"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

December 1994. Bild av Simon Stålehag
Utfodring. Bild av Simon Stålehag
Signalen. Bild av Simon Stålehag
The Host. Bild av Simon Stålehag
Cybergnetik. Bild av Simon Stålehag
Stereo. Bild av Simon Stålehag
Gameboy. Bild av Simon Stålehag
Luckan. Signalen. Bild av Simon Stålehag
Garden of wonders. Luckan. Signalen. Bild av Simon Stålehag

Det overkliga folkhemmet

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Skruvad nostalgiHan målar barndomens minnesbilder i datorn. Ett Sverige fyllt av robotar, dinosaurier och märkliga luftfarkoster. Simon Stålenhag gör science fiction av det förflutna. I bilder som väckt gränslös uppmärksamhet.

Simon Stålenhag

Född: 1984 i Sundbyberg.
Uppvuxen: Färentuna, på Svartsjölandet.
Familj: Gift med Josefin Peters, jazzsångerska.
Bor: Hyreslägenhet i Stockholm/hyrd stuga i Kungsberga.
Föräldrar: Pappa före detta byggnadsmålare, förskollärare och numera journalist. Mamma förskollärare.
Syskon: En äldre bror och syster.
Spelar: Piano, keyboard.
Lyssnar till: Tv-spelsmusik. Till exempel FM Funk Terror och FM Funk Madness.

Fågellivet är påträngande. Det kvittras och drillas från var träd och buske där vi sitter på Simons egenstensatta, lite ojämna altan.

Röda stugor åt alla håll. Hästhagar och pastoral idyll. Tre mil från storstan Stockholm. Långt ut på Svartsjölandet.

Det här är hans hyrda hemmaplan. En 1920-talsstuga för fritid och hårt arbete.

Simon Stålenhag var tre år när hans föräldrar lämnade Sundbyberg för kantorsbostaden i Färentuna några kilometer bort från där vi nu sitter.

Och det är i denna Bullerbyidyll han låtit fantasin skena i sina bilder på senare år. Hans målning på ett helt vanligt, lite snett och vint hönshus, blev en så kallad viral succé för några år sedan.

En vintrig marsbild med snörester i buskarna men med en dinosaurie inmålad där mitt i trädgården. Sedan dess har det bara rullat på.

Första konstboken Ur varselklotet kom i fjol och de 4 000 exemplaren sålde snabbt slut.
Nu ges den ut på nytt, på engelska. Jämte en uppföljare. Pengarna till utgivningen drogs in via Kickstarter på nätet.

Simon berättar att det under de tre första timmarna flöt in 10 000 dollar (drygt 80 000 kronor).
– Totalt drog jag in 2,5 miljoner kronor.

I utbyte mot sina satsade pengar ska nu folk från hela världen få boken, signerad, med posters, T-shirts etc.
– De som har satsat mest ska få komma hit och dricka champagne med mig här på altanen, säger Simon med ett brett leende.

Det är många som rycker i honom. Nyligen ringde regissören till tv-serien Jordskott och undrade om Simons bok var något att filmatisera.

Men här hade andra hunnit före. Boken är tänkt som tv-serie i tio delar och guldbaggenominerade manusförfattaren Karin Arrhenius är redan inkopplad. Konstvärlden har självklart hört av sig.

– Men de backar när de får veta att mina målningar är digitala.

Simon tystnar, funderar, säger:

– Mina bilder är till för dem som delar mina upplevelser i böckerna. Att börja sälja de bilderna dyrt … det är som att ta från de fattiga och ge till de rika.

Status och stålar spelar i hans värld ingen roll. Påringningar från USA får han titt som tätt.
Nu senast är det ett företag i Los Angeles som lockar – ett erbjudande han på allvar reflekterar över.

– Det är ett stort spelföretag som vill ha min hjälp att utforma miljön. De hade sett bilderna i min bok och vill ha hjälp att skapa något liknande.

För tillfället är han ”mellan jobb”, som han säger. Ett av de senaste var att måla dinosaurier åt Naturhistoriska museets utställning Fossil och Evolution.

I Simons fall började det med fåglar. Som tioåring var han en inbiten fågelskådare och målade jämt fåglar.

Akvareller. För hand. På papper. Förebilderna var flera, främst Gunnar Brusewitz och Lars Jonsson. Två idoler.

Simon var ständigt ute i naturen. En riktig mupp. Medlem i Fältbiologerna och som kryssat 70 fågelarter. Då skildes föräldrarna. Året var 1994.

– Det var mer traumatiskt att flytta härifrån än vad jag då kunde begripa, säger han eftertänksamt.

Simon trivdes aldrig i Fredhäll, dit mamman och han flyttade.
– Alla mina kompisar fanns kvar här ute.

Naturen blev stad och fågelintresset avklingade. Besöken hos pappan i Kista väckte dock ett nytt intresse: Datorer.

Pappans hemdator i det tidiga nittiotalet blev inkörsporten till ännu en helt ny värld: Musikens.
Simon kom på att det gick att göra musik i datorn och blev som besatt. Började programmera musik och blev en del av den ”scen” som uppstått i Amiga- och PC-världen. Åkte på Lan och demopartyn landet runt.

– Jag hade en kompis som programmerade, en annan som fixade 3D-grafik medan jag stod för musiken.

– Det var en scen mättad med talang, säger Simon. Många av dem som var med då, grundade senare olika dataspelsföretag.

Musiken behöll greppet. Efter musikgymnasium i Jakobsberg blev det klassisk komposition och jazzpiano i Arvika. Där väcktes på nytt intresset för måleri. Simon målade landskap. Hästhagar från Färentuna ur minnet. Men utan den där sci-fi-känslan som senare målningar är fyllda av.

Tillbaka i Stockholm tog han jobb som personlig assistent. Samtidigt klev han in i dataspelsvärlden. Tillsammans med en kompis gjorde han spelet Metro Siberia. Ett slags retrospel, där man enbart med mellanslagstangenten ska hindra en farkost från att sjunka och krascha.

Spelet lanserades 2007, var gratis och fick flera miljoner spelare. Succén gjorde att Simon sökte sig än djupare in i spelvärlden. Han gick Future Games Academy och utbildade sig till speldesigner.

Gjorde ett nytt spel och hann också med en vända på Filmtecknarna. Då landets största animationsbyrå.

– Där gjorde jag bakgrunderna till filmen Searching For Sugarman.

Filmen, en dokumentär om den bortglömde amerikanske musikern Sixto Rodrigue­z, hade svensk premiär 2012. Året efter vann den en Oscar.

Sedan tröttnade Simon på dataspelsvärlden och beslutade sig för att satsa på måleriet igen. Nu har Simon hittat hem. Till sin barndoms miljö. Återknutet kontakten med kompisen Ola.

– Ola hade ett specialintresse. Han var besatt av kraftledningarna som löper här ute och … vägskyltar!

Tillsammans gick de långa promenader i omgivningarna och berättade inte helt sanna barndomsminnen för varandra. Ur dessa samtal växte bilderna till boken Ur varselklotet fram.

– Det var Ola som kom på ordet ”Slingan” som alla bilder i första boken relaterar till.
Slingan är namnet på den partikelaccelerator, en forskningsanläggning, ägd av Riksenergi, som finns dold under marken på Mälaröarna … Åtminstone i den parallella fantasivärld Simon gjort till sin.

I text och extremt verklighetstrogna målningar – framtrollade av en magnetisk penna i Photoshop – svävar rymdfarkoster över mexitegelvillorna. Detta medan barn undersöker märkvärdiga rester av teknik ute på ängarna. Här väjer Hemglassbilen för dinosaurier medan robotarna vandrar över fälten i ett alternativt 80- och tidigt 90-tal.

Simon håller inte med dem som säger att hans bilder blivit mer dystopiska och undrar vad som hänt.

– Vadå hänt? Det var ju så här det såg ut, menar Simon.

– Det handlar om en välfärdsstat i förfall, inte värre än så, även om det är illa nog.

Ur varselklotet handlar om det gamla Sverige. Om sådant som fallit i glömska eller förfallit.
Forskningsstationen under marken får stå symbol för det framåtsträvande, som möter den nya tidens privatiseringar och försämrad ekonomi.

– I den kommande boken får vi veta vad som händer sedan. Efter att Slingan läggs ner.Vad som händer med Riksenergi.

– Jag fick äntligen döpa om företaget och privatisera det i en ryslig 90-talsversion á la Telia.

Den nya boken skildrar hur det är att växa upp i detta privatiserade it-samhälle där alla, som Simon säger, ”planerar sin tid”.

– Men om man ska få folk att titta på de här landskapen, gäller det att placera in något udda.

Det är precis vad Simon gjort.
En robot här. En dinosaurie där.

Detaljerna görs tydligare. Och Volvo 240:an får också ett annat genomslag med en dinosaurie bredvid …

– Hela min poäng är att göra sci-fi av något vardagligt, säger Simon Stålenhag som gräver bättre i samtiden och det egna minnesarkivet än de allra flesta.

Sedan går vi och klappar hästarna i hagen intill. Utan att upptäcka några som helst konstigheter.

Inga farkoster, dinosar eller ens någon liten överväxt robot så långt ögat når. Bara en glad gosse i skärmkeps och röda Pumaskor med framtiden för sig.


gw@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappers lämnade förhandlingarna

Avtal 2017Pappers och tjänstemännens gemensamma avtal om allmänna anställningsvillkor är i gungning. Dagens förhandlingar slutade med att facket lämnade förhandlingsbordet.

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

Därför fälldes Nordkalk

ANALYSLuleå tingsrätt har i den fällande domen mot Nordkalk pedagogisk rett ut fallets centrala frågor. DA har granskat tre av dem och försökt dra lärdomar av svaren.

"Inte ens smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.

3

Viktigt att hålla balansen i avtalet

KRÖNIKAAvtalen ska hantera arbetsgivarnas behov av flexibel produktion – men det måste gå att förena med de anställdas möjlighet att planera sin fritid.

Engagemanget börjar i det lilla

KRÖNIKAOrättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

Avtal 2017

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

Nu har förhandlingarna börjat om villkoren för anställda på tidningstryckerier. GS-facket kämpar återigen för deltidspension och mot hyvlade tider. Arbetsgivaren Medieföretagen vill sänka OB-ersättningar och är emot en låglönesatsning.

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

2

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Löneläget på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

"Det är lätt att dras med i skitsnacket"

ArbetsmiljöFrån stress till arbetsglädje – labbet på Stora Enso Hylte har lyckats vända trenden. Till hjälp tog de en whiteboardtavla, egentillverkade girlanger och en modig före detta polis.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Klockan är 10.15, Vallviks bruk

ÖgonblicketPå Vallviks bruk slår paketen in sig själva.

Striden om tiden

Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

"I början hade man respekt”

DET HÄR GÖR JAGCaroline Fredholm om att tämja en specialutrustad truck i Skoghall.

Avtal klart för lärlingar

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat avtal om lärlingsutbildning för gymnaiseutbildning. Avtalet har dröjt för att parterna varit oense om ersättningen

Facken får avtalsskiss idag

Avtalsrörelsen går i dag in i ett nytt tempo. Vid lunchtid väntas parterna få en skiss till ett nytt avtal. Senast i morgon vill de opartiska ordförandena ha svar.

Lindbäcks bygger höga trähus

Trähusföretaget Lindbäcks har vunnit en upphandling åt Sveriges kommuner och landsting som gäller bostadshus på 4-6 våningar.

10.25, Docksta skor

ÖgonblicketKlockan är 10.25 på Docksta skor.

"Det blir nog inte under två procent"

Avtal 2017På Lamiflex tjänar alla lika mycket, här får ingen någon del av LO:s låglönesatsning - men man ställer sig helhjärtat bakom den.

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Hämta mer
Close