"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

"Svensk ekonomi går som tåget under regeringen Löfven – medan oppositionen tycks spåra ur"Helle Klein, chefredaktör.

Den svenska avtalsrörelsen kan påverkas av finansiell oro i Kina, europeiska centralbankens stimulanser och en uppåtgående trend i Usa. Foto: TT

Tio hot mot din löneökning

Avtalsrörelsen står inför dörren. Då ska facket och arbetsgivarna förhandla fram din nya lön. Kris i Europa, sifferlösa avtal här hemma – kan man verkligen vara säker på att få mer i plånboken? Dagens Arbete listar tio hot mot din löneökning, på kort och lång sikt.

Världsekonomin  är fortfarande knackig

Världsekonomin mår fortfarande dåligt efter finanskrisen som var den värsta ekonomiska krisen som världen sett efter andra världskriget. Med krisen följde ett skuldberg, både hos stater, företag och hushåll. Efterfrågan hålls nere när skulder ska betalas av. Utan efterfrågan – ingen produktion. Uppgången efter krisen har varit både skakig och seg. Risken för bakslag är stor och de skuldsatta länderna är dåligt rustade för en ny konjunkturnedgång samtidigt som Kina hackar. Men: den europeiska centralbanken ECB:s stimulanspaket från i vintras kan ge skjuts åt ekonomin, liksom återhämtningen i USA. Det låga oljepriset kan också bidra till ökad efterfrågan i omvärlden.

Hög arbetslöshet 

Många arbetslösa – låga lönekrav. Så har det sett ut i avtalshistorien. Få saker dämpar lönekraven så mycket som låg efterfrågan på arbetskraft. Tvärtom bidrar hög efterfrågan på arbetskraft att driva på löneökningarna. Löneökningarna var dubbelt så stora högkonjunkturåret 2007 som ”efterkrisåret” 2010. I dag är arbetslösheten 7,7 procent. En hög nivå historiskt sett. Men i vissa branscher ropas det efter arbetskraft.

Inte lika effektivt längre

Höjda reallöner förutsätter ökad produktivitet. Om tillverkningen blir effektivare kan man också betala ut högre löner, enligt läroboken. Svensk industri låg i världstopp i produktivitet för inte så längesedan. Vinsterna från produktivitetsökningen delades – grovt sett – mellan ägarna och de anställda. Men just nu ökar inte produktiviteten. Det beror inte på att vi jobbar långsammare. Det kan snarare förklaras med att högproduktiva företag har lagts ned. Eller att det har kommit in mer tjänster i produktionen. Sånt drar ner tempot i produktiviteten. Men: produktiviteten är även svag i konkurrentländerna. Därmed blir den svaga svenska produktivitetsutvecklingen ingen större konkurrensnackdel.

Priserna sjunker

Det kallas deflation, när den allmänna prisnivån i samhället sjunker. Stora delar av världen – både Sverige och viktiga exportmarknader som Europa och USA – har i dag fallande priser eller en situation där priserna varken ökar eller minskar. Det sätter press på lönerna. Men: många ekonomer, till och med finansministrar, vill att lönerna stiger i norra Europa. Det skulle öka efterfrågan, få fart på prisökningstakten och samtidigt ge draghjälp åt de problemtyngda länderna i Sydeuropa. Obalanserna i Europa skulle rättas till om efterfrågan och löner steg snabbare i Europas ”överskottsländer” dit Sverige hör.

Inflationsmålet överges

I Sverige siktar Riksbanken på att inflationen ska vara 2 procent. Då anses ekonomin må bäst. Problemet är att vi nästan aldrig är uppe i 2 procent. Det har visserligen varit bra för reallönerna. De senaste fem åren har reallönerna stigit med i snitt 2,1 procent per år tack vare den låga inflationen. Men nu när priserna sjunker tycker inte arbetsgivarna att löneökningarna ska ta hänsyn till inflationsmålets 2 procent. Det blir för dyrt, anser man. Sjunker istället priserna får man utgå från det istället. Men: Riksbanken gör allt för att inflationsmålet ska gälla. Med extremt låga räntor ska efterfrågan och investeringar öka. Med försvagad krona ska export stimuleras och lagom mycket inflation importeras.

Stigande kronkurs

Det är marknaden som bestämmer värdet på kronan. När valutahandlarna köper svenska kronor stiger kronkursen. Kronan blir då dyrare i förhållande till andra valutor. Samtidigt blir då svensktillverkade varor också dyrare att sälja på världsmarknaden. Å andra sidan blir importerade varor – som insatsvaror i industrin – billigare att köpa in. Stigande kronkurs pressar vinsterna för företagen och minskar viljan att betala ut löneökningar. Men: på senare tid har kronkursen sjunkit. Kronan har blivit billigare mot andra valutor och det ger fart åt svensk export. De flesta svenska storföretagen visar också fortsatt höga vinster.

Inga individgarantier i avtalen

En individgaranti är den garanterade avtalshöjning som alla har rätt till på ett avtalsområde. Utan en individgaranti i avtalet är ingen garanterad någon löneökning. Individgarantin brukar vara en knäckfråga i avtalsrörelserna eftersom arbetsgivarna inte gillar den. Cirka hälften av alla avtal på arbetsmarknaden saknar någon form av garanterad lönehöjning för individen. Men: för industrifacken är frågan om garanterade löneökningar närmast helig.

Arbetsgivarna får igenom sina ”öppningsklausuler”

Arbetsgivarna vill – när ett företag är pressat ekonomiskt – kunna ”öppna upp” kollektivavtalet. Ute på företagen ska man kunna förhandla fram exempelvis lönesänkningar eller längre arbetstider. Förebilden finns i Tyskland där man kan göra lokala avsteg från avtalet. Men: i Sverige ger kollektivavtalet betydligt större möjlighet till lokala anpassningar. Däremot får en lokal fackklubb aldrig gå med på villkor som är sämre än kollektivavtalet.

Allt fler sifferlösa avtal

Ett sifferlöst avtal har inga bestämmelser om någon minsta löneökning. Det får i stället bli vad det blir i individuella lönesamtal mellan individen och den närmaste chefen. Vem kan då få höjd lön? Sannolikt den som tillhör en attraktiv yrkesgrupp som det är brist på. Och de andra då? Idag sprider sig de sifferlösa avtalen på arbetsmarknaden. Men: det finns ännu inga sifferlösa avtal inom industrin utan bara i offentlig sektor, bland 900 000 tjänstemän i kommuner och landsting.

Respekten för kollektivavtalet

Knappast ett hot på kort sikt, men på lång sikt kanske.  Hänger ihop med frågan om hur många som är med i facket. Om få är med i facket – varför ska då en arbetsgivare bry sig om ett kollektivavtal? Arbetsgivaren skulle kunna säga: ”Nu är det så många som står utanför facket att kollektivavtalet inte betyder någonting och därför behöver jag inte betala ut någon lönehöjning”. Bland alla löntagare sjunker organisationsgraden. Färre är med i facket. Men: industriarbetarna är den grupp som är mest trogen facket. 8 av 10 är med. För inte så länge sedan var ännu fler, 9 av 10 industriarbetare, anslutna.


hg@da.se

1Kommentarer

Bob Nord:

Man glömde det största hotet mot löneökningar: folket som sitter i LO-borgen, på de olika förbunden och samtidigt i knäet på arbetsgivarna och lyfter löner som vi arbetare bara kan drömma om och är helt verklighetsfrånvarande utan någon som helst känsla för arbetarna de skall representera.

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Handsken hjälpte mig tillbaka”

Blodkärlet sprack och en blodpropp slog ut Daniel Nilssons hand. En superavancerad servohandske gav honom en ny chans i arbetslivet.

Industrin och integrationen

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Förhandlingar är ingen quickfix

KrönikaKRÖNIKA I det korthuggna, snabba och uppskruvade tonläge som präglar samhällsdebatten i dag kan en avtalsförhandling verka segdragen. Men trögheten är viktig!

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Vad vill den oheliga alliansen?

KRÖNIKAAlliansen upprepar gång på gång att regeringens politik för att stötta de svaga är skadlig för Sverige. Men den egna sakpolitiken har man lämnat därhän.

Rasismen på kafferasten

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

4

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Ingen strejk i hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangfacket, HRF, har kommit överens med Visita om ett nytt kollektivavtal.

”Jag har rest runt världen med jobbet”

DET HÄR GÖR JAGLeif Ebbe Larsson är servicetekniker på Atlas Copco i Slagsta.

På randen till inbördeskrig

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

1

Med vältränade ögon

ÖgonblicketKlockan är 11.44 på Volvo Cars Body Components

Strid om avtal kan stoppa Volvos storsäljare

Volvo Cars kan stå utan stötfångare till flera populära bilmodellr modeller från den 5 maj. IF Metallklubben hos underleverantören Plastal har sagt upp arbetstidsavtalet. Utan ett avtal blir det inget nattskift.

Avtal 2017

IF Metall kan lägga sympativarsel

Om inte medlingen mellan Hotell- och restaurangfacket och Visita lyckas kan IF Metall komma att lägga "tunga sympativarsel" mot exportindustrin, sa ordförande Anders Ferbe på IF Metalls avtalsråd.

Enhälligt ja till IF Metalls avtal

IF Metalls avtalsråd sade i dag ja till den nya uppgörelsen. Dagens Arbete frågade fem delegater vad de tycker - det är mest mest ros men också en del invändningar om lönenivån.

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Pappers sade ja till avtalet

På Pappers extra förbundsmöte vädrades rejält missnöje med det nya avtalet - men det blev ändå ett klart ja.

1

Operation rädda Industriavtalet

Ledare"Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

7

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal "banbrytande". Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en "för hög, men ändå rimlig nivå".

1

"Känns bra med delpensionen"

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Rättegången mot Skogsnicke AB

Hovrätten prövar Skogsnickefallet

Sju skogsarbetere från Kamerun fick inte ut sina löner från företaget Skogsnicke. Nu ska fallet tas upp i hovrätten.

Är det okej att fråga om kriget?

DilemmatVi frågade Amr Alshami från Syrien om vad han tycker.

Tingsrätten friar alla Saab-chefer

Tingsrätten i Vänersborg friade i dag Saabs förre ägare och vd Victor Müller och sex andra personer på samtliga punkter.. Åtalen gällde bland annat svindleri och urkundsförfalskning.

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

"Jag använder olika tejper till olika kunder"

DET HÄR GÖR JAG Annika Svedberg är operatör på Stora Enso i Fors.

Ny teknik ska stoppa farliga vibrationer

VibrationerMutterdragarnas skakningar är mycket skadliga. Nu provas en prototyp med stötdämpare på Bilia i Västra Frölunda för att slippa problem med vita fingrar.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

En död i fallolycka på Rönnskärsverken

En man omkom tidigt i morse i en fallolycka på Boliden Rönnskärsverken i Skelleftehamn.

Försnillande pappersarbetare fick villkorlig dom

Pappersarbetaren vid ett norrländskt förskingrade minst 740 000 kronor ur avdelningens handkassa. Nu har domen fallt - villkorlig dom, böter och återbetalning.

Hämta mer