”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Trygghetsavtalet

Anna Spång, med dottern Melissa och Sara Berg fick behålla sina arbeten trots att 170 jobb försvann på SSAB i Borlänge. Foto: Sanna Källdén
Tre och en halv månads ledighet. Perfekt när man har en valp att ta hand om, säger Åsa Ek-Isaksson på SSAB i Luleå. Det blev en lång härlig sommar med Welsh corgie-valpen Sixten. ”Jag har haft det mer än bra”. Foto: Tomas Bergman
Magnus Johansson vid stränggjutningen på SSAB i Luleå fick tretton veckors ledigt när masugnen renoverades. Mekade med skotern, snickrade på huset, åkte till Stockholm. Till slut var det nästan skönt att gå tillbaka till jobbet, säger han. Foto: Tomas Bergman

Tidskontot som ersätter uppsägningar

ssab-grafikAvtal med flex. I Luleå fick arbetarna två månaders sommarledighet när masugnen renoverades. I Borlänge behöver ingen sägas upp när beläggningsverket stängs och 170 jobb försvinner. I stålindustrin har jobben blivit något säkrare tack vare trygghets- och flexibilitetsavtalet. Men inte överallt.

Stålindustrins trygghets­avtal i korthet

Avtalet gör det möjligt att gå ner i arbetstid utan löneavdrag. Man plockar timmar från en tidbank som kallas avsättningskonto. Varje år tillförs kontot 68 timmar, lokalt kan man göra upp om att avsätta ännu mer tid.

Om efterfrågan sjunker kan företaget skicka hem anställda med timmar ur avsättningskontot. Den tid man är hemma får man den lön man skulle ha haft om man jobbade. Avsättningskontot får uppgå till max 150 timmar – om man lokalt inte kommer överens om något annat.
Om krisen förvärras och avsättningskontot inte räcker kan tid tas från ett annat konto, plustidskontot. Det får vara 200 timmar.

Finns inte tillräckligt med tid på kontona så blir det minustid om man går hemma med full lön. Man blir alltså skyldig arbetsgivaren. Minustiden får vara max 150 timmar.

När man jobbar igen minustiden i form av plustid hamnar den tiden på pluskontot. Och då ger en arbetad timme 2 timmar på plustidskontot.

Snabbguide till Stålkrisen

På 1990-talet börjar Kina bygga bostäder och industrier och moderniserar sin infrastruktur. Efterfrågan på stål stiger. Kina bygger ut sin egen stålindustri.

2007 spår den inflytelserika konsultbyrån McKinsey i rapporten China’s Urban Billion att en miljard kineser kommer att bo i storstäderna inom ett par decennier. Kina forcerar utbyggnaden av stålindustrin. Investerare över hela världen lockas att öppna nya järnmalmsgruvor. Bland annat i Pajala.

Men framtidsbedömningarna vilar på lösan grund. De kinesiska myndigheter och företag som investerat i infrastruktur har dragit på sig gigantiska skulder, ofta med dåliga lån från privata ”skuggbanker”. Utvecklingen är ohållbar och Kina signalerar en omläggning. Landets tillväxt ska drivas av inhemsk konsumtion, inte i första hand av investeringar i infrastruktur och industri.

Efterfrågan på stål mattas av, priset på järnmalm faller. Kinas överdimensionerade stålindustri letar nya kunder. Billigt kinesiskt stål letar sig ut på världsmarknaden. Utbudet av stål ökar, priserna sjunker. Det pressar lönsamheten i branschen. Anläggningarna körs med reducerad fart vilket ökar kostnaderna.

Men det går inte dåligt för hela stålindustrin. Ju mer nischad tillverkningen är desto större chans är att man kan ta ut högre priser, såvida man inte leverarar till olje- och gasindustrin. Den del av ståltillverkningen som har kunderna inom amerikansk eller europeisk bil- eller byggindustri går hyfsat bra just nu.

Dessutom: inbromsningen görs på en historiskt hög nivå. Det är ökningstakten som har planat ut.

Det heter att man ”tofar”, att man går ner i arbetstid utan att förlora i lön. Det är då man använder ”tofen”, det trygghets- och flexibilitetsavtal som numera finns i stålindustrin. Avtalet används flitigt ute på företagen. Och på olika sätt. Ett alternativ till uppsägningar, ett slags krisavtal.

Stålet är i kris nu. Världens stålindustri är helt enkelt för stor för efterfrågan. Stål reas ut för att kunna säljas och vinsterna sjunker. En stålindustri som inte går för fullt ger inga pengar.

I sådana lägen brukar företag gå ihop för att minska på kostnaderna. Svenska SSAB har gått samman med finska Rautarukki och som en följd flyttas nu beläggningsverket från Borlänge. 170 jobb försvinner.

”Vi behövde aldrig tänka på plan B”

Först hörde de: 170 jobb bort. De insåg att de satt löst till eftersom de tillhörde de sist anställda. Sara Berg och Anna Spång hade bägge varit på SSAB i år efter år som visstidsanställda. När de äntligen fått fasta jobb på beläggningsverket kom nedläggningsbeskedet.

– Skit tänkte jag. Skit också. Men jag stängde bara öronen och vägrade ta in vad som sas, berättar Anna Spång.

Hon hade varit fast anställd i fyra månader när beskedet om beläggningen kom.

– Hur stor var chansen att man skulle få behålla jobbet? Noll. Men jag hade faktiskt förberett mig, jag hade en plan B.

På friskiften har hon utbildat sig till mäklare, en reservplan. Industrin som trygg arbetsplats? Glöm det. Sedan finanskrisen har tre stora varsel kapat bort cirka 500 jobb på järnverket i Borlänge. Sara Berg, hennes kompis, resonerade likadant. Hon har haft funderingar på att utbilda sig till assistent.

– Det känns som om man alltid snubblat på målsnöret tidigare. Just när man ska få fast jobb så krisar det och det blir en massa varsel.

Men inte denna gång. De kände till ”tofen” och att den kanske skulle kunna användas för att undvika uppsägningar. Sara Berg:

– Chefen ringde mig efter ett nattskift när jag var ute och handlade inför helgen. ”Köp lite extra lördagsgodis”, sa han. ”Jag kan erbjuda dig fast anställning.”

När beläggningen flyttat till Finland och Finspång går de över till kallvalsningen. Avtalet används för att underlätta en generationsväxling.

Så här är det tänkt: de 170 övertaliga omplaceras till andra avdelningar där det finns personal som inom några år kommer att gå i pension.

Ett exempel: i ett skiftlag på åtta personer finns en som ska gå i pension om något år. Skiftlaget utökas med en nionde som kommer från de 170 övertaliga.

Skiftlaget har alltså utökats till nio personer, men det behövs bara åtta på jobbet samtidigt. Man turas om att gå hemma med full lön en månad i taget. Ända tills den äldste i skiftlaget går i pension.

– En jättebra lösning, säger Anna Spång.Så skönt att inte behöva använda någon plan B.

Ett avtal för dåliga tider

När trygghets- och flexibilitetsavtalet tecknades 2013 hade stålindustrin några tuffa år bakom sig. Finanskrisen lämnade djupa spår i en bransch som ännu inte återhämtat sig.
Men inte bara i dåliga tider. Inför 2013 års avtalsrörelse ville facket införa en regel i avtalet så att medlemmarna fick tryggare jobb. I utbyte erbjöds arbetsgivarna möjligheten att använda rätt antal människor vid rätt tidpunkt.

Avtalet kan också användas under längre driftstopp. ”Tofen” kom väl till pass när järnverket i Luleå sommarstängde för att renovera masugnen. Ett omfattande jobb som görs ungefär vart tjugonde år. Förr, när hyttan stängt, var de anställda tvungna att städa och måla. I år fick de i stället en extra lång sommarledighet.

En lång ledig sommar

I slutet av maj stämplade Åsa Ek-Isaksson ut från nattskiftet på sekundärmetallurgin. Framför sig hade hon en långledighet hon aldrig tidigare hade haft under sina tjugo år på järnverket. Med lite sparad och ny semester i kombination med ”tofen” kunde Åsa vara hemma i tre och en halv månad.

Det kändes lite overkligt när hon kom hem från nattskiftet den där majmorgonen. Hon skulle vara borta från jobbet ända till i mitten av september. Efter att ha sovit en stund satte hon sig i bilen med sin man. De körde söderut, mot Stockholm, och hämtade Sixten, en Welsh Corgie-valp.

– Det blev en fantastisk långledighet, säger hon.

Hälften av arbetarna vid SSAB Luleå fick ta långledigt över sommaren, de flesta i 8–10 veckor. Magnus Johansson på stränggjutningen var en av de långlediga:

”Tja, det blev väl typ tretton veckor. Det enda man egentligen kunde klaga på var vädret.
I början av ledigheten lånade jag en av klubbens två husbilar som medlemmarna har till förfogande.

Vi drog ner till Stockholm och bara var där och myste. Såg oss omkring. Käkade världens starkaste korv och … bara var.

Sedan for vi hem igen. Snickrade på huset, fixade med skotern.

Efter tretton veckor var det inga problem att gå tillbaka till jobbet. Man hade inte ens ångest att komma tillbaka. Det var nästan så att man längtade. Ledigheten blev nästan för lång, den nådde en gräns.

Jag hade ju faktiskt längre ledighet än ungarna.

Avtalet är ju helt fantastiskt egentligen. Jag skämdes nästan när jag fick löningen, pengarna bara rullade in trots att jag gick hemma vecka efter vecka.”

Det fanns bara en nackdel: alla kunde inte få ta del av avtalet.”

Varför då egentligen? undrar några av arbetarna på fältverkstan som blev kvar större delen av sommaren för att vara med vid ugnsrenoveringen. Mikael Sundström och Simon Johansson räknar med att vara med vid nästa ugnsrenovering, år 2035. De var på plats för att lära sig, men de saknar långledigheten.

Bägge har kvar 204 timmar på sitt konto. Nu är de rädda för att de inte kan ta ut de timmarna.
Tomas Karlsson, järnbruksklubbens ordförande:

– Ni kan inte se det här avtalet som arbetstidsförkortning. Se det som ett krisavtal. Ett alternativ till uppsägningar och inhyrning.

Men säger han, vi ska försöka hitta en lösning där medlemmarna kan ta ut tid från kontot oavsett konjunkturläge.

Det nya normala

Upp och ner, tvära kast. Det är så världen ser ut just nu. Petra Einarsson, vd för SMT, Sandvik Material Technology beskriver ”the new normal”. Det nya normaltillståndet är oförutsägbart och ryckigt. Då duger inte den gamla modellen med att varsla och säga upp, säger hon. Det krävs andra flexibla system där företaget får behålla sina anställda och deras kompetens.

– Under finanskrisen 2009 tappade vi snabbt volym. Men för att kunna hantera den låga efterfrågan hade vi nästan ingen flexibilitet inbyggd i systemet. Det ledde till att vi la ett varsel på tusen personer i Sverige.

Utöver det stora varslet gick de kvarvarande metallarna ner i arbetstid. Många gick hem med avtalspension. Sammantaget ingen lyckad lösning, enligt Petra Einarsson.

– Det blev fullständigt kaos. För delar av SMT tog det flera år innan man hade återhämtat sig.

– Det här var ju ett trubbigt verktyg. I synnerhet när det går upp och ned mellan varje kvartal. Vi har projektaffärer som gör att man bara kan se 6–9 månader in i framtiden. Ska vi då hålla på att varsla och sedan får man den där ordern – och då blåsa av varslet? Det går inte att jobba på det sättet.

Därför välkomnade hon initiativet från IF Metallklubben på Sandvik. De ville ha trygghet för medlemmarna och erbjöd företaget flexibilitet.

– För oss har det inneburit att vi snabbt har anpassat oss till en efterfrågan som går mycket upp och ner. Framför allt behåller vi kompetensen. Vi köper oss tid för att se vart det kommer att ta vägen.
Men så resonerar inte alla på Sandvik. I alla fall inte där flexibla modellen en gång föddes.

Ett företag dödar sin egen modell

Sandvikmodellen kallades den, föregångaren till hela stålindustrins trygghets- och flexibilitetsavtal. Inom Sandvik var dotterbolaget Coromant först med att utveckla en modell som klarade av upp- och nergångarna.

Det var för tjugo år sedan. Modellen har stått pall, även under finanskrisen då företaget tappade hela 60 procent av sin produktion.

– Med vårt system slapp vi den gången säga upp 305 personer, säger Thomas Andersson, verkstadsklubbens ordförande på Sandvik Coromant i Gimo.

Nyligen kom helt nya signaler från Sandvik. 150 personer varslas. Onödigt, tycker Thomas Andersson.

– Det finns så mycket tid i tidbanken att företaget skulle kunna klara övertaligheten i tre år.

Coromant styrs inte på samma sätt som för ett par år sedan, enligt Thomas Andersson.

– Efter en omorganisation har vi princip ingen dialog med företaget längre. De chefer som styr verksamheten sitter i England, Tyskland och Frankrike. Vi har tappat ingången i det svenska företaget.

Företagets vd Klas Forsström vill inte kommentera varför man inte använder företagets fulla tidbank i stället för att varsla. Och det går inte att jämföra med finanskrisen.

– Beroende på situation så får man använda olika metoder. Det vi valde då var det som vi uppfattade var bäst för företaget i den stunden. Nu tittar vi på företaget utifrån ett annat perspektiv och då har vi valt den här lösningen.

Klas Forsström försvarar varslet med att ”vi ser en svagare marknad, vi behöver därför sänka våra kostnader strukturellt för att anpassa oss. Då behöver vi se över vår verksamhet helt enkelt.”

Thomas Andersson förstår inte resonemanget. Det vi har byggt upp under åren värderas inte längre, säger han. Sandvikmodellen blev en modell för resten av Sverige. Men inte för hela Sandvik.

– Jag tycker företaget dödar sin egen modell. Gemensamt har vi skapat ett modernt flexibelt system. Men nu väljer arbetsgivarna att använda gamla oflexibla verktyg. De håller skiftnyckeln i vänster hand och skruvar muttrarna med höger.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Plågsamma tider för stålet och gruvorna

ANALYSKina var inte den omättliga stålmarknad som marknaden trodde för några år sedan. Priserna sjunker samtidigt som det investeras för fullt i gruvor utifrån gamla glädjekalkyler. Men det finns ljuspunkter, inte minst i Sverige, skriver DA:s Harald Gatu.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Dagens Arbete prisad för sin journalistik

Dagens Arbetes reporter Anna Julius vann i går Fackföreningspressens pris i kategorin ”Bästa förklarande text”. Hon får den för sin handfasta guide om hur man gör att få rätt ersättning för sina arbetsskador.

Göran blir hög av att dansa

SAMSPELTA STEGPappersarbetaren Göran Larsson och sjuksköterskan Veronica Lind ­brinner för bugg. De sliter med sina skiftscheman för att hinna träna. Möt dem i ett reportage från en tävling, se när de lär ut dans i vår video.

”Etableringsjobb skyddar din lön”

KRÖNIKA”Avtalet om etableringsjobb kan pressa ner arbetslösheten och därmed skydda löner och villkor. Det är något helt annat än den lagstiftade lönedumpning som de borgerliga partierna vill ha, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson. 

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

Arbetsplatsolycka vid Garpenbergsgruvan

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

När måste chefen svara om ledighet?

Fråga om jobbet”Hur lång tid har min arbetsgivare på sig att ge mig ett svar på om jag kan få ledigt?” DA:s jurist Henrik Ask reder ut.

IF Metall kan införa inkomstförsäkring

IF Metall diskuterar att införa en inkomstförsäkring för alla som tjänar över a-kassans tak. Förbundet sneglar bland annat mot Unionen, som i vissa fall kan konkurrera om samma anställda.

2

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1

Rättegången mot Nordkalk

”Han har ett gott hjärta i grunden”

(UPPDATERAD) Hovrätten i Umeå har nu inlett rättegången mot företaget Nordkalk. Dagens Arbete rapporterar om efterspelet till en drygt sex år gammal olycka som dödade en person och skadade flera andra.

Nordkalk: ”Ansvaret ligger på entreprenörerna”

(UPPDATERAD) Nordkalks advokater hävdar att de som hade ansvaret när olyckan hände 2011 var ett entreprenörsföretag och inte ett bemanningsbolag. Därför ligger huvudansvaret där, inte hos Nordkalk.

Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
Sören Eriksson. Foto: Marcus Derland.

Sören prisad för jobb mot gruvbränder

Sören Eriksson, huvudskyddsombud i Bolidens gruva i Kristineberg, får branschorganisationen Swemins arbetsmiljöpris för sitt mångåriga jobb mot bränder i gruvor. Han delar priset med brandskyddssamordnaren Johan Holmberg Garpenbergsgruvan.

ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

Ska vi ha samma tid året om?

Da frågarPå söndag vrider vi fram klockan igen. Men Finland vill skrota tidsomställningen och nu ska saken utredas på EU-nivå. Vad tycker DA:s läsare?

5
”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

DEBATTFör att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

3

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

”Man måste fortsätta lyfta frågan”

Kurser, konferenser och jämställdhets-quiz – #metoo har satt spår i hur IF Metall arbetar mot sexuella trakasserier."Det är som om alla har frågan på näthinnan nu", säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Ny dom sänker ersättningen från a-kassan

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen vänder upp och ned på en av a-kassans regler. Nu blir det svårare för nya medlemmar att få rätt till högre ersättning. ”Fullständigt orimligt”, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metall.

1
Hämta mer