”Dags att bredda principen en arbetsplats – ett fack!”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Alliansen mellan S och L i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå"Helle Klein, chefredaktör.

Avtal 2016

”Ni får mer pengar mot att vi får mer makt”

ANALYsArbetsgivarna höjer ribban för löneökningar. I utbyte mot höjd lön vill de kunna bestämma mer när du ska jobba och hur mycket.

I fokus igen: arbetstidskorridoren. Alltså möjligheten för arbetsgivaren att förlägga tid som han vill – utan att behöva bry sig om det lokala facket.

I dag kan en arbetsgivare inom verkstadsindustrin variera arbetstiden med 40 minuter per arbetspass. Såvida arbetsgivaren och det lokala facket inte har kommit överens om något annat.

Arbetstidskorridoren är en stupstocksregel. Det vill säga: en regel som tillämpas om fack och arbetsgivare inte lyckas komma överens lokalt.

Normalt brukar stupstocksregler vara så avskräckande för bägge parter så att de i sig uppmuntrar parterna att göra upp om ett lokalt avtal, baserat på de förutsättningar som råder på arbetsplatsen.

Att göra upp om arbetstider kräver idag ett lokalt avtal. Men lyckas man inte komma överens gäller stupstocken.

I dag används knappt den stupstocken ute i industrin. Den anses vara tillräckligt avskräckande för att kunna utgöra alternativ till att göra upp.

I stället kommer fack och arbetsgivare överens om de lokala arbetstiderna. Vanligtvis får arbetsgivarna betala en slant för den flexibilitet de vill ha. Kanske i pengar, kanske i lite kortare arbetstid. Och det är detta som är problemet, enligt arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. De lokala överenskommelserna blir för dyra för det enskilda företaget. Det måste bli enklare och billigare, menar man.

Att strunta i att göra upp med det lokala facket och istället använda sig av stupstockens 40 flexibla minuter per arbetspass upplevs inte av arbetsgivarna som något lockande alternativ. Det krävs mer tid i arbetstidskorridoren för att en arbetsgivare ska lockas till att ta det steget. Ju mer tid i korridoren desto effektivare blir också korridoren som påtryckningsmedel mot den lokala klubben. Vid det lokala förhandlingsbordet skulle en arbetsgivare kunna säga: ”Får inte vi igenom vårta krav på flexibilitet så struntar vi i att göra upp med er i facket och så går vi på stupstockreglerna i stället”.

Men då måste fler timmar in i korridoren. Så många att det lokala facket vet att arbetsgivaren frestas till att välja stupstocken framför en överenskommelse.

Mot den bakgrunden vill därför Teknikföretagen nu utöka korridoren till 5 timmar i veckan. Och då inte bara mellan måndag och fredag. Den normala arbetstiden ska också kunna förläggas till lördagar mellan klockan 7 och 16. En kraftig ökning? Nja, ökningen är ändå i blygsammaste laget med tanke på vad som verkligen behövs, enligt Teknikföretagen.

Teknikföretagen är inte ensamma. Arbetsgivarorganisationen Ikem, som organiserar företagen inom plast- och kemisk industri, vill ha också ha en korridor på 2 timmar per dag.

Allt förutsätter ett årligt arbetstidsmått på i genomsnitt 40 timmar per arbetsvecka.

Pengar mot makt. Högre lön – bara om arbetsgivarna får mer att säga till om. Det är så man måste tolka positioneringen på avtalsförhandlingarnas allra första dag.

Men det är inte bara arbetstiderna som arbetsgivarna vill skaffa sig mer inflytande över. Även själva lönebildningen ska stöpas om. Lokalt ska man kunna träffa avtal om sänkta löner om så behövs. Ett gammalt krav som arbetsgivarna med varierande eftertryck ställt sedan 1989. Det vore närmast en sensation om detta krav på ”lokal dispositivitet för hela kollektivavtalet” inte fanns med.

Nu talar bägge parter – både fack och arbetsgivare – om ettårsavtal. Osäkerheten i omvärlden talar för det. Den bräckliga uppgången i USA och Europa parad med Kinas problem gör de närmaste åren oförutsägbara.

Oförutsägbar är också resten den svenska avtalsrörelsen utanför industrin. Kommunals krav – som stöds av industrifacken – att undersköterskorna ska ha 1 061 kronor utöver märket på 2,8 procent retar framför allt industrins arbetsgivare. De vill inte se några ”förändringar av gruppers relativa löneläge” genom centrala avtal, som Teknikföretagen poängterar.

Men det finns även andra osäkerhetsfaktorer. Facken runt den heta byggindustrin som lagt sig en bit högre (3,2 procent) än industrifackens utgångskrav på 2,8 procent. Vad skulle hända om de lyckas konflikta sig till mer än vad industrin får? Och i den offentliga sektorn erbjuder de politiskt utsedda arbetsgivarna avtal utan siffror. Det får bli vad det blir. Kanske högre än industrin, kanske lägre. En lek med avtalselden, enligt både industrins fack och arbetsgivare som samstämmigt mullrar: kommunerna och landstingen äventyrar den svenska lönebildningsmodellens framtid.

En sak förenar industrins arbetsgivare och fack. De vill vara först ut med ett avtal. De vill sätta ett riktmärke för resten av arbetsmarknaden. Ett avtal är ju egentligen ett köp av arbetsfred. Ni får mer pengar mot att vi får lugn och ro. Det är grunden i bytet mellan arbete och kapital. Så fungerade det länge. Men på senare tid har bytet fått ett annorlunda innehåll. Ni får mer pengar mot att vi får mer makt. Och det är en betydligt krångligare affär.


hg@da.se

2Kommentarer

Joachim Haspe:

Arbetstidskorridoren skall bort , vi lever på 2000-talet nu!

Ulf Nordberg:

Ingen korridor alls… att förlägga arbetstid obekvämt o på helger skall kosta, att ha en flexibilitet som i mitt fall missgynnar mig, är inget att sträva efter.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Klart med nytt tidningsavtal

Strejken på tidningsavtalet är avblåst. Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud.

Helgmangling för att undvika strejk

Det blir medling hela helgen mellan GS och Almega för att nå ett nytt avtal och därmed undvika en strejk från onsdag i nästa vecka. GS säger samtidigt att det kan bli utökat varsel om tryckerierna rundar konflikten genom att flytta produktionen.

Parterna förbereder sig för tidningsstrejk

300 grafiker kan tas ut i strejk om en dryg vecka, vilket slår mot Expressen och andra stora tidningar. Tryckeriet Pressgrannar svarar med att flytta produktion till andra ställen. Nu ska tre medlare försöka lösa konflikten.

GS varslar om strejk

GS varslar om strejk för grafiker på tre tidningstryckerier. En kärnfråga är rätten till delpension.

1

Tidningsförhandlingar strandade i dag

Förhandlingarna för de grafiker som jobbar på tidningstryckerier strandade i dag. En av de stora knäckfrågorna är delpensionen.

GS håller fast vid deltidspension

GS-facket har inte släppt frågan om deltidspension för sina medlemmar på tidningsavtalet, medan motparten Almega säger nej. Avtalet går ut på lördag, det blir fortsatta förhandlingar nästa vecka.

Läsarnas frågor om avtalen

Svar direktAvtalsrörelsen är inne i sista fasen, den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare om åsikter och frågor kring avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här får de svar från IF Metall, GS och Pappers.

2

Avtalsrörelsen startade med en krock

Nu har avtalsrörelsen dragit i gång på allvar. På tisdagen visade de opartiska ordförandena upp en första skiss, som bygger på ett tvåårigt avtal. IF Metall och de andra industriförbunden säger försiktigt ja till ett tvåårsavtal. Men arbetsgivarsidan säger nej till den första avtalsskissen.

1

Nu blev det svåra ännu svårare

AnalysDe fem industrifacken ställde sig i dag positiva till Opos första skiss till nytt avtal. Men arbetsgivaren sade nej. Nu blir det ännu mer stressigt att hinna få ihop ett nytt avtal till 1 april. DA:s Harald Gatu förklarar vad som händer härnäst.

Pappers bryter tystnaden i avtalsrörelsen

Längre avtal och förändringar i arbetstidskontot. Pappers förbundsordförande Matts Jutterström berättar om de pågående förhandlingarna.

2

Ställ din fråga om avtalet

Vad är viktigt för dig i avtalsrörelsen? Har du frågor eller åsikter om villkoren i arbetslivet, om förhandlingarna eller om paragrafer i ditt kollektivavtal? Ställ din fråga här så ber vi avtalssekreterarna om ett svar.

Anders Ferbe varnar för ökande konflikter

IF Metalls ordförande Anders Ferbe säger att årets avtalsrörelse är den jobbigaste på länge, eftersom lönenormeringen utmanas av både politiker och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsgivarna vill ha lördagsarbete

Arbetsgivarna vill att det ska bli enklare och billigare att flytta övertiden – upp till fem timmar i veckan.

6

Makten över arbetstiden i fokus

GS avtalArbetsgivarnas behov måste styra både arbetstidens längd och vilka skiftformer som ska införas. De anställdas inflytande måste minska. Det kräver GS-fackets motparter.

Industrifacken vill sitta still i båten

AnalysLO-samordningen är bruten, men industrifacken vill inte ändra ett vinnande koncept - deras avtal ska vara styrande liksom tidigare år. Nu återstår att se om industrinormen fortfarande gäller, skriver DA:s Marie Edholm.

Industrin nobbar fackens lönekrav

Industrins och handelns arbetsgivare tycker att fackens lönekrav är alldeles för höga, men de är oeniga när det gäller frysta ingångslöner. Teknikföretagen vill i stället ha utökade yrkesintroduktionsavtal.

1

Industrifacken lägger fram sina lönekrav

De fem förbunden i Facken inom industrin kräver 2,8 procent i löneförhöjning, minst 450 kronor i månaden, och vill ha ettårsavtal. Förbunden vill också satsa mer på deltidspension, jämställdhet och psykosocial arbetsmiljö.

3
Avtal, LO

Startskott för komplicerad avtalsrörelse

ANALYSI dag samlas IF Metallombud i Stockholm för att börja slipa på argumenten inför ett nytt avtal. DA:s Harald Gatu skriver att det kommer att detta kommer att bli en seg dragkamp om hur man tolkar en svajig världsekonomi och noll-inflation.

2

"Ungdomar har inte en aning om vad det betyder”

IF Metalls avtalsråd ska i två dagar behandla 260 motioner. Det handlar om allt från nyindustrialisering till omplaceringsersättning - men också om att ansa det fackliga språket.

Läs mer från Dagens Arbete:

Banbrott

ÖGONBLICKETKlockan är 15.58 på Billerud Korsnäs, Gruvön.

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

”Budskapet är tydligt: Minska arbetsbelastningen!”

DEBATT”Våra medlemmar vill ha ett hållbart arbetsliv i stället för företagens kortsiktiga vinster,” skriver två företrädare gör GS.

Stress växande orsak till arbetsskador

ArbetsmiljöAllt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap. Många går till jobbet fast de är sjuka och bara hälften av medlemmarna tror att de klarar att jobba till pension. Det visar förbundets ny arbetsmiljörapport.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

För högern går sänkt skatt alltid först

KrönikaDen stora skiljelinjen i svensk politik handlar om vad som är en rimlig trygghet för medborgarna. Och här har Sverigedemokraterna tydligt visat var de står.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Orättvisorna måste minskas – nu!

KRÖNIKA20 år av växande klyftor har urholkat förtroendet för samhället. Nu måste arbetarrörelsen ta ett samlat grepp om jämlikhetsfrågan.

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

GS-facket tror på avtal för global rättvisa

GS-facket ansluter sig till regeringens vision Global Deal för att bryta snedfördelningen i världen. Arbetsgivarsidan är dock tveksam till om satsningen leder framåt.

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

”Trähus öppnar vägen för industriellt byggande”

DEBATTVi välkomnar regeringens sex miljoner för att öka kunskapen om industriellt husbyggande i trä. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal. Det krävs också konkreta åtgärder, skriver två talespersoner för SSU.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

”Vi har ­lagat lunch över öppen eld”

DET HÄR GÖR JAGTomas Brunholtz är språkmentor på Skogsstyrelsen.

Fortplantning pågår

ÖGONBLICKETKlockan är 16.28 på Bergvik Skog Plantor i Borlänge.

Ett knivskarpt intresse

ProfilenPappersarbetaren Kimmo Liljas knivar är ett hett byte både bland jägare och samlare. Se hans arbete och hör honom berätta om sin vassa hobby.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

Det blev inga smugglarhistorier

ÖGONBLICKETKlockan är 13.40 på Nittsjö keramik i Rättvik.

Dödsolycka i Degerfors

En lastbilschaufför avled efter att ha blivit överkörd av en truck på Outokumpu Stainless i Degerfors.

Hämta mer