"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"Krönika, Malena Ernman.

"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

Trots krafterna i draken, och delvis delat utrymme med badare och andra surfare, har ”Stålis” inte varit med om några riktiga tillbud. ”Däremot händer det att jag kör på stenar. Oftast går en fena på brädan sönder, men det brukar inte bli några större krascher.” Foto: David Lundmark
5 sekundmeter vind vill Michael helst ha för att kunna surfa. Foto: David Lundmark
"Det kan vara helt fantastiskt att åka en januarikväll med snöblandat regn. Foto: David Lundmark
Foto: David Lundmark
”När jag kommer hem efter surfturerna brukar sambon fråga hur det har gått. Då har det säkert hänt 25 gånger att jag varit helt uppspelt och svarat: ’Den här gången var den bästa någonsin!’” Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark
Foto: David Lundmark

Stålmannen som gillar motvind

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

En märklig syn på en öländsk badstrand för nästan tio år sedan väckte hans nyfikenhet. Nu går det inte en dag utan att han tittar ut och noggrant noterar vad vädergudarna har att erbjuda. Michael Gustafsson är Scanias egen stålman vars enda kryptonit är vindstilla dagar.

Drömmer om Madagaskar

Namn: Michael ”Stålis” Gustafsson.
Ålder: 37 år.
Bor: Gnesta.
Arbetar: Tidigare CNC-operatör vid växellådetillverkningen på Scania i Södertälje.
Nu vice ordförande på verkstadsklubben.
Familj: Sambo och tre döttrar, 9, 11, 14 år.
Drömsurfresa: ”Madagaskar ligger etta på listan. Det ser fantastiskt ut med laguner och djungel.”

Det visste du inte om kitesurfing

Kitesurfing kan förklaras som en blandning av drakflygning, segling och wake-boardåkning.  En vindfångande drake fästs i linor och driver surfaren framåt. Brädan fungerar som ett roder, och för att styra draken drar surfaren i speciella styrlinor.

Precis som i andra vattensporter arrangeras tävlingar i kitesurfing. Sporten delas då in i olika grenar. Allt från freestyle, där man hoppar och gör tricks med brädan, till rena hastighetstävlingar.  Det nuvarande fartrekordet för kitesurfing är hela 56,62 knop. Det motsvarar 104,8 km/h och sattes 2013 av fransmannen Alex Caizergues.

Blicken är fäst uppåt och framåt. Vattnet under brädan smattrar aggressivt och piskar upp i Michael ”Stålis” Gustafssons ansträngda ansikte. Han kitesurfar trots att de danska badvakterna stängt av stora delar av stranden.

Solen skiner visserligen, men kanske är vattnet lite för strömt och vinden lite för stark. Men vad ska han göra? Den planerade Europasemestern har bara resulterat i några få dagars surf. Abstinensen behöver stillas. På strandkanten i bakgrunden skymtar familjens husbil.

Plötsligt lutar sig Michael in åt bommen, trycker ifrån med benen och drar upp draken så att den ställer sig rakt mot himlen. Brädan lyfter från vattenytan och det brusande ljudet från vattnet förbyts mot tre, fyra sekunders tystnad innan brädan landar på ytan igen.

– Känslan när man hoppar och får ett lyft är svår att beskriva. Det pirrar i hela kroppen, säger Michael ”Stålis” Gustafsson och ler samtidigt som han lägger ifrån sig läsplattan.

Youtube-klippet han just visat från förra sommarens semester är inspelat med en liten vattentät kamera han hade fäst på armen.

– När man tittar på kitesurfare på håll ser det ju så enkelt ut. Nu kanske du förstår att det är jobbigt också!

Till vardags är ”Stålis” vice ordförande på verkstadsklubben på Scania i Södertälje. Den här dagen är han dock hemma i huset i Gnesta för vård av sjukt barn. För sju år sedan gick han från att vara CNC-operatör på golvet till att bli fackligt engagerad på heltid.

Bytet har inneburit en annorlunda vardag. Jobbdagar på annan ort, konferenser och utbildningar avlöser varandra. Dessutom är han politiskt aktiv i hemkommunen Gnesta.

– När det är mycket på jobbet är surfingen en väldigt bra ventil. När jag är i vattnet går det inte att tänka på någonting annat.

– Det är ett sätt att ladda batterierna. Familjen märker hur harmonisk och lugn jag blir efter en surftur.
Kitesurfing, eller draksurfing i svensk översättning, är en relativt ny vattensport, men har på senare år ökat i popularitet. Till skillnad från traditionell vindsurfing, där ett segel fästs i brädan, drivs ekipaget av en drake fäst i linor.

Kitesurfning

”När jag kommer hem efter surfturerna brukar sambon fråga hur det har gått. Då har det säkert hänt 25 gånger att jag varit helt uppspelt och svarat: ’Den här gången var den bästa någonsin!’” Foto: David Lundmark.

Michaels intresse för sporten väcktes för nästan tio år sedan. Han och familjen hade några år på raken semestrat på Öland med sin gamla husvagn. Där observerade han kitesurfare som åkte och hoppade fram och tillbaka längs stränderna. ”Det där ser helt galet ut men det borde gå att lära sig”, minns han att han tänkte.

Våren 2007 gjorde Michael slag i saken. På nätet hittade han en nybörjarkurs i kitesurfing. Han anmälde sitt intresse och skrev upp vilka veckor på sommaren han skulle befinna sig på Öland. Dessutom köpte han begagnad utrustning och packade in den i husvagnen inför semestern. Väl framme på Öland tog det bara några dagar innan han blev kontaktad av en instruktör.

Vindprognoserna var gynnsamma och Michael tog sig till parkeringsplatsen vid en camping som fungerade som samlingsplats. En kort biltur senare befann han sig vid det långgrunda vattnet med instruktören och sex andra nybörjare. Trots att Michael smygtränat lite hemma på land var upplevelsen i vattnet något helt annat.

– Jag flög ett par meter och sedan krasch, men direkt när jag var i vattnet och fick känna draget och kraften av vinden var jag ”hooked”.

Han satte brädan på tvären och ramlade framlänges, drog i linorna på fel sätt och tappade fotfästet. När han väl kom upp på brädan och fick fart var problemet att bromsa och vända. Krasch efter krasch utan att riktigt förstå vad han gjorde för fel.

Efter att ha släpats genom vattnet och med någon kallsup innanför dräkten kom nästa smäll. Medan Michael vadade genom vattnet för att plocka upp sin tappade bräda närmade sig andra, mer erfarna, åkare och instruktörer. De började åka nära honom i hög fart och hoppade flera meter över hans huvud.

Trots en god del frustration höll han huvudet kallt.
– Det var faktiskt mer peppande än knäckande.

Efter kursen fortsatte han att träna på egen hand. Först några dagar till på Öland och sedan hemma i vattnen kring Torö, utanför Nynäshamn.

Den begagnade utrustningen var dålig och svår att hantera men Michael gav sig inte. Snart ersattes den av säkrare och mer lättanvända grejer och då tog surfandet fart på riktigt.

Efter ett par år byttes även den skruttiga gamla husvagnen mot en modernare husbil. En av anledningarna var att det skulle bli enklare att stanna till vid lite mer otillgängliga stränder om han fick ett infall.

stalis6Som surfare vet Michael att det är vinden som styr. Han har full koll på tiodygnsprognosen och med Sjöfartsverkets app kan han i realtid se hur det blåser vid favoritstränderna. Timmarna på kompsaldot kan ryka snabbt om det finns tillfälle att ge sig ut på vattnet.

– Börjar det blåsa och fladdra utanför fönstret när jag är på jobbet brukar jag tänka ”fan, jag kunde varit ute och åkt nu”, men då har man alltid något möte till halv fem eller så.

För att kunna surfa krävs det minst fyra till fem sekundmeter i vindstyrka.
– Uppåt finns ingen gräns egentligen. Det är väl om det blir storm. Då blir det för farligt. Men jag gillar när det blir vind på den övre gränsen. Det är riktigt härligt. Då känner man krafterna och flyger som en fjäder.

En tisdag i mars var just en sådan dag, med vind i överkant. Michael hade följt väderprognoserna och anade flera dagar i förväg att vinden eventuellt kunde bli precis i hans smak. Redan på morgonen packade han in sin utrustning i bilen för att snabbt kunna åka ut och surfa direkt vid arbetsdagens slut. Prognosen visade sig stämma. Det blåste med besked. Så pass mycket att ett träd blåst ner över vägen mot havet. För många ett tecken på att man borde hålla sig inne. Michaels reaktion var en annan – han blev överlycklig. Samtidigt som han bromsade in bilen tog han en bild på trädet och lade ut på Facebook. I den korta bildtexten skrev han att dagens surf nog skulle bli bra. Reaktionerna lät inte vänta på sig.

– En del tyckte nog helt enkelt att jag var dum i huvudet.

Med moderna våtdräkter går det att kitesurfa året om. Till och med på snö och is med en snowboard under fötterna. Michael fingrar på läsplattan igen och tar fram ett annat klipp där han och en kompis far fram över en snötäckt åker utanför Gnesta. Något favoritväder att surfa i har han inte.

”Jag tror att de flesta som är inom extremsporterna är lite maniska och går in i saker till 110 procent. Det gäller även mig.”

– Det kan vara helt fantastiskt att åka i sol med bara badbrallor, men det kan också vara helt fantastiskt att åka här ute på Torö en januarikväll med snöblandat regn, grått och stora vågor. Det är nästan alltid kul.

Genom surfingen har Michael träffat många nya vänner, men att få sina gamla kompisar att börja surfa har inte varit lätt. En komplett modern utrustning kostar upp emot 10 000 kronor, och dessutom är det enligt Michael en stor fördel att ha ett arbete där man kan planera arbetstiden själv. Vinden styr, vilket gör det svårt att bestämma surfdagar långt i förväg.

– Jag har försökt få familjen att prova på. Mellandottern har börjat lite grann, men annars går det trögt.

Övriga familjemedlemmar är dock förstående för Michaels surfintresse, och nu för tiden planeras semesterresorna med surfingen och vinden i bakhuvudet. Vart husbilen ska rulla i sommar är ännu inte bestämt. Kanske västkusten, kanske Åland.

– Jag tror att de flesta som är inom extremsporterna är lite maniska och går in i saker till 110 procent. Det gäller även mig. Men det är ändå ett ganska säkert kort att åka på kitesemester. Det värsta som kan hända är att det blir för bra väder. Då blir det sol och bad i stället.

Michael flinar brett och reser sig ur soffan för att hämta mer kaffe från köket. På väg tillbaka går han förbi hallen och hämtar en liten pappersfigur föreställande honom. Komplett med bräda och en välvd drake i kartong med uppenbart god vind i.

– Den här gjorde en av mina döttrar för något år sedan. Så det är klart, lite har jag nog påverkat barnen, säger han och brister ut i ett skratt.

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Dubbla prestigepriser till Dagens Arbete

Dagens Arbetes Anna Tiberg och Elinor Torp kammade hem varsitt pris vid Fackförbundspressens dag. De belönas för bästa avslöjande respektive berättande text.

En folklig teaterapa

Han har varit tjuvjägare, pistvakt och hushållsmixer. Gett röst åt Pettson och Mulle Meck men också spelat i Romeo och Julia. Lennart Jähkel har rötter i skogsindustrin, han skulle skulle bli ingenjör som brorsorna men blev istället en folkkär skådis.

”Handsken hjälpte mig tillbaka”

Blodkärlet sprack och en blodpropp slog ut Daniel Nilssons hand. En superavancerad servohandske gav honom en ny chans i arbetslivet.

Rasismen på kafferasten

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

4

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Ingen strejk i hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangfacket, HRF, har kommit överens med Visita om ett nytt kollektivavtal.

”Jag har rest runt världen med jobbet”

DET HÄR GÖR JAGLeif Ebbe Larsson är servicetekniker på Atlas Copco i Slagsta.

På randen till inbördeskrig

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

1

5 verk att rädda ur bokhyllan

SparasVad gör du med alla böcker som tillhört dina nära och kära? Böcker du kanske läst, men inte har hjärta att säga farväl till? DA:s Pontus Ohlin räddar fem verk ur sin mammas bokhylla, innan resten skickas vidare till Röda Korset.

Med vältränade ögon

ÖgonblicketKlockan är 11.44 på Volvo Cars Body Components

Strid om avtal kan stoppa Volvos storsäljare

Volvo Cars kan stå utan stötfångare till flera populära bilmodellr modeller från den 5 maj. IF Metallklubben hos underleverantören Plastal har sagt upp arbetstidsavtalet. Utan ett avtal blir det inget nattskift.

Är det okej att fråga om kriget?

DilemmatVi frågade Amr Alshami från Syrien om vad han tycker.

Tingsrätten friar alla Saab-chefer

Tingsrätten i Vänersborg friade i dag Saabs förre ägare och vd Victor Müller och sex andra personer på samtliga punkter.. Åtalen gällde bland annat svindleri och urkundsförfalskning.

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

Ny teknik ska stoppa farliga vibrationer

VibrationerMutterdragarnas skakningar är mycket skadliga. Nu provas en prototyp med stötdämpare på Bilia i Västra Frölunda för att slippa problem med vita fingrar.

Avtal 2017

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

4

"Det blir en mycket tuff resa"

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

1

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

En död i fallolycka på Rönnskärsverken

En man omkom tidigt i morse i en fallolycka på Boliden Rönnskärsverken i Skelleftehamn.

Industrin har fått ett slutbud

UPPDATERAD Nu har facken och arbetsgivarna inom industrin fått slutbudet. I dag ska de svara ja eller nej.

Från olycka till dom

DA reder utTvå uppmärksammade dödsolyckor - i två olika länder. I Finland tog det 38 månader från olycka till dom, i Sverige 64 månader. DA visar att en av förklaringarna är dåligt utbildade poliser och överbelastade åklagare.

2

Utredning: Inrätta nytt arbetsmiljöcentrum

Inrätta ett nationellt arbetsmiljöcentrum i Stockholm, föreslår en utredning som jobbat på regeringens uppdrag. Ett annat förslag i dag är att fler anställda ska ha tillgång till regionala skyddsombud.

"För lågt avtalsvärde"

GS-facket säger nej, men arbetsgivaren TMF tycker att tre års arbetsfred är värt ett "för dyrt" avtal.

1

Rocky är trucken på (5)G

UPPKOPPLATSKF vill vässa produktionen med den senaste mobiltekniken, 5G. Men de anställda känner en viss oro för att jobb ska försvinna – och att de förarlösa truckarna ska löpa amok.

Följa John – mitt i naturen

SKOGSTURMan behöver inte åka till Abisko, Fårö eller Ramsvikslandet för att uppleva naturen. I Sverige finns den ju överallt. DA hänger med John Holm, pappers­arbetaren som sadlat om till vildmarksguide.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

2
Hämta mer