Industriarbetarnas tidning

”Vi måste tänka bortanför individen”

15 oktober, 2015

Skrivet av

Irene Jensen, professor i företagshälsa vid Karolinska institutet
Irene Jensen, professor i företagshälsa vid Karolinska institutet

Professor Irene Jensen lägger ett stort ansvar på arbetsgivarna för att stoppa den växande psykiska ohälsan: börja jobba förebyggande på arbetsplatsen i stället för att bara skuldbelägga enskilda individer.

Så kan arbetsgivare förebygga psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och står för omkring 40 procent av alla sjukfall. I dag finns forskning som visar vilka metoder som ger bäst resultat för att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Forskningsresultaten har nu sammanställts till riktlinjer för företagshälsan. Riktlinjerna hittar du här.

Vid Karolinska institutet har forskare med Irene Jensen i spetsen sammanställt det svenska och internationella kunskapsläget kring psykisk ohälsa och psykosocial arbetsmiljö.

– Vi måste jobba betydligt mer med arbetsplatsnära insatser visar forskningen. Det går att förebygga ohälsa med en bra struktur i det systematiska arbetsmiljöarbetet där man inkluderar psykosocial arbetsmiljö på ett mycket bättre sätt än vad vi gör i dag. Där har cheferna en nyckelroll, säger Irene Jensen, forskningsledare vid KI:s avdelning för interventions- och implementeringsforskning.
Precis som chefer behöver en grundläggande kunskap i ergonomiska risker på arbetsplatserna, att man inte kan lyfta tungt hela dagarna eller ha för konstiga arbetsställningar, så måste cheferna känna till riskerna för att utveckla psykisk ohälsa på grund av arbetsfaktorer.

– Det är inte meningen att cheferna ska bli psykologer eller terapeuter, men de måste veta vilka riskerna i arbetsmiljön är och hur man kan förebygga dem. Organisationen som man verkar inom måste också ge stöd för detta arbete, säger Irene Jensen som för fem år sedan blev Sveriges första professor i företagshälsovård.
Utifrån det aktuella forskningsläget står det också klart att cheferna själva ligger i riskzonen.

– Om man har en tuff arbetssituation med mycket stress och inte får möjlighet att genomföra förbättringar hur ska man då kunna stötta medarbetarna och få till en bra arbetsmiljö?
Irene Jensens team har utifrån forskningsläget format en riktlinje som ska underlätta arbetet:

– Vi har gjort enkla tabeller som man kan använda som checklistor. Vilka brister i arbetsmiljön som finns belagda i forskningen. Då kan man ha det som underlag, dels för utbildning av cheferna, dels för att komplettera den checklista som redan finns i skyddsronderna om fysisk arbetsmiljö. Psykosociala faktorer kommer då med på ett bra sätt.
Du pratar om paradigmskifte. Hur menar du?
– Vi måste börja titta bortanför individen. I dag är det ett väldigt fokus på individen. När man rasar ihop så får man insatser och det spekuleras i vems fel det är. Många gånger lägger man det på individen. Hon eller han orkade inte med. Det blev för mycket med både hem och jobb. Och det kan ju stämma. Men paradigmskiftet består i att vi måste börja tänka mer förebyggande.
Även om belastningar i privatlivet bidrar till att en människa rasar ihop betyder ju inte det att man inte ska förebygga genom att minska riskerna i arbetet, resonerar Irene Jensen.

– Det är paradigmskiftet. Vi kan inte bara hålla på och behandla när man väl ramlat ihop utan också ganska så omgående ta tag i och göra en ordentlig utredning kring arbetsförhållandena och då inte bara ihop med den drabbade utan också tillsammans med närmsta chef.

Hur ska ni sprida forskningsresultatet så att kunskapen kommer till användning ute på arbetsplatserna?
– Vi jobbar ganska intensivt med det. Redan när vi definierar problemen och genomför våra studier gör vi det i nära samverkan med dem som berörs. Arbetsgivare, arbetstagarparten och företagshälsovården är med från början. På det viset får vi också god hjälp med spridningen. Och i arbetet med riktlinjerna har vi använt praktiker på företagshälsovården som dagligdags möter anställda med olika typer av problem, säger Irene Jensen.

 

8 kommentarer till “Vi måste tänka bortanför individen

  • I diskussionen om mobbning förekommer meningar som är grundade i olika ideologier. Om man tänker i vänsterkategorier utgår man ifrån att mobbning uppstår till följd av dålig arbetsmiljö, som i sin tur orsakas av dålig organisation. Om man tänker i liberala kategorier tänker man sig att mobbning är ett uttryck för enskilda personers maktspel och att detta i sin tur åstadkommer dålig arbetsmiljö. När vetenskap styrs av ideologi utan att detta redovisas uppstår förvirring. Därför händer heller inget väsentligt i arbetet mot mobbning.

  • Mats Jonsson. Det finns ingen motsättning mellan de beskrivningar som du menar är ideologier. I stället är det så att allt hänger ihop. Dåliga organisationer skapas av maktfullkomliga enskilda personer som på grund av sin ställning tar och får all makt och därmed skapat en korrupt elit som mobbar ut alla som hotar denna elits ställning i organisationen. Den som inte ser eller undersöker helheten kan lätt skapa den ena eller andra teorin om hur utslagningen uppstår. Om teorierna är vänster eller höger är jag osäker på. Tror det beror på vilka erfarenheter och vilka förkunskaper om beteendevetenskap den har som undersöker. Kan också bero på vad man vill se. Organisationer skapas alltid av styrande individer.

  • Ända sen det vart populärt med HR-avdelning istället för Personalavd så har de psykosociala problemen bara ökat i kvadrat! De jobbar inte FÖR personalen.

  • Mobbning som innebär att du gång efter annan får ytterligare tunga arbetsuppgifter trots att både din fysiska och psykiska kropp skriker efter avlastning och återhämtning. När du dessutom ser hur ”arbetskamrater” far runt i verkstaden med oro i kroppen och du är övertygad att det du ser kommer att visa sig när du efter avslutat projekt går ut och ska hämta nytt jobb, att dina ”kamrater” får lättare arbetsuppgifter och när du kommer ut i tältet så finns det bara de tyngsta och otympligaste jobben att göra. Uppgifterna som dina arbetskamrater var rädd för att dom skulle vara tvungna att arbeta med trots kraven på rotation av tunga arbetsuppgifter. Så återigen får du prata med den VD som ska åtgärda problematiken, men på grund av dessa rädda själar så får du återigen göra det tunga arbetet. Återigen, återigen, återigen och återigen, och både du och din kropp skriker efter avlastning och kommer inte att hålla för belastningen och som de övriga anställda slits du ner. Inget händer trots världens bästa arbetsmiljölagstiftning och människor som har till arbetsuppgift att tillse att saker blir gjorda.

  • Bernhsvege. Mitt inlägg handlar om tolkningen av mobbning och om hur denna omedvetet styrs av tolkarens ideologiska förförståelse.

  • Ja Mats Jonsson. Jag förstår vad du menar men jag tror att det inte är så enkelt. Vi har alla olika utbildningar och olika erfarenheter av mobbningsprocesser och tolkar även efter detta. Har sett alltför många ledare som är så små och osäkra och inte klarar att kvinnor eller underställda har egna åsikter. De ser till att på ett utstuderat sätt bli av med alla som hotar deras suveräna överhöghet. På samma sätt som sektledare gör utesluter de dem som tänker annorlunda eller vågar opponera. Denna sortens ledare är en stor fara för demokratin och yttrandefriheten. Dessutom skapar de dålig stämning och stryper all framtida utveckling i den organisation de verkar. Lars- Olof Thunbrås bok ”Psykopatiska chefer charmiga men farliga beskriver dessa ledare på ett utmärkt sätt.”

  • Psykiska påfrestningar som mobbning och kränkningar uppkommer uteslutande i psykosocialt dåliga arbetsmiljöer där ledarskapet inte lyckas förmedla det grundläggande för demokratin ….VAD ska vi göra? HUR gör vi? och VEM gör vad?…tre frågor som bra ledare ställer till medarbetarna och med det klargör och fokuserar på själva jobbet som ska utföras. Sen är det ju självklart i ett gott arbetsklimat att ha högt i tak och reda ut ev. problem som uppstår och naturligtvis ha en värdegrund som innebär 0-tolerans till mobbning och kränkningar. Det är ju löjligt att tala om psykosociala brister på arbetsplatsen som vänster eller höger… när det beror helt och hållet på ledningens kompetens, engagemang och ambitioner om medarbetare känner tillit, är delaktiga och blir rättvist behandlade i det dagliga arbetet.

  • Bernsveghe. Du har alltså anslutit dig till den andra av de båda tolkningsmodellerna som jag beskrev.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. Sen ändrar sig myndigheten. Nu tvingas Samhall i Eskilstuna att svara.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.