kompisarnas ord om skolan bekräftade. Visningsdagen gör honom mer intresserad och när det är dags för lunch berättar Alexander Luthström att han tänker söka till naturbruksgymnasiet.
– Det verkar så tråkigt att sitta på kontor, det är roligare att vara ute i skogen och köra maskin, säger han.
– Jag vill inte plugga något mer sedan. Och jag vet många som har fått jobb direkt efter att de har slutat här.

Okunskapen ett problem

Varje år går ungefär 300 elever ut från naturbruksgymnasiernas skogsmaskinsutbildningar. Branschen behöver mellan 350 och 500 per år enligt Skogs- och lantarbetsgivareförbundet, som arbetar aktivt för att fler elever ska söka sig till skolorna och yrket.

Maud petri hog

Maud Petri Rådström. FOTO: RICHARD LINDOR

– Vi måste visa upp fördelarna med branschen, säger Maud Petri Rådström.
Hon är förhandlare på Skogs- och lantarbetsgivareförbundet och berättar att alla branscherna konkurrerar om ungdomarna i dag. Maud Petri Rådström tror att okunskap bland ungdomar och föräldrar om möjligheterna till vidareutbildning kan skrämma bort potentiella elever från skogsmaskinsutbildningar.
– De tror att man ska göra ett yrkesval som 14-åring. Men har du valt naturbruksgymnasium finns bra möjligheter att komplettera för högskola. Efter en teoretisk utbildning är det svårt att komplettera det man lär sig på ett naturbruksgymnasium, säger hon.

Omkring 300 elever går varje år ut från skogsmaskinsutbildningar på naturbruksgymnasium runt om i Sverige. Men alla blir inte skogsmaskinsförare. Enligt Skogs- och lantarbetsgivareförbundet hamnar högst mellan 50 och 75 procent av eleverna i ett yrke inom skogsbruket. Glappet till arbetskraftsbehovet fylls till viss del upp av upp av yrkeshögskolor, yrkesvux och bristyrkesutbildningar. Men antalet elever skulle behöva bli fler ändå. För att locka fler ungdomar till naturbruksgymnasium, och i förlängningen till branschen, jobbar Skogs- och lantarbetsgivareförbundet för att marknadsföra utbildningarna.
– Det är skolorna som ska möta eleverna, men vi är behjälpliga, säger Maud Petri Rådström.
Det är framför allt skolornas marknadsföring som arbetsgivareförbundet stödjer ekonomiskt.

Maud Petri Rådström tycker att beskrivningen av branschen ofta fokuserar på det negativa.
– De företag som är medlemmar i SLA har kollektivavtal, därutöver är en stor del av företagen certifierade i PEFC eller FSC, eller båda två. Inom ramen för certifieringen finns även krav på sociala villkor. Sedan har alla yrken sina för- och nackdelar, säger hon.

Erik Ignerus

Kommentera här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

Debatt”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

DET NYA SAMHALL

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

”Samhall, ta ansvar för er personal”

DEBATT Vi har under 2017 gjort 140 besök på Samhall, ett företag med 345 medlemmar. Tidsmässigt mer än en heltidstjänst, och helt ohållbart, skriver tre ombudsmän på IF Metall i Blekinge.

3

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Stark kritik mot Arbetsmiljöverket

Nästa vecka tar Arbetsmiljöverket slutligt beslut när det gäller den hårt kritiserade bantningen av antalet föreskrifter. Dagens Arbete har läst remissvaren till verkets förslag: både fack och arbetsgivare är starkt kritiska.

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Vilse i den fackliga labyrinten

SNÅRIGTPåhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag - ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

1

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Riktigt bra. Så tycker Peter Danielsson och Börje Holmblad om yoga, som de testar för första gången under en träff i Falun. Foto: Karin Thoring

Maskinförare med fokus på bättre hälsa

FRISKVÅRDDA möter tretton maskinförare som efter ett träningspass i Falun inte längre tycker att yoga är ”sånt där trams”. De ingår i Stora Ensos hälsosatsning, med pengar från Centralfonden. Alla vittnar om att små grejer kan göra storverk, som att byta kaffebrödet mot ett ägg.

Illustration: Emma Hanquist/form nation

Är det dags att slå larm? 

Koll påHär får du tips om hur du larmar om missförhållanden på jobbet utan att råka illa ut.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Sveriges unika lönesättning

DA reder utHur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Robotiseringen av arbetslivet

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

RobotarMaskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

”Brädspelen gör stor nytta”

ProfilenElectroluxmontören Markus Nilsson tror att brädspel får folk att umgås på riktigt. Själv är han helsåld sedan fem år, han har 150 stycken spel i egna samlingen: "Det är kul att pröva nya sätt att tänka."

DA:s fotograf nominerad i prestigetävling

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark är en av de nominerade till den prestigefyllda tävlingen Årets Bild.

3

Hamnkonflikten

”En skärpning är bara början”

Debatt”Facket möter i dag arbetsgivare som allt oftare utmanar skrivningarna i avtalen. Att i det läget försämra möjligheterna till det som är vår förutsättning för styrka i förhandlingarna – strejkrätten – är inte vad fackföreningsrörelsen behöver”, skriver Lars Wåhlstedt, förhandlingsombudsman på Pappers.

Foto: David Lundmark

Full fräs på snickeriet

ÖgonblicketKlockan är 15.28 på Säters snickeri-fabrik

Stora Enso tecknar avtal mot barnarbete

Efter skandaler i Pakistan och Brasilien kommer Stora Enso nu att teckna ett globalt avtal med fackliga organisationer mot bland annat barnarbete. ”Det känns som en seger”, kommenterar Pappers ordförande Matts Jutterström.

2

900 miljoner till gröna jobb

Drygt 5 000 nyanlända och långtidsarbetslösa ska få arbete genom en satsning på gröna jobb. De kommande tre åren lägger regeringen närmare en miljard kronor på projektet.

2
Hämta mer