”Ge sjutton i att politisera lönebildningen”Chefredaktör Helle Klein i en ledarkommentar till Alliansens nya förslag om inträdesjobb för nyanlända.

Från blomstrande radhus till brinnande höghusDagens Arbetes Jeanette Herulf om hur Josef Franks visionära byggande står i kontrast till dagens kostnadsjakt.

Trygghetsavtalet

Anna Spång, med dottern Melissa och Sara Berg fick behålla sina arbeten trots att 170 jobb försvann på SSAB i Borlänge. Foto: Sanna Källdén
Tre och en halv månads ledighet. Perfekt när man har en valp att ta hand om, säger Åsa Ek-Isaksson på SSAB i Luleå. Det blev en lång härlig sommar med Welsh corgie-valpen Sixten. ”Jag har haft det mer än bra”. Foto: Tomas Bergman
Magnus Johansson vid stränggjutningen på SSAB i Luleå fick tretton veckors ledigt när masugnen renoverades. Mekade med skotern, snickrade på huset, åkte till Stockholm. Till slut var det nästan skönt att gå tillbaka till jobbet, säger han. Foto: Tomas Bergman

Tidskontot som ersätter uppsägningar

ssab-grafikAvtal med flex. I Luleå fick arbetarna två månaders sommarledighet när masugnen renoverades. I Borlänge behöver ingen sägas upp när beläggningsverket stängs och 170 jobb försvinner. I stålindustrin har jobben blivit något säkrare tack vare trygghets- och flexibilitetsavtalet. Men inte överallt.

Stålindustrins trygghets­avtal i korthet

Avtalet gör det möjligt att gå ner i arbetstid utan löneavdrag. Man plockar timmar från en tidbank som kallas avsättningskonto. Varje år tillförs kontot 68 timmar, lokalt kan man göra upp om att avsätta ännu mer tid.

Om efterfrågan sjunker kan företaget skicka hem anställda med timmar ur avsättningskontot. Den tid man är hemma får man den lön man skulle ha haft om man jobbade. Avsättningskontot får uppgå till max 150 timmar – om man lokalt inte kommer överens om något annat.
Om krisen förvärras och avsättningskontot inte räcker kan tid tas från ett annat konto, plustidskontot. Det får vara 200 timmar.

Finns inte tillräckligt med tid på kontona så blir det minustid om man går hemma med full lön. Man blir alltså skyldig arbetsgivaren. Minustiden får vara max 150 timmar.

När man jobbar igen minustiden i form av plustid hamnar den tiden på pluskontot. Och då ger en arbetad timme 2 timmar på plustidskontot.

Snabbguide till Stålkrisen

På 1990-talet börjar Kina bygga bostäder och industrier och moderniserar sin infrastruktur. Efterfrågan på stål stiger. Kina bygger ut sin egen stålindustri.

2007 spår den inflytelserika konsultbyrån McKinsey i rapporten China’s Urban Billion att en miljard kineser kommer att bo i storstäderna inom ett par decennier. Kina forcerar utbyggnaden av stålindustrin. Investerare över hela världen lockas att öppna nya järnmalmsgruvor. Bland annat i Pajala.

Men framtidsbedömningarna vilar på lösan grund. De kinesiska myndigheter och företag som investerat i infrastruktur har dragit på sig gigantiska skulder, ofta med dåliga lån från privata ”skuggbanker”. Utvecklingen är ohållbar och Kina signalerar en omläggning. Landets tillväxt ska drivas av inhemsk konsumtion, inte i första hand av investeringar i infrastruktur och industri.

Efterfrågan på stål mattas av, priset på järnmalm faller. Kinas överdimensionerade stålindustri letar nya kunder. Billigt kinesiskt stål letar sig ut på världsmarknaden. Utbudet av stål ökar, priserna sjunker. Det pressar lönsamheten i branschen. Anläggningarna körs med reducerad fart vilket ökar kostnaderna.

Men det går inte dåligt för hela stålindustrin. Ju mer nischad tillverkningen är desto större chans är att man kan ta ut högre priser, såvida man inte leverarar till olje- och gasindustrin. Den del av ståltillverkningen som har kunderna inom amerikansk eller europeisk bil- eller byggindustri går hyfsat bra just nu.

Dessutom: inbromsningen görs på en historiskt hög nivå. Det är ökningstakten som har planat ut.

Det heter att man ”tofar”, att man går ner i arbetstid utan att förlora i lön. Det är då man använder ”tofen”, det trygghets- och flexibilitetsavtal som numera finns i stålindustrin. Avtalet används flitigt ute på företagen. Och på olika sätt. Ett alternativ till uppsägningar, ett slags krisavtal.

Stålet är i kris nu. Världens stålindustri är helt enkelt för stor för efterfrågan. Stål reas ut för att kunna säljas och vinsterna sjunker. En stålindustri som inte går för fullt ger inga pengar.

I sådana lägen brukar företag gå ihop för att minska på kostnaderna. Svenska SSAB har gått samman med finska Rautarukki och som en följd flyttas nu beläggningsverket från Borlänge. 170 jobb försvinner.

”Vi behövde aldrig tänka på plan B”

Först hörde de: 170 jobb bort. De insåg att de satt löst till eftersom de tillhörde de sist anställda. Sara Berg och Anna Spång hade bägge varit på SSAB i år efter år som visstidsanställda. När de äntligen fått fasta jobb på beläggningsverket kom nedläggningsbeskedet.

– Skit tänkte jag. Skit också. Men jag stängde bara öronen och vägrade ta in vad som sas, berättar Anna Spång.

Hon hade varit fast anställd i fyra månader när beskedet om beläggningen kom.

– Hur stor var chansen att man skulle få behålla jobbet? Noll. Men jag hade faktiskt förberett mig, jag hade en plan B.

På friskiften har hon utbildat sig till mäklare, en reservplan. Industrin som trygg arbetsplats? Glöm det. Sedan finanskrisen har tre stora varsel kapat bort cirka 500 jobb på järnverket i Borlänge. Sara Berg, hennes kompis, resonerade likadant. Hon har haft funderingar på att utbilda sig till assistent.

– Det känns som om man alltid snubblat på målsnöret tidigare. Just när man ska få fast jobb så krisar det och det blir en massa varsel.

Men inte denna gång. De kände till ”tofen” och att den kanske skulle kunna användas för att undvika uppsägningar. Sara Berg:

– Chefen ringde mig efter ett nattskift när jag var ute och handlade inför helgen. ”Köp lite extra lördagsgodis”, sa han. ”Jag kan erbjuda dig fast anställning.”

När beläggningen flyttat till Finland och Finspång går de över till kallvalsningen. Avtalet används för att underlätta en generationsväxling.

Så här är det tänkt: de 170 övertaliga omplaceras till andra avdelningar där det finns personal som inom några år kommer att gå i pension.

Ett exempel: i ett skiftlag på åtta personer finns en som ska gå i pension om något år. Skiftlaget utökas med en nionde som kommer från de 170 övertaliga.

Skiftlaget har alltså utökats till nio personer, men det behövs bara åtta på jobbet samtidigt. Man turas om att gå hemma med full lön en månad i taget. Ända tills den äldste i skiftlaget går i pension.

– En jättebra lösning, säger Anna Spång.Så skönt att inte behöva använda någon plan B.

Ett avtal för dåliga tider

När trygghets- och flexibilitetsavtalet tecknades 2013 hade stålindustrin några tuffa år bakom sig. Finanskrisen lämnade djupa spår i en bransch som ännu inte återhämtat sig.
Men inte bara i dåliga tider. Inför 2013 års avtalsrörelse ville facket införa en regel i avtalet så att medlemmarna fick tryggare jobb. I utbyte erbjöds arbetsgivarna möjligheten att använda rätt antal människor vid rätt tidpunkt.

Avtalet kan också användas under längre driftstopp. ”Tofen” kom väl till pass när järnverket i Luleå sommarstängde för att renovera masugnen. Ett omfattande jobb som görs ungefär vart tjugonde år. Förr, när hyttan stängt, var de anställda tvungna att städa och måla. I år fick de i stället en extra lång sommarledighet.

En lång ledig sommar

I slutet av maj stämplade Åsa Ek-Isaksson ut från nattskiftet på sekundärmetallurgin. Framför sig hade hon en långledighet hon aldrig tidigare hade haft under sina tjugo år på järnverket. Med lite sparad och ny semester i kombination med ”tofen” kunde Åsa vara hemma i tre och en halv månad.

Det kändes lite overkligt när hon kom hem från nattskiftet den där majmorgonen. Hon skulle vara borta från jobbet ända till i mitten av september. Efter att ha sovit en stund satte hon sig i bilen med sin man. De körde söderut, mot Stockholm, och hämtade Sixten, en Welsh Corgie-valp.

– Det blev en fantastisk långledighet, säger hon.

Hälften av arbetarna vid SSAB Luleå fick ta långledigt över sommaren, de flesta i 8–10 veckor. Magnus Johansson på stränggjutningen var en av de långlediga:

”Tja, det blev väl typ tretton veckor. Det enda man egentligen kunde klaga på var vädret.
I början av ledigheten lånade jag en av klubbens två husbilar som medlemmarna har till förfogande.

Vi drog ner till Stockholm och bara var där och myste. Såg oss omkring. Käkade världens starkaste korv och … bara var.

Sedan for vi hem igen. Snickrade på huset, fixade med skotern.

Efter tretton veckor var det inga problem att gå tillbaka till jobbet. Man hade inte ens ångest att komma tillbaka. Det var nästan så att man längtade. Ledigheten blev nästan för lång, den nådde en gräns.

Jag hade ju faktiskt längre ledighet än ungarna.

Avtalet är ju helt fantastiskt egentligen. Jag skämdes nästan när jag fick löningen, pengarna bara rullade in trots att jag gick hemma vecka efter vecka.”

Det fanns bara en nackdel: alla kunde inte få ta del av avtalet.”

Varför då egentligen? undrar några av arbetarna på fältverkstan som blev kvar större delen av sommaren för att vara med vid ugnsrenoveringen. Mikael Sundström och Simon Johansson räknar med att vara med vid nästa ugnsrenovering, år 2035. De var på plats för att lära sig, men de saknar långledigheten.

Bägge har kvar 204 timmar på sitt konto. Nu är de rädda för att de inte kan ta ut de timmarna.
Tomas Karlsson, järnbruksklubbens ordförande:

– Ni kan inte se det här avtalet som arbetstidsförkortning. Se det som ett krisavtal. Ett alternativ till uppsägningar och inhyrning.

Men säger han, vi ska försöka hitta en lösning där medlemmarna kan ta ut tid från kontot oavsett konjunkturläge.

Det nya normala

Upp och ner, tvära kast. Det är så världen ser ut just nu. Petra Einarsson, vd för SMT, Sandvik Material Technology beskriver ”the new normal”. Det nya normaltillståndet är oförutsägbart och ryckigt. Då duger inte den gamla modellen med att varsla och säga upp, säger hon. Det krävs andra flexibla system där företaget får behålla sina anställda och deras kompetens.

– Under finanskrisen 2009 tappade vi snabbt volym. Men för att kunna hantera den låga efterfrågan hade vi nästan ingen flexibilitet inbyggd i systemet. Det ledde till att vi la ett varsel på tusen personer i Sverige.

Utöver det stora varslet gick de kvarvarande metallarna ner i arbetstid. Många gick hem med avtalspension. Sammantaget ingen lyckad lösning, enligt Petra Einarsson.

– Det blev fullständigt kaos. För delar av SMT tog det flera år innan man hade återhämtat sig.

– Det här var ju ett trubbigt verktyg. I synnerhet när det går upp och ned mellan varje kvartal. Vi har projektaffärer som gör att man bara kan se 6–9 månader in i framtiden. Ska vi då hålla på att varsla och sedan får man den där ordern – och då blåsa av varslet? Det går inte att jobba på det sättet.

Därför välkomnade hon initiativet från IF Metallklubben på Sandvik. De ville ha trygghet för medlemmarna och erbjöd företaget flexibilitet.

– För oss har det inneburit att vi snabbt har anpassat oss till en efterfrågan som går mycket upp och ner. Framför allt behåller vi kompetensen. Vi köper oss tid för att se vart det kommer att ta vägen.
Men så resonerar inte alla på Sandvik. I alla fall inte där flexibla modellen en gång föddes.

Ett företag dödar sin egen modell

Sandvikmodellen kallades den, föregångaren till hela stålindustrins trygghets- och flexibilitetsavtal. Inom Sandvik var dotterbolaget Coromant först med att utveckla en modell som klarade av upp- och nergångarna.

Det var för tjugo år sedan. Modellen har stått pall, även under finanskrisen då företaget tappade hela 60 procent av sin produktion.

– Med vårt system slapp vi den gången säga upp 305 personer, säger Thomas Andersson, verkstadsklubbens ordförande på Sandvik Coromant i Gimo.

Nyligen kom helt nya signaler från Sandvik. 150 personer varslas. Onödigt, tycker Thomas Andersson.

– Det finns så mycket tid i tidbanken att företaget skulle kunna klara övertaligheten i tre år.

Coromant styrs inte på samma sätt som för ett par år sedan, enligt Thomas Andersson.

– Efter en omorganisation har vi princip ingen dialog med företaget längre. De chefer som styr verksamheten sitter i England, Tyskland och Frankrike. Vi har tappat ingången i det svenska företaget.

Företagets vd Klas Forsström vill inte kommentera varför man inte använder företagets fulla tidbank i stället för att varsla. Och det går inte att jämföra med finanskrisen.

– Beroende på situation så får man använda olika metoder. Det vi valde då var det som vi uppfattade var bäst för företaget i den stunden. Nu tittar vi på företaget utifrån ett annat perspektiv och då har vi valt den här lösningen.

Klas Forsström försvarar varslet med att ”vi ser en svagare marknad, vi behöver därför sänka våra kostnader strukturellt för att anpassa oss. Då behöver vi se över vår verksamhet helt enkelt.”

Thomas Andersson förstår inte resonemanget. Det vi har byggt upp under åren värderas inte längre, säger han. Sandvikmodellen blev en modell för resten av Sverige. Men inte för hela Sandvik.

– Jag tycker företaget dödar sin egen modell. Gemensamt har vi skapat ett modernt flexibelt system. Men nu väljer arbetsgivarna att använda gamla oflexibla verktyg. De håller skiftnyckeln i vänster hand och skruvar muttrarna med höger.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Plågsamma tider för stålet och gruvorna

ANALYSKina var inte den omättliga stålmarknad som marknaden trodde för några år sedan. Priserna sjunker samtidigt som det investeras för fullt i gruvor utifrån gamla glädjekalkyler. Men det finns ljuspunkter, inte minst i Sverige, skriver DA:s Harald Gatu.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Här finns världens industriarbetare

DA REDER UTSedan början av 90-talet har andelen européer som jobbar i industrin minskat med nära en tredjedel. I östra Asien har andelen ökat. Men ”Made in Hong Kong” står det inte på många produkter längre.

Räknas min hemgång med lön som arbete?

När ska man gå till arbetsförmedlingen när man har blivit uppsagd? Och hur påverkas a-kassan om man får ett års lön efter uppsägningen? Vår expert reder ut.

Flera bud på konkursdrabbade Componenta

Hoppet är inte ute för de 200 anställda på konkursdrabbade Componenta. Enligt konkursförvaltaren finns flera aktörer som är intresserade av att köpa och driva vidare fabrikerna i Virsbo och Arvika.

"Vi roterar hela tiden"

DET HÄR GÖR JAGEfter jobb på Scania och som resemontör hamnade Peter Bergman på 3M i Gagnef för sex år sedan. Här gör han svetshjälmar till företag i hela världen, här har hans gamla axelvärk försvunnit.

IT-SKANDALEN

Stefan Löfven stuvar om i regeringen

NYA STATSRÅDStefan Löfven ombildar regeringen som ett svar på Allianspartiernas misstroendeförklaring efter it-skandalen på Transportstyrelsen. Två ministrar får sparken, men Peter Hultqvist stannar som försvarsminister vilket är en attack mot Alliansen.

Volvos elbilssatsning

"En bomb i bilvärlden"

ANALYS”Ökat konsumenttryck, tuffare miljöregler och bättre batterier. Tre faktorer som får bilindustrin att satsa på elmotorer. Men inget bilföretag har ännu valt att gå på knockout såsom Volvo”, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

3

"En fruktansvärt snabb omställning"

Om två år kommer varje ny Volvobil som lanseras att ha en elmotor. En snabb omställning som kännetecknar Volvo just nu, enligt IF Metalls Marko Peltonen på Volvo Cars motorfabrik i Skövde.

Ny lärlingsutbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Konflikt om föräldraledigt på Orica

Sprängämnestillverkaren Orica i Gyttorp har hamnat på kollisionskurs med IF Metall om reglerna för föräldraledighet. Facket hävdar att arbetsgivarens tolkning missgynnar skiftarbetare och nu har frågan lyfts till en central förhandling.

8

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

Ett knivskarpt intresse

ProfilenPappersarbetaren Kimmo Liljas knivar är ett hett byte både bland jägare och samlare. Se hans arbete och hör honom berätta om sin vassa hobby.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

Hämta mer