”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

DA granskar vården av lungsjuka

Om stendammslunga i SVT 1969. Foto: TT

Läkare missar att fråga om jobbet

KOL

KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM.Börjar oftast som kronisk bronkit med slemhosta. Först när lungblåsorna förstörs blir sjukdomen farlig. 

En av tolv vuxna svenskar beräknas ha KOL. De flesta har en lindrig form av sjukdomen, och bara var femte är diagnostiserad. KOL är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. 

Omkring 2 800 svenskar dör varje år i lungsjukdomen, som har ett långsamt förlopp.

75 000–105 000 svenskar drabbas av KOL till följd av jobbet.

 

Astma

är en sjukdom i luftvägarna. Orsaken är en inflammation i luftrören. Slemhinnorna blir förtjockade och överkänsliga för olika retningar som rök och stark doft.

En av fem vuxna svenskar med astma har fått sjukdomen från jobbet. Orsaken är ofta damm, mögel, lösningsmedel och andra ämnen i luften på arbetsplatsen.

Kopplingen mellan astma och arbetsmiljö var länge okänd. Men forskning har under senare år visat på tydliga samband.

Symtomen är andnöd, hosta och pip. Omkring hälften av dem som fått astma av jobbet blir aldrig av med besvären.

Läs mer: 


lungor-rebeccaHostade grönt slem i ett år

Rebecka fick hosta, feber och frossa. "Segdragen förkylning" sa läkarna. Först efter ett år fick hon hjälp genom företagshälsovården.

Stendammslunga

Silikos. Kvarts kan tränga ner i lungblåsorna och kapslas in. De minsta partiklarna är så små att de inte syns med blotta ögat. De är farligast. Kroppen kan inte göra sig av med dem. På sikt minskar lungornas volym och man får svårare att andas. Belastningen på hjärtat ökar också.

Mer än 6 000 gruvarbetare i Kina dör av stendamm och koldamm
i lungorna varje år. Vid massiv exponering kan människor så unga som tjugo år dö i sjukdomen.

I Sverige har de flesta sjuka jobbat med bearbetning av berg, i stenindustrin eller i gruvor, en del på gjuterier. Silikos får man efter att ha andats in kvarts. De flesta som avlider i Sverige är över 70 år.

Läs mer:

Stendammet skördar nya offerlungor-silikos-Sven

Läkartidningen: Allvarlig silikos finns ännu i Sverige

 

Lungsäckscancer

Mesoteliom. Hundra människor dör varje år i Sverige av mesoteliom som växer utanpå lungan, i lungsäcken. DA:s mätningar visar att det finns asbest i svenska gruvor. Byggarbetare kan få i sig asbestdamm vid renoveringar.

Trots att asbest är totalförbjudet sedan 1982 minskar inte cancerfallen, visar en granskning Dagens Arbete gjorde i somras.

 

Sågverkssjuka

Allergisk alveolit.
Sjukdomen har många namn:
Sågverkssjuka, fliseldarsjuka, justerverkssjuka, tröskdammslunga.

Det är svårt att ställa diagnos. Akut feber fyra till åtta timmar efter jobbet, trötthet, andnöd, hosta och frossa är symtomen. Vid upprepade attacker kan allergisk alveolit ge bestående lungfibros.

Allergisk alveolit orsakas av biologiskt damm, såsom mögelsporer. De små partiklarna tränger in i lungblåsorna (alveolerna) och där uppstår en allergisk reaktion.

lungor-sagverk3Läs mer: 

Trämöglet som förgiftar

Lungcancer

Den vanligaste arbetsrelaterade cancertypen. Lågt räknat dör 200 svenska män per år i lungcancer till följd av jobbet. Men flera forskare hävdar att det kan röra sig om 500 dödsfall bland män per år.

Mellan 30 och 80 kvinnor dör av arbetsorsakad lungcancer varje år.

Arbetsmiljön glöms bort. Skälen är flera:
– Vi har en nedmonterad företagshälsovård. Inget Arbetslivsinstitut längre, och Arbetsmiljöverket som jag rent ut sagt tycker är kasst på såna här frågor, säger specialisten Jonas Brisman.

Klickbar bild

Klicka dig fram på bilden ovan för att lära dig mer om de olika lungsjukdomarna. Observera att sjukdomarna är mer diffust placerade i lungorna. De röda bollarna markerar bara på ett ungefär var skadorna uppstår.

Fakta: KOL

15 procent av de svenska KOL-fallen beror på jobbet. Det är 75 000–105 000 människor.

Riskyrken:
Gruvarbetare
Svetsare­
Brandmän
Byggnadsarbetare
Textilarbetare
Stenarbetare
Lantbrukare
Bergarbetare

TIDSLINJE

Redan på 1700-talet skriver Carl von Linné om stendammslunga (silikos) efter att ha besökt gruvor i Dalarna.

Carl von Linné .

Redan på 1700-talet skriver Carl von Linné om stendammslunga (silikos) efter att ha besökt gruvor i Dalarna.

1931 Patienter med silikos får rätt till ersättning.

1939-45 Under krigsåren blev tusentals stockholmare förgiftade av gengas. Så uppstod Sveriges yrkesmedicinska kliniker.

1953 Silikosregistret grundas.

1965 Gruvarbetare i Sydafrika som andats in asbest dör i lungsäckscancer. Läkarna får upp ögonen för riskerna.

1975 Asbest-larm.

lomma

Eternitfabriken i Lomma.

1977 Största arbetsmiljöskandalen i svensk historia. Eternitfabriken i Lomma stänger efter 70 år. Hundratals arbetare har blivit sjuka av asbest.

1982 Asbest totalförbjuds i Sverige.

1988 Silikosregistret upphör.

2006 Arbetsmiljöverkets anslag minskas med närmare 160 miljoner kronor de närmaste tre åren.

2007 Arbetslivsinstitutet läggs ner.

Läs mer i Läkartidningen:

KOL, också en yrkessjukdom.
KOL – en dold folksjukdom
Kontroversiell förgiftningsepidemi lade grund för yrkesmedicinen

När Jonas Brisman och hans kollegor vid landets yrkesmedicinska kliniker försöker komma ut och informera läkare i primärvården blir svaret för det mesta:

”Det är ju jätteintressant det ni håller på med, men vi har tyvärr inte tid. Vi har så mycket annat, som sjukskrivningar och utbrändhet.”

Att dammiga arbetsmiljöer ger sjukdomar på lungorna är en gammal kunskap inom läkarkåren. Ändå skylls allting på cigaretterna, enligt överläkaren Jonas Brisman vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg.

– I många andra länder får läkare gå igenom en kontinuerlig utbildning och utvärdering, annars får man inte fortsätta jobba. I USA är det jättesträngt. Europeiska länder, som England, har andra modeller. Men i Sverige har vi ingenting, säger han.

Kristina Jakobsson är ordförande för Svensk arbets- och miljömedicinsk förening:

Är kopplingen mellan arbetsmiljö och luftvägssjukdomar tillräckligt kända inom läkarkåren?
– Nej. Eller så har man en kunskap men omsätter den inte i praktiken i mötet med patienten. Man ställer inte frågan ”Vad arbetar du med?” och inga följdfrågor.

Varför ställer inte läkare dessa frågor oftare?
– Man vet nog inte riktigt att så pass mycket av sjukdomarna faktiskt orsakas av arbetsmiljön.

När det gäller KOL finns det en stor kunskapslucka inom den svenska läkarkåren, enligt professor Kristina Jakobsson:
– För de flesta finns bara en enda orsak: tobaksrökning.

Maria Albin, som på 70-talet upptäckte lungsäckscancer hos fabriksarbetarna på Lomma Eternit, möter återigen patienter med sjukdomar som hör dåtiden till. Asbest totalförbjöds 1982, men när gamla hus nu rivs eller byggs om återvänder riskerna. Trettio år efter totalförbudet jobbar människor i Sverige med det cancerframkallande isoleringsmaterialet.

När det gäller silikos känner inte röntgenläkare igen sjukdomen längre.
– Kunskapen har gått i pension, konstaterar Maria Albin, professor vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.

Yrkesmedicinarna ger flera förklaringar till varför det ser ut som det gör. Företagshälsovården hade förut skyddsingenjörer. Fackförbunden var mer på sin vakt. Arbetsgivare var bättre informerade om riskerna med olika jobb och tillsynsmyndigheten kunnigare på kemi. Efter nedskärningarna på Arbetsmiljöverket var det en enda person som ansvarade för att 400 hälsofarliga ämnen hade rätt gränsvärde.

Från yrkesmedicinskt håll riktas hård kritik mot myndigheten som anses ha sadlat om för mycket.

Arbetsmiljöverket har inte längre resurser att följa utvecklingen på området, menar läkarna vid specialistklinikerna.

Myndigheten svarar att man använder sina begränsade resurser på klokast möjliga sätt.
– Pratet om att det inte finns några kemiska hälsorisker kvar ute på arbetsplatserna är lögn. Vi har rätt mycket produktion i det här landet och slarvar man med exponeringen blir människor sjuka, säger professorn i yrkesmedicin Magnus Svartengren.

Enligt honom är risker som vi förut hade koll på nu tillbaka. Kvarts, som orsakar silikos, är ett tydligt exempel på det. Myndigheterna gjorde stora insatser på 70-talet. Kvartshalterna gick ner. Så slumrade man till. Silikos ansågs utrotad.

Svartengren visar i en ny studie som publiceras i Läkartidningen att allvarlig silikos visst finns kvar i Sverige.
– Som arbetstagare har man rätt att få veta vilka halter av skadligt damm man får i sig på sin arbetsplats. Så är det inte i dag, konstaterar yrkeshygienikern Nils Plato vid Karolinska institutet.

Nyligen publicerade även överläkaren Stig Hagstad en studie om icke-rökare med KOL som visar att yrkesmässig exponering av damm, gas eller rök är en stark riskfaktor.

Vad kan läkare dra för lärdom av detta?
– Det är smart att fråga folk vad de jobbar med. Men det är inte lika inhamrat i medvetandet hos oss läkare som många andra frågor vi ställer, till exempel ”Röker du?”

(Research i samarbete med Läkartidningen)

lungor-silikos-detalj_2stenImorgon: Stendammet skördar nya offer

SILIKOS. Därför kom en av våra äldsta yrkessjukdomar tillbaka.

lungor-astma-sv-portrattLäs mer: Hostade grönt slem i ett år

Rebecka fick astma av skärvätska.

 

 

 

Marie Ström, Läkartidningen och Elinor Torp, Dagens Arbete

Kommentera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Så skadas dina lungor av ditt arbete

Få läkare tänker på arbetsmiljön som hälsobov. Dagens Arbetes och Läkartidningens gemensamma granskning visar på stora kunskapsluckor.

Stendammet skördar nya offer

SilikosKunskapen föll i glömska. Därför kom en av våra äldsta yrkessjukdomar tillbaka.

Vad är en arbetare värd?

Debatt"Det läggs mer resurser på att kringgå ansvaret än att förebygga ohälsa i arbetslivet. Det är för enkelt, billigt, att byta ut arbetskraft eller avsluta verksamhet", skriver GS-ombudsmannen och regionala skyddsombudet Peter Lindström i ett debattinlägg.

1

"Vi är några få kvar i landet som har kunskapen"

Sjuk av sågenGS-fackets Peter Lindström har mött många sågverksarbetare som valsat runt i sjukvården i åratal för att kunskapen om trämögel gått förlorad.

"Förkylningen" som aldrig gav med sig

ASTMARebecka bytte avdelning och hamnade i en dimma av skärvätska och polerolja. Hon fick hosta, feber och frossa, det blev tungt att andas. Läkaren sade förkylning, det var något helt annat.

Sjuk av jobbet? Så får du hjälp!

Koll påStå på dig! Inte alla läkare känner till att att jobbet kan vara orsak till dina lungbesvär. Här är frågorna din läkare ska ställa till dig.

1

"Orsakerna till astma lämnas därhän"

Många läkare behandlar astman, men bryr sig inte om ifall orsaken ligger i arbetsmiljön. Det kan ge kroniska skador, varnar professor Magnus Svartengren.

1

"Allt är inte rökningens fel"

LedareDe arbetsrelaterade lungsjukdomarna som var vanliga förr har kommit åter. Alltför få läkare känner igen symptomen och kan ställa rätt diagnos. Dagens Arbetes och Läkartidningens granskning är alarmerande. Nu måste läkarna börjar ställa frågor om arbetsmiljön.

Arbetsmiljöverket i kampanj mot lungsjukdomar

Arbetsmiljöverket startar en riksomfattande kampanj mot bland annat stendammslunga, en "gammal" sjukdom som gjort comeback. 500 företag ska granskas i år och nästa år.

Läs mer från Dagens Arbete: