"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Stora robotdagen

Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen. Foto: Sanna Källdén

Vill vi skapa nya jobb?

DebattÖkar inkomstklyftorna om vi jobbar mindre, eller är kortare arbetstid ett sätt att fördela rikedomarna mer rättvist? Åsikterna gick isär när Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen.

I Sverige har vi historiskt sett varit bra på att skapa nya arbeten när gamla har försvunnit. Vi har skjutit arbetskraft från jordbruk till industri och från industri till tjänstesektor. Men ska vi skjuta den vidare till något nytt en gång till? Så inledde Roland Paulsen, doktor i sociologi vid Lunds universitet.

– Vi har skapat nya jobb förut och vi kommer att kunna göra det igen, men frågan är om vi vill göra det.

– Vi har blivit så fokuserade på kostnaderna i samhället att vi förtiger hur den kollektiva rikedomen ökar. Potentialen att arbeta mindre har faktiskt aldrig varit större än i dag.

Stefan Fölster, chef för reforminstitutet, kontrade med att vi faktiskt inte jobbar så mycket som vi tror. Räknar vi bort pensionsår, studieår, sjukdom, barnledighet, semestrar, helger och annan ledighet så jobbar vi ungefär 8 procent av vår livstid, menade han.

– Men det viktigaste är att vi inte ska tvinga folk att arbeta mindre. Gör vi det genom kollektivavtal så kommer de som omfattas av avtalen att påverkas, men de som tjänar mest i samhället kan jobba hur mycket de vill och tjäna mer pengar.

– De länder där ojämliketen ökat mycket är också de länder som har låtit sysselsättningsgraden sjunka som mest. Då får man ökad ojämlikhet, fortsatte Stefan Fölster.

Roland Paulsen ser en helt annan orsak till att klassklyftorna ökar.

– Produktivitetsvinsterna har inte fördelats till den arbetande befolkningen. Vad händer med alla rikedomar? Jo, de går till kapitalägarna.

Diskussionen gick vidare till ämnet medborgarlön, alltså en ekonomisk ersättning till alla medborgare. Stefan Fölster ställde sig frågande till hur ett sådant samhälle skulle fungera. Hur får vi in skatt till vår gemensamma välfärd? Varför skulle barn och unga i skolan känna motivation att studera om de vet att de kan bli försörjda?

– Det är därför man genomför försök i Kanada, Indien och Holland. Man experimenterar för vi behöver mer empiri om det här, svarade Roland Paulson.

Han tycker att det är viktigt att vara öppen med att ett system med medborgarlön skulle leda till ett annat samhälle än vi har i dag.

– Det kan inte inkorporeras med kapitalismen. Det skulle vara en revolutionär reform som leder in i en annan typ av samhälle.

Stefan Fölster påpekade att vi redan i dag har medborgarlön under ganska många år av våra liv.

– Under ett 80-årigt liv har vi 20 år med pension och 10 år av vårt vuxna liv med studiemedel. Om man då har fått en dyr civilingenjörsutbildning bekostad av samhället, ska vi då acceptera att man bara jobbar några få timmar i veckan?

Uppfattningen om hur människor ser på arbete och vilken mening det har i våra liv skiljde Paulson och Fölster åt. Fölster menar att många tycker att det är meningsfullt att arbeta och inte vill bli tvingade att arbeta mindre. Tvärtom vill många som jobbar deltid arbeta mer.

Paulsen höll inte med och nämnde undersökningar som visar att bara 13 procent känner ett direkt engagemang för sitt arbete, medan 20 procent är direkt fientligt inställda till jobbet. Enligt Paulsen skulle två tredjedelar välja att sluta jobba eller byta jobb om de blev ekonomiskt oberoende.

– Det är ett ekonomiskt tvång som gör att folk arbetar. Att som vi två har jobb som man gillar, kan göra nästan vad vi vill på jobbet, har fira arbetstider och knappt någon chef som bestämmer vad vi ska göra – så ser inte arbetslivet ut för majoriteten av de som arbetar.

Samtalet snuddade vid hur hög en medborgarlön ska vara. Fölster nämnde nivån 18 000 kronor och undrade varför en hemmaboende 20-åring skulle arbeta om hen får ut lika mycket pengar som en arbetande.

– Det är destruktivt. Så fort man börjar fundera på nivåer så framstår det hela som ett luftslott.

Paulsen menade att man måste våga tänka nytt, men att han hellre pratar om kortare arbetstid än medborgarlön.

– Det har bevisligen gått att korta arbetstiden tidigare. Hur kan man förneka att det skulle gå att göra igen. Annars måste vi ju i all evighet uppfinna nya jobb i för att ersätta de som vi gör oss av med. Är det så viktigt för oss att få fler varor och tjänster?


me@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Heldag om robotiseringen

Det nya robotsamhället är på väg. De nya, smarta robotarna kommer att förändra arbetsplatserna. "Det är svårt att veta hur mycket vi kommer att påverkas av den nya tekniken. Det beror på oss – om vi vill eller inte vill använda den", säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi. Läs hela vår bevakning från Stora robotdagen här.

2

"Maskinerna ska anpassa sig till oss"

FramtidsspaningJobb och platser som är farliga, smutsiga och tråkiga – där ersätter roboten människan och vi arbetar ofta åtskilda. Framtidens robot ska komma närmare människan, efterlikna våra sinnen, anpassa sig till och samspela med oss.

Lär känna Yumi

Se när Roboten Yumi monterar lamphållare på Stora Robotdagen.

När tar robotarna över?

Vi frågarNär blir robotarna lika duktiga på ditt jobb som du – eller bättre? Vi frågar sex deltagare – och en robot – på Stora robotdagen.

"Hotet är inte robotar utan bristen på investeringar"

IF Metall räds inte robotar. Det oroande är snarare att inte mer investeringar görs i ny teknik, säger Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.

"Arbetaren är framtidens programmerare"

Framtidens robot kommer att programmeras av operatören, inte processingenjören, enligt Hans Wester, som är sälj- och marknadschef på robottillverkaren Yaskawa Sverige.

Robotarna som tar och ger jobb

Dagens Arbete anordnar i dag Stora robotdagen, som samlar allt från världsledande forskare till politiker, företagare och fackföreningsledare.

Den automatiska revolutionen

En ny generation robotar tar plats i arbetslivet. De tar gamla jobb 
– men kan de också skapa nya? Här kan du läsa eller ladda ner och lyssna på reportaget som ligger till grund för Stora robotdagen.

Läs mer från Dagens Arbete:

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Utnyttjandet av unga oacceptabelt

LEDARE"Låt inte inhyrning bli ett sätt för företagen att strunta i dålig arbetsmiljö", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

Avtal 2017

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

Nu har förhandlingarna börjat om villkoren för anställda på tidningstryckerier. GS-facket kämpar återigen för deltidspension och mot hyvlade tider. Arbetsgivaren Medieföretagen vill sänka OB-ersättningar och är emot en låglönesatsning.

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Löneläget på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

"Det är lätt att dras med i skitsnacket"

ArbetsmiljöFrån stress till arbetsglädje – labbet på Stora Enso Hylte har lyckats vända trenden. Till hjälp tog de en whiteboardtavla, egentillverkade girlanger och en modig före detta polis.

Jag kom ensam

BildreportageZanyar, Masarra, Mahmoud och Gert. Helt olika åldrar och ursprung, men med ett gemensamt - de kom till Sverige som barn. Möt dem och andra flyktingar i fotografen Kenny Bengtssons bildreportage.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Klockan är 10.15, Vallviks bruk

ÖgonblicketPå Vallviks bruk slår paketen in sig själva.

Striden om tiden

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

"I början hade man respekt”

DET HÄR GÖR JAGCaroline Fredholm om att tämja en specialutrustad truck i Skoghall.

Avtal klart för lärlingar

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat avtal om lärlingsutbildning för gymnaiseutbildning. Avtalet har dröjt för att parterna varit oense om ersättningen

Drabbad av blygsel på Dada-caféet

Krönika"Nästa gång ska jag läsa ur kärlekens katekes med mitt eget påhittade språk", skriver Carl-Einar Häckner.

Facken får avtalsskiss idag

Avtalsrörelsen går i dag in i ett nytt tempo. Vid lunchtid väntas parterna få en skiss till ett nytt avtal. Senast i morgon vill de opartiska ordförandena ha svar.

Varför får jag inte växla in mina pengar?

En läsare störs av att behöva svara på en massa frågor från banken. DA:s expert förklarar varför.

Lindbäcks bygger höga trähus

Trähusföretaget Lindbäcks har vunnit en upphandling åt Sveriges kommuner och landsting som gäller bostadshus på 4-6 våningar.

10.25, Docksta skor

ÖgonblicketKlockan är 10.25 på Docksta skor.

"Det blir nog inte under två procent"

Avtal 2017På Lamiflex tjänar alla lika mycket, här får ingen någon del av LO:s låglönesatsning - men man ställer sig helhjärtat bakom den.

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Rättegången mot Nordkalk

Därför fälldes Nordkalk

Luleå tingsrätt har i den fällande domen mot Nordkalk pedagogisk rett ut fallets centrala frågor. DA har granskat tre av dem och försökt dra lärdomar av svaren.

"Inte ens smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.

3
Hämta mer
Close