"Vi ska ta en dag i taget, så vi hinner vila utHanna Persson på Lamiflex i Nyköping om sommarens planer.

"Förändringens vindar"Helle Klein tycker ordförandebytet i IF Metall är nästan lika stort som VM-guldet

Fackliga rättigheter H&M

Foto: TT och Harald Gatu
Industi Alls Jyrki Raina, H&M:s Karl-Johan Persson och IF Metalls Anders Ferbe undertecknade det ettåriga avtalet förra året. Nu förlängs det. Foto: Carin Wallenthin

H&M-avtal ger textilarbetarna fackliga rättigheter

Textilarbetarna hos H&M:s underleverantörer får rätt att organisera sig fackligt, teckna kollektivavtal och ska ha en lön som går att leva på. Detta enligt det globala avtal som H&M i dag undertecknat med IF Metall och det globala facket Industri All.

Minimilön eller lön att leva på?

Skillnaden är större än vad man kan tro. Minimilöner sätts av regeringar som ofta är lierade med textilindustrin. Ibland äger politikerna själva företagen som är leverantörer till västvärldens klädjättar. Fackens åsikt är att minimilönerna är alltför låga. De går inte att leva på.

De flesta textilarbetare i Bangladesh tjänar idag inte mer än den statliga minimilönen, motsvarande 580 kronor i månaden. Enligt det globala facket Industri All borde hen tjäna det dubbla, runt tusenlappen för att kunna försörja familjen.

Läs också:

Analys: Nu hänger det på H&M

Du sköna nya värld. Reportage från 2008 (PDF)

– Ett unikt och mycket viktigt avtal, inte minst för den globala textil- och konfektionsindustrins alla lågavlönade kvinnor, kommenterar Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande det världsomspännande avtalet med den svenska klädjätten.

Han undertecknade i dag avtalet tillsammans med Karl-Johan Persson, vd för H&M och Jyrki Raina, generalsekreterare för industriarbetarnas international Industri All.

– Man ska komma ihåg att det här är en av världens största varumärkeskedjor inom textil- och konfektionsindustrin med ohyggligt många underleverantörer. Inte minst i Asien men också i norra Afrika. Att vi nu kan få till stånd ett ramavtal med dem tror jag betyder väldigt mycket för textilarbetarna i olika länder, säger Ferbe.

Han anser att avtalet bara har vinnare. Avtalet stärker arbetarnas ställning och ger dem möjlighet att bygga fackliga organisationer. Avtalet är också ”en fjäder i hatten för H&M” enligt IF Metalls förbundsordförande.

– Första steget blir att börja bygga sociala relationer ute på företagen. Att det naturligtvis bildas fackliga organisationer och att det blir facklig verksamhet. När vi fått partsrelationer på de enskilda företagen då avtalet kan få full verkan, säger han.

H&M:s vd Karl-Johan Persson kommenterar avtalet så här:

– Väl fungerande arbetsmarknadsrelationer och kollektiva förhandlingar är en förutsättning för rättvisa levnadslöner och bättre arbetsförhållanden i vår leverantörskedja. Vi är övertygade om att samarbetet med Industri All och IF Metall kommer att stärka det arbete som vi redan i dag utför på området och till att skapa stabila produktionsmarknader.

Avtalet ger inte bara de anställda rätten att organisera sig fackligt, utan också att teckna kollektivavtal med minimilöner. Barnarbete accepteras inte, ingen arbetare får vara yngre än 15 år i de fabriker som H&M anlitar. Ingen diskriminering av något slag accepteras. Arbetarna erkänns också rätten att vägra utföra en viss typ av hälsofarligt arbete.

Enligt avtalet ska arbetstiderna vid H&M:s leverantörer begränsas till 48 timmar i veckan med rätt till minst en ledig dag i veckan. Övertidsarbetet begränsas till 12 timmar i veckan. Arbetsplatserna ska vara säkra och inte skadliga för hälsan.

Mycket av innehållet i avtalet finns redan i företagets uppförandekod som leverantörerna förväntas efterleva. H&M ser därför det nya globala ramavtalet som en fördjupning av det arbete man redan inlett. Med avtalet görs facket till en partner när textil- och konfektionsarbetarna  ska få bättre villkor.

H&M har idag över 850 huvudleverantörer i närmare tvåtusen fabriker. Frågan är hur alla dem ska kunna efterleva innehållet i avtalet. Finns det sanktioner mot de leverantörer som inte uppfyller avtalet?

– Poängen med det här avtalet är att det understödjer demokratiska processer i företagen. Det H&M åtar sig är att implementera ramavtalet på underleverantörskedjan, säger Anders Ferbe.

Han fortsätter:

– Då är inte det viktigaste att det finns skrivningar om sanktioner i avtalet. Det väsentliga är att man är överens om att här krävs mycket, mycket arbete. Att skriva ett ramavtal är bara det första steget på en lång resa. Just implementeringen är det som vi vet är det svåra. Det vill säga:  att få avtalets innehåll att bäras av de anställda och de anställdas representanter.

Och om ni skulle bli oense om hur avtalet ska tillämpas?

– Skulle vi hamna i ett konfliktläge finns det mekanismer hur det kan lösas mellan oss, Indsutri All och H&M. Men som alla avtal innebär det faktiskt gemensamma förpliktelser för att göra något konkret ute i vardagen.

Anders Ferbe hoppas att överenskommelsen skickar ett budskap till de politiska beslutsfattarna i de länder där textilindustrin finns.

– Avtalet signalerar ju också till regeringar i de länder där H&M:s leverantörer finns. Vi uppmärksammar anställningsvillkoren, arbetsvillkoren, lönevillkoren. I många länder går många textilarbetare på statliga minimilöner som naturligtvis är alldeles för låga och därför behöver höjas.

Klädjättarna har länge försvarat sig med att arbetarna hos deras leverantörer inte tjänar under landets minimilön. Den globala fackföreningsrörelsen har däremot länge krävt rätten till en lön att leva på. Det nya H&M-avtalet slår fast att de anställda ska ha en lön som räcker för att försörja den anställde och dennes familj.

Gustav Lovén, social hållbarhetschef på H&M hoppas att det globala ramavtalet ska bana väg för en verklig social dialog på arbetsplatserna hos klädjättens leverantörer.

– Att arbetarna har möjlighet att organisera sig och föra en dialog med arbetsgivarna är en förutsättning för rättvisa levnadslöner och goda arbetsvillkor.

Avtalet är ett sätt att bygga vidare på det sociala hållbarhetsarbete som H&M satsat på i flera år där industriella relationer och social dialog är en viktig del, enligt Lovén.

Företagets egna uppförandekoder räckte alltså inte?

– Vi var tidigt ute med att utveckla våra uppförandekoder. Man kan se dem som ett första steg. Men de räcker inte om man som vi tycker det är viktigt att etablera en social dialog mellan arbetsgivare och arbetare och därför har vi arbetat med kapacitetsbyggande åtgärder/utbildning av arbetstagare och arbetsgivare i många år.

Hur ska ni kunna se till att avtalet efterlevs?

Vi bygger på de svenska erfarenheterna och utgår från att konfliktlösningen ska ligga så nära den enskilda arbetsplatsen som möjligt. Men om konflikten inte går att lösa lokalt så har vi partssammansatta nationella övervakningskommittéer med representanter får såväl H&M som för Industri All.

Och om en leverantör inte uppfyller innehållet i avtalet?

– En leverantör som vi köper av har redan gjort åtagandet att följa innehållet i ILO:s konventioner utifrån vår uppförandekod. Men skulle det visa sig att inte dessa följs, då får vi ta en diskussion med leverantören. I förlängningen kan vi först minska på beställningarna och till slut också upphöra med beställningarna och avsluta vår relation med en leverantör.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

H&M förlänger det globala avtalet med facket

För ett år sedan tecknades avtalet som rörde för 1,6 miljoner arbetare hos den svenska klädjätten H&M:s underleverantörer. Avtalet var ettårigt men nu gäller det tills vidare. "Ett kvitto på att det fungerat", säger H&M:s hållbarhetschef Anna Gedda.

 

Nu hänger det på H&M

ANALYSLånga arbetsdagar, obefintlig semester, svältlöner, ingen facklig organisation är vardagen för många av världens textilarbetare. H&Ms långtgående globala avtal kan bli början på något nytt. Den enda som har riktig makt att förverkliga det är H&M, skriver DA.s Harald Gatu.

1
 

Läs mer från Dagens Arbete:

En given plats på scenen

Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance och drivit det populära dansbandet Elisa's - i höst gör hon sin första musikalroll. Mångsysslaren Elisa Lindström som triggas av att gå utanför sin bekväma zon – läs eller lyssna på DA:s reportage.

Gunnars lönekaka

Gunnar Pettersson tog hjälp av kakor på IF Metalls kongress 2017. Vi frågar om receptet.

IF Metalls kongress

Marie Nilsson öppnar för storfack

IF Metalls nyvalda förbundsordförande Marie Nilsson sträcker ut handen till tjänstemannafacken. I sitt tal på kongressen sade hon att den tekniska utvecklingen öppnar för principen ”en arbetsplats – ett fack”.

1

Inget förbud mot alkohol

Kongressen valde att fortsätta på den restriktiva linjen efter en hård strid. Ulla Häikkkilä, Östbo Västbo gav de unga debattörerna sitt stöd: – Även om jag är en lågavlönad kärring från Gnosjö kan jag betala min öl själv.

Ännu en annorlunda kongress

Mycket digitalsnack, mycket unga ombud i talarstolen och en ny ordförande som inte liknar sina föregångare. Här skriver DA:s Harald Gatu från sin tolfte kongress, här dokumenterar fotografen Ylva Bergman sin första.

Längre kongress nästa gång

En uppdämd irritation över att talartiden kortas i viktiga frågor ledde i dag till beslut om att nästa kongress ska bli fem dagar, måndag till fredag. En av dem som drev frågan var Michael Gustafsson.

Ska IF Metall få bjuda på alkohol?

Det blev mycket jämn omröstning om IF Metalls alkoholpolicy. Förbundsledningens linje vann, tillåtet att representera men restriktivt. DA frågade tre ombud inför debatten.

2

"Alla ska ha rätt till omställning"

Eter en lång nattmangling fick förbundsstyrelsen ge sig på ett antal punkter. Det gällde omställning och avgångsvederlag ska gälla fler i avtalsförsäkringarna.

Kollektivavtalet – snart som ljudfil

Kollektivavtalet som ljudfil. En IF Metall-app för mobilen. Och in med fackets historia i skolan. I de frågorna körde kongressen över förbundsstyrelsen.

Vad förväntar du dig av nya förbundsledningen?

VI FRÅGARIF Metall har en ny förbundsledning. När kongressen är över och applåderna lagt sig ska de börja jobba. Vi frågar några kongressdeltagare vad de vill att de ska jobba med.

Striden om övertiden

Kontrollen av övertiden blev den hittills tuffaste frågan på kongressen. Motionärerna lyckades efter rösträkning inte få igenom att all övertid ska vara frivillig – men lyckades få frågan till avtalsrådet.

4

Kongressen sa nej till sextimmarsdag

Sex timmars arbetsdag är en populär idé bland flera ombud. Men det är inget som förbundet ska driva, bestämde kongressen.

4

Inget förbud mot bemanningsföretag

Bemanningsfrågan ledde till flera timmars debatt på IF Metalls kongress. Ombud från hela landet krävde allt från begränsning av inhyrning till rent förbud. Men inte en enda motion fick bifall - förbundsstyrelsens linje vann.

2

Förbundsstyrelsen vill förhandla om inhyrning

IF Metalls förbundsstyrelse vill direkt efter kongressen förhandla med arbetsgivarna om en rad anställningsformer. Därför säger man nej till alla motioner om att begränsa inhyrningen.

"Utan rätt kompetens blir du av med jobbet"

Inför sin kongress till helgen släpper IF Metall en rapport hur digitaliseringen förändrar industrin. – Det kommer inte att spela någon roll hur länge du har arbetat – om du inte har rätt kunskap kan du inte behålla jobbet, säger avtalssekreterare Avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

”Vi ska riva rädslans fängelse”

Kongressgästen och nyblivne hedersmedlemmen  Stefan Löfven citerade psalm 289 för att betona att hans, och Sveriges, största uppgift är att minska motsättningarna mellan människor.

”Hamnar man på efterkälken är man rökt”

Ann-Sofie Hermansson, ordförande i Göteborgs kommunstyrelse, varnade på IF Metalls kongress för att fack och företag ska slappna av på grund av högkonjunkturen. Läs all rapportering kongressen här.

Hur bör facket jobba med inhyrning?

Vi frågarEn av lördagens debattfrågor blir inhyrningen. Dagens Arbete frågade tre ledamöter om deras inställning.

1

Har ni problem med övertid på er arbetsplats?

Vi frågarDagens Arbetes artiklar om Ove Pettersson som fick sparken för han sa nej till övertid har engagerat. Vi frågade tre av IF Metalls kongressombud om hur övertiden hanteras på deras arbetsplatser.

1

Facket och H&M pressar underleverantörer

Över 800 anställda vid H&M:s leverantörer i Bangladesh har avskedats efter omfattande strejker. Nu samarbetar facket med den svenska klädjätten för att hitta en lösning.

Billigare att sparka än säga upp

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Förbundsjuristen: Lagen behöver ändras

Brister i lagen gör det möjligt för arbetsgivare att sparka folk utan saklig grund, hävdar IF Metall. Nu rustar förbundsjuristen för strid i Arbetsdomstolen, AD.

2

IKEM: ”Att avskeda kan vara en praktisk lösning”

Arbetsgivare sparkar anställda av praktiska och ekonomiska skäl. Det säger Lars Askelöf, förhandlingschef på IKEM – Innovations- och kemiindustrierna.

Här är framtidens fibrer

Den nya industrinEn gång var den svenska textilindustrin dödsdömd. Men nu kan det vara här som framtidens industriarbete finns, temat för årets IF Metall-kongress. Teknisk utveckling och långsiktiga ägare ger den gamla branschen en ny chans. DA har besökt Kinna, Borås och Östersund.

Ferbe vill se fackligt kunskapslyft

Anders Ferbe lämnar över ordförandeklubban till Marie Nilsson, och manade till ett fackligt kunskapslyft för att medlemmarna ska bli "digitaliseringens vinnare". Sedan dansade han loss till ett hiphopband.

Klart med nytt industrifack i Finland

Finland får ett nytt stort fackförbund i höst då tre industrifack går samman. Det står klart efter ett beslut på Metallförbundets extrainsatta kongress

Vad är viktigaste frågan på kongressen?

Vi frågarNu är IF Metalls kongress igång. Vi frågar några av de 300 ombuden vilken fråga som är viktigast.

Nya utmaningar finns alltid kvar

KRÖNIKADet fackliga arbetet måste alltid fortsätta. Efter en strid kommer nästa och nästa – allt för att ge bättre villkor i en ständigt ny tid.

Här är ombudens viktigaste frågor

Bemanning tycks bli den heta frågan på IF Metalls kongress i Göteborg den 19–22 maj. I över 400 motioner kräver medlemmarna också kortare arbetstid, bättre försäkringar och utbildning på jobbet.

Hämta mer