”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Värstingskiften

Det händer att Lasse Johansson jobbar dubbla skift. ”Det är inget tvång ... och skulle jag vara borta hoppar arbetskompisarna in för mig.” Foto: Philippe Rendu
Magnus Svenskas blev tillfrågad om han ville jobba 06–22 när DA besökte Iggesund. Han tackade nej. Foto: Philippe Rendu
Möjlighet att få en längre sammanhängande ledighet och viljan att ställa upp för varandra är anledningar till att anställda på Iggesund ibland jobbar ”dubbeljacken”, som de dubbla passen kallas. Foto: Philippe Rendu
36 timmar var Lasse Johanssons värstingskift på 90-talet. Han har en känsla av att de långa skiften blir fler och fler. Foto: Philippe Rendu

Iggesund kör med värstingskift

Arbetstider. Jobba 16 timmar i sträck? Ingen ovanlighet på Iggesund när de anställda blir färre och många vill tjäna mer. Och reglerna är luddiga.

Trötthet en riskfaktor

Att jobba långa pass gör dig trött, och ökar risken för olyckor. En studie har visat att risken att skada sig var dubbelt så hög om man jobbade 12 timmar. Vid 16-timmarspass var ­risken mer än tre gånger så hög.

Störst är risken för skador om du jobbar ensam, har ett monotont eller fysiskt tungt jobb.

Långa arbetspass har även kopplats till ökad risk för depression och ökat alkoholintag.

Jobbar du långa pass är det extra viktigt med ordentliga pauser, speciellt en ordentlig matpaus, så du får återhämta dig.

Ännu viktigare är en rejäl vila mellan passen. Enligt EU:s regler ska dygnsvilan vara minst 11 timmar, men det kan avtalas bort.

Forskare anser att du behöver minst 13–14 timmars dygnsvila.
11 timmars dygnsvila kan fungera ett kort tag.

Det skiljer sig mycket från person till person hur bra man klarar långa arbetspass.

På Holmen Iggesund kallas värstingskiften ”dubbel­jacken”. Sexton timmars arbete i ett sträck.

– Lustigt att du ställer frågan. Jag tackade just nej till att jobba extra innan du dök upp, säger Magnus Svenskas.

Vi sitter i pausutrymmet intill barktrummans manöverrum. Medan kollegorna stämmer av månadens V75-spel, sitter jag och Magnus och diskuterar arbetstid, skiftgång och ”värstingskift”.

Magnus Svenskas är 44 år och relativt nyanställd. Han har bara sex år på Iggesund bakom sig.

En gång i sin ungdom började han på Matfors pappersbruk. Sedan jobb på en skidanläggning och på ungdomshem.

Numera drar han in lön som indunstare – men söker sig gärna upp till kompisarna på barktrumman, som var hans första anhalt på Iggesund.

– Jag har aldrig haft ett dagtidsjobb, säger han begrundande.

I Matfors jobbade han skift. Och när han hyrde ut och lagade skidor handlade det om helger och kvällsjobb.

– Och på ungdomshemmet kunde man jobba tre dygn i sträck. Då sov man även där.

Visserligen var ledigheterna långa däremellan. Men ändå. Det var ett jobb som slet och de flesta stod ut i två, tre år.

– Själv jobbade jag i tio år!

Magnus berättar att hans barn aldrig uppfattade att han jobbade när de var små. Vilket han kan förstå.

– Jag hade mycket tid för barnen på dagarna, mycket hämtande och skjutsande.

”Detta som en effekt av att vi blir allt färre. Hundra anställda ska bort fram till 2017.”

Numera jobbar han sexskift och när DA är på besök gör han sitt förmiddagspass (06.00–14.00) i sodahuset.
Just i dag fick han frågan om han inte kunde köra eftermiddagspasset (14.00–22.00) också.

– Men det gick inte. Min fru är i Gävle och det är jag som hämtar yngsta dottern i skolan. Dessutom får jag hem ved under eftermiddagen.

– Så jag tackade nej.

Magnus Svenskas menar att har man två minderåriga barn och en fru som jobbar mycket, kan man inte ställa upp på vad som helst.

– Det finns andra som är mer fria. Själv ligger jag lågt och har sagt ifrån att jag har svårt.

Magnus menar att den tiden kommer längre fram när han både kan jobba extra och köra dubbelskift. Han misstänker därför att frågan från arbetsledningen om att jobba extra blir allt vanligare framöver.

– Detta som en effekt av att vi blir allt färre. Hundra anställda ska bort fram till 2017.

Lasse Johansson, 56 år, klev innanför grindarna på Iggesund direkt efter gymnasiet. Nu har han varit där i snart fyrtio år.

– Jag har jobbat med allt och just nu är jag operatör på renseriet.

Han håller med Magnus om att trycket på de anställda ökat för varje år som gått.
– Ja, det har blivit värre. Vi är färre anställda som ska jobba alltmer.

Tänker han tillbaka, så upplever han att ”värstingskiften” var mer sällsynta förr.
– Det är i alla fall min uppfattning.

Han tar renseriet som exempel. Där är alla lite till åren och kan vara borta av olika skäl. Då ställer man upp och hoppar in för varandra när det behövs. Med andra ord kan det bli ett dubbelskift då och då.

– Det är inget tvång … och skulle jag vara borta hoppar arbetskompisarna in för mig. Vi ställer upp för varandra.

Vilket är hans eget ”värstingskift”?

Lasse Johansson funderar. Söker i minnet. Det var nog när han jobbade dagtid på transportsidan i mitten av nittiotalet.

– Då jobbade jag 36 timmar i sträck och var rejält mosig efteråt …
– Vi hade snöjour och då fanns ingen arbetstidsbegränsning.

Lasse Johansson är väl medveten om dygnsviloregeln i avtalet.
– Men jag är inte lika säker på att alla är det, säger han.

Generellt sett menar han att skiftgången sliter på kroppen.
– Sömnen blir sämre och jag tror att vi som jobbar skift värderar vår lediga tid mer med stigande ålder.

Inför varje nytt år kan de anställda välja hur många utfyllnadsskift de vill göra.
– Många har ett rikt friluftsliv med jakt och fiske och kanske väljer bort skiften av den anledningen.
– Vill jag tjäna mindre, ja då väljer jag färre U-skift.


gw@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Kräver skadestånd för långa arbetspass

arbestiderEn sommarvikarie som jobbade 27 arbetsdagar i sträck, brott mot veckovilan samt anställda som jobbat 16-timmarsskift tre dagar på raken. Pappers kräver 150 000 i skadestånd för brott mot arbetstidsreglerna.

1
 

Luddiga regler öppnar för långa skift

På Iggesund har facket och företaget olika syn på dubbelskiften och dygnsviloregeln.

 

"Företagen orkar inte stå emot facken"

Pappers centralt anser att dygnsviloregeln är för tam, arbetsgivarna säger att det är svårt att stå emot kravet på längre ledighet.

2
 

Läs mer från Dagens Arbete:

Dagens Arbete prisad för sin journalistik

Dagens Arbetes reporter Anna Julius vann i går Fackföreningspressens pris i kategorin ”Bästa förklarande text”. Hon får den för sin handfasta guide om hur man gör att få rätt ersättning för sina arbetsskador.

1

Göran blir hög av att dansa

SAMSPELTA STEGPappersarbetaren Göran Larsson och sjuksköterskan Veronica Lind ­brinner för bugg. De sliter med sina skiftscheman för att hinna träna. Möt dem i ett reportage från en tävling, se när de lär ut dans i vår video.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Därför skäller borgarna på facket

KRÖNIKADen nyliberala politiken är inte bara emot stark stat och offentlig sektor. På område efter område lägger de borgerliga partierna sig i det som är parternas avtalsområde.

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

När måste chefen svara om ledighet?

Fråga om jobbet”Hur lång tid har min arbetsgivare på sig att ge mig ett svar på om jag kan få ledigt?” DA:s jurist Henrik Ask reder ut.

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1
Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

2

Försäkringskassan: ”Vår tillämpning följer lagtexten”

Försäkringskassan håller inte med om kritiken mot myndigheten när det gäller att dra in sjukpenningen: Myndigheten säger sig följa den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot riktiga arbeten.

4

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

Hamnkonflikten

”Snubblande nära ett statarsystem”

DEBATT”Att hamnkonflikten kan få en lösning ändrar inte att S valt att utreda konflikträtten. Med inskränkt strejkrätt är svensk arbetsmarknad snubblande nära det gamla statarsystemet”, skriver Thomas Nilsson, avdelningsordförande för Pappers i Grycksbo och Patrik Liljeglöd, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Dalarna.

2

Ny dom sänker ersättningen från a-kassan

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen vänder upp och ned på en av a-kassans regler. Nu blir det svårare för nya medlemmar att få rätt till högre ersättning. ”Fullständigt orimligt”, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metall.

1

”Nu är jag bekväm med min dyslexi”

DYSLEXIDaniel Pettersson har förlikat sig med sin dyslexi, men vill helst inte att någon ser när han skriver. Läs- och skrivsvårigheter är ett praktiskt problem men kan också vara förknippat med skam. Men det finns hjälp att få.

Hämta mer