"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Hanna Larsson tar en promenad med vitlurviga samojeden Simson innan hon åker till jobbet på Nexans i Grimsås. Där hade hon tidigare den ena korta visstidsanställningen efter den andra. Nu har hon fått fast jobb. Klubben kom överens med företaget om att begränsa visstid och inhyrning.Foto: David Lundmark
På andra företag undrade man varför Lisette Lindqvist och Marie Lindqvist ville ha ett bemanningsavtal på mattfabriken Kasthall som inte hade någon inhyrning. ”Vi fick svart på vitt att vi bara ska hyra in vid tillfälliga arbetstoppar eller när många råkar vara sjuka.” Foto: David Lundmark
Urban Nygren förhandlade fram bemanningsavtalet på kabeltillverkaren Nexans i Grimsås. ”Vi ville bort från visstidseländet och begränsa inhyrningen.” Foto: David Lundmark
Christian Lundbom och Johan Westring bygger ett husblock. Efter en period som inhyrd blev Christian anställd på Myresjöhus. Det är bättre både för honom och företaget, tror han: ”Jag får lära mig mer brett, fler avdelningar. Företaget satsar på mig och jag är betydelsefull för dem.” Foto: Rickard Lindor
”Har man varit inhyrd ett halvår och fortfarande behövs borde man anställas”, tänkte Patrick Sjölin. Ledningen i Myresjö höll med. Foto: Rickard Lindor
En ny samsyn kring inhyrningen växer fram. På Imi Hydronic i Annelund är verkstadsklubbens Ellionere Abrahamsson och Niclas Hillestrand överens med vd Anders Ericson och HR-chefen Madeleine Bengtsson att inhyrningen ska begränsas. Den riskerar att göra företaget onödigt sårbart. Foto: David Lundmark
Reparationsverkstan på Fideltronik i Herrljunga – hjärtat i fabriken. Här gapade det tomt när bemanningsföretaget försvann under krisen. Det misstaget gör inte företaget om, säger Robert Andersson. Foto: David Lundmark

Från konfrontation till handslag

I ett slag fick 400 personer på Scania i Södertälje fast jobb sedan facket och företaget kommit överens om att begränsa inhyrningen.

Men det finns fler lokala avtal – följ med DA till Kinna, Herrjunga och Myresjö.

Bakgrund

1934
Lag om arbetsförmedling införs. Förbjudet att tjäna pengar på att förmedla jobb.

1993
Lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft införs.

2000
LO tecknar avtal med bemanningsföretagen. Bemanningsavtalet garanterar att de inhyrda inte får lägre löner än de anställda.

2015
Scaniafacken får igenom ett avtal som
begränsar inhyrningen till 10 procent
på tre fabriker.

Därför kan fler hyras in

Högst 10 procent – det låter som att Scania och andra företag aldrig kommer att hyra in fler än så. Tvärtom är det ganska vanligt att andelen inhyrda stiger över taket man kommit överens om. Hur är det möjligt?

1. Utan lokalt avtal gäller medbestämmandelagens (MBL) paragraf 38: Arbetsgivare som vill anlita bemanningsföretag ska först förhandla med facket.

2. När fack och företag sluter ett avtal som begränsar inhyrningen är de även överens om att slopa förhandlingsplikten i MBL.

3. Om arbetsgivaren vill hyra in fler än man är överens om i avtalet gäller förhandlingsplikten igen.

4. Facket har sällan möjlighet att säga nej till inhyrning, om inte företaget bryter mot arbetsrättsliga regler,
skattelagstiftning eller socialförsäkringslagar.

Ofta är det tillfälliga behov som gör att arbetsgivare vill hyra in fler än man kommit överens om, till exempel en uppgång som man inte tror ska hålla i sig
eller inför investeringar och omorganiseringar.

Så vad vinner fackklubbarna med avtalen?

De kan till exempel ha fått in krav på att: 1. Endast bemanningsföretagen som listas i avtalet får användas.

2. Facket löpande ska informeras om var, när och varför inhyrda tas in.

3. Inhyrning ska avslutas innan uppsägningar sker på grund av arbetsbrist.

4. Samma GFL (lön för inhyrda) ska gälla oavsett vilken avdelning de inhyrda jobbar på.

5. Inhyrda har rätt till facklig introduktion på arbetstid.  Framför allt handlar avtalen om att komma överens om hur bemanningen ska lösas.

Bemanningsavtalen i korthet

Nexans i Grimsås: Max 8 procent inhyrda. Facklig introduktion. Lönen baseras på snittlönen på den avdelning (produktion. logistik eller underhåll) som man jobbar på. Vid varsel på grund av arbetsbrist ska ”överläggningar ske med verkstadsklubben angående inhyrning”.

Kasthall i Kinna: Max 10 procent. Facklig introduktion. Vid varsel avslutas inhyrningen innan Kasthalls egen personal sägs upp. Lönen baseras på medellönen för alla kollektivanställda på Kasthall.

IMI i Annelund: Max 15 procent inhyrda och visstidare. Inga uppsägningar på grund av arbetsbrist så länge det finns inhyrda. Alla visstidare har återanställningsrätt inom nio månader, gäller bara medlemmar i IF Metall.

Fideltronik i Herrljunga: Max 15 procent som årssnitt. Lönen sätts i samband med ordinarie löneförhandling. Inga uppsägningar på grund av arbetsbrist av fast anställda så länge det finns inhyrd personal.

Scania i Södertälje, Oskarshamn och
Luleå: Max 10 procent. Ingen ska vara inhyrd längre än 24 månader, efter det ska man erbjudas fast anställning. När behovet av inhyrda minskar ska den inhyrde varslas senast tre månader innan uppdraget upphör. Nedtrappningen följer turordningsprincipen ”den som har varit inne längst går sist”.

Volvo Powertrain i Köping och Skövde: Har inget särskilt bemanningsavtal men bemanningen berörs i ett nytt avtal om flexibla arbetstider. Inhyrning och visstid används vid ”strukturomvandlingar, kortvariga uppgångar eller andra oförutsedda händelser”. Inget tak anges. Facket och företaget är överens om att ”minimera antalet inhyrda”.

Myresjöhus i Myresjö: Inget tak men en tidsgräns. Den som varit inhyrd i sex månader anställs på visstid i tio månader. Sedan tillsvidareanställning.

De otrygga jobben ökar, de fasta jobben minskar. Så har trenden sett ut de senaste åren. En utveckling som förstärkts efter finanskrisen.
Fackets huvudvärk har varit: Hur ska dessa korta påhugg kunna omvandlas till fasta jobb?

På Scanias Södertäljefabrik har det ibland funnits 1 000 inhyrda på arbetsplatsen – var tredje arbetare. Med det nya avtalet begränsas inhyrningen till högst 10 procent av arbetsstyrkan. 400 inhyrda erbjuds nu tillsvidareanställning.

Avtalet har ansetts som en milstolpe, men en utveckling hade redan tidigare tagit fart på mindre arbetsplatser. Fler och fler lokala bemanningsavtal begränsar inhyrning och ibland även visstidsanställningar. Vägen bort från de otrygga jobben ser olika ut på olika arbetsplatser.

Björn Jönsson, ombudsman på GS. Foto: Marlin Johansson

Björn Jönsson, ombudsman på GS . Foto: Marlin Johansson

”Hög lön för inhyrda skyddar fasta jobb”

Oavsett erfarenhet, kvalifikationer eller ålder ska den som hyrs in till en arbetsplats ha en lön som motsvarar snittlönen för jämförbara anställda hos kundföretaget (GFL). Det betyder att inhyrda kommer in på högre lön än många som har jobbat flera år på företaget.

– En del medlemmar tycker att det är dåligt att inhyrda tjänar lika bra eller bättre. Men jag säger: Var glad för det! Den dagen en inhyrd har lägre lön än du så har du inte ditt jobb kvar. Då kommer arbetsgivarna aldrig att anställa i stället för att hyra in. GFL är ett skydd för de fasta jobben på företagen, säger Björn Jönsson, ombudsman på GS (bilden ovan).

Plötsligt blev allt stabilare

Tre månader. Sedan två. Sedan tre till. Å så en månad. Korta visstidsanställningar, staplade på varandra. Hanna Larsson hade levt med dem det senaste året, hon och ett tjugotal andra på kabeltillverkaren Nexans i Grimsås.

Det där tänkte hon inte särskilt mycket på när hon firade sin 25-årsdag i New York. När hon kom hem igen och gick in på fabriken och bort till teleprovningen möttes hon av sin närmaste chef. Han sa: ”Nu du Hanna, nu kommer du att bli anställd på riktigt.”
Han skämtade inte.

Hon kallades upp till personalavdelningen och sa till sig själv att ”det här är en bra dag”. En dag när allt blev så mycket stabilare och mer överblickbart.

– Bara det att det blev så mycket lättare att gå till banken. Det behövs nu när vi renoverar huset, säger hon när vi träffar henne i hemmet utanför Limmared precis innan hon ska åka de två milen till Grimsås och gå på eftermiddagsskiftet.

Trygghet handlar inte bara om att lättare kunna planera den närmaste tiden med pojkvännen som går skift som glasbruksarbetare.

– Trygghet handlar också om att våga säga vad man tycker. Det som jag säger räknas på ett helt annat sätt om jag har ett fast jobb. Det är sån skillnad.

Att Hanna Larsson och 25 andra visstidare plötsligt fick fasta jobb på Nexans beror på att företaget och IF Metalls fackklubb i vintras tecknade ett bemanningsavtal som begränsade både visstidsanställningar och inhyrning till högst 8 procent av arbetarna.

– Vi ville bort från otryggheten, säger Urban Nygren, IF Metall-klubbens ordförande.
– Visstid bygger ingen välfärd. Folk vågar ju inte investera i sin egen framtid.

I hans ögon pressas klubbarna att gå med på staplade visstidsanställningar. Det kan vara svårt att hålla emot när man vet vem det handlar om.

– Oftast är det en ung människa som behöver jobb. Kanske är det grannens grabb eller tjej. Och har man en gång sagt ja till två månader så är det lätt att säga ja till ytterligare två månader.

Med avtalet fick 23 av 26 visstidare fasta jobb på Nexans, och tre anlitades av ett bemanningsföretag. En av dem som gick från visstid till inhyrning var Fredrik Åkerlund.

– Visst är jag besviken. Hade helst velat ha ett fast jobb. Det är ju självklart.

Nu är han visstidsanställd på bemanningsföretaget och utför samma arbetsuppgifter som tidigare på Nexans. Till betydligt högre lön, runt 3 000 mer i månaden eftersom inhyrda går in på genomsnittslönen. Många fast anställda knorrar, berättar Urban Nygren. ”Varför kan en inhyrd tjäna mer än en fast anställd?”

– Vill du byta då, brukar jag fråga tillbaka. Vill du ha lite mer betalt men samtidigt leva med otryggheten?
Inspirationen till avtalet kom från en textilfabrik en timmes bilkörning bort, i Kinna.

”Avtala innan problemen dyker upp”

En gång i tiden stod textilfabrikerna tätt i bygden. Några få överlevde, reste sig och ett av företagen levererar i dag exklusiva mattor till hotellsviter på Manhattan, till Operakällarens restauranggolv, till ambassader och kyrkor, till HM-butiker världen över.
I en tegelbyggnad, där de äldsta stenarna murades för 125 år sedan, finns Kasthall. Ett textilföretag som i dag nyanställer. Det var här som klubben för de 60 textilarbetarna var tidigt ute med ett eget bemanningsavtal, som tecknades för snart tre år sedan.

– Vi hade inga inhyrda när vi skrev avtalet, men vi ville ha ett avtal innan problemen dök upp, förklarar Lisette Lindqvist, ordförande.

Hennes arbetskamrat, tillika syster, Marie Lindqvist sitter i avdelningsstyrelsen och där hade man uppmärksammat den snabba utvecklingen. Inhyrningen ökade på arbetsplats efter arbetsplats.
– Många andra klubbar var skeptiska till varför vi över huvud taget började prata om att teckna ett avtal. Varför väcka den björn som sover, typ. Men vi ville förekomma, inte förekommas.

”Bemanning är inte allt”

I fjol ökade inhyrningen av industriarbetare i Sverige med 30 procent, ett rekordår. Då sysselsatte bemanningsföretagen drygt 20 000 industriarbetare – fler än stålindustrin. Och ökningen fortsätter. Under årets första kvartal ökade inhyrningen med 6 procent jämfört med samma period i fjol, rekordåret 2014. Allt enligt branschorganisationen Bemanningsföretagen.

Samtidigt som inhyrningen ökar så finns det en skepsis bland arbetsgivarna om inhyrningens konsekvenser. En timme från Kinna ligger Annelund där August Hilmer Andersson vid förra sekelskiftet la grunden till det företag som i dag ingår i brittiska IMI Hydronic Engineering som på senare år kraftigt ökat sina investeringar i Annelundsfabriken. En fabrik med 275 arbetare i gjuteri, maskinbearbetning och montering.

”Inhyrning ska användas rätt, vid verkliga arbetstoppar.”

Anders Ericson, vd för IMI Hydronic Engineering i Annelund, kom från en av bilindustrins underleverantörer. I just den branschen lär man sig att hantera plötsliga upp- och nergångar. Den engelska moderkoncernen kräver att Annelundsfabriken ska kunna hantera upp- och nergångar på 25 procent.

– Den flexibiliteten kan man hantera på olika vis. Att anlita bemanningsföretag är bara ett sätt, säger Anders Ericson.

En annan metod är möjligheten att lägga ut tre stoppdagar per år då produktionen står still. Vilket kräver överenskommelse med klubben. Stopptiden tas i första hand från den enskildes arbetstidsförkortning. Om ingen tid finns i tidbanken får man antingen ta ut komp, semester eller helt enkelt jobba igen tiden.

– De tre stoppdagarna betyder minst lika mycket för flexibiliteten som inhyrningen, säger Anders Ericson som antyder att stoppdagarna uppskattas av koncernen.

Koncernen har järnkoll på vad den svenska fabriken presterar och jämförs hela tiden med divisionens andra anläggningar i Polen, Tyskland, Schweiz, USA och Slovenien.
Regelbundet överlägger Anders Ericson med IF Metalls verkstadsklubb. De är knappast ense om allt, men de har i alla fall diskuterat fram en gemensam syn. Niclas Hillestrand, verkstadsklubben:

– Inhyrning ska användas rätt, vid verkliga arbetstoppar. Man ska inte kunna gå inhyrd i 13 år som jag vet förekommit på andra företag häromkring.

Det finns inget egenvärde i att ha för mycket inhyrning, säger Anders Ericson.
– Risken att förlora en bemanningsanställd är mycket större än att förlora en tillsvidareanställd. Risken är att man tappar kompetens om man gör sig beroende av för många inhyrda.

Niclas Hillestrand:
– Den som hyrs in på vår arbetsplats bygger upp en kompetens som är viktig för oss. Sedan avslutas inhyrningen och när vi nästa gång behöver hyra in så är det inte säkert att vi får tillbaka samma person som byggt upp sin kompetens här.

”Om de har varit inne så länge och behövs – varför inte anställa dem?”

Anders Ericson ser ytterligare en väg att hantera snabba omställningar: den interna flexibiliteten.
– Det bästa vore om vi kunde bygga upp en personalpool där man kan gå mellan olika avdelningar. Tyvärr har vi inte haft tid till det än. Vi har haft mycket att göra, bara i år har vi genomfört tre större investeringar.

Från konfrontation  till handslag

Kanske håller en ny samsyn på att växa fram lokalt om inhyrningens begränsningar. Men länge har diskussionen präglats av konfrontation och hårda ordalag.
Platsen var Folkets hus i Stockholm förra våren. Ett par hundra valda ombud dryftade IF Metallkongressens hetaste fråga: inhyrningen. Skulle facket kräva förbud av bemanningsföretag?

Från talarstolen betecknade Michael Gustafsson från Scaniaklubben i Södertälje bemanningsföretagen som en ”cancersvulst”. I våras var det just han som var med att skriva på avtalet som reglerade inhyrningen vid Scania. Efter avtalet sa han:

– Det är lite dubbelt det här. Vi är fortfarande starkt emot inhyrningen, men samtidigt måste man göra det bästa av situationen. Vi har försökt få till en lösning som innebär schysstare villkor än de som gäller i dag.

Att sätta ett tak för inhyrning är en sak. Att fastställa en tidsgräns någonting helt annat. För hur lång kan en arbetstopp vara? På Scania får ingen hädanefter vara inhyrd längre än 24 månader. Efter det ska man erbjudas fast anställning.
Nu kommer inte alla automatiskt att erbjudas fast jobb.

– Om företaget av någon anledning inte vill fastanställa en inhyrd så är företaget skyldigt att berätta för oss varför man inte vill anställa just den individen, säger verkstadsklubbens Michael Gustafsson.

– Då får vi också en diskussion om vilka kriterier som gäller så att det inte handlar om en godtycklig gallring.

Även på Volvo Powertrain i Skövde har man gått från konfrontation till handslag. Efter krisen återhämtade sig motorfabriken med hjälp av bemanningsföretag. Toppnoteringen var 450 inhyrda, somliga i fyra–fem år. I fackets ögon gjorde företaget som det ville, struntade i att förhandla enligt MBL utan informerade endast om personalbehovet. Från fackligt håll såg man en långsiktig risk att arbetsuppgifterna skulle utarmas och anpassas så att otränad personal skulle kunna hoppa in med kort varsel.

Facket drog Volvo inför arbetsdomstolen. ”Förlorar vi så öppnas dammluckan för en massiv inhyrning”, varnade klubben.

Facket förlorade men ingen dammlucka öppnades. I stället har man i dag ett avtal som begränsar inhyrningen. Utan tak visserligen men en gemensam syn när och hur inhyrning ska användas.

– Företagets nya ledarskap har en nyktrare inställning till inhyrning, säger Lars Ask, ordförande i verkstadsklubben.

Efter att avtalet undertecknades fick cirka hälften av de inhyrda fasta jobb under våren. I dag har man fortfarande inhyrda, helt i enlighet med avtalet.

– Det beror på att vi står inför två riktiga produktionspucklar. Vi vet att det är tidsbegränsat och det är just vid en tillfällig arbetsanhopning som vi ska använda oss av inhyrning.

– Vår och företagets ambition är att begränsa inhyrningen. Då behövs inget procenttal. Vi tar in inhyrning bara vid behov.

Då är det viktigare att utveckla den interna flexibiliteten, den som Anders Ericson vid IMI i Annelund också talade om. Att se till att folk kan gå mellan olika avdelningar.

– Det är just dit vi ska, säger Lars Ask.

Målet är att man ska kunna röra sig mellan de olika avdelningarna. Skövdefabriken är egentligen tre olika fabriker som lever i olika konjunkturer. En bygger motorer för Volvos och Renaults lastbilar i Europa. Den andra bearbetar motorkomponenter till samtliga monteringsfabriker i Volvo och den tredje är gjuteriet. Lars Ask:
– Om fler kunde jobba på mer än en avdelning skulle vi bli mer flexibla innanför grindarna. Men då krävs kompetensutveckling.

”Behövs man efter ett halvår ska  man anställas”

Ett företag som i likhet med Scania har tidbegränsad inhyrning är hustillverkaren Myresjöhus. Sedan 1927 har det småländska företaget levererat över 100 000 hus. Myresjöhus ägare satsar och expanderar, marknaden är på väg uppåt och framtidstron är stark. Det senaste året har runt 100 personer rekryterats till koncernen. Ändå – i fabriken i Myresjö är bara 7 av 160 personer i produktionen inhyrda via ett bemanningsföretag.

För fem år sedan började Patrick Sjölin, i dag klubbordförande på Myresjöhus, engagera sig i fackliga frågor och märkte att vissa medarbetare på dotterbolaget Smålandsvillans fabrik i närliggande Vrigstad hade varit inhyrda i upp till tre år.

– Det kändes konstigt. Om de har varit inne så länge och behövs – varför inte anställa dem, undrade Patrick.

Företagsledningen höll emot och snackade om flexibilitet, men klubben gav sig inte och till slut fick de inhyrda anställning direkt på företaget. Men tankarna om någon typ av begränsning för användandet av bemanningsföretag hade väckts hos klubben. De tog fram ett förslag som gick ut på att om en inhyrd fortfarande behövs efter ett halvår så ska personen anställas, först på visstid och sen efter tio månader få ett fast jobb.

– Jag gick upp med förslaget och var beredd att möta en vägg av nej. Delar av den dåvarande koncernledningen tyckte att vi borde ha 30 procent inhyrda. Men det tog bara några möten så sa de att de gillade modellen, att vi skulle köra på den, berättar Patrick.

För Patrick är det individens trygghet som är central. Att veta var man ska jobba den här månaden och nästa, att inte plötsligt flyttas till en annan arbetsplats och få flera mil längre till jobbet till exempel. Det betyder inte att han är emot bemanningsföretag.

– Vi har en bas av erfarna, duktiga medarbetare, men det är bra att fylla på med bemanning vid toppar och sjukdomsfall.

Trots att bara sju personer hyrs in när vi besöker Myresjöhus fyller bemanningsföretagen en viktig funktion för företaget. Det är vid rekrytering av personal de spelar sin viktigaste roll, menar vd Joakim Henriksson.

– Bemanningsföretagen fungerar som en extra personalenhet. De researchar in rätt personal och har ett mycket större kontaktnät av specialister än vad vi har. Dessutom får vi in en större mångfald. De rekryterar mycket bredare än vi själva skulle göra.

Utan bemanningsföretagen skulle de helt enkelt själva få lägga ner mycket mer tid på att hitta personal.

Ute i fabriken bygger Christian Lundbom ett väggblock tillsammans med kollegan Johan Westring. Christian hade varit anställd på ett bemanningsbolag i 1,5 år när han bad om att få byta till ett uppdrag på Myresjöhus för att få användning för sin utbildning som snickare. Det var innan bemanningsavtalet var klart, men han fick ändå anställning på Myresjöhus rätt snabbt.

– Det är tryggare. På ett bemanningsföretag kan du hamna var som helst. Det är skönt att slippa stressen att varje gång ett uppdrag tar slut så har du en månads uppsägningstid på bemanningsföretaget och du vet inte om du har jobbet kvar.
Dessutom blir han mer värdefull för Myresjöhus, menar han.

– Som bemanningsanställd är man van att lära sig snabbt, men nu får jag lära mig mer. Mer brett. Fler avdelningar. Det känns att företaget satsar på mig och att jag har en betydelse på arbetsplatsen.

Det sårbara beroendet

Plötsligt stod reparationsverkstan tom.
Finanskrisen slog hårt mot elektroniktillverkaren i Herrljunga. När krisen bröt ut försvann alla inhyrda. Därmed tömdes nästan hela reperationsverkstaden – hjärtat i fabriken.

Fideltronik tillverkar trådlösa telefoner som en del av ett sofistikerat informations- och larmsystem på bland annat sjukhus. Över hela världen finns kunderna. När som helst kan de skicka sina telefoner på reperation till fabriken i Herrljunga.
Dagligen får man in mellan 300 och 800 telefoner som behöver gås igenom, repareras, laddas med ny mjukvara. Ofta har fabriken bara ett dygn på sig att göra jobbet eftersom vissa länders kunder har en 24-timmarsgaranti på servicen. Reparationsverkstan får inte stå tom.

– Företaget drog lärdomar av vad som hände då, säger Robert Andersson, ordförande i IF Metalls verkstadsklubb.

Företaget insåg att bemanningen hade gått för långt och använts på fel sätt, på nyckelpositioner. Företaget hade gjort sig beroende av de inhyrdas kompetens och därför blivit extremt sårbart.

I dag används inhyrning bara vid arbetstoppar. De inhyrda går in på enklare arbeten i en tillverkning som förenklats och standardiserats. 100 anställda gör i dag mer än vad 180 gjorde för några år sedan.

Robert Andersson kom själv till fabriken som inhyrd. På senare år har han för Boråsavdelningens räkning åkt runt på arbetsplatser och kunnat se hur omfattande inhyrningen är. Samtidigt skiftar medvetenheten bland klubbarna om hur man ska tackla bemanningsfrågan.

I Robert Anderssons ögon handlar det om att se till att hyra in bara vid verkliga arbetstoppar. Och inte göra verksamheten beroende av bemanningsföretagen. Frågan är livsviktig för facket och för hela den svenska modellen med kollektivavtal, anser han.
För vad händer om klubbarna misslyckas med att teckna lokala bemanningsavtal?
– Om inte inhyrningen regleras kommer stora delar av den ordinarie personalen att fasas ut till förmån för inhyrda med dags- eller rent av timuppdrag. Då kommer medlemmarna att känna en minskad tilltro till facket och vår förmåga att upprätthålla schyssta villkor på arbetsplatserna.

Och då är det ajöss med facket, befarar Robert Andersson.

 

Harald Gatu och Marie Edholm

8Kommentarer

Jack:

Volvo i Skövde använder sig väldigt mycket av bemanning fortfarande, många har varit där i över 5 år som inhyrda. Kanske bara är jag, men jag anser inte att flera år är en tillfällig topp.

Jim:

Tänk om det var så, 6 mån på bemanning och sen ett riktigt jobb. Har harvat över 3 år på samma företag nu och inte en chans att man får riktig anställning. En efter en av dom fastanställda går i pension eller slutar och ersätts med bemanning, varför i helvete ska man vara med i facket då? Vi inom bemanning är en pain in the ass och dom inte kan göra något ändå?

Arne Johansson:

Intressant läsning!
Till fackordförande Patrick Sjölin på Myresjöhus kommentar skulle jag bara vilja skicka en hälsning till din kommentar att det är bra att fylla på med bemanning vid toppar och sjukdomsfall ifrån ett bemanningsföretag. Så skall inte en förtroendevald ordförande säga. Dessa ord skall isåfall yppas av dina chefer. En fackkille skall alltid ta strid mot dessa vidriga avarter som tyvärr finns i vårat land sen 20 år tillbaka. Hade LO-kollektivet stämt i bäcken då så hade det kanske inte sett ut så här på arbetsmarknaden. Personligen så tycker jag att facken här i Sverige har varit jävligt flata i dessa fråger! Jag stannar där!

André Börvall:

Arne Johansson och Patrik Sjölin får mer än gärna förklara sig lite bättre när han kallar människor för avatarer. Vi som tvingas ta arbete inom bemanning gör det inte för att vi vill, utanför att vi måste. Tackar vi nej ryker a-kassan. Dessutom så måste du för bövelen inse att idag så är det enbart via bemanningsföretag som det finns möjlighet till arbete. Merparten av alla arbete går via ett bemanningsföretag. Oftast får man hanka sig fram i flera år på ett bemanningsföretag, innan man erbjuds en visstidsanställning på kundföretagen. Är det de inhyrdas fel, eller ert eget. Svaret är ert eget. Ni har nämligen inte stått emot tillräckligt bra. Som man bäddar får man ligga.

Vi är människor av kött och blod precis som du. Vi vill inget annat än ha ett fast jobb med trygghet.

Men sen att säga att det bara är att fylla på med bemanning är ett vidrigt fenomen. Ska man bara använda dessa daglönare vid extremt snabba puckar, hur i hela fridens namn tror ni de bemanningsanställda mår då? Vi stressas sönder, slits ut, och behandlas som slit och släng varor. Hur går det ihop med det fackliga löftet? Varför skapar du och med just dina uttalande ett ”vi och dem” Varför skapar Facken ett A och B lag? Detta är PRECIS lika fel och vidrigt som när SD delar upp människor. Jag anser med ett sådant här uttalande att det faktiskt finns fog för uteslutning av medlemmar som uttalar sig så. FACKEN FÅR ALDRIG GÖRA SKILLNAD PÅ MÄNNISKOR OCH MÄNNISKOR!

Arne Johansson:

Hej Andre! Du skall inte missförstå mig, med avarter så menar jag bemanningsföretag som företelse. Jag tycker det är förnedrande mot människan! Felet är att det finns så jävla många chefer som tycker det är bekvämt att ringa in folk, dom skiter i dessa människor hur deras vardag ser ut. Jag har följt dig här på DA senaste året och står 100 procent bakom dina uttalande!
Mvh
Arne J

Maria:

Grattis Hanna till fast jobb! Och till er andra. kram

stevO:

På Scania sparas all övertid som bemanningsanställda jobbar i en tvingad pott som ska fungera som arbetstidsförkortning när företaget behöver ge sina anställda ledigt med betalt. Hur kommer det sig, trodde inte man fick göra så?

André Börvll:

Det borde bryta mot bemanningsavtalet. De dagar där bemanningsanställda inte har några uppdrag, ska i regel garantilön betalas istället. Du kan inte tvinga anställda att vara lediga om de så inte önskar. De drabbade borde omgående kontakta sitt fackförbund.

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Andreas får bara lön för halva tiden: "Jag kan ju inte neka till att jobba"

Jobba när kunden vill. Det är affärsidén för bemanningsföretagen. Andreas (påhittat namn) berättar hur det är att aldrig vara riktigt ledig.

Ständigt beredd utan betalt

InhyrningSom bemanningsanställd kan du få sitta redo vid telefonen hela dagen, för att sedan ringas in på kvällen. Men hur tillgänglig behöver du egentligen vara?

Kan jag bli utlånad till någon annan?

Fråga om jobbetKan min chef låna ut mig till ett annat företag? Det står ingenting om detta i mitt anställningsavtal, men chefen säger att det inte finns något jobb för mig. Det finns visstids­anställda som har kommit till arbetsplatsen efter mig.

Lex Laval rivs upp

ANALYSTolv år efter Vaxholmskonflikten – och fyra svidande fackliga nederlag i domstolar. När Lex Laval nu rivs upp kan ett nytt kapitel skrivas om samtidens mest segslitna kraftmätning mellan arbete och kapital, skriver Harald Gatu.

Bemanningsstriden kom av sig i Ludvika

För ett år sedan tog anställda på ABB Ludvika strid för sina inhyrda arbetskamrater – och lyckades. I dag är dock antalet bemannade högre än det var före aktionen. "Vi kanske har varit för snälla", säger klubbordföranden.

Nytt bemanningsavtal

Industrin en storkund för bemanningsföretagen

Bakom siffrornaI fredags tecknades ett nytt avtal för inhyrda. Bemanningsbranschen växer oavbrutet i Sverige – och industrins andel bara ökar. Kolla in DA:s nya interaktiva grafik.

Nytt bemanningsavtal för 30 000 i LO

Det nya bemanningsavtalet inom LO-området är värt 2,2 procent och ger den anställde lön även för den tid han eller hon är tillgänglig utöver bokad tid.

1
André Börwall

Att vara den flexibla lösningen

GästkrönikaTänk dig att vakna upp med full panik. Klockan är 06.00. Har jag missat ett samtal?
 Välkommen till vardagen som inhyrd.

5
Bild från tillverkningen på Scania, Södertälje.

Nytt avtal på Scania begränsar inhyrningen

BemanningÖver 400 inhyrda på Scania i Södertälje ska erbjudas direktanställning efter ett nytt avtal som ska begränsa antalet inhyrda till 10 procent.

3
gravid

”Jag är trött på att bli trampad på”

När Anna inte kunde dölja graviditeten längre förlorade hon sitt jobb på bemanningsföretaget.

1

Striden om företrädesrätten

Tio dagar från ett fast jobb

Louise Karlgren drömmer om att kunna planera sitt liv. Men hon är en av förlorarna i kampen mot bemanningsföretag på Fiskeby bruk.

"Vi lägger mycket tid på att ringa runt"

PersonalchefenMed bemanningsföretag behöver bruket bara ringa en enda person när någon blir sjuk, säger Fiskebys personalchef Åke Pettersson.

Inhyrning i industrin

Nya arbetslivet: Frihet, tystnad och otrygghet

InhyrningInhyrningen har ökat med 33 procent jämfört med i fjol. Här är berättelsen om den flexibla arbetsmarknaden. Allt började 
med ett politiskt beslut 1993.

Branschorganisationen: ”Problemet överdrivs”

Branschorganisationen:Branschorganisationen TMF ser inte att långvarig inhyrning är ett problem. – Jag tror att man överdriver problemet för att skapa en symbolfråga inför valet, säger vd David Johnsson.

Inhyrd? Kolla att du har rätt lön

Inhyrd?Kolla att du har rätt lön!

Foto: TT NYHETSBYRÅN

Strid i AD om bonus test för avtalet

BonusArbetsdomstolens prövning av om de inhyrda Randstadsarbetarna på Scania har rätt till bonus blir ett viktigt test av avtalet.

1

De uppsagda hyrs in sista halvåret

Element SixDe anställda på Element Six i Robertsfors sägs upp till sommaren. Men de ska jobba på som vanligt ytterligare ett halvår – som inhyrda.

Klart med nytt bemanningsavtal

En dag före utsatt tid har parterna kommit överens. Frågan om ersättning under tillgänglig tid lyftes ut till en arbetsgrupp.

Fiskeby fick rätt om inhyrning

Partssammansatt skiljenämnd ger Fiskeby bruk rätt att runda företrädesrätten.

Lilla Edet

Jacob är inhyrd på Lilla Edet. Foto: Sören Håkanlind

Starka känslor i Lilla Edet

ReportageJacob fixade en bra ­inkomst över sommaren på Lilla Edet. Men en sak retade omgivningen – det stod Manpower på hans svarta t-shirt.

Fackklubbens ordförande Ulla Linnarsson i diskussion med nye platschefen Samuel Levin om bemanningsföretag. Foto: Sören Håkanlind

Chefen: Inhyrning bättre än övertid

Chefen:Inhyrning bättre än övertid

Pappers: Utvecklingen svår att stoppa på egen hand

Pappers:"Svårt att stoppa på egen hand"

Här öppnar bruken för inhyrning

Unik undersökningHär öppnar bruken för inhyrning

Här är inhyrda inget hot

På Sollebrunns betongelement ser klubben inhyrningen som första steget mot tillsvidareanställning.

Reglering eller inte – så svarar partierna

PartienkätVad anser ni om inhyrning av personal?

”Kan jag gå med?” Rasmus Carlsson ringde runt till olika fackförbund för att  ta reda på vilket som passade honom. Foto: JANN LIPKA

Vart ska Rasmus ta vägen?

Vikariat på skolor vissa vardagar. Diskplockare, telefonförsäljare eller personlig assistent vissa kvällar och helger. Och på sommaren ett jobb inom industrin. Arbetsmarknaden har blivit flexibel, men har fackförbunden hängt med?

Får de ge mig sämre lön nu?

FråganJag får mycket sämre lön som bemanningsanställd än vad jag hade när jag var anställd. Får de göra så?

Nej till förbud mot inhyrning

IF METALLS KONGRESSIF Metall vill inte förbjuda bemanningsföretag. Kongressen avvisade förbudsmotionerna efter en maratondebatt.

Hämta mer
Close