”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Fackliga rättigheter H&M

Foto: TT och Harald Gatu
Industi Alls Jyrki Raina, H&M:s Karl-Johan Persson och IF Metalls Anders Ferbe undertecknade det ettåriga avtalet förra året. Nu förlängs det. Foto: Carin Wallenthin

H&M-avtal ger textilarbetarna fackliga rättigheter

Textilarbetarna hos H&M:s underleverantörer får rätt att organisera sig fackligt, teckna kollektivavtal och ska ha en lön som går att leva på. Detta enligt det globala avtal som H&M i dag undertecknat med IF Metall och det globala facket Industri All.

Minimilön eller lön att leva på?

Skillnaden är större än vad man kan tro. Minimilöner sätts av regeringar som ofta är lierade med textilindustrin. Ibland äger politikerna själva företagen som är leverantörer till västvärldens klädjättar. Fackens åsikt är att minimilönerna är alltför låga. De går inte att leva på.

De flesta textilarbetare i Bangladesh tjänar idag inte mer än den statliga minimilönen, motsvarande 580 kronor i månaden. Enligt det globala facket Industri All borde hen tjäna det dubbla, runt tusenlappen för att kunna försörja familjen.

Läs också:

Analys: Nu hänger det på H&M

Du sköna nya värld. Reportage från 2008 (PDF)

– Ett unikt och mycket viktigt avtal, inte minst för den globala textil- och konfektionsindustrins alla lågavlönade kvinnor, kommenterar Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande det världsomspännande avtalet med den svenska klädjätten.

Han undertecknade i dag avtalet tillsammans med Karl-Johan Persson, vd för H&M och Jyrki Raina, generalsekreterare för industriarbetarnas international Industri All.

– Man ska komma ihåg att det här är en av världens största varumärkeskedjor inom textil- och konfektionsindustrin med ohyggligt många underleverantörer. Inte minst i Asien men också i norra Afrika. Att vi nu kan få till stånd ett ramavtal med dem tror jag betyder väldigt mycket för textilarbetarna i olika länder, säger Ferbe.

Han anser att avtalet bara har vinnare. Avtalet stärker arbetarnas ställning och ger dem möjlighet att bygga fackliga organisationer. Avtalet är också ”en fjäder i hatten för H&M” enligt IF Metalls förbundsordförande.

– Första steget blir att börja bygga sociala relationer ute på företagen. Att det naturligtvis bildas fackliga organisationer och att det blir facklig verksamhet. När vi fått partsrelationer på de enskilda företagen då avtalet kan få full verkan, säger han.

H&M:s vd Karl-Johan Persson kommenterar avtalet så här:

– Väl fungerande arbetsmarknadsrelationer och kollektiva förhandlingar är en förutsättning för rättvisa levnadslöner och bättre arbetsförhållanden i vår leverantörskedja. Vi är övertygade om att samarbetet med Industri All och IF Metall kommer att stärka det arbete som vi redan i dag utför på området och till att skapa stabila produktionsmarknader.

Avtalet ger inte bara de anställda rätten att organisera sig fackligt, utan också att teckna kollektivavtal med minimilöner. Barnarbete accepteras inte, ingen arbetare får vara yngre än 15 år i de fabriker som H&M anlitar. Ingen diskriminering av något slag accepteras. Arbetarna erkänns också rätten att vägra utföra en viss typ av hälsofarligt arbete.

Enligt avtalet ska arbetstiderna vid H&M:s leverantörer begränsas till 48 timmar i veckan med rätt till minst en ledig dag i veckan. Övertidsarbetet begränsas till 12 timmar i veckan. Arbetsplatserna ska vara säkra och inte skadliga för hälsan.

Mycket av innehållet i avtalet finns redan i företagets uppförandekod som leverantörerna förväntas efterleva. H&M ser därför det nya globala ramavtalet som en fördjupning av det arbete man redan inlett. Med avtalet görs facket till en partner när textil- och konfektionsarbetarna  ska få bättre villkor.

H&M har idag över 850 huvudleverantörer i närmare tvåtusen fabriker. Frågan är hur alla dem ska kunna efterleva innehållet i avtalet. Finns det sanktioner mot de leverantörer som inte uppfyller avtalet?

– Poängen med det här avtalet är att det understödjer demokratiska processer i företagen. Det H&M åtar sig är att implementera ramavtalet på underleverantörskedjan, säger Anders Ferbe.

Han fortsätter:

– Då är inte det viktigaste att det finns skrivningar om sanktioner i avtalet. Det väsentliga är att man är överens om att här krävs mycket, mycket arbete. Att skriva ett ramavtal är bara det första steget på en lång resa. Just implementeringen är det som vi vet är det svåra. Det vill säga:  att få avtalets innehåll att bäras av de anställda och de anställdas representanter.

Och om ni skulle bli oense om hur avtalet ska tillämpas?

– Skulle vi hamna i ett konfliktläge finns det mekanismer hur det kan lösas mellan oss, Indsutri All och H&M. Men som alla avtal innebär det faktiskt gemensamma förpliktelser för att göra något konkret ute i vardagen.

Anders Ferbe hoppas att överenskommelsen skickar ett budskap till de politiska beslutsfattarna i de länder där textilindustrin finns.

– Avtalet signalerar ju också till regeringar i de länder där H&M:s leverantörer finns. Vi uppmärksammar anställningsvillkoren, arbetsvillkoren, lönevillkoren. I många länder går många textilarbetare på statliga minimilöner som naturligtvis är alldeles för låga och därför behöver höjas.

Klädjättarna har länge försvarat sig med att arbetarna hos deras leverantörer inte tjänar under landets minimilön. Den globala fackföreningsrörelsen har däremot länge krävt rätten till en lön att leva på. Det nya H&M-avtalet slår fast att de anställda ska ha en lön som räcker för att försörja den anställde och dennes familj.

Gustav Lovén, social hållbarhetschef på H&M hoppas att det globala ramavtalet ska bana väg för en verklig social dialog på arbetsplatserna hos klädjättens leverantörer.

– Att arbetarna har möjlighet att organisera sig och föra en dialog med arbetsgivarna är en förutsättning för rättvisa levnadslöner och goda arbetsvillkor.

Avtalet är ett sätt att bygga vidare på det sociala hållbarhetsarbete som H&M satsat på i flera år där industriella relationer och social dialog är en viktig del, enligt Lovén.

Företagets egna uppförandekoder räckte alltså inte?

– Vi var tidigt ute med att utveckla våra uppförandekoder. Man kan se dem som ett första steg. Men de räcker inte om man som vi tycker det är viktigt att etablera en social dialog mellan arbetsgivare och arbetare och därför har vi arbetat med kapacitetsbyggande åtgärder/utbildning av arbetstagare och arbetsgivare i många år.

Hur ska ni kunna se till att avtalet efterlevs?

Vi bygger på de svenska erfarenheterna och utgår från att konfliktlösningen ska ligga så nära den enskilda arbetsplatsen som möjligt. Men om konflikten inte går att lösa lokalt så har vi partssammansatta nationella övervakningskommittéer med representanter får såväl H&M som för Industri All.

Och om en leverantör inte uppfyller innehållet i avtalet?

– En leverantör som vi köper av har redan gjort åtagandet att följa innehållet i ILO:s konventioner utifrån vår uppförandekod. Men skulle det visa sig att inte dessa följs, då får vi ta en diskussion med leverantören. I förlängningen kan vi först minska på beställningarna och till slut också upphöra med beställningarna och avsluta vår relation med en leverantör.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

H&M förlänger det globala avtalet med facket

För ett år sedan tecknades avtalet som rörde för 1,6 miljoner arbetare hos den svenska klädjätten H&M:s underleverantörer. Avtalet var ettårigt men nu gäller det tills vidare. "Ett kvitto på att det fungerat", säger H&M:s hållbarhetschef Anna Gedda.

 

Nu hänger det på H&M

ANALYSLånga arbetsdagar, obefintlig semester, svältlöner, ingen facklig organisation är vardagen för många av världens textilarbetare. H&Ms långtgående globala avtal kan bli början på något nytt. Den enda som har riktig makt att förverkliga det är H&M, skriver DA.s Harald Gatu.

1
 

Läs mer från Dagens Arbete:

Fackets värdegrund

IF Metall utesluter medlem

IF Metall har uteslutit en medlem som är aktiv i Nordiska motståndsrörelsen NMR. Två av hans arbetskamrater får vara kvar efter att ha tagit avstånd från den nazistiska organisationen.

1

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

”Man jobbar bättre när man mår bra”

Bowlingturnering, Ullaredsresor och en egen frisbeegolfbana. Zinkgruvans satsning på hälsa och gemenskap är prisbelönt.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. "Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade", säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

Närproducerat – ja tack!

NY GLOBALISERINGVärldshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

LO förhandlar trygghet

LO vill förhandla om inhyrning

LO begär nu förhandlingar med Svenskt Näringsliv om bland annat kompetensutveckling och begränsad inhyrning. LO är berett på att ett motkrav kan bli att rucka på turordningsreglerna.

7

Svenskt Näringsliv: Bra få igång en diskussion

Kompetens borde vara viktigare än anställningstid vid uppsägningar, tycker Svenskt Näringsliv, som gärna diskuterar Las med facket.

1

Arbetarfotografens arkiv

BILDREPORTAGEAlla människor är vackra när de arbetar menade fotografen Jean Hermanson, vars verk nu får nytt liv genom hans gamla medhjälpare. Du kan kolla in ett urval av hans bilder här, och på fredag visar SVT en nygjord dokumentär.

1

Dagens Arbete slopar alkoholreklam

Dagens Arbete skriver återkommande om alkoholproblem i arbetslivet, men har liksom de flesta andra tidningar också annonser för öl och vin. Inget annat ämne ger så starka reaktioner bland läsarna. Nu ändrar sig DA.

Platschef åtalas för dödsolycka

Dödsolyckan på Nordic Recycling för mer än tre och ett halvt år sedan har nu lett till åtal mot platschefen. Bolaget krävs samtidigt på 1 miljon i företagsbot.

Ta i trä i stället

DA:s Marcus Derland hittar lugnet med en bit lövträ i ena handen och en täljkniv i den andra.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Arbetsmiljöveckan

De lyfter frågan om stress och mobbing

Gilla jobbetI dag anordnar organisationen Gilla jobbet en heldag i Stockholm på temat "Den hållbara arbetsplatsen". Bland ämnena finns mobbing, stress och konflikter på jobbet.

1

”Sexuella ­trakasserier var sånt vi fick stå ut med”

Sexuella trakasserierFöre detta pappersarbetaren Katrin Skagert tröttnade på machofasonerna på pappersbruket och började plugga. I dag är hon universitetslektor i Borås och undervisar om arbetsmiljö.

2

”Saboterar ett bra system”

DebattLO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till "ordningsmän för arbetsgivarna".

Kampen mot flaskan

När drickandet går för långt

MISSBRUKEn arbetsgivare ska både ställa upp och ställa krav när alkoholen tar för stor plats. På V-Tab i Göteborg har det förebyggande arbetet räddat ett tiotal medarbetare från att supa bort sina jobb.

”Arbetsplatserna bör ha grundläggande kunskap”

Arbetsplatserna bör ha grundläggande kunskap om problem, säger Marie Risbeck, chef för Folkhälsomyndighetens enhet för alkoholprevention.

 ”Tjata inte om afterwork!”

DilemmatÄntligen helg och hela arbetslaget ska ut och ”ta en öl” efter jobbet. Blir du pressad att dricka mer än du själv vill? Eller är du en av dem som tjatar?

Ja till bättre skydd för utstationerade

En majoritet av EU:s arbetsmarknadsministrar säger ja till att förbättra villkoren för anställda som deras arbetsgivare sänder på jobb i ett annat EU-land. Det skulle ge utstationerade rätt till samma lön och ersättningar som gäller i landet de skickas till. I veckan ska EU-parlamentet ta ställning.

Hämta mer