”Jag vill inte knapra på dem som har det sämre”Jeanette Herulf om sjuktaxi.

”Vår liberala demokrati håller på att förgiftas. Det är allvar nu”Helle Klein, chefredaktör.

Fackliga rättigheter H&M

Foto: TT och Harald Gatu
Industi Alls Jyrki Raina, H&M:s Karl-Johan Persson och IF Metalls Anders Ferbe undertecknade det ettåriga avtalet förra året. Nu förlängs det. Foto: Carin Wallenthin

H&M-avtal ger textilarbetarna fackliga rättigheter

Textilarbetarna hos H&M:s underleverantörer får rätt att organisera sig fackligt, teckna kollektivavtal och ska ha en lön som går att leva på. Detta enligt det globala avtal som H&M i dag undertecknat med IF Metall och det globala facket Industri All.

Minimilön eller lön att leva på?

Skillnaden är större än vad man kan tro. Minimilöner sätts av regeringar som ofta är lierade med textilindustrin. Ibland äger politikerna själva företagen som är leverantörer till västvärldens klädjättar. Fackens åsikt är att minimilönerna är alltför låga. De går inte att leva på.

De flesta textilarbetare i Bangladesh tjänar idag inte mer än den statliga minimilönen, motsvarande 580 kronor i månaden. Enligt det globala facket Industri All borde hen tjäna det dubbla, runt tusenlappen för att kunna försörja familjen.

Läs också:

Analys: Nu hänger det på H&M

Du sköna nya värld. Reportage från 2008 (PDF)

– Ett unikt och mycket viktigt avtal, inte minst för den globala textil- och konfektionsindustrins alla lågavlönade kvinnor, kommenterar Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande det världsomspännande avtalet med den svenska klädjätten.

Han undertecknade i dag avtalet tillsammans med Karl-Johan Persson, vd för H&M och Jyrki Raina, generalsekreterare för industriarbetarnas international Industri All.

– Man ska komma ihåg att det här är en av världens största varumärkeskedjor inom textil- och konfektionsindustrin med ohyggligt många underleverantörer. Inte minst i Asien men också i norra Afrika. Att vi nu kan få till stånd ett ramavtal med dem tror jag betyder väldigt mycket för textilarbetarna i olika länder, säger Ferbe.

Han anser att avtalet bara har vinnare. Avtalet stärker arbetarnas ställning och ger dem möjlighet att bygga fackliga organisationer. Avtalet är också ”en fjäder i hatten för H&M” enligt IF Metalls förbundsordförande.

– Första steget blir att börja bygga sociala relationer ute på företagen. Att det naturligtvis bildas fackliga organisationer och att det blir facklig verksamhet. När vi fått partsrelationer på de enskilda företagen då avtalet kan få full verkan, säger han.

H&M:s vd Karl-Johan Persson kommenterar avtalet så här:

– Väl fungerande arbetsmarknadsrelationer och kollektiva förhandlingar är en förutsättning för rättvisa levnadslöner och bättre arbetsförhållanden i vår leverantörskedja. Vi är övertygade om att samarbetet med Industri All och IF Metall kommer att stärka det arbete som vi redan i dag utför på området och till att skapa stabila produktionsmarknader.

Avtalet ger inte bara de anställda rätten att organisera sig fackligt, utan också att teckna kollektivavtal med minimilöner. Barnarbete accepteras inte, ingen arbetare får vara yngre än 15 år i de fabriker som H&M anlitar. Ingen diskriminering av något slag accepteras. Arbetarna erkänns också rätten att vägra utföra en viss typ av hälsofarligt arbete.

Enligt avtalet ska arbetstiderna vid H&M:s leverantörer begränsas till 48 timmar i veckan med rätt till minst en ledig dag i veckan. Övertidsarbetet begränsas till 12 timmar i veckan. Arbetsplatserna ska vara säkra och inte skadliga för hälsan.

Mycket av innehållet i avtalet finns redan i företagets uppförandekod som leverantörerna förväntas efterleva. H&M ser därför det nya globala ramavtalet som en fördjupning av det arbete man redan inlett. Med avtalet görs facket till en partner när textil- och konfektionsarbetarna  ska få bättre villkor.

H&M har idag över 850 huvudleverantörer i närmare tvåtusen fabriker. Frågan är hur alla dem ska kunna efterleva innehållet i avtalet. Finns det sanktioner mot de leverantörer som inte uppfyller avtalet?

– Poängen med det här avtalet är att det understödjer demokratiska processer i företagen. Det H&M åtar sig är att implementera ramavtalet på underleverantörskedjan, säger Anders Ferbe.

Han fortsätter:

– Då är inte det viktigaste att det finns skrivningar om sanktioner i avtalet. Det väsentliga är att man är överens om att här krävs mycket, mycket arbete. Att skriva ett ramavtal är bara det första steget på en lång resa. Just implementeringen är det som vi vet är det svåra. Det vill säga:  att få avtalets innehåll att bäras av de anställda och de anställdas representanter.

Och om ni skulle bli oense om hur avtalet ska tillämpas?

– Skulle vi hamna i ett konfliktläge finns det mekanismer hur det kan lösas mellan oss, Indsutri All och H&M. Men som alla avtal innebär det faktiskt gemensamma förpliktelser för att göra något konkret ute i vardagen.

Anders Ferbe hoppas att överenskommelsen skickar ett budskap till de politiska beslutsfattarna i de länder där textilindustrin finns.

– Avtalet signalerar ju också till regeringar i de länder där H&M:s leverantörer finns. Vi uppmärksammar anställningsvillkoren, arbetsvillkoren, lönevillkoren. I många länder går många textilarbetare på statliga minimilöner som naturligtvis är alldeles för låga och därför behöver höjas.

Klädjättarna har länge försvarat sig med att arbetarna hos deras leverantörer inte tjänar under landets minimilön. Den globala fackföreningsrörelsen har däremot länge krävt rätten till en lön att leva på. Det nya H&M-avtalet slår fast att de anställda ska ha en lön som räcker för att försörja den anställde och dennes familj.

Gustav Lovén, social hållbarhetschef på H&M hoppas att det globala ramavtalet ska bana väg för en verklig social dialog på arbetsplatserna hos klädjättens leverantörer.

– Att arbetarna har möjlighet att organisera sig och föra en dialog med arbetsgivarna är en förutsättning för rättvisa levnadslöner och goda arbetsvillkor.

Avtalet är ett sätt att bygga vidare på det sociala hållbarhetsarbete som H&M satsat på i flera år där industriella relationer och social dialog är en viktig del, enligt Lovén.

Företagets egna uppförandekoder räckte alltså inte?

– Vi var tidigt ute med att utveckla våra uppförandekoder. Man kan se dem som ett första steg. Men de räcker inte om man som vi tycker det är viktigt att etablera en social dialog mellan arbetsgivare och arbetare och därför har vi arbetat med kapacitetsbyggande åtgärder/utbildning av arbetstagare och arbetsgivare i många år.

Hur ska ni kunna se till att avtalet efterlevs?

Vi bygger på de svenska erfarenheterna och utgår från att konfliktlösningen ska ligga så nära den enskilda arbetsplatsen som möjligt. Men om konflikten inte går att lösa lokalt så har vi partssammansatta nationella övervakningskommittéer med representanter får såväl H&M som för Industri All.

Och om en leverantör inte uppfyller innehållet i avtalet?

– En leverantör som vi köper av har redan gjort åtagandet att följa innehållet i ILO:s konventioner utifrån vår uppförandekod. Men skulle det visa sig att inte dessa följs, då får vi ta en diskussion med leverantören. I förlängningen kan vi först minska på beställningarna och till slut också upphöra med beställningarna och avsluta vår relation med en leverantör.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

H&M förlänger det globala avtalet med facket

För ett år sedan tecknades avtalet som rörde för 1,6 miljoner arbetare hos den svenska klädjätten H&M:s underleverantörer. Avtalet var ettårigt men nu gäller det tills vidare. "Ett kvitto på att det fungerat", säger H&M:s hållbarhetschef Anna Gedda.

 

Nu hänger det på H&M

ANALYSLånga arbetsdagar, obefintlig semester, svältlöner, ingen facklig organisation är vardagen för många av världens textilarbetare. H&Ms långtgående globala avtal kan bli början på något nytt. Den enda som har riktig makt att förverkliga det är H&M, skriver DA.s Harald Gatu.

1
 

Läs mer från Dagens Arbete:

Volvos elbilssatsning

"En bomb i bilvärlden"

ANALYS”Ökat konsumenttryck, tuffare miljöregler och bättre batterier. Tre faktorer som får bilindustrin att satsa på elmotorer. Men inget bilföretag har ännu valt att gå på knockout såsom Volvo”, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

2

"En fruktansvärt snabb omställning"

Om två år kommer varje ny Volvobil som lanseras att ha en elmotor. En snabb omställning som kännetecknar Volvo just nu, enligt IF Metalls Marko Peltonen på Volvo Cars motorfabrik i Skövde.

Ny lärlingsutbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Konflikt om föräldraledigt på Orica

Sprängämnestillverkaren Orica i Gyttorp har hamnat på kollisionskurs med IF Metall om reglerna för föräldraledighet. Facket hävdar att arbetsgivarens tolkning missgynnar skiftarbetare och nu har frågan lyfts till en central förhandling.

8

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

Ett knivskarpt intresse

ProfilenPappersarbetaren Kimmo Liljas knivar är ett hett byte både bland jägare och samlare. Se hans arbete och hör honom berätta om sin vassa hobby.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

Det blev inga smugglarhistorier

ÖGONBLICKETKlockan är 13.40 på Nittsjö keramik i Rättvik.

Dödsolycka i Degerfors

En lastbilschaufför avled efter att ha blivit överkörd av en truck på Outokumpu Stainless i Degerfors.

”Nu gäller det att nöta in ­systemet”

Renare, trivsammare och mer koll på grejerna. Det blev resultatet av ordning-och-reda-projektet på Stora Enso i Skutskär.

En given plats på scenen

Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance och drivit det populära dansbandet Elisa's - i höst gör hon sin första musikalroll. Mångsysslaren Elisa Lindström som triggas av att gå utanför sin bekväma zon – läs eller lyssna på DA:s reportage.

Gunnars lönekaka

Gunnar Pettersson tog hjälp av kakor på IF Metalls kongress 2017. Vi frågar om receptet.

IF Metalls kongress

Marie Nilsson öppnar för storfack

IF Metalls nyvalda förbundsordförande Marie Nilsson sträcker ut handen till tjänstemannafacken. I sitt tal på kongressen sade hon att den tekniska utvecklingen öppnar för principen ”en arbetsplats – ett fack”.

1

Inget förbud mot alkohol

Kongressen valde att fortsätta på den restriktiva linjen efter en hård strid. Ulla Häikkkilä, Östbo Västbo gav de unga debattörerna sitt stöd: – Även om jag är en lågavlönad kärring från Gnosjö kan jag betala min öl själv.

Hämta mer