"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"Helle Klein, chefredaktör.

" En vanlig lördagskväll hände det. Som tur är kan jag skilja på film och verklighet"Krönika, Orvar Säfström.

Fackliga rättigheter H&M

Foto: TT och Harald Gatu
Industi Alls Jyrki Raina, H&M:s Karl-Johan Persson och IF Metalls Anders Ferbe undertecknar det nya textilavtalet. Foto: Carin Wallenthin

H&M-avtal ger textilarbetarna fackliga rättigheter

Textilarbetarna hos H&M:s underleverantörer får rätt att organisera sig fackligt, teckna kollektivavtal och ska ha en lön som går att leva på. Detta enligt det globala avtal som H&M i dag undertecknat med IF Metall och det globala facket Industri All.

Minimilön eller lön att leva på?

Skillnaden är större än vad man kan tro. Minimilöner sätts av regeringar som ofta är lierade med textilindustrin. Ibland äger politikerna själva företagen som är leverantörer till västvärldens klädjättar. Fackens åsikt är att minimilönerna är alltför låga. De går inte att leva på.

De flesta textilarbetare i Bangladesh tjänar idag inte mer än den statliga minimilönen, motsvarande 580 kronor i månaden. Enligt det globala facket Industri All borde hen tjäna det dubbla, runt tusenlappen för att kunna försörja familjen.

Läs också:

Analys: Nu hänger det på H&M

Du sköna nya värld. Reportage från 2008 (PDF)

– Ett unikt och mycket viktigt avtal, inte minst för den globala textil- och konfektionsindustrins alla lågavlönade kvinnor, kommenterar Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande det världsomspännande avtalet med den svenska klädjätten.

Han undertecknade i dag avtalet tillsammans med Karl-Johan Persson, vd för H&M och Jyrki Raina, generalsekreterare för industriarbetarnas international Industri All.

– Man ska komma ihåg att det här är en av världens största varumärkeskedjor inom textil- och konfektionsindustrin med ohyggligt många underleverantörer. Inte minst i Asien men också i norra Afrika. Att vi nu kan få till stånd ett ramavtal med dem tror jag betyder väldigt mycket för textilarbetarna i olika länder, säger Ferbe.

Han anser att avtalet bara har vinnare. Avtalet stärker arbetarnas ställning och ger dem möjlighet att bygga fackliga organisationer. Avtalet är också ”en fjäder i hatten för H&M” enligt IF Metalls förbundsordförande.

– Första steget blir att börja bygga sociala relationer ute på företagen. Att det naturligtvis bildas fackliga organisationer och att det blir facklig verksamhet. När vi fått partsrelationer på de enskilda företagen då avtalet kan få full verkan, säger han.

H&M:s vd Karl-Johan Persson kommenterar avtalet så här:

– Väl fungerande arbetsmarknadsrelationer och kollektiva förhandlingar är en förutsättning för rättvisa levnadslöner och bättre arbetsförhållanden i vår leverantörskedja. Vi är övertygade om att samarbetet med Industri All och IF Metall kommer att stärka det arbete som vi redan i dag utför på området och till att skapa stabila produktionsmarknader.

Avtalet ger inte bara de anställda rätten att organisera sig fackligt, utan också att teckna kollektivavtal med minimilöner. Barnarbete accepteras inte, ingen arbetare får vara yngre än 15 år i de fabriker som H&M anlitar. Ingen diskriminering av något slag accepteras. Arbetarna erkänns också rätten att vägra utföra en viss typ av hälsofarligt arbete.

Enligt avtalet ska arbetstiderna vid H&M:s leverantörer begränsas till 48 timmar i veckan med rätt till minst en ledig dag i veckan. Övertidsarbetet begränsas till 12 timmar i veckan. Arbetsplatserna ska vara säkra och inte skadliga för hälsan.

Mycket av innehållet i avtalet finns redan i företagets uppförandekod som leverantörerna förväntas efterleva. H&M ser därför det nya globala ramavtalet som en fördjupning av det arbete man redan inlett. Med avtalet görs facket till en partner när textil- och konfektionsarbetarna  ska få bättre villkor.

H&M har idag över 850 huvudleverantörer i närmare tvåtusen fabriker. Frågan är hur alla dem ska kunna efterleva innehållet i avtalet. Finns det sanktioner mot de leverantörer som inte uppfyller avtalet?

– Poängen med det här avtalet är att det understödjer demokratiska processer i företagen. Det H&M åtar sig är att implementera ramavtalet på underleverantörskedjan, säger Anders Ferbe.

Han fortsätter:

– Då är inte det viktigaste att det finns skrivningar om sanktioner i avtalet. Det väsentliga är att man är överens om att här krävs mycket, mycket arbete. Att skriva ett ramavtal är bara det första steget på en lång resa. Just implementeringen är det som vi vet är det svåra. Det vill säga:  att få avtalets innehåll att bäras av de anställda och de anställdas representanter.

Och om ni skulle bli oense om hur avtalet ska tillämpas?

– Skulle vi hamna i ett konfliktläge finns det mekanismer hur det kan lösas mellan oss, Indsutri All och H&M. Men som alla avtal innebär det faktiskt gemensamma förpliktelser för att göra något konkret ute i vardagen.

Anders Ferbe hoppas att överenskommelsen skickar ett budskap till de politiska beslutsfattarna i de länder där textilindustrin finns.

– Avtalet signalerar ju också till regeringar i de länder där H&M:s leverantörer finns. Vi uppmärksammar anställningsvillkoren, arbetsvillkoren, lönevillkoren. I många länder går många textilarbetare på statliga minimilöner som naturligtvis är alldeles för låga och därför behöver höjas.

Klädjättarna har länge försvarat sig med att arbetarna hos deras leverantörer inte tjänar under landets minimilön. Den globala fackföreningsrörelsen har däremot länge krävt rätten till en lön att leva på. Det nya H&M-avtalet slår fast att de anställda ska ha en lön som räcker för att försörja den anställde och dennes familj.

Gustav Lovén, social hållbarhetschef på H&M hoppas att det globala ramavtalet ska bana väg för en verklig social dialog på arbetsplatserna hos klädjättens leverantörer.

– Att arbetarna har möjlighet att organisera sig och föra en dialog med arbetsgivarna är en förutsättning för rättvisa levnadslöner och goda arbetsvillkor.

Avtalet är ett sätt att bygga vidare på det sociala hållbarhetsarbete som H&M satsat på i flera år där industriella relationer och social dialog är en viktig del, enligt Lovén.

Företagets egna uppförandekoder räckte alltså inte?

– Vi var tidigt ute med att utveckla våra uppförandekoder. Man kan se dem som ett första steg. Men de räcker inte om man som vi tycker det är viktigt att etablera en social dialog mellan arbetsgivare och arbetare och därför har vi arbetat med kapacitetsbyggande åtgärder/utbildning av arbetstagare och arbetsgivare i många år.

Hur ska ni kunna se till att avtalet efterlevs?

Vi bygger på de svenska erfarenheterna och utgår från att konfliktlösningen ska ligga så nära den enskilda arbetsplatsen som möjligt. Men om konflikten inte går att lösa lokalt så har vi partssammansatta nationella övervakningskommittéer med representanter får såväl H&M som för Industri All.

Och om en leverantör inte uppfyller innehållet i avtalet?

– En leverantör som vi köper av har redan gjort åtagandet att följa innehållet i ILO:s konventioner utifrån vår uppförandekod. Men skulle det visa sig att inte dessa följs, då får vi ta en diskussion med leverantören. I förlängningen kan vi först minska på beställningarna och till slut också upphöra med beställningarna och avsluta vår relation med en leverantör.


hg@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Nu hänger det på H&M

ANALYSLånga arbetsdagar, obefintlig semester, svältlöner, ingen facklig organisation är vardagen för många av världens textilarbetare. H&Ms långtgående globala avtal kan bli början på något nytt. Den enda som har riktig makt att förverkliga det är H&M, skriver DA.s Harald Gatu.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

DA granskar industrigymnasiet

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning av industrigymnasierna.

Industriprogrammet på Tannbergsskolan i Lycksele brottas med vikande elevunderlag och eftersatt underhåll av maskinparken. Foto: Sara Kroon.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

Kent Hultberg har kommit med många idéer och har belönats för flera av dem.  Foto: Anette Nilsson

Betalar för goda idéer

FÖRSLAGSPENGEn studieresa till stålverket utanför Amsterda­m eller ett besök på Lisebergs underhållsavdelning. När de anställda på Lindab Vent kommer med förslag på förbättringar belönas oftast hela arbetsgruppen.

speaker

Pappersarbetaren som snackar på EM

Pappersbruks- arbetaren Nicklas Leo går från 2000 åskådare på Fröjevi idrottsplats till 80000 på Stade de France i Paris. Han blir svensk matchspeaker under de blågulas gruppspel i fotbolls-EM.

Foto: David Lundmark

Klockan 11.39, Nokalux, Töcksfors

ÖgonblicketKlockan 11.39, Nokalux, Töcksfors.

Foto: Pavel Koubek

Svingar klot efter jobbet

När barnen bodde hemma fanns varken tid eller pengar. Men så fick Elisabeth Ringqvist jobb inom industrin, barnen flyttade ut och hon köpte klot och skor igen. Nu spelar hon i klubb och den 21 maj är det hennes tur i bowling-SM för metallare.

En drömbil. Foto: TT

"Det är inte vi som tjänar på att allt ska vara nytt"

GästkrönikaI stället för att med hjälp av stora banklån köpa en teknikspäckad XC70, lägg en bråkdel av summan på en 80-tals Golf I med inkontinenta bromscylindrar. Det skulle skapa en massa jobb till svetsare, mekaniker, plåtslagare och lackerare, hävdar bilmekanikern Rikke Henriksen i en gästkrönika.

1

Volvos USA-fabrik

usa-drag-3

Här ska nya Volvo byggas – i delstaten som hatar facket

ReportageVolvo startar sin första bilfabrik i USA om några år – med miljardstöd från en delstat vars guvernör bär högklackat för att kunna sparka ut facket. Dagens Arbete åkte till södra USA och mötte en verklighet med låga löner och otrygga anställningar.

usa-glenn-nikk

"Det pågår ett arbete i kulisserna"

Volvos USA-etablering är en känslig fråga. För facket. IF Metall vill inte svara på hur man kommer att stötta amerikanska bilarbetarfacket.

Foto: David Lundmark

Klockan 15:56, VA Components, Hässleholm

ÖgonblicketKlockan 15:56, VA Components, Hässleholm

nyhetsbrevspuff

Dagens Arbete i mejlen

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Föreskriften om psykosocial arbetsmiljö

"Det krävs friska arbetsplatser för att nya jobb ska skapas"

DebattVåra arbetsplatser måste ”stress-saneras” för att nya jobb ska kunna skapas. Och arbetsmiljöverkets föreskrift kan bli ett viktigt hjälpmedel i detta arbete. Det skriver elva forskare i ett debattinlägg.

2
"Man ser inte människan utan fokuserar på vinst." Citatet kommer från DA:s enkät om psykosocial arbetsmiljö till huvudskyddsombud på 50 av Sveriges största industrier. Fler citat följer i texten nedan. llustration: Graham Samuels

Nu ska arbetsgivaren ha koll på jobbstressen

För första gången måste arbetsgivarna ha koll på hela arbetsmiljön. Nu har LO tagit fram en vägledning för hur skyddsombud ska jobba enligt föreskrifterna.

1
Malin Lohela Karlsson, arbetsmiljöekonom och forskare på KI. Foto: Stefan Zimmerman, Bildmakarna KI

"Det lönar sig att göra något åt problemen"

Forskaren Malin Lohela Karlsson arbetar med att få arbetsgivarna att inse att stress och mobbning jobbet också kostar pengar för företagen.

avtalsfilm,-bubbla

Vad är egentligen en OpO?

FilmStrejk, medling, avtal. Så får du grepp om avtalsrörelsen – på två minuter.

Foto: David Lundmark

Det litterära andningshålet

På dagarna krigar Jan-Olov Carlsson för bättre villkor för medlemmarna på Volvo Lastvagnar. På kvällar och helger beger han sig till ett bokcafé och förkovrar sig i litteratur. Jan-Olov Carlsson berättar om bokcaféet som blivit hans plats för avkoppling och pepp.

Nytt bemanningsavtal

Bilder: Noun Project/Janna Ayres

Industrin en storkund för bemanningsföretagen

Bakom siffrornaI fredags tecknades ett nytt avtal för inhyrda. Bemanningsbranschen växer oavbrutet i Sverige – och industrins andel bara ökar. Kolla in DA:s nya interaktiva grafik.

Nytt bemanningsavtal för 30 000 i LO

Det nya bemanningsavtalet inom LO-området är värt 2,2 procent och ger den anställde lön även för den tid han eller hon är tillgänglig utöver bokad tid.

1
Foto: David Lundmark

"Inte utan att man blir lite småhungrig"

Det här gör jagKaj Persson är operatör på Signtronic i Årjäng.

Foto: David Lundmark

Gäddfiske och pissväder

FiskeMontören Conny Lekmyr älskar att fiska, men avskyr fisk. DA följde honom på jakt efter gäddan, den "svenska sötvattenskrokodilen". Det är lugnt och varmt - "svenneväder", fnyser Conny.

Foto: David Lundmark

Gösta ropade in fanan som försvann

Det kan vara den äldsta fackföreningsfanan i Sverige. Länge var den helt försvunnen - men nu har Gösta Fagerholm ropat in den på auktion.

Workers Memorial Day

År 2012 samlade fackförbundet Byggnads in arbetshandskar som  till minne av de som dött i arbetsplatsolyckor. I dags hålls en tyst minut för alla som dött av jobbet. Men det är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete och årets tema är stress. Foto: TT NYHETSBYRÅN. Illustration Graham Samuel

Global manifestation mot död och stress på jobbet

I går kväll klämdes en arbetare på SSAB ihjäl av en travers. I dag, på Workers Memorial Day, hålls en tyst minut för honom och miljoner andra som årligen dör av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdom. Men i dag är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete. Årets tema: stress.

1
Foto: TT

"För oss handlar det om moral"

Pappers bryter med Nordea efter den uppmärksammade affären med "Panama-papperen". Förbundet ska flytta alla sina förvaltade medel, mer än 900 miljoner, till en annan förvaltare.

5

Efterspel kalkugnsolyckan

Olyckan skedde på Nordkalk, inne på SSAB:s område i Luleå. Foto: TT

Nordkalk åtalas för kalkugnsolycka

Nästan fyra och ett halvt efter den omtalade kalkugnsolyckan i Luleå 2011 åtalas Nordkalk och en tidigare arbetsledare. "Det har varit enormt frustrerande att det tagit så vansinnigt lång tid", säger Lars-Erik Löfroth, pappa till Johan Löfroth som omkom i olyckan.

Foto: Youtube/privat

”Jag är väl inte helt hundra”

Han heter Magnus Östling och jobbar natt som operatör på Atlas Copco. Han heter också Sungen99, vars videor blivit en tittarsuccé på Youtube.

Jobb för nyanlända 

Hussein Oubaid och Michael Dahlström, båda svetsare på Dala Komunal­teknik, går igenom ritningen. Foto: Lars Dahlström

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

bert-lundin-ettan

Chile hedrar Bert Lundin

Förre ordföranden för Metall, 95-årige Bert Lundin har fått en prestigefull orden av chilenska staten, för sin hjälp till oppositionen mot diktatorn Pinochet.

Hämta mer