”Löfven och de rödgröna måste vidga idén om trygghet”Helle Klein bloggar om onsdagens partiledardebatt.

”Låt oss slippa tänka mindre både på pensionen och julklappar under 2018”Jeanette Herulf om förslaget om höjd pensionsålder.

Den svenska avtalsrörelsen kan påverkas av finansiell oro i Kina, europeiska centralbankens stimulanser och en uppåtgående trend i Usa. Foto: TT

Tio hot mot din löneökning

Avtalsrörelsen står inför dörren. Då ska facket och arbetsgivarna förhandla fram din nya lön. Kris i Europa, sifferlösa avtal här hemma – kan man verkligen vara säker på att få mer i plånboken? Dagens Arbete listar tio hot mot din löneökning, på kort och lång sikt.

Världsekonomin  är fortfarande knackig

Världsekonomin mår fortfarande dåligt efter finanskrisen som var den värsta ekonomiska krisen som världen sett efter andra världskriget. Med krisen följde ett skuldberg, både hos stater, företag och hushåll. Efterfrågan hålls nere när skulder ska betalas av. Utan efterfrågan – ingen produktion. Uppgången efter krisen har varit både skakig och seg. Risken för bakslag är stor och de skuldsatta länderna är dåligt rustade för en ny konjunkturnedgång samtidigt som Kina hackar. Men: den europeiska centralbanken ECB:s stimulanspaket från i vintras kan ge skjuts åt ekonomin, liksom återhämtningen i USA. Det låga oljepriset kan också bidra till ökad efterfrågan i omvärlden.

Hög arbetslöshet 

Många arbetslösa – låga lönekrav. Så har det sett ut i avtalshistorien. Få saker dämpar lönekraven så mycket som låg efterfrågan på arbetskraft. Tvärtom bidrar hög efterfrågan på arbetskraft att driva på löneökningarna. Löneökningarna var dubbelt så stora högkonjunkturåret 2007 som ”efterkrisåret” 2010. I dag är arbetslösheten 7,7 procent. En hög nivå historiskt sett. Men i vissa branscher ropas det efter arbetskraft.

Inte lika effektivt längre

Höjda reallöner förutsätter ökad produktivitet. Om tillverkningen blir effektivare kan man också betala ut högre löner, enligt läroboken. Svensk industri låg i världstopp i produktivitet för inte så längesedan. Vinsterna från produktivitetsökningen delades – grovt sett – mellan ägarna och de anställda. Men just nu ökar inte produktiviteten. Det beror inte på att vi jobbar långsammare. Det kan snarare förklaras med att högproduktiva företag har lagts ned. Eller att det har kommit in mer tjänster i produktionen. Sånt drar ner tempot i produktiviteten. Men: produktiviteten är även svag i konkurrentländerna. Därmed blir den svaga svenska produktivitetsutvecklingen ingen större konkurrensnackdel.

Priserna sjunker

Det kallas deflation, när den allmänna prisnivån i samhället sjunker. Stora delar av världen – både Sverige och viktiga exportmarknader som Europa och USA – har i dag fallande priser eller en situation där priserna varken ökar eller minskar. Det sätter press på lönerna. Men: många ekonomer, till och med finansministrar, vill att lönerna stiger i norra Europa. Det skulle öka efterfrågan, få fart på prisökningstakten och samtidigt ge draghjälp åt de problemtyngda länderna i Sydeuropa. Obalanserna i Europa skulle rättas till om efterfrågan och löner steg snabbare i Europas ”överskottsländer” dit Sverige hör.

Inflationsmålet överges

I Sverige siktar Riksbanken på att inflationen ska vara 2 procent. Då anses ekonomin må bäst. Problemet är att vi nästan aldrig är uppe i 2 procent. Det har visserligen varit bra för reallönerna. De senaste fem åren har reallönerna stigit med i snitt 2,1 procent per år tack vare den låga inflationen. Men nu när priserna sjunker tycker inte arbetsgivarna att löneökningarna ska ta hänsyn till inflationsmålets 2 procent. Det blir för dyrt, anser man. Sjunker istället priserna får man utgå från det istället. Men: Riksbanken gör allt för att inflationsmålet ska gälla. Med extremt låga räntor ska efterfrågan och investeringar öka. Med försvagad krona ska export stimuleras och lagom mycket inflation importeras.

Stigande kronkurs

Det är marknaden som bestämmer värdet på kronan. När valutahandlarna köper svenska kronor stiger kronkursen. Kronan blir då dyrare i förhållande till andra valutor. Samtidigt blir då svensktillverkade varor också dyrare att sälja på världsmarknaden. Å andra sidan blir importerade varor – som insatsvaror i industrin – billigare att köpa in. Stigande kronkurs pressar vinsterna för företagen och minskar viljan att betala ut löneökningar. Men: på senare tid har kronkursen sjunkit. Kronan har blivit billigare mot andra valutor och det ger fart åt svensk export. De flesta svenska storföretagen visar också fortsatt höga vinster.

Inga individgarantier i avtalen

En individgaranti är den garanterade avtalshöjning som alla har rätt till på ett avtalsområde. Utan en individgaranti i avtalet är ingen garanterad någon löneökning. Individgarantin brukar vara en knäckfråga i avtalsrörelserna eftersom arbetsgivarna inte gillar den. Cirka hälften av alla avtal på arbetsmarknaden saknar någon form av garanterad lönehöjning för individen. Men: för industrifacken är frågan om garanterade löneökningar närmast helig.

Arbetsgivarna får igenom sina ”öppningsklausuler”

Arbetsgivarna vill – när ett företag är pressat ekonomiskt – kunna ”öppna upp” kollektivavtalet. Ute på företagen ska man kunna förhandla fram exempelvis lönesänkningar eller längre arbetstider. Förebilden finns i Tyskland där man kan göra lokala avsteg från avtalet. Men: i Sverige ger kollektivavtalet betydligt större möjlighet till lokala anpassningar. Däremot får en lokal fackklubb aldrig gå med på villkor som är sämre än kollektivavtalet.

Allt fler sifferlösa avtal

Ett sifferlöst avtal har inga bestämmelser om någon minsta löneökning. Det får i stället bli vad det blir i individuella lönesamtal mellan individen och den närmaste chefen. Vem kan då få höjd lön? Sannolikt den som tillhör en attraktiv yrkesgrupp som det är brist på. Och de andra då? Idag sprider sig de sifferlösa avtalen på arbetsmarknaden. Men: det finns ännu inga sifferlösa avtal inom industrin utan bara i offentlig sektor, bland 900 000 tjänstemän i kommuner och landsting.

Respekten för kollektivavtalet

Knappast ett hot på kort sikt, men på lång sikt kanske.  Hänger ihop med frågan om hur många som är med i facket. Om få är med i facket – varför ska då en arbetsgivare bry sig om ett kollektivavtal? Arbetsgivaren skulle kunna säga: ”Nu är det så många som står utanför facket att kollektivavtalet inte betyder någonting och därför behöver jag inte betala ut någon lönehöjning”. Bland alla löntagare sjunker organisationsgraden. Färre är med i facket. Men: industriarbetarna är den grupp som är mest trogen facket. 8 av 10 är med. För inte så länge sedan var ännu fler, 9 av 10 industriarbetare, anslutna.


hg@da.se

1Kommentarer

Bob Nord:

Man glömde det största hotet mot löneökningar: folket som sitter i LO-borgen, på de olika förbunden och samtidigt i knäet på arbetsgivarna och lyfter löner som vi arbetare bara kan drömma om och är helt verklighetsfrånvarande utan någon som helst känsla för arbetarna de skall representera.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

900 miljoner till gröna jobb

Drygt 5 000 nyanlända och långtidsarbetslösa ska få arbete genom en satsning på gröna jobb. De kommande tre åren lägger regeringen närmare en miljard kronor på projektet.

Orättvist behandlad – så här gick det

DA reder utDu får enligt lag inte missgynnas eller diskrimineras i arbetslivet. Så vad hände med kvinnan som nekades jobb på grund av huvudduk och de tre chaufförerna som ansågs för gamla?

Stort pådrag efter granatlarm

Polisen utrymde delar av Stora Ensos massabruk i morse, efter att vad som troligen var en gammal övningsgranat hittades i renseriet. "Man lär ju gå till botten med det här", säger huvudskyddsombudet Thomas Brännström.

Bilden visar en scen i Karin Ekbergs film "Efter Inez". Filip har kommit tillbaka till arbetet efter dotterns död, och där är det tyst.

”Det hade varit skönt om de förstått”

DilemmatOm en nära anhörig insjuknar eller dör kan det vara svårt nog att själv uttrycka sorgen. Hur ska en kollega över huvud taget kunna bryta tystnaden och närma sig smärtan?

Foto: David Lundmark

Nu ska den nya klingan köras in

ÖGONBLICKETKlockan är 11.22 på Slite Stenhuggeri

DET NYA SAMHALL

Ekonomiskt stöd till Samhall bryter mot EU-regler

Samhall har anklagats för prisdumpning av Almega Städföretagen. Nu frias de av EU-kommissionen. Samtidigt kräver kommissionen att staten bättre kontrollerar vad pengarna de ger till företaget används till.

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

Tyska IG Metall varslar om storstrejk

700 000 medlemmar kan tas ut i strejk om avtalsförhandlingarna bryter samman.

3
Camilla Johansson och Alexandra Johansson är missnöjda med företagets anställningspolicy. ”Alla har inte samma chans till de nya jobben. Kvinnor med lång erfarenhet missgynnas.” Foto: David Lundmark

Här får inte alla kvinnor chansen

PÅ GOLVETKvinnor med lång erfarenhet stängs ute från de nya jobben på AMB i Broakulla, anser facket. Arbetsuppgifterna går i stället till nyanställda yngre killar med treårigt tekniskt gymnasium. Kraven har förändrats, säger företaget.

1
Efter ett inkörningsår för nya kartongmaskinen hoppas Husum på ordentlig utdelning 2018.

Svenska massabruken går för högvarv

Läget på brukenSvensk massa- och pappersindustri har flyt. Orderingången är god, massiva investeringar pågår och nerdragningar har ersatts med nyanställningar. Det visar DA:s unika sammanställning.

Ellinor Johansson och Sebastian Sedell följer med sin produkt hela vägen längs med banan. Foto: Ylva Bergman

Ökad vinst och ­minskad värk

ROTATIONMeritor har vässat sig till lönsam världsklass genom att effektivisera monteringen av hjulaxlar. Ständig förändring tryggar jobben – men flera anställda klagar på den ökande stressen.

Striden om a-kassan

Val 2018Sänkt tak, höjt tak, tuffare krav, lättnader för deltidsarbetslösa. A-kassans regler svänger fram och åter. Så vad gäller om du blir arbetslös? Och vad vill partierna förändra efter valet i höst?

11

”Riskabelt petande i konflikträtten”

Krönika”För den konspiratoriskt lagde är det lätt att dra slutsatsen att situationen i Göteborgs hamn blivit en bricka i ett helt annat spel”, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

5
Paul Hansen har arbetat på olika lager i över 20 år. Han trivs på Förlagssystem: ”Det flyter på ganska bra, inga problem.” Foto: David Lundmark

Så lyftes stämningen på boklagret

ARBETSMILJÖTrakasserier, orättvisa arbetsledare, en känsla av att vara utbytbar – stämningen på Förlagssystem var usel. Efter ett omfattande förändringsarbete är situationen mycket bättre, en viktig orsak är minskad inhyrning.

”Det är mindre frihet och systemet är mer låst nu”, säger Therese Jonsson. Foto: Ylva Bergman

Svårare att få tid i tvättstugan

Vad hände sen?Lean-produktionen har gjort att det inte råder samma frihet för arbetarna på Astra Zeneca i Södertälje som när time care-systemet infördes 2007.

Därför gör det så ONT att förlora 

SKRUVATKanske du har fått ett nytt spel i helgen - kanske du mött någon dålig förlorare eller vinnare. Hur kan en lek väcka så starka känslor? Det beror på vår inlevelseförmåga, säger psykologen Jenny Klefbom.

Per-Henrik Norberg på Domsjö fabriken i Örnsköldsvik. Foto; David Lundmark

Tillfälligt stopp

ÖGONBLICKETKlockan är 14.25 på Domsjöfabriken

Skattepolitiken – en julrysare

GÄSTKRÖNIKAEn julsaga om Olika Regeringars Skattepolitik, mycket fritt efter Dickens. Alla likheter med nu levande Ebenezrar är bara önsketänkande, försäkrar krönikören och Volvoarbetaren Lars Henriksson.

1

På jakt efter ljuset

BildreportageFotografen Krister Hägglund ville promenera bort övervikten. Det blev till ett femårigt projekt där han skildrat svenskarns ljuspynt inför julen – från Umeå till Hägersten.

Spank the monkey, Ticket to ride och Agricola är tre av spelen DA tipsar om till jul.

Bordspel för alla smaker

JULTIPSVi lever i en guldålder av bra brädspel – där slumpen inte på samma sätt avgör utgången och som inte tar hur lång tid som helst. Prova själv – här har ni våra elva favoriter.

Döms till 1,8 miljoner i böter för dödsolycka

Bilkomponentföretaget IAC döms att betala en företagsbot på 1,8 miljoner efter en dödsolycka för fyra år sedan. Tingsrätten i Göteborg friar dock två chefer från vållande.

Finansinspektionen vill granska försäkringsläkare

Finansinspektionen vill att de omdiskuterade så kallade försäkringsläkarna ska ställas under särskild tillsyn av en myndighet. Då kan man bättre kontrollera läkarnas kompetens och eventuella intressekonflikter.

12

NYTT PENSIONSSYSTEM

Lägsta pensionsåldern höjs till 64 år

Den lägsta pensionsåldern höjs från 61 till 64 år, samtidigt som rätten att jobba höjs till 69 år, enligt en ny överenskommelse mellan sex partier. När det gäller garantipensionen görs undantag för dem som har förvärvsarbetat i 44 år.

5

”Bra att man gör någonting”

Både IF Metall och GS välkomnar en bred uppgörelse om pensionerna, Men för att de redan utsatta medlemmarna ska orka jobba längre krävs stora på arbetsvillkor och arbetsmiljön. Pappers tycker att överenskommelsen lämnar en del övrigt att önska.

1
Foto: Madeleine Andersson

Har du något tips inför julledigheten?

Vi frågar tre DA-läsare om deras julplaner.

Nytt år – fortsatt facklig kamp

KRÖNIKAYtterligare ett år har gått, med fackliga med- och motgångar. Arbetet mot orättvisor är bästa botemedlet mot fascism och värdekonservativa idéer.

Industriarbetare, framtiden är vår!

KRÖNIKASvensk industri bejakar teknik-utvecklingen och kan vara en del av lösningen för klimatet.

1

Svensk arbetsmarknad är urstark

Arbetsförmedlingen tror på 130 000 nya jobb de närmsta två åren. Om det inte vore så svårt att rekrytera skulle ännu fler jobb skapas. Fler än 8 av 10 nya jobb går till utrikes födda, och glappet mellan de två grupperna minskar nu.

Arbetsgivaren vill övertyga GS om etableringsjobb

Industriarbetsgivarna har begärt nya förhandlingar med GS för att få med förbundet om etableringsjobben. "Självklart ställer vi upp på det, men vår inställning har inte förändrats", svarar GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Illustrationer: JENS MAGNUSSON

Så gör du rätt i julhandeln

KonsumentmaktDet är lätt att bli stressad av allt som ska köpas inför julhelgen. DA:s expert Annika Creutzer tipsar om hur du kan handla på smartaste sättet och slippa bli lurad. Det gäller att tuffa till sig som konsument och hålla huvudet kallt.

Hämta mer