”Kosta vad det kosta vill att ta del av en utdöende kultur”Krönikören Carl Linnaeus och hans punkband säger adjö till en klassisk studio.

”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

Trots krafterna i draken, och delvis delat utrymme med badare och andra surfare, har ”Stålis” inte varit med om några riktiga tillbud. ”Däremot händer det att jag kör på stenar. Oftast går en fena på brädan sönder, men det brukar inte bli några större krascher.” Foto: David Lundmark
5 sekundmeter vind vill Michael helst ha för att kunna surfa. Foto: David Lundmark
"Det kan vara helt fantastiskt att åka en januarikväll med snöblandat regn. Foto: David Lundmark
Foto: David Lundmark
”När jag kommer hem efter surfturerna brukar sambon fråga hur det har gått. Då har det säkert hänt 25 gånger att jag varit helt uppspelt och svarat: ’Den här gången var den bästa någonsin!’” Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark
Foto: David Lundmark

Stålmannen som gillar motvind

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

En märklig syn på en öländsk badstrand för nästan tio år sedan väckte hans nyfikenhet. Nu går det inte en dag utan att han tittar ut och noggrant noterar vad vädergudarna har att erbjuda. Michael Gustafsson är Scanias egen stålman vars enda kryptonit är vindstilla dagar.

Drömmer om Madagaskar

Namn: Michael ”Stålis” Gustafsson.
Ålder: 37 år.
Bor: Gnesta.
Arbetar: Tidigare CNC-operatör vid växellådetillverkningen på Scania i Södertälje.
Nu vice ordförande på verkstadsklubben.
Familj: Sambo och tre döttrar, 9, 11, 14 år.
Drömsurfresa: ”Madagaskar ligger etta på listan. Det ser fantastiskt ut med laguner och djungel.”

Det visste du inte om kitesurfing

Kitesurfing kan förklaras som en blandning av drakflygning, segling och wake-boardåkning.  En vindfångande drake fästs i linor och driver surfaren framåt. Brädan fungerar som ett roder, och för att styra draken drar surfaren i speciella styrlinor.

Precis som i andra vattensporter arrangeras tävlingar i kitesurfing. Sporten delas då in i olika grenar. Allt från freestyle, där man hoppar och gör tricks med brädan, till rena hastighetstävlingar.  Det nuvarande fartrekordet för kitesurfing är hela 56,62 knop. Det motsvarar 104,8 km/h och sattes 2013 av fransmannen Alex Caizergues.

Blicken är fäst uppåt och framåt. Vattnet under brädan smattrar aggressivt och piskar upp i Michael ”Stålis” Gustafssons ansträngda ansikte. Han kitesurfar trots att de danska badvakterna stängt av stora delar av stranden.

Solen skiner visserligen, men kanske är vattnet lite för strömt och vinden lite för stark. Men vad ska han göra? Den planerade Europasemestern har bara resulterat i några få dagars surf. Abstinensen behöver stillas. På strandkanten i bakgrunden skymtar familjens husbil.

Plötsligt lutar sig Michael in åt bommen, trycker ifrån med benen och drar upp draken så att den ställer sig rakt mot himlen. Brädan lyfter från vattenytan och det brusande ljudet från vattnet förbyts mot tre, fyra sekunders tystnad innan brädan landar på ytan igen.

– Känslan när man hoppar och får ett lyft är svår att beskriva. Det pirrar i hela kroppen, säger Michael ”Stålis” Gustafsson och ler samtidigt som han lägger ifrån sig läsplattan.

Youtube-klippet han just visat från förra sommarens semester är inspelat med en liten vattentät kamera han hade fäst på armen.

– När man tittar på kitesurfare på håll ser det ju så enkelt ut. Nu kanske du förstår att det är jobbigt också!

Till vardags är ”Stålis” vice ordförande på verkstadsklubben på Scania i Södertälje. Den här dagen är han dock hemma i huset i Gnesta för vård av sjukt barn. För sju år sedan gick han från att vara CNC-operatör på golvet till att bli fackligt engagerad på heltid.

Bytet har inneburit en annorlunda vardag. Jobbdagar på annan ort, konferenser och utbildningar avlöser varandra. Dessutom är han politiskt aktiv i hemkommunen Gnesta.

– När det är mycket på jobbet är surfingen en väldigt bra ventil. När jag är i vattnet går det inte att tänka på någonting annat.

– Det är ett sätt att ladda batterierna. Familjen märker hur harmonisk och lugn jag blir efter en surftur.
Kitesurfing, eller draksurfing i svensk översättning, är en relativt ny vattensport, men har på senare år ökat i popularitet. Till skillnad från traditionell vindsurfing, där ett segel fästs i brädan, drivs ekipaget av en drake fäst i linor.

Kitesurfning

”När jag kommer hem efter surfturerna brukar sambon fråga hur det har gått. Då har det säkert hänt 25 gånger att jag varit helt uppspelt och svarat: ’Den här gången var den bästa någonsin!’” Foto: David Lundmark.

Michaels intresse för sporten väcktes för nästan tio år sedan. Han och familjen hade några år på raken semestrat på Öland med sin gamla husvagn. Där observerade han kitesurfare som åkte och hoppade fram och tillbaka längs stränderna. ”Det där ser helt galet ut men det borde gå att lära sig”, minns han att han tänkte.

Våren 2007 gjorde Michael slag i saken. På nätet hittade han en nybörjarkurs i kitesurfing. Han anmälde sitt intresse och skrev upp vilka veckor på sommaren han skulle befinna sig på Öland. Dessutom köpte han begagnad utrustning och packade in den i husvagnen inför semestern. Väl framme på Öland tog det bara några dagar innan han blev kontaktad av en instruktör.

Vindprognoserna var gynnsamma och Michael tog sig till parkeringsplatsen vid en camping som fungerade som samlingsplats. En kort biltur senare befann han sig vid det långgrunda vattnet med instruktören och sex andra nybörjare. Trots att Michael smygtränat lite hemma på land var upplevelsen i vattnet något helt annat.

– Jag flög ett par meter och sedan krasch, men direkt när jag var i vattnet och fick känna draget och kraften av vinden var jag ”hooked”.

Han satte brädan på tvären och ramlade framlänges, drog i linorna på fel sätt och tappade fotfästet. När han väl kom upp på brädan och fick fart var problemet att bromsa och vända. Krasch efter krasch utan att riktigt förstå vad han gjorde för fel.

Efter att ha släpats genom vattnet och med någon kallsup innanför dräkten kom nästa smäll. Medan Michael vadade genom vattnet för att plocka upp sin tappade bräda närmade sig andra, mer erfarna, åkare och instruktörer. De började åka nära honom i hög fart och hoppade flera meter över hans huvud.

Trots en god del frustration höll han huvudet kallt.
– Det var faktiskt mer peppande än knäckande.

Efter kursen fortsatte han att träna på egen hand. Först några dagar till på Öland och sedan hemma i vattnen kring Torö, utanför Nynäshamn.

Den begagnade utrustningen var dålig och svår att hantera men Michael gav sig inte. Snart ersattes den av säkrare och mer lättanvända grejer och då tog surfandet fart på riktigt.

Efter ett par år byttes även den skruttiga gamla husvagnen mot en modernare husbil. En av anledningarna var att det skulle bli enklare att stanna till vid lite mer otillgängliga stränder om han fick ett infall.

stalis6Som surfare vet Michael att det är vinden som styr. Han har full koll på tiodygnsprognosen och med Sjöfartsverkets app kan han i realtid se hur det blåser vid favoritstränderna. Timmarna på kompsaldot kan ryka snabbt om det finns tillfälle att ge sig ut på vattnet.

– Börjar det blåsa och fladdra utanför fönstret när jag är på jobbet brukar jag tänka ”fan, jag kunde varit ute och åkt nu”, men då har man alltid något möte till halv fem eller så.

För att kunna surfa krävs det minst fyra till fem sekundmeter i vindstyrka.
– Uppåt finns ingen gräns egentligen. Det är väl om det blir storm. Då blir det för farligt. Men jag gillar när det blir vind på den övre gränsen. Det är riktigt härligt. Då känner man krafterna och flyger som en fjäder.

En tisdag i mars var just en sådan dag, med vind i överkant. Michael hade följt väderprognoserna och anade flera dagar i förväg att vinden eventuellt kunde bli precis i hans smak. Redan på morgonen packade han in sin utrustning i bilen för att snabbt kunna åka ut och surfa direkt vid arbetsdagens slut. Prognosen visade sig stämma. Det blåste med besked. Så pass mycket att ett träd blåst ner över vägen mot havet. För många ett tecken på att man borde hålla sig inne. Michaels reaktion var en annan – han blev överlycklig. Samtidigt som han bromsade in bilen tog han en bild på trädet och lade ut på Facebook. I den korta bildtexten skrev han att dagens surf nog skulle bli bra. Reaktionerna lät inte vänta på sig.

– En del tyckte nog helt enkelt att jag var dum i huvudet.

Med moderna våtdräkter går det att kitesurfa året om. Till och med på snö och is med en snowboard under fötterna. Michael fingrar på läsplattan igen och tar fram ett annat klipp där han och en kompis far fram över en snötäckt åker utanför Gnesta. Något favoritväder att surfa i har han inte.

”Jag tror att de flesta som är inom extremsporterna är lite maniska och går in i saker till 110 procent. Det gäller även mig.”

– Det kan vara helt fantastiskt att åka i sol med bara badbrallor, men det kan också vara helt fantastiskt att åka här ute på Torö en januarikväll med snöblandat regn, grått och stora vågor. Det är nästan alltid kul.

Genom surfingen har Michael träffat många nya vänner, men att få sina gamla kompisar att börja surfa har inte varit lätt. En komplett modern utrustning kostar upp emot 10 000 kronor, och dessutom är det enligt Michael en stor fördel att ha ett arbete där man kan planera arbetstiden själv. Vinden styr, vilket gör det svårt att bestämma surfdagar långt i förväg.

– Jag har försökt få familjen att prova på. Mellandottern har börjat lite grann, men annars går det trögt.

Övriga familjemedlemmar är dock förstående för Michaels surfintresse, och nu för tiden planeras semesterresorna med surfingen och vinden i bakhuvudet. Vart husbilen ska rulla i sommar är ännu inte bestämt. Kanske västkusten, kanske Åland.

– Jag tror att de flesta som är inom extremsporterna är lite maniska och går in i saker till 110 procent. Det gäller även mig. Men det är ändå ett ganska säkert kort att åka på kitesemester. Det värsta som kan hända är att det blir för bra väder. Då blir det sol och bad i stället.

Michael flinar brett och reser sig ur soffan för att hämta mer kaffe från köket. På väg tillbaka går han förbi hallen och hämtar en liten pappersfigur föreställande honom. Komplett med bräda och en välvd drake i kartong med uppenbart god vind i.

– Den här gjorde en av mina döttrar för något år sedan. Så det är klart, lite har jag nog påverkat barnen, säger han och brister ut i ett skratt.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Måttliga svenska framgångar i yrkes-VM

Förutom en bronsmedalj, uteblev pallplatserna för svenska landslaget vid yrkes-VM. DA har pratat med fordonslackeraren Olle Karlsson som blev elva, men hade hoppats på mer.

Boliden förnekar skuld till gruvskandal i Chile

800 chilenare har stämt Boliden på 100 miljoner för att företagets avfall gjort dem sjuka. Boliden förnekar skuld i jätterättegången som startade i veckan. "Det är för jävligt att sånt här ska behöva hända", kommenterar Jimmy Faltin, ordförande för IF Metall i Norra Västerbotten.

Ständig kväll på tvätteriet

ÖGONBLICKETKlockan är 15.44 på Textilia i Rimbo, tvätten från Stockholms sjukhus väller in. Uppblandad med ett och annat stetoskop och id-kort.

Northvolt

Batterifabriken läggs i Skellefteå

Batteritillverkaren Northvolt satsar i både Skellefteå och Västerås. Fabriken med tillverkning hamnar i Skellefteå, där 2000 till 2500 ska anställas där. Utvecklingen ska ligga i Västerås, med ungefär 300 anställda. DA rapporterar från dagens presskonferens.

"Man är ju inte nöjd förrän man sett fabriken"

Northvolts planer för Skellefteå gör att IF Metall I Norra Västerbotten måste börja planera för uppemot 1 000 medlemmar. "Jag är glad, säger avdelningsordförande Jimmy Faltin, men man är ju inte riktigt nöjd förrän man sett fabriken".

Ta i trä i stället

DA:s Marcus Derland hittar lugnet med en bit lövträ i ena handen och en täljkniv i den andra.

Nevs siktar på 2020

Nevs planerar för att börja tillverka elbilar i Trollhättan 2020, men i Kina redan nästa år. Företaget fick en ny investerare i somras, och ännu en är på väg, säger vd Mattias Bergman till DA.

Uppladdning för avgasfria gator

DA REDER UTDe framställs som det nya goda transportalternativet. Här i Sverige vill ett företag starta en batterifabrik som kan ge tusentals jobb. Men hur miljövänliga är egentligen elbilarna?

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Hallå där Joakim Carlsson …

Joakim Carlsson är en av 27 tävlande svenskar i Yrkes-VM i Abu Dhabi, som inleds i morgon lördag.”Jag skulle bli besviken om jag hamnade utanför topp tio”.

”Jag har ett stort 
ansvar för säkerheten”

Det här gör jagLorena Olivares är ställare på pressvets, på Shiloh Industries i Rimbo.

Sammanhållning på hög nivå

Arbetskompisarna från Lindbäcks husfabrik har planerat och tränat i månader. Nu har dagen kommit, nu ska Kebnekaise bestigas. Dagens Arbete följde med på en tur som bjöd på gnistrande sol men också en ogästvänlig vägg av snö. Läs eller lyssna på reportaget här.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Robotforskare debuterar på Dramaten

Den världsberömda robotforskaren Danica Kragić Jensfelt kommer att blanda teater och föreläsning på Dramaten i nästa månad. Hon vill visa upp teknikens möjligheter men också visa på de moraliska fallgroparna.

Bud lämnat i Samhall-förhandlingarna

Medlarna i förhandlingarna om Samhall-avtalet har lämnat ett bud till LO-förbunden och Almega. De ska svara klockan 17 i dag.

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill ha bättre korttidsarbete för nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2

Återväxten i industrin

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

1
Charlie Christensen med Arne Anka inklippt i bilden

Arne Ankas skapare får prestigefyllt satirpris

DA:s tecknare Charlie Christensen får den finaste svenska satirmärkelsen, EWK-priset, för sitt 30-åriga arbete med Arne Anka. Christensen är en vass bevakare av vår samtid, om Donald Trump säger han: Det är svårt att göra satir på honom eftersom det går inte att överträffa honom.

Avtal 2017

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Robert Nyberg får ABF:s kulturstipendium

Satirtecknaren Robert Nyberg, som ritat för DA i mer än 20 år, får årets upplaga av ABF:s litteratur- och kulturstipendium på 100 000 kronor. Kolla in senaste årets bilder här.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Hämta mer