"Höstbudgeten väcker framtidstro"Helle Klein, chefredaktör.

"Tiggaren — en berättelse om Sverige"Krönika, Daniel Mathisen.

Bengt Lerman kör spolmaskinen och lindar tändspolar till gasmotorer i amerikanska kraftverk. Han monterar och löder elektronik på Svenska elektromagneter i Åmål. Ett av många företag som går bra nu. Nyligen nyanställdes tre personer och företaget har ett 60-tal anställda i produktionen. ”När jag började för 40 år sedan var vi nog bara hälften på golvet”, säger han. Foto: David Lundmark.
Koppartråd. Foto: David Lundmark.
Mycket att göra nu, men det är bara positivt”, säger Ing-Marie Odhner som monterar stator till Husqvarnas motorsågar. ”Naturligtvis hoppas vi på högre lön nu när det går bra, det har varit trögt alltför länge. Får se om det går bättre nu när vi bildat en verkstadsklubb.” Foto: DAVID LUNDMARK
”Höjd lön? Ja, det vore bra och efterlängtat. Det tycks ju som om självaste Riksbanken nu står på vår sida, det är vi inte vana vid”, säger Tony Gustafsson, IF Metallklubbens ordförande på Emballator i Mellerud. Här i samspråk med huvudskyddsombudet Daniel Bäck, till höger. Foto: David Lundmark.
Vinsterna inom industrin ligger på en relativt jämn nivå. Efter 90-talskrisen började en allt större andel av överskottet i företagen gå till vinsten och mindre till löner. Diagrammet visar bruttovinstandelen i industrin. Det vill säga hur stor del av förädlingsvärdet – det nyproducerade värdet – som är vinst när lönekostnaderna är borträknade.
När fler varor och tjänster produceras med samma mängd arbetade timmar – då ökar produktiviteten. Produktiviteten är betydligt högre i industrin än resten av ekonomin. Sverige har nästan varit världsbäst i produktivitet- sökning. Nu går det långsammare. Investeringarna är låga, den tekniska utvecklingen har bromsat in. Maskinparken har dessutom gått på halvfart, då sackar produktiviteten. Vilket är ett problem för lönerna eftersom höjda reallöner betalas med stigande produktivitet.

Så tog sig Dalsland ur krisen

Snart börjar förhandlingarna om din nya lön. Och dina arbetsvillkor. Är tiderna bra eller dåliga? Fack och arbetsgivare är oense. Vi tog tempen på konjunkturen.

3,9

procent ökade BNP med under tredje kvartalet i år jämfört med samma kvartal 2014.

Under hela 2014 ökade BNP med  2,3 procent. BNP per capita var 404 000 kronor, plats 8 bland världens länder.

Källa: SCB och OECD

7,0 procent, 367 000 personer, var arbetslösa i november 2015.

Året före låg arbetslösheten på 7,8 procent. Sysselsättningsgraden var 66,9 procent, en ökning med 0,7  procent jämfört med 2014.

Källa: SCB (säsongsrensade siffror).

”Kom ihåg en sak, det går bra för Sverige”

Folkets hus i Stockholm. En förmiddag nu i höstas. Hundratals företrädare för arbetsgivare och fackföreningar sammanstrålar med forskare för att lyssna på rapporter och debatter om lönerna och ekonomin.

Över tre miljoner löntagare ska få nya löner i vår. I en tid som tycks mer skakig och oviss än på länge.

Folkets hus fylldes till sista plats den där förmiddagen. Värd var statens eget medlingsinstitut.

Där stod de på scenen och vägde sina ord på guldvåg: Konjunkturinstitutet, Industrins ekonomiska råd, Riksbanken. Sedan steg Nordeas chefsekonom Annika Winsth upp och sade sig vilja skingra dimridåerna kring Sveriges ekonomi.

Hon hamrade ut sitt budskap: Exporten blir allt viktigare, särskilt exporten av tjänster. ”Där utklassar vi till och med Tyskland”. Vi har en stark, inte svag, arbetsmarknad. Sedan finanskrisen har 200 000 utrikes födda fått jobb. ”När vi diskuterar integration – varför berättar inte politikerna om att vi har fått 200 000 nya skattebetalare i landet?”

Hon avslutade med:

”Kom ihåg en sak. Det går bra för Sverige.”

I några av de mest plågade landsändarna börjar man faktiskt tro det.

Vinsterna inom industrin ligger på en relativt jämn nivå. Efter 90-talskrisen började en allt större andel av överskottet i företagen gå till vinsten och mindre till löner.  Diagrammet visar bruttovinstandelen i industrin. Det vill säga hur stor del av förädlingsvärdet – det nyproducerade värdet – som är vinst när lönekostnaderna är borträknade.

Vinsterna inom industrin ligger på en relativt jämn nivå. Efter 90-talskrisen började en allt större andel av överskottet i företagen gå till vinsten och mindre till löner. Diagrammet visar bruttovinstandelen i industrin. Det vill säga hur stor del av förädlingsvärdet – det nyproducerade värdet – som är vinst när lönekostnaderna är borträknade.

Dalsland lyfter sig ur krisen

Dalsland är en del av det Sverige som faktiskt går rätt hyfsat för tillfället. Den som åker runt i Dalsland påminns om Lears bilsätesfabrik i Bengtsfors, dammsugartillverkaren Nilfisk i Åmål, Dunis pappersbruk i Dals-Långed. Tre av flera nedläggningar som tryckte upp arbetslösheten till rikets högsta.

Arbetslösheten i flera kommuner ligger fortfarande en bit över riksgenomsnittet. Men det ljusnar. Industrin rör sig framåt.

Vi passerar Åmål. Nere vid vattnet ligger Elasto som tillverkar plastgranulat till Ikeamadrasser och lego och som just genomfört en av de största investeringarna i företagets historia. Lokalerna har byggts ut, nya maskiner installerats, nyanställningar har gjorts och under åtta höstveckor kördes det produktionsövertid.

”Jag vet inte, men det verkar som vi går i otakt med resten av landet. Dalsland krisade när resten av Sverige gick bra. Och nu kanske det är tvärtom.”

E45:an snuddar vid ett industriområde med bland annat Håkansson sågblad och Svenska Elektromagneter. Två gamla klassiska Åmålföretag. Bägge går för högtryck. Håkanssons levererar klingor till andra industrier inom verkstad, trä och livsmedel. Svenska elektromagneter tillverkar tändsystem och andra elektromagnetiska produkter till lastbilstillverkarna. Där på Svenska elektromagneter jobbar Niklas Fredriksson sedan tjugo år. Liksom många andra fick han gå hem i samband med finanskrisen.

– Jag var arbetslös i ett år innan jag kunde komma tillbaka. Nu ser det rätt bra ut. Det låg ett varsel över oss nyligen men det drogs tillbaka och vi har till och med plockat in lite folk. Nu tillverkar vi för fullt.

Han har hört positiva tongångar även från andra arbetsplatser.
– Jag vet inte, men det verkar som vi går i otakt med resten av landet. Dalsland krisade när resten av Sverige gick bra. Och nu kanske det är tvärtom.

Vinsterna ökar  på lönernas  bekostnad

Ja, hur går Sverige egentligen? Finns det utrymme för löneökningar framöver? Som vanligt är fack och arbetsgivare oense om tillståndet i ekonomin. Det hör till.

Det finns några bedömare som parterna måste lyssna på. Som det statliga Konjunkturinstitutet, KI. När KI släpper sin lönebildningsrapport går det verkliga startskottet för avtalsrörelsen. I den rapporten görs de ekonomiska bedömningar som fack och arbetsgivare har att ta hänsyn till när de börjar förhandla om din nya lön.

Nå, finns det något utrymme för höjda löner? Det hänger på många saker. Inte minst lönsamheten – om företagen tjänar bra med pengar. Och produktiviteten ­ – om företagen blivit effektivare.

Att företag går med vinst är viktigt av två skäl. Pengar behövs för att både höja löner och investera. Utan investeringar hotas jobben, för att sammanfatta Konjunkturinstitutet. Men alla företag går inte med vinst. Och bland de som går med överskott är det långt ifrån alla som gör rejäla vinster.

Det finns många sätt att mäta hur lönsamt näringslivet är. Så här kan man se det: Varje företag skapar nya värden. En del av det nyskapade värdet går till vinst. En annan del till löner. Vad som hänt de senaste 35 åren är att lönerna fått allt mindre del av kakan. De senaste årtiondena har vinstandelen i industrin legat på rekordhöga nivåer, fjolåret inget undantag.

Tony Gustafsson, IF Metallklubbens ordförande på Emballator i Mellerud i samspråk med huvudskyddsombudet Daniel Bäck.

”Höjd lön? Ja, det vore bra och efterlängtat. Det tycks ju som om självaste Riksbanken nu står på vår sida, det är vi inte vana vid”, säger Tony Gustafsson, IF Metallklubbens ordförande på Emballator i Mellerud. Här i samspråk med huvudskyddsombudet Daniel Bäck, till höger. Foto: David Lundmark.

”Minska kostnaderna? Då anställer vi fler”

Vi satt inne hos Johan Andersson, vd för Emballator Mellerud Plast, företaget som ger oss plastflaskor och dunkar. Bland annat. Han talar om hantverket och svårigheten att formblåsa plast till skillnad från att formspruta. Om den långa inlärningstiden. Om vikten av internutbildning och samarbete med skolan så att fler kan bli intresserade av att ta jobb i plastfabriken framöver.

I fabriken står formblåsningsmaskinerna på rad. Dyra maskiner som ger mer pengar ju längre de går. Maskinparken är i gång dygnet om 355 dagar om året.

Vi undrade: om nu kostnaderna stiger på grund av lönehöjningar – hur tacklar ni det?

– Självklart måste vi hela tiden fortsätta rationalisera och bli effektivare. Till exempel genom att bygga upp en pool så att vi blir mer flexibla inom företaget.

Ett annat sätt, säger vd:n, är att öka antalet anställda.

Hörde vi rätt? Att kapa kostnader genom att anställa fler?
Jodå. Och det har att göra med den maskinpark som måste gå hela tiden för att löna sig.
Maskiner kan krångla. Och trilskas de på nätter eller helger så har det hittills inte funnits någon underhållstekniker tillgänglig. Men nu ska varje skift ha sin egen underhållstekniker. Fyra underhållstekniker anställs för att snabbt kunna åtgärda stopp i produktionen. Maskiner som står still betalar sig inte. Därför ökar man lönsamheten genom att anställa fler.

– Det är ju så det ska vara, säger Tony Gustavsson. Så resonerar ett långsiktigt tänkande företag.

För Tony Gustavsson låter det fortfarande nästan overkligt att en arbetsgivare kan tänka i de banorna. Själv kom han till Emballator via några års arbetslöshet från Nordiska kardan i Åmål. Där gick man under finanskrisen ner från 183 till 46 i verkstan. ”Jag var med om att säga upp 137 medlemmar inklusive mig själv. Då fick man verkligen träna på Las.”

– Vi var ägda av amerikanerna och det var bara kvartalskapitalism för hela slanten. Räkna huvuden hela tiden. Och så kommer man nu till det här. ”Lönsamheten är inte tillräckligt hög, därför anställer vi fler på kollektivsidan”… Egentligen är det makalöst.

När fler varor och tjänster produceras med samma mängd arbetade timmar – då ökar produktiviteten. Produktiviteten är betydligt högre i industrin än resten av ekonomin. Sverige har nästan varit världsbäst i produktivitet- sökning. Nu går det långsammare. Investeringarna är låga, den tekniska utvecklingen har bromsat in. Maskinparken har dessutom gått på halvfart, då sackar produktiviteten. Vilket är ett problem för lönerna eftersom höjda reallöner betalas med stigande produktivitet.

När fler varor och tjänster produceras med samma mängd arbetade timmar – då ökar produktiviteten. Produktiviteten är betydligt högre i industrin än resten av ekonomin. Sverige har nästan varit världsbäst i produktivitetsökning. Nu går det långsammare. Investeringarna är låga, den tekniska utvecklingen har bromsat in. Maskinparken har dessutom gått på halvfart, då sackar produktiviteten. Vilket är ett problem för lönerna eftersom höjda reallöner betalas med stigande produktivitet.

Det hänger på tekniken

Produktivitet handlar om främst en enda sak. Att kunna producera fler varor och fler tjänster med samma mängd arbete. När produktiviteten ökar kan också lönerna stiga. Produktivitetsökningen betalar lönehöjningen. Företaget behöver inte bekosta löneökningarna med att skicka notan till kunderna i form av dyrare varor.

I Sverige är produktivitetsökningen skral just nu. Men under årtiondet fram till finanskrisen 2008 var däremot Sverige näst intill världsbäst på produktivitet.
Finanskrisen innebar en smäll som industrin ännu inte hämtat sig från. Att produktiviteten utvecklas skralt förklaras med att industrin långt ifrån går för fullt. När efterfrågan är låg går maskinerna på halvfart. Då sjunker produktiviteten.

Men det är inte den enda förklaringen, enligt Konjunkturinstitutet. Det senaste årtiondet har vi haft låga investeringar. Den tekniska utvecklingen har bromsat in. Därför ökar inte produktionen av varor och tjänster på samma sätt som tidigare.

Återhämtningen efter finanskrisen har gått betydligt långsammare än efter andra, jämförbara kriser. Ett öde som Sverige för övrigt delar med resten av industrivärlden. Osäkerheten dämpar viljan att investera.

Den som vill veta något om produktivitetsökning kan bege sig till Dals Rostock.

Fyllda orderböcker driver upp tempo

Någon mil österut från Mellerud ligger Dals Rostock, en liten ort uppbyggd kring den järnväg som en gång öppnade landskapet för industrisamhället. Till exempel Hjalmarsfors vagnfabrik som försåg det gamla jordbruks-Sverige med plogar. Det företaget köptes upp för trettio år sedan av en bilreparatör från Göteborg som kommit på ett sätt att tillverka lastväxlar och liftdumpers till lastbilar.

Hjalmarsfors vagnfabrik blev Joab efter Göteborgsentreprenören Johan Olssons ini-
tialer. Joab går mot strömmen och investerar. I fabriken i Dals Rostock installerades i våras en ny svetsrobot som ska göra tillverkningen ännu effektivare.

Kent Hell, en av företagets 35 verkstadsarbetare och som varit på företaget sedan tonåren sneglar åt den nyinstallerade Yash-kawa-roboten som han nu lärt sig att programmera. Han berättar att ”förr lyfte vi och vände på stycken som kunde väga uppåt fyrahundra kilo. Varmt och rökigt.”

– Men nu går det hur galant som helst.

Med den nya robotsvetsen och andra robotar kan man gå upp i volym och ta in mer folk. För inte så länge sedan gjorde man inte ens en enda lastväxel i veckan. Nu klarar man av ungefär 15.

– Det har hänt så mycket på sista tiden, säger montören Jan Jonsson.

Ett par robotar tar hand om svetsningen samtidigt som lastväxlarna har blivit enklare att sätta ihop. Det är sånt som kan öka produktiviteten. En lastväxel för tjugo år sedan tog 200 timmar att montera, dagens modeller tar drygt 40.

– Förr fick vi stå och vända på de tunga delarna för hand eller använda oss av spett för att få hävning. Den tiden är förbi.

Tempot har varit högt på senaste tiden. Orderböckerna har fyllts och på Jan Jonssons monteringsavdelning testar man att gå upp i tvåskift samtidigt som man nyanställer på visstid.

Joab i Dals Rostock och Emballator i Mellerud. Två företag som investerat sig till högre produktivitet – och nyanställningar. Kan man skönja en bred konjunkturuppgång?

Vi läste om IAC i Färgelanda som nyanställer 50 personer och investerar för 50 miljoner kronor. Sedan ringde vi Mats Granér, enhetschef för analys och uppföljning på Västra Götalandsregionen. Han talade om en ”hyfsad optimism, trots de globala orosmolnen”. Arbetslösheten är fortfarande hög men sjunker. Utflyttningen har hejdats. En enkät bland 1 100 företag visar positiva tecken.

– Resultatet andas stor optimism. De flesta företagen tror på en bättre konjunktur.

Samtidigt visar en undersökning från Arbetsförmedlingen att var fjärde företag i regionen inte får tag på den personal som de vill ha. Det är därför Joab och Emballator tillsammans med ett dussintal andra företag i bygden gått samman och samarbetar med skolan om utbildning och praktikplatser.

De tror nämligen att det finns en framtid för industrin i Dalsland.


hg@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ja till V-tab i Södertälje

Stampens kris

Alla på Fanerami får jobba kvar

Alla får behålla jobben på det anrika fanerföretaget Fanerami i Tranås, som gick i konkurs i våras. Dessutom fick GS-facket igenom kraven på bibehållna löner.

Satsning i Skåpafors

Foto: Sara Kroon.

Bruket som rullar på nytt

Skåpafors110 miljoner för att bygga om pappers­maskinerna. Efter flera tuffa år satsar Rexcell igen på bruket i dalsländska Skåpafors.

Utveckling utan nyanställningar

Rexcells vd Stefan Åbom är vanligtvis pratsam. Men när han får frågan om satsningarna kommer att leda till fler jobb svarar han snabbt och kort – nej.

Mediekoncern i kris

GS ombudsman Magnus Leoson utanför rättssalen. Till vänster Stefan Persson och Lars Lund. Foto: Marie Edholm.

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick i dag sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Det räckte inte långt att tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Foto: Marie Edholm

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Foto: Marie Edholm.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Ericsson bantar i Sverige

Foto: TT

"Har Kumla ett tionde liv?"

Analys"Obekräftade uppgifter ska alltid tas med skepsis. Men om avsändaren heter Ericsson finns all anledning att oroas. I tjugo år har företaget steg för steg monterat ner tillverkningen i Sverige", skriver DA:s Harald Gatu.

"Ericsson lägger ned all svensk tillverkning"

En 140-årig tillverkningsepok kan gå i graven, när Ericsson två sista fabriker i Sverige, i Kumla och Borås, läggs ned. Det ingår, enligt obekräftade uppgifter i Svenska Dagbladet, i en plan för att dra ned 3000 anställda inom affärsenheten Nätverksprodukter.

Telekomföretaget Ericsson varslar 2200 anställda i Sverige. I Katrineholm försvinner verksamheten helt. Foto: TT NYHETSBYRÅN.

16 000 industrijobb bort på 18 år

Katrineholmsfabriken blir en i en allt längre rad av nedläggningar. Kolla in DA:s karta över hur Ericsson hårdbantat sin svenska industriproduktion.

1
Foto: Øyvind Lund

Han tar semester i kohagen

ProfilenLennart Carlsson är montören som växlar om till bonde. På semestern tar han hand om svågerns kvigor. Här berättar Lennart om lugnet, kofisarna och att ta över ett föräldrahem.

Bild från Bombardier i Västerås, ett av tio företag i projektet. Foto: David Lundmark.

Flaggskeppens hemligheter

Samarbetsvilja, förändringsförmåga och kompetensutveckling, Det är några förklaringar till varför vissa svenska tillverkningsföretag lyckats så bra. Detta enligt projektet "Flaggskeppsfabriken", som presenteras nästa vecka.

Huvudskyddsombudet Torbjörn Fridh är utbildad testledare för maskinkörkortet och har övervakat när grupp efter grupp  kryssat iflervalsfrågorna 
i datasalen.Foto: David Lundmark.

Marbodal plockar fram skolbänkarna

SÄKERHETEtt maskinkörkort bevisar att du har koll på hur du använder din maskin säkert och bra. Det används redan på många utbildningar, men på arbetsplatserna har det gått trögare. Marbodal i Tidaholm är ett undantag.

Högre aktivitetsersättning, sänkt skatt för kärnkraftföretag, slopad jämställdhetsbonus och högre reseavdrag. Det är några av nyheterna i regeringens budgetförslag. Foto: TT

Nya villkoren för arbetslivet

Regeringen har i dag lagt sitt förslag till ny budget. Här finns bättre a-kassa och jobbsatsningar - men också högre energiskatter för hushållen och slopad jämställdhetsbonus.

1

Skärvätskor

Smutsig skärvätska (t.v): Bakterier och mögel växer ovanpå skärvätskan, som ändrar färg och konsistens och börjar lukta illa. Ren skärvätska (t.h): Siemens i Finspång har byggt om ventilationen och 
kapslat in maskinerna för att lösa problemen med smutsiga skärvätskor. Foto: David Lundmark.

Sjuk av skärvätskor

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor. Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

Så sköter du skärvätskan

DA REDER UTÖverallt i verkstadsindustrin används skärvätskor. Av dimman som skapas kan luftvägarna ta stryk. Men det finns sätt att skydda sig. DA guidar dig fram till de bästa råden.

Madelene Engman, GS avtalssekreterare. Foto: Marie Edholm

GS vill värna LO-samordningen

Avtal 2017Makten över sin egen tid kommer högt upp på GS-medlemmarnas önskelista inför avtalsrörelsen. På avtalssekreterare Madelene Engmans lista finns bland annat en LO-samordning.

2
Foto: TT

Avtal skyddar Scanianställda mot uppsägningar

Ingen fast anställd ska förlora jobbet på Scania på grund av sammanslagningen med MAN. Det är innehållet i ett nytt avtal mellan IF Metall-klubben och företaget, som gäller till minst år 2026.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Rötmånad i politiken – året runt

KrönikaInom politiken är rötmånaden inte begränsad till augusti – det kommer nya tokiga förslag hela tiden. Nu senast om enkla jobb och ökade avgifter för lastbilstransporter.

Foto: Sören Håkanlind

08.48, Kviberg, Göteborg

ÖgonblicketKlockan är 08.48, i Kviberg, Göteborg. På schemat: självförsvar.

Anders Ferbe är förbundsordförande i IF Metall

Värna arbetsmiljön – och affärerna

KRÖNIKAHur reagerar chefen om jag som visstidsanställd eller inhyrd ställer kritiska frågor om säkerheten? Får jag komma tillbaka till jobbet då?

Abu Dhabi. I Icad Residential city bor manliga gästarbetare bakom murar. Över 80 procent av befolkningen i Förenade arabemiraten är gästarbetare. Foto: TT

LO-förbund oeniga om yrkes-VM

Flera fackförbund är kritiska till att nästa års yrkes-VM som hålls i Förenade Arabemiraten, som grovt bryter mot mänskliga och fackliga rättigheter. IF Metall har dock beslutat att skicka tävlande och LO anser att en bojkott är att ge upp försöken att motverka slaveriarbete.

Anders Ferbe, förbundsordförande för IF Metall och Tobias Baudin, förbundsordförande för Kommunal.

"Skamligt – och löntagarfientligt, SD"

DebattNu krokar Sverigedemokraterna arm med de borgerliga för att underminera den svenska modellen. Att de vill stoppa lagen mot lönedumpning är skamligt, skriver IF Metalls och Kommunals ordföranden Anders Ferbe och Tobias Baudin.

5

Framtidslandet

Foto: ØYVIND LUND

Uppdrag: Rädda bygden!

Ack Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

2
Plåtsaxar, skruvdragare, mutterdragare och motorsågar är några verktyg som kan orsaka vibrationsskador. Foto: TT

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

"Ett ärofullt och roligt uppdrag", men frågan om omval bollar IF Metalls ordförande Anders Ferbe över: "Det är avdelningarna i IF Metall, medlemmarna och medlemmarnas företrädare, som får diskutera och fundera på hur de vill se en framtida förbundsstyrelset". Foto: David Lundmark.

Ferbe om fortsättningen: Medlemmarna bestämmer

IF Metall håller kongress i maj nästa år, då ska en ny förbundsledning väljas. Då är förbundsordförande Anders Ferbe 63 år – men i en intervju med DA vill han inte säga om han vill fortsätta leda förbundet: "Det finns bara en som ställer den frågan och det är valberedningen."

1

Pappers kräver kortare arbetspass

Bättre pensionsvillkor, högre lön och en begränsning av arbetspassets längd. Det var de viktigaste kraven som kom fram när Pappers avdelningsombud samlades för upptakt den nya avtalsrörelsen.

Hot och våld mot a-kassan

Bild: Janna Ayres

Trakasserier mot a-kassans anställda

Trakasserier60 procent av de anställda på IF Metalls a-kassa har upplevt trakasserier, hot, våld eller mutförsök, enligt en undersökning från brottsförebyggande rådet, Brå. A-kassan har därför centraliserat alla avslag och förstärkt säkerheten på de 37 lokalkontoren.

Nytt hopp för Faneramis anställda

Träföretaget Fanerami var en del av nysatsningen i Stigas gamla fabrik i Tranås - men företaget gick i konkurs. Alla anställda sades upp men fick visstidsanställningar för att fortsätta produktionen. Och nu har framtidshoppet väckts med nya ägare.

Migrationen och den svenska modellen

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.

"En fråga om höger och vänster"

KrönikaDet är inte invandringen utan den borgerliga regeringens stora skattesänkningar som ligger bakom utarmningen av vår gemensamma välfärd.

1
Hämta mer