"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

"Svensk ekonomi går som tåget under regeringen Löfven – medan oppositionen tycks spåra ur"Helle Klein, chefredaktör.

Leif Dahl, klubbordförande, Monica Hulander, löner och Annika Lund personalansvarig arbetar på Svedbergs som tillverkar badrumsskåp, handfat och allt som hör badrummet till. Nu ser de fram emot ett lokalt lönesystem på företaget. Foto: Lars Andersson
Ombudsman Tony Berggren på GS vill att fler företag skapar egna lönesystem. ”Vi kommer aldrig acceptera att chefen bestämmer lönen. Det ska parterna göra. Grunden ska vara hög, men lämna utrymme för utveckling i arbetet.” Foto: Lars Andersson

Vägen till rättvisa löner

Så skapas ett nytt lönesystem

På badrumstillverkaren Svedbergs i Dalstorp söder om Ulricehamn i Västergötland söker man sig fram till ett eget lönesystem för 100 kollektivanställda. Hittills har det tagit dem sju månader.
– Vi har ett lönesystem sedan 2000, men det har blivit inaktuellt, berättar Annika Lund, personalansvarig. Vår grund är ärlighet, respekt och engagemang.
GS klubbordförande Leif Dahl har gått igenom processen en gång förut, då på Metalls område.
– Det tog åtta månader den gången, säger han.

Ny grupp

Vi bildade en lönesamordningsgrupp med två från företaget och två från facket.

Sök inspiration

Studiebesök till andra företag, främst inom IF Metall.

Tydiga mål

Medarbetarsamtal med alla anställda är grunden för den personliga delen av lönen. Där sätts målen, når man inte dem blir det inga pengar ur potten.

Så här kan det bli

Tänk en pyramid. I botten grundlön, ovanpå kompetens, vad man har för befattning, högst upp varje anställds personliga kunskaper.

Vem ska bestämma din lön? Lösningen kanske heter Lönesystem. Men räkna med att det kan ta tid.

När GS-facket och dess motpart på arbetsgivarsidan, Trä- och möbelföretagen, träffas i Jönköping står lönen på dagordningen; vägen till ett nytt lönesystem.

Det finns några företag som har genomfört det, några är på gång, men de flesta inom GS område kör på i gamla spår, med centralt beslutad löneökning och en företagspott att fördela så rättvist som möjligt.

Frågorna ställs: Vad är en rättvis lön? Vad är du själv värd?
Införandet av ett lönesystem ska helst svara på de frågorna. Lätt är det inte, det visar Nicklas Nolberger på C&D Snickerier i Falköping. Han är produktionschef på företaget, för 31 välutbildade anställda som utför avancerade snickerier. Nolberger har ett förflutet som snickare i företaget med fackliga uppdrag, innan han blev chef.

– Varför ville vi skapa ett lönesystem? frågar han. Det var svårt att motivera lönerna, svarar han själv. Många upplevde att de var orättvisa.

”När jag träffade dem på C&D ser jag att det tycks fungera. Vi har aldrig någon tvist där, vi får inga samtal från missnöjda anställda.”

En arbetsgrupp med folk från företaget och facket såg över vad de ansåg vara viktigt vid lönesättningen. ”Rättvis lön” blev ett ledord. ”Tydlighet” ett annat. Lång och trogen tjänst skulle premieras och så ville man ha personal som engagerar sig och vill utveckla sig och företaget.

– Vi slängde in potten i grundlönen och sköt till extra pengar för att få systemet att fungera.

Lönesystemet på C&D Snickeri består av fyra huvudkriterier för att bedöma medarbetarna. Grundkunskap inom yrket, förstås, mån om kvalitet och utveckling av företaget, flexibilitet och så det som kliar hos de fackliga representanterna, ”personlighet och sinnelag”. Inom varje kategori finns detaljerade beskrivningar hur man kan få högre lön genom att arbeta och uppträda på ”rätt” sätt. Alla ska veta vad som gäller.

– Jag reagerade när jag såg det här först, säger Tony Berggren, ombudsman på GS. Men när jag träffade dem på C&D ser jag att det tycks fungera. Vi har aldrig någon tvist där, vi får inga samtal från missnöjda anställda.

Nicklas Nolberger

Nicklas Nolberger

– Men jag gillar inte att de ska bedöma personliga egenskaper. Vi kommer aldrig acceptera att chefen bestämmer lönen.
– Det är en gemensam värdering, svarar produktionschefen Nicklas Nolberger. Grunden är medarbetarsamtal med alla anställda. Alla bedömningar görs sedan av chefen och två fackliga förhandlingsombud.

GS vill ha lokala lönesystem. Men de ska inte stressas fram och de måste ständigt ses över, annars dör de.
– Lika viktigt som att skapa ett bra lönesystem kan vara att besluta hur man ska avsluta det, säger GS Tony Berggren. En dag kanske det sitter en ny chef på företaget. Och en ny klubb­ordförande. Med helt andra idéer.

Systemet på Svedbergs ska uppmuntra till:

1. Kompetensutveckling.
2. Mångkunnighet och flexibilitet.
3. Produktivitet och kvalitets-höjande åtgärder.
4. Gruppgemenskap och god kamratanda.
5. Grupparbetet och arbetsrotation.
6. Organisationsutveckling.

Anders Elghorn

2Kommentarer

Arne Johansson:

Hej!
Kan nån förklara för mig vad arbetsgivarna menar när dom vill ha ordet flexibilitet med i en lönetrappa?

Janna Ayres:

Hej Arne
Det bästa är att ta den frågan direkt med ditt fackförbund, så du kan få med alla detaljer. Återkom gärna till oss och berätta om hur det gått! /Janna Ayres, webbredaktör.

Kommentera här

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Industrin och integrationen

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Förhandlingar är ingen quickfix

KrönikaKRÖNIKA I det korthuggna, snabba och uppskruvade tonläge som präglar samhällsdebatten i dag kan en avtalsförhandling verka segdragen. Men trögheten är viktig!

Rasismen på kafferasten

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

4

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

På randen till inbördeskrig

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

1

Kan min elaka chef få sparken?

Fråga om jobbet Min chef är aggressiv och kränkande och får mig och även andra på arbetsplatsen att må dåligt. Vad krävs för att en arbetsgivare ska få en varning? DA:s expert Henric Ask svarar.

Rättegången mot Skogsnicke AB

Hovrätten prövar Skogsnickefallet

Sju skogsarbetere från Kamerun fick inte ut sina löner från företaget Skogsnicke. Nu ska fallet tas upp i hovrätten.

Är det okej att fråga om kriget?

DilemmatVi frågade Amr Alshami från Syrien om vad han tycker.

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

Avtal 2017

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

4

"Det blir en mycket tuff resa"

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

1

Så fungerar spelet om visstid

KOLL PÅIngen ska riskera att fastna i staplade visstider, skrev regeringen inför lagändringen förra våren. Det krävs dock lite tankearbete för att förstå lagens paragrafer.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

En död i fallolycka på Rönnskärsverken

En man omkom tidigt i morse i en fallolycka på Boliden Rönnskärsverken i Skelleftehamn.

Industrin har fått ett slutbud

UPPDATERAD Nu har facken och arbetsgivarna inom industrin fått slutbudet. I dag ska de svara ja eller nej.

Från olycka till dom

DA reder utTvå uppmärksammade dödsolyckor - i två olika länder. I Finland tog det 38 månader från olycka till dom, i Sverige 64 månader. DA visar att en av förklaringarna är dåligt utbildade poliser och överbelastade åklagare.

2

Tryckare med känsla för takt

ProfilenNär han tar trumpinnarna och sätter sig bakom trumsetet känner han lycka. Tryckaren Lennart Törnqvist berättar om hur föräldrar reagerar när deras barn vill börja spela trummor, och om att ha sin hobby som jobb.

Modeller av allt

ÖGONBLICKETKlockan är 16.03 på Modellservice i Norrtälje.

Utredning: Inrätta nytt arbetsmiljöcentrum

Inrätta ett nationellt arbetsmiljöcentrum i Stockholm, föreslår en utredning som jobbat på regeringens uppdrag. Ett annat förslag i dag är att fler anställda ska ha tillgång till regionala skyddsombud.

"För lågt avtalsvärde"

GS-facket säger nej, men arbetsgivaren TMF tycker att tre års arbetsfred är värt ett "för dyrt" avtal.

1

Industrins parter har fått ett bud

De opartiska ordförandena, Opo, kom på söndagen med ett första bud, som Facken inom industrin måste svara på senast på måndag eftermiddag.

Måste jag visa mitt bankkonto?

Fråga om jobbetFår min chef begära att se mitt privata bankkonto?

"Ibland ser jag mina tryck på folks kläder"

DET HÄR GÖR JAG Christoffer Berntsson är tryckare på Hot Screen i Fjärås.

Får jag flytta från Sverige?

LIVRÄNTAJag har fått livränta. Måste jag bo i Sverige för att få pengarna eller kan jag flytta utomlands?

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Viktigt att hålla balansen i avtalet

KRÖNIKAAvtalen ska hantera arbetsgivarnas behov av flexibel produktion – men det måste gå att förena med de anställdas möjlighet att planera sin fritid.

Hämta mer