”Ge sjutton i att politisera lönebildningen”Chefredaktör Helle Klein i en ledarkommentar till Alliansens nya förslag om inträdesjobb för nyanlända.

Från blomstrande radhus till brinnande höghusDagens Arbetes Jeanette Herulf om hur Josef Franks visionära byggande står i kontrast till dagens kostnadsjakt.

Trots krafterna i draken, och delvis delat utrymme med badare och andra surfare, har ”Stålis” inte varit med om några riktiga tillbud. ”Däremot händer det att jag kör på stenar. Oftast går en fena på brädan sönder, men det brukar inte bli några större krascher.” Foto: David Lundmark
5 sekundmeter vind vill Michael helst ha för att kunna surfa. Foto: David Lundmark
"Det kan vara helt fantastiskt att åka en januarikväll med snöblandat regn. Foto: David Lundmark
Foto: David Lundmark
”När jag kommer hem efter surfturerna brukar sambon fråga hur det har gått. Då har det säkert hänt 25 gånger att jag varit helt uppspelt och svarat: ’Den här gången var den bästa någonsin!’” Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark
Foto: David Lundmark

Stålmannen som gillar motvind

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

En märklig syn på en öländsk badstrand för nästan tio år sedan väckte hans nyfikenhet. Nu går det inte en dag utan att han tittar ut och noggrant noterar vad vädergudarna har att erbjuda. Michael Gustafsson är Scanias egen stålman vars enda kryptonit är vindstilla dagar.

Drömmer om Madagaskar

Namn: Michael ”Stålis” Gustafsson.
Ålder: 37 år.
Bor: Gnesta.
Arbetar: Tidigare CNC-operatör vid växellådetillverkningen på Scania i Södertälje.
Nu vice ordförande på verkstadsklubben.
Familj: Sambo och tre döttrar, 9, 11, 14 år.
Drömsurfresa: ”Madagaskar ligger etta på listan. Det ser fantastiskt ut med laguner och djungel.”

Det visste du inte om kitesurfing

Kitesurfing kan förklaras som en blandning av drakflygning, segling och wake-boardåkning.  En vindfångande drake fästs i linor och driver surfaren framåt. Brädan fungerar som ett roder, och för att styra draken drar surfaren i speciella styrlinor.

Precis som i andra vattensporter arrangeras tävlingar i kitesurfing. Sporten delas då in i olika grenar. Allt från freestyle, där man hoppar och gör tricks med brädan, till rena hastighetstävlingar.  Det nuvarande fartrekordet för kitesurfing är hela 56,62 knop. Det motsvarar 104,8 km/h och sattes 2013 av fransmannen Alex Caizergues.

Blicken är fäst uppåt och framåt. Vattnet under brädan smattrar aggressivt och piskar upp i Michael ”Stålis” Gustafssons ansträngda ansikte. Han kitesurfar trots att de danska badvakterna stängt av stora delar av stranden.

Solen skiner visserligen, men kanske är vattnet lite för strömt och vinden lite för stark. Men vad ska han göra? Den planerade Europasemestern har bara resulterat i några få dagars surf. Abstinensen behöver stillas. På strandkanten i bakgrunden skymtar familjens husbil.

Plötsligt lutar sig Michael in åt bommen, trycker ifrån med benen och drar upp draken så att den ställer sig rakt mot himlen. Brädan lyfter från vattenytan och det brusande ljudet från vattnet förbyts mot tre, fyra sekunders tystnad innan brädan landar på ytan igen.

– Känslan när man hoppar och får ett lyft är svår att beskriva. Det pirrar i hela kroppen, säger Michael ”Stålis” Gustafsson och ler samtidigt som han lägger ifrån sig läsplattan.

Youtube-klippet han just visat från förra sommarens semester är inspelat med en liten vattentät kamera han hade fäst på armen.

– När man tittar på kitesurfare på håll ser det ju så enkelt ut. Nu kanske du förstår att det är jobbigt också!

Till vardags är ”Stålis” vice ordförande på verkstadsklubben på Scania i Södertälje. Den här dagen är han dock hemma i huset i Gnesta för vård av sjukt barn. För sju år sedan gick han från att vara CNC-operatör på golvet till att bli fackligt engagerad på heltid.

Bytet har inneburit en annorlunda vardag. Jobbdagar på annan ort, konferenser och utbildningar avlöser varandra. Dessutom är han politiskt aktiv i hemkommunen Gnesta.

– När det är mycket på jobbet är surfingen en väldigt bra ventil. När jag är i vattnet går det inte att tänka på någonting annat.

– Det är ett sätt att ladda batterierna. Familjen märker hur harmonisk och lugn jag blir efter en surftur.
Kitesurfing, eller draksurfing i svensk översättning, är en relativt ny vattensport, men har på senare år ökat i popularitet. Till skillnad från traditionell vindsurfing, där ett segel fästs i brädan, drivs ekipaget av en drake fäst i linor.

Kitesurfning

”När jag kommer hem efter surfturerna brukar sambon fråga hur det har gått. Då har det säkert hänt 25 gånger att jag varit helt uppspelt och svarat: ’Den här gången var den bästa någonsin!’” Foto: David Lundmark.

Michaels intresse för sporten väcktes för nästan tio år sedan. Han och familjen hade några år på raken semestrat på Öland med sin gamla husvagn. Där observerade han kitesurfare som åkte och hoppade fram och tillbaka längs stränderna. ”Det där ser helt galet ut men det borde gå att lära sig”, minns han att han tänkte.

Våren 2007 gjorde Michael slag i saken. På nätet hittade han en nybörjarkurs i kitesurfing. Han anmälde sitt intresse och skrev upp vilka veckor på sommaren han skulle befinna sig på Öland. Dessutom köpte han begagnad utrustning och packade in den i husvagnen inför semestern. Väl framme på Öland tog det bara några dagar innan han blev kontaktad av en instruktör.

Vindprognoserna var gynnsamma och Michael tog sig till parkeringsplatsen vid en camping som fungerade som samlingsplats. En kort biltur senare befann han sig vid det långgrunda vattnet med instruktören och sex andra nybörjare. Trots att Michael smygtränat lite hemma på land var upplevelsen i vattnet något helt annat.

– Jag flög ett par meter och sedan krasch, men direkt när jag var i vattnet och fick känna draget och kraften av vinden var jag ”hooked”.

Han satte brädan på tvären och ramlade framlänges, drog i linorna på fel sätt och tappade fotfästet. När han väl kom upp på brädan och fick fart var problemet att bromsa och vända. Krasch efter krasch utan att riktigt förstå vad han gjorde för fel.

Efter att ha släpats genom vattnet och med någon kallsup innanför dräkten kom nästa smäll. Medan Michael vadade genom vattnet för att plocka upp sin tappade bräda närmade sig andra, mer erfarna, åkare och instruktörer. De började åka nära honom i hög fart och hoppade flera meter över hans huvud.

Trots en god del frustration höll han huvudet kallt.
– Det var faktiskt mer peppande än knäckande.

Efter kursen fortsatte han att träna på egen hand. Först några dagar till på Öland och sedan hemma i vattnen kring Torö, utanför Nynäshamn.

Den begagnade utrustningen var dålig och svår att hantera men Michael gav sig inte. Snart ersattes den av säkrare och mer lättanvända grejer och då tog surfandet fart på riktigt.

Efter ett par år byttes även den skruttiga gamla husvagnen mot en modernare husbil. En av anledningarna var att det skulle bli enklare att stanna till vid lite mer otillgängliga stränder om han fick ett infall.

stalis6Som surfare vet Michael att det är vinden som styr. Han har full koll på tiodygnsprognosen och med Sjöfartsverkets app kan han i realtid se hur det blåser vid favoritstränderna. Timmarna på kompsaldot kan ryka snabbt om det finns tillfälle att ge sig ut på vattnet.

– Börjar det blåsa och fladdra utanför fönstret när jag är på jobbet brukar jag tänka ”fan, jag kunde varit ute och åkt nu”, men då har man alltid något möte till halv fem eller så.

För att kunna surfa krävs det minst fyra till fem sekundmeter i vindstyrka.
– Uppåt finns ingen gräns egentligen. Det är väl om det blir storm. Då blir det för farligt. Men jag gillar när det blir vind på den övre gränsen. Det är riktigt härligt. Då känner man krafterna och flyger som en fjäder.

En tisdag i mars var just en sådan dag, med vind i överkant. Michael hade följt väderprognoserna och anade flera dagar i förväg att vinden eventuellt kunde bli precis i hans smak. Redan på morgonen packade han in sin utrustning i bilen för att snabbt kunna åka ut och surfa direkt vid arbetsdagens slut. Prognosen visade sig stämma. Det blåste med besked. Så pass mycket att ett träd blåst ner över vägen mot havet. För många ett tecken på att man borde hålla sig inne. Michaels reaktion var en annan – han blev överlycklig. Samtidigt som han bromsade in bilen tog han en bild på trädet och lade ut på Facebook. I den korta bildtexten skrev han att dagens surf nog skulle bli bra. Reaktionerna lät inte vänta på sig.

– En del tyckte nog helt enkelt att jag var dum i huvudet.

Med moderna våtdräkter går det att kitesurfa året om. Till och med på snö och is med en snowboard under fötterna. Michael fingrar på läsplattan igen och tar fram ett annat klipp där han och en kompis far fram över en snötäckt åker utanför Gnesta. Något favoritväder att surfa i har han inte.

”Jag tror att de flesta som är inom extremsporterna är lite maniska och går in i saker till 110 procent. Det gäller även mig.”

– Det kan vara helt fantastiskt att åka i sol med bara badbrallor, men det kan också vara helt fantastiskt att åka här ute på Torö en januarikväll med snöblandat regn, grått och stora vågor. Det är nästan alltid kul.

Genom surfingen har Michael träffat många nya vänner, men att få sina gamla kompisar att börja surfa har inte varit lätt. En komplett modern utrustning kostar upp emot 10 000 kronor, och dessutom är det enligt Michael en stor fördel att ha ett arbete där man kan planera arbetstiden själv. Vinden styr, vilket gör det svårt att bestämma surfdagar långt i förväg.

– Jag har försökt få familjen att prova på. Mellandottern har börjat lite grann, men annars går det trögt.

Övriga familjemedlemmar är dock förstående för Michaels surfintresse, och nu för tiden planeras semesterresorna med surfingen och vinden i bakhuvudet. Vart husbilen ska rulla i sommar är ännu inte bestämt. Kanske västkusten, kanske Åland.

– Jag tror att de flesta som är inom extremsporterna är lite maniska och går in i saker till 110 procent. Det gäller även mig. Men det är ändå ett ganska säkert kort att åka på kitesemester. Det värsta som kan hända är att det blir för bra väder. Då blir det sol och bad i stället.

Michael flinar brett och reser sig ur soffan för att hämta mer kaffe från köket. På väg tillbaka går han förbi hallen och hämtar en liten pappersfigur föreställande honom. Komplett med bräda och en välvd drake i kartong med uppenbart god vind i.

– Den här gjorde en av mina döttrar för något år sedan. Så det är klart, lite har jag nog påverkat barnen, säger han och brister ut i ett skratt.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Här finns världens industriarbetare

DA REDER UTSedan början av 90-talet har andelen européer som jobbar i industrin minskat med nära en tredjedel. I östra Asien har andelen ökat. Men ”Made in Hong Kong” står det inte på många produkter längre.

Räknas min hemgång med lön som arbete?

När ska man gå till arbetsförmedlingen när man har blivit uppsagd? Och hur påverkas a-kassan om man får ett års lön efter uppsägningen? Vår expert reder ut.

Flera bud på konkursdrabbade Componenta

Hoppet är inte ute för de 200 anställda på konkursdrabbade Componenta. Enligt konkursförvaltaren finns flera aktörer som är intresserade av att köpa och driva vidare fabrikerna i Virsbo och Arvika.

"Vi roterar hela tiden"

DET HÄR GÖR JAGEfter jobb på Scania och som resemontör hamnade Peter Bergman på 3M i Gagnef för sex år sedan. Här gör han svetshjälmar till företag i hela världen, här har hans gamla axelvärk försvunnit.

IT-SKANDALEN

Stefan Löfven stuvar om i regeringen

NYA STATSRÅDStefan Löfven ombildar regeringen som ett svar på Allianspartiernas misstroendeförklaring efter it-skandalen på Transportstyrelsen. Två ministrar får sparken, men Peter Hultqvist stannar som försvarsminister vilket är en attack mot Alliansen.

Volvos elbilssatsning

"En bomb i bilvärlden"

ANALYS”Ökat konsumenttryck, tuffare miljöregler och bättre batterier. Tre faktorer som får bilindustrin att satsa på elmotorer. Men inget bilföretag har ännu valt att gå på knockout såsom Volvo”, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

3

"En fruktansvärt snabb omställning"

Om två år kommer varje ny Volvobil som lanseras att ha en elmotor. En snabb omställning som kännetecknar Volvo just nu, enligt IF Metalls Marko Peltonen på Volvo Cars motorfabrik i Skövde.

Ny lärlingsutbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Rättegången mot Nordkalk

Om Gustaf, Johan och det nya arbetslivet

Elinor Torp har skrivit en bok om det nya arbetslivet och olyckan som aldrig hade behövt hända.

Konflikt om föräldraledigt på Orica

Sprängämnestillverkaren Orica i Gyttorp har hamnat på kollisionskurs med IF Metall om reglerna för föräldraledighet. Facket hävdar att arbetsgivarens tolkning missgynnar skiftarbetare och nu har frågan lyfts till en central förhandling.

8

DA sommar 2017

20 smultronställen i sommar

DA TIPSARSka du resa i sommar? Sverige är fullt av små pärlor – här får du några av redaktionens favoriter.

4

Pocketsommar

VÅRA FAVORITER Sommar, äntligen tid att läsa! Redaktionen tipsar dig om 16 böcker till semestern.

Vandrarna

De ska ge Kebnekaise en match

Från pub-träffar till toppbestigning. Lagledaren på Lindbäcks Bygg i Piteå fick en ingivelse som har fått hela arbetslaget på fötter.

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

Hämta mer