”De redan svaga pressas till det yttersta”Ledare. Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om granskningen av Nya Samhall.

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Trygghetsavtalet

Anna Spång, med dottern Melissa och Sara Berg fick behålla sina arbeten trots att 170 jobb försvann på SSAB i Borlänge. Foto: Sanna Källdén
Tre och en halv månads ledighet. Perfekt när man har en valp att ta hand om, säger Åsa Ek-Isaksson på SSAB i Luleå. Det blev en lång härlig sommar med Welsh corgie-valpen Sixten. ”Jag har haft det mer än bra”. Foto: Tomas Bergman
Magnus Johansson vid stränggjutningen på SSAB i Luleå fick tretton veckors ledigt när masugnen renoverades. Mekade med skotern, snickrade på huset, åkte till Stockholm. Till slut var det nästan skönt att gå tillbaka till jobbet, säger han. Foto: Tomas Bergman

Tidskontot som ersätter uppsägningar

ssab-grafikAvtal med flex. I Luleå fick arbetarna två månaders sommarledighet när masugnen renoverades. I Borlänge behöver ingen sägas upp när beläggningsverket stängs och 170 jobb försvinner. I stålindustrin har jobben blivit något säkrare tack vare trygghets- och flexibilitetsavtalet. Men inte överallt.

Stålindustrins trygghets­avtal i korthet

Avtalet gör det möjligt att gå ner i arbetstid utan löneavdrag. Man plockar timmar från en tidbank som kallas avsättningskonto. Varje år tillförs kontot 68 timmar, lokalt kan man göra upp om att avsätta ännu mer tid.

Om efterfrågan sjunker kan företaget skicka hem anställda med timmar ur avsättningskontot. Den tid man är hemma får man den lön man skulle ha haft om man jobbade. Avsättningskontot får uppgå till max 150 timmar – om man lokalt inte kommer överens om något annat.
Om krisen förvärras och avsättningskontot inte räcker kan tid tas från ett annat konto, plustidskontot. Det får vara 200 timmar.

Finns inte tillräckligt med tid på kontona så blir det minustid om man går hemma med full lön. Man blir alltså skyldig arbetsgivaren. Minustiden får vara max 150 timmar.

När man jobbar igen minustiden i form av plustid hamnar den tiden på pluskontot. Och då ger en arbetad timme 2 timmar på plustidskontot.

Snabbguide till Stålkrisen

På 1990-talet börjar Kina bygga bostäder och industrier och moderniserar sin infrastruktur. Efterfrågan på stål stiger. Kina bygger ut sin egen stålindustri.

2007 spår den inflytelserika konsultbyrån McKinsey i rapporten China’s Urban Billion att en miljard kineser kommer att bo i storstäderna inom ett par decennier. Kina forcerar utbyggnaden av stålindustrin. Investerare över hela världen lockas att öppna nya järnmalmsgruvor. Bland annat i Pajala.

Men framtidsbedömningarna vilar på lösan grund. De kinesiska myndigheter och företag som investerat i infrastruktur har dragit på sig gigantiska skulder, ofta med dåliga lån från privata ”skuggbanker”. Utvecklingen är ohållbar och Kina signalerar en omläggning. Landets tillväxt ska drivas av inhemsk konsumtion, inte i första hand av investeringar i infrastruktur och industri.

Efterfrågan på stål mattas av, priset på järnmalm faller. Kinas överdimensionerade stålindustri letar nya kunder. Billigt kinesiskt stål letar sig ut på världsmarknaden. Utbudet av stål ökar, priserna sjunker. Det pressar lönsamheten i branschen. Anläggningarna körs med reducerad fart vilket ökar kostnaderna.

Men det går inte dåligt för hela stålindustrin. Ju mer nischad tillverkningen är desto större chans är att man kan ta ut högre priser, såvida man inte leverarar till olje- och gasindustrin. Den del av ståltillverkningen som har kunderna inom amerikansk eller europeisk bil- eller byggindustri går hyfsat bra just nu.

Dessutom: inbromsningen görs på en historiskt hög nivå. Det är ökningstakten som har planat ut.

Det heter att man ”tofar”, att man går ner i arbetstid utan att förlora i lön. Det är då man använder ”tofen”, det trygghets- och flexibilitetsavtal som numera finns i stålindustrin. Avtalet används flitigt ute på företagen. Och på olika sätt. Ett alternativ till uppsägningar, ett slags krisavtal.

Stålet är i kris nu. Världens stålindustri är helt enkelt för stor för efterfrågan. Stål reas ut för att kunna säljas och vinsterna sjunker. En stålindustri som inte går för fullt ger inga pengar.

I sådana lägen brukar företag gå ihop för att minska på kostnaderna. Svenska SSAB har gått samman med finska Rautarukki och som en följd flyttas nu beläggningsverket från Borlänge. 170 jobb försvinner.

”Vi behövde aldrig tänka på plan B”

Först hörde de: 170 jobb bort. De insåg att de satt löst till eftersom de tillhörde de sist anställda. Sara Berg och Anna Spång hade bägge varit på SSAB i år efter år som visstidsanställda. När de äntligen fått fasta jobb på beläggningsverket kom nedläggningsbeskedet.

– Skit tänkte jag. Skit också. Men jag stängde bara öronen och vägrade ta in vad som sas, berättar Anna Spång.

Hon hade varit fast anställd i fyra månader när beskedet om beläggningen kom.

– Hur stor var chansen att man skulle få behålla jobbet? Noll. Men jag hade faktiskt förberett mig, jag hade en plan B.

På friskiften har hon utbildat sig till mäklare, en reservplan. Industrin som trygg arbetsplats? Glöm det. Sedan finanskrisen har tre stora varsel kapat bort cirka 500 jobb på järnverket i Borlänge. Sara Berg, hennes kompis, resonerade likadant. Hon har haft funderingar på att utbilda sig till assistent.

– Det känns som om man alltid snubblat på målsnöret tidigare. Just när man ska få fast jobb så krisar det och det blir en massa varsel.

Men inte denna gång. De kände till ”tofen” och att den kanske skulle kunna användas för att undvika uppsägningar. Sara Berg:

– Chefen ringde mig efter ett nattskift när jag var ute och handlade inför helgen. ”Köp lite extra lördagsgodis”, sa han. ”Jag kan erbjuda dig fast anställning.”

När beläggningen flyttat till Finland och Finspång går de över till kallvalsningen. Avtalet används för att underlätta en generationsväxling.

Så här är det tänkt: de 170 övertaliga omplaceras till andra avdelningar där det finns personal som inom några år kommer att gå i pension.

Ett exempel: i ett skiftlag på åtta personer finns en som ska gå i pension om något år. Skiftlaget utökas med en nionde som kommer från de 170 övertaliga.

Skiftlaget har alltså utökats till nio personer, men det behövs bara åtta på jobbet samtidigt. Man turas om att gå hemma med full lön en månad i taget. Ända tills den äldste i skiftlaget går i pension.

– En jättebra lösning, säger Anna Spång.Så skönt att inte behöva använda någon plan B.

Ett avtal för dåliga tider

När trygghets- och flexibilitetsavtalet tecknades 2013 hade stålindustrin några tuffa år bakom sig. Finanskrisen lämnade djupa spår i en bransch som ännu inte återhämtat sig.
Men inte bara i dåliga tider. Inför 2013 års avtalsrörelse ville facket införa en regel i avtalet så att medlemmarna fick tryggare jobb. I utbyte erbjöds arbetsgivarna möjligheten att använda rätt antal människor vid rätt tidpunkt.

Avtalet kan också användas under längre driftstopp. ”Tofen” kom väl till pass när järnverket i Luleå sommarstängde för att renovera masugnen. Ett omfattande jobb som görs ungefär vart tjugonde år. Förr, när hyttan stängt, var de anställda tvungna att städa och måla. I år fick de i stället en extra lång sommarledighet.

En lång ledig sommar

I slutet av maj stämplade Åsa Ek-Isaksson ut från nattskiftet på sekundärmetallurgin. Framför sig hade hon en långledighet hon aldrig tidigare hade haft under sina tjugo år på järnverket. Med lite sparad och ny semester i kombination med ”tofen” kunde Åsa vara hemma i tre och en halv månad.

Det kändes lite overkligt när hon kom hem från nattskiftet den där majmorgonen. Hon skulle vara borta från jobbet ända till i mitten av september. Efter att ha sovit en stund satte hon sig i bilen med sin man. De körde söderut, mot Stockholm, och hämtade Sixten, en Welsh Corgie-valp.

– Det blev en fantastisk långledighet, säger hon.

Hälften av arbetarna vid SSAB Luleå fick ta långledigt över sommaren, de flesta i 8–10 veckor. Magnus Johansson på stränggjutningen var en av de långlediga:

”Tja, det blev väl typ tretton veckor. Det enda man egentligen kunde klaga på var vädret.
I början av ledigheten lånade jag en av klubbens två husbilar som medlemmarna har till förfogande.

Vi drog ner till Stockholm och bara var där och myste. Såg oss omkring. Käkade världens starkaste korv och … bara var.

Sedan for vi hem igen. Snickrade på huset, fixade med skotern.

Efter tretton veckor var det inga problem att gå tillbaka till jobbet. Man hade inte ens ångest att komma tillbaka. Det var nästan så att man längtade. Ledigheten blev nästan för lång, den nådde en gräns.

Jag hade ju faktiskt längre ledighet än ungarna.

Avtalet är ju helt fantastiskt egentligen. Jag skämdes nästan när jag fick löningen, pengarna bara rullade in trots att jag gick hemma vecka efter vecka.”

Det fanns bara en nackdel: alla kunde inte få ta del av avtalet.”

Varför då egentligen? undrar några av arbetarna på fältverkstan som blev kvar större delen av sommaren för att vara med vid ugnsrenoveringen. Mikael Sundström och Simon Johansson räknar med att vara med vid nästa ugnsrenovering, år 2035. De var på plats för att lära sig, men de saknar långledigheten.

Bägge har kvar 204 timmar på sitt konto. Nu är de rädda för att de inte kan ta ut de timmarna.
Tomas Karlsson, järnbruksklubbens ordförande:

– Ni kan inte se det här avtalet som arbetstidsförkortning. Se det som ett krisavtal. Ett alternativ till uppsägningar och inhyrning.

Men säger han, vi ska försöka hitta en lösning där medlemmarna kan ta ut tid från kontot oavsett konjunkturläge.

Det nya normala

Upp och ner, tvära kast. Det är så världen ser ut just nu. Petra Einarsson, vd för SMT, Sandvik Material Technology beskriver ”the new normal”. Det nya normaltillståndet är oförutsägbart och ryckigt. Då duger inte den gamla modellen med att varsla och säga upp, säger hon. Det krävs andra flexibla system där företaget får behålla sina anställda och deras kompetens.

– Under finanskrisen 2009 tappade vi snabbt volym. Men för att kunna hantera den låga efterfrågan hade vi nästan ingen flexibilitet inbyggd i systemet. Det ledde till att vi la ett varsel på tusen personer i Sverige.

Utöver det stora varslet gick de kvarvarande metallarna ner i arbetstid. Många gick hem med avtalspension. Sammantaget ingen lyckad lösning, enligt Petra Einarsson.

– Det blev fullständigt kaos. För delar av SMT tog det flera år innan man hade återhämtat sig.

– Det här var ju ett trubbigt verktyg. I synnerhet när det går upp och ned mellan varje kvartal. Vi har projektaffärer som gör att man bara kan se 6–9 månader in i framtiden. Ska vi då hålla på att varsla och sedan får man den där ordern – och då blåsa av varslet? Det går inte att jobba på det sättet.

Därför välkomnade hon initiativet från IF Metallklubben på Sandvik. De ville ha trygghet för medlemmarna och erbjöd företaget flexibilitet.

– För oss har det inneburit att vi snabbt har anpassat oss till en efterfrågan som går mycket upp och ner. Framför allt behåller vi kompetensen. Vi köper oss tid för att se vart det kommer att ta vägen.
Men så resonerar inte alla på Sandvik. I alla fall inte där flexibla modellen en gång föddes.

Ett företag dödar sin egen modell

Sandvikmodellen kallades den, föregångaren till hela stålindustrins trygghets- och flexibilitetsavtal. Inom Sandvik var dotterbolaget Coromant först med att utveckla en modell som klarade av upp- och nergångarna.

Det var för tjugo år sedan. Modellen har stått pall, även under finanskrisen då företaget tappade hela 60 procent av sin produktion.

– Med vårt system slapp vi den gången säga upp 305 personer, säger Thomas Andersson, verkstadsklubbens ordförande på Sandvik Coromant i Gimo.

Nyligen kom helt nya signaler från Sandvik. 150 personer varslas. Onödigt, tycker Thomas Andersson.

– Det finns så mycket tid i tidbanken att företaget skulle kunna klara övertaligheten i tre år.

Coromant styrs inte på samma sätt som för ett par år sedan, enligt Thomas Andersson.

– Efter en omorganisation har vi princip ingen dialog med företaget längre. De chefer som styr verksamheten sitter i England, Tyskland och Frankrike. Vi har tappat ingången i det svenska företaget.

Företagets vd Klas Forsström vill inte kommentera varför man inte använder företagets fulla tidbank i stället för att varsla. Och det går inte att jämföra med finanskrisen.

– Beroende på situation så får man använda olika metoder. Det vi valde då var det som vi uppfattade var bäst för företaget i den stunden. Nu tittar vi på företaget utifrån ett annat perspektiv och då har vi valt den här lösningen.

Klas Forsström försvarar varslet med att ”vi ser en svagare marknad, vi behöver därför sänka våra kostnader strukturellt för att anpassa oss. Då behöver vi se över vår verksamhet helt enkelt.”

Thomas Andersson förstår inte resonemanget. Det vi har byggt upp under åren värderas inte längre, säger han. Sandvikmodellen blev en modell för resten av Sverige. Men inte för hela Sandvik.

– Jag tycker företaget dödar sin egen modell. Gemensamt har vi skapat ett modernt flexibelt system. Men nu väljer arbetsgivarna att använda gamla oflexibla verktyg. De håller skiftnyckeln i vänster hand och skruvar muttrarna med höger.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Plågsamma tider för stålet och gruvorna

ANALYSKina var inte den omättliga stålmarknad som marknaden trodde för några år sedan. Priserna sjunker samtidigt som det investeras för fullt i gruvor utifrån gamla glädjekalkyler. Men det finns ljuspunkter, inte minst i Sverige, skriver DA:s Harald Gatu.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

DET NYA SAMHALL

”Man måste göra nåt åt Samhall”

IF Metalls ordförande Marie Nilsson och Fastighets ordförande Magnus Pettersson reagerar starkt på DA:s granskning av Samhall: ”Så här kan man inte behandla de människor som är allra skörast i samhället”, säger Marie Nilsson. LO-basen Karl Petter Thorwaldsson vill tillsätta en utredning.

Samhall byter fot om granaterna

Samhalls vd hävdar att man gjort en noggrann granskning innan jobbet med militära övningsgranater togs in. Företagets distriktschef säger däremot att jobbet aldrig utförts och skyller på personalen.

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

2

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

3
”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

#metoo

Regeringen mötte parterna om #metoo

Ministrarna Ylva Johansson och Åsa Regnér mötte i dag bland annat LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera hur #metoo-kampanjen kan leda till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna. "Ett överväldigande gensvar från parterna", kommenterar Johansson.

1

”Det måste bli en väckarklocka för industrin”

”Ovälkomna sexuella anspelningar”, ”könsord, pornografiska bilder, nedsättande skämt”. 34 procent av kvinnorna i IF Metall har senaste året utsatts för någon typ av sexuella trakasserier på jobbet. Siffran är 59 procent för yngre kvinnor, visar en ny undersökning.

4

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

"Vi måste fortsätta lära oss nytt"

Dagens Arbete knyter nu en av Sveriges viktigaste opinionsbildare till sig. Darja Isaksson är en flitig debattör och bland annat med i det nationella innovationsrådet: "Jag vill bidra till att minska rädslan med digitaliseringen."

SSAB döms för dödsolycka

SSAB döms till en företagsbot på 1,5 miljoner för dödsolyckan i Luleå 2014. Då omkom en arbetare hos en entreprenör när hans gaffeltruck kolliderade med ett lok.

”Blåbärsölen blev väldigt god”

Ett av Sveriges hundratals mikrobryggerier finns på gamla bruksområdet i Frövi. Här gör Billerudselektrikern Urban Åhlgren lager, IPA och ibland en öl med blåbärssmak.

Den självutskrivande bron i Amsterdam. Ett projekt av det Nederländska företaget 3DMX. Foto: Pressbild

Här skrivs framtiden ut

Da reder utEn bro, mänskliga broskceller, en portion lasagne. Det tycks inte finnas några gränser för vad den snabbt växande 3D-tekniken klarar. DA reder ut hur det går till och besöker Siemens i Finspång, ett av exemplen på att Sverige tagit klivet in i framtiden.

IF Metall: Industrin utbildar för lite

Nästan alla IF Metallmedlemmar vill kompetensutvecklas, men bara en av tre har fått någon form av utbildning det senaste året. Var fjärde är orolig att deras kompetens inte ska duga i framtiden.

Testpanelen. Marcus Enlund, Daniel Bäckström, Peter Östman och Jonas Eriksson vet hur ett bra multiverktyg ska vara. Foto: David Lundmark

Ett paket med mycket innehåll

DA TESTAR.Vilka multiverktyg är egentligen värda att lägga i paket under granen? Vi lät fyra proffs snabbgranska åtta olika – och den dyraste är inte bäst, visade det sig.

Northlands gamla gruva öppnar igen

Kaunis Iron, med svenska investerare, planerar att återuppta brytningen i Northlands gamla gruva i Kaunisvaara redan nästa sommar. Det kan ge 300 nya jobb. ”En tidig julklapp”, säger Jari Törmänen ombudsman på IF Metalls avdelning 1.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja vilken utgåva du vill läsa.

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

En bil med nya funktioner

ÖGONBLICKETKlockan är 14.41 på Anpassarna i Hedemora.

Fackets värdegrund

IF Metall utesluter medlem

IF Metall har uteslutit en medlem som är aktiv i Nordiska motståndsrörelsen NMR. Två av hans arbetskamrater får vara kvar efter att ha tagit avstånd från den nazistiska organisationen.

2

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

”Man jobbar bättre när man mår bra”

Bowlingturnering, Ullaredsresor och en egen frisbeegolfbana. Zinkgruvans satsning på hälsa och gemenskap är prisbelönt.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

Hämta mer