"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Foto: Viktor Fremling
Margareta van den Bosch och den tysk-franske modeskaparen Karl Lagerfeld. Han var H&M:s första samarbetspartner 2004.
Två ikoner på samma bild. Madonna till vänster.
Några tidiga skisser ur Margaretas eget arkiv.
En tidstypisk stilstudie av Margareta genom åren som gått.
Skiss ur Margaretas eget arkiv.
60-talet ”1920-tal. Mods-stuk och skräddat. Optiska och geometriska mönster. Enkelt, korta kjolar, stadiga tyger.”
70-talet ”1800-tal. Romantiska kreationer för tjejer, jeans och utsvängt. Fler stilar. Långkjolar med spetsin­fällningar, utsläppt hår, tuffare, råa kanter, punk.”
80-talet ”Damigt. Välklätt. Dallas. Gympakultur och Ralph Lauren, livsstilskoncept.”
90-talet ”Minimalistiskt. Rave-inspirerat, 60-talets psykedelia tillbaka.”
00-talet ”Väldigt blandat. Saker som inte passar ihop. Styling och looks, mycket mönster hämtade från modern konst.”

Modets drottning abdikerar

Hon är modeskaparen från Stuvsta som klätt Sverige. Gett Madonna en ny garderob och själv blivit en ikon – Margareta van den Bosch.

Margareta van den Bosch

Yrke: Chefsdesigner på H&M (1986 –2007). Avgående kreativ rådgivare på samma företag.  

Familj: Vuxen son, ett barnbarn plus ett till på gång.

Bor: Lägenhet på Lidingö.

Född: 27 december 1942 i Falun.

Uppväxt: På Tåby Gård utanför Söderköping och i Stuvsta, Huddinge.  

Läser: Medlem i Lyrikklubben och prenumererar på Galago.

Gillar: Klassiskt och rock, gå på utställningar, vernissager och god mat.

För några år sedan träffade jag Lars Engman, dåvarande designchef på Ikea. När vi skildes åt stack han en liten bok i min hand, Demokratisk design – en bok om form, funktion och pris.

– Den har jag också fått av honom, säger Margareta förtjust. Och jag känner honom väl.

Som före detta designchef på Hennes & Mauritz har hon, precis som Lars Engman, kunnat vara med och påverka.

Han hur folk möblerat hemmavid. Hon hur folk klätt sig. De har jobbat på två företag som båda gjort en fantastisk resa från 1940-talet och framåt.

Två svenska giganter med butiker i länder världen över. Det ena har gjort billiga och bra möbler. Det andra billiga och bra kläder.

– Folk skulle få valuta för pengarna, säger Margareta, med lätt stolthet i rösten.

”Numera är det inte så mycket man passar i”

Vi sitter i hennes lägenhet. På femte våningen. I ett helt vanligt rött, femtiotalshus på Lidingö. Det är lagom stökigt.

På intet sätt minimalistiskt eller estetiskt inrett, som kanske kunde förväntas av en designersjäl. Själv är hon klädd i brunprickig utanpåskjorta, blåjeans och brandgula strumpor.

Avspänd vardag om man så säger.

– Men jag har svårt att hitta kläder till mig själv nu för tiden. Jag får fortfarande en del från H&M som jag gärna bär. Men numera är det inte så mycket man passar i.

Det började med klippdockor. Äldre läsare minns säkert de där papparken, som främst det tidiga 1950-talets småflickor ägnade sig åt.

Figurer som klipptes ut. Liksom deras kläder. Som sedan fästes runt pappersdockorna. Margareta fick låna papper och pennor av sin pappa.

– Först ritade jag en docka. Sedan kläderna, allt från fest- till brudklänningar.

Pappa var mästertecknaren Ewert Karlsson, mer känd som EWK.
Politisk karikatyrtecknare i den svenska Bondeförbundspressen, som vann världsberömmelse för sina bilder på världens stora män och kvinnor.

Margareta fick sin inspiration från söndagarnas matinéfilmer. Hon och lillsyrran Aino skickades på bio för att föräldrarna skulle få en stunds ro.

Dessutom hade hon en klädintresserad mamma som sydde kläder åt sina döttrar. Så inspiration fanns på nära håll.

Margareta ritade och tecknade sig igenom sin barndom. När det var dags för realskolan – någon sådan fanns inte i Huddinge på den tiden – fick hon ta bussen in till stan.

Som tioåring!

Ofta var det broöppning på Liljeholmsbron.

– Ett år hade jag betyget ”B” i ordning för att jag så ofta kom för sent, säger hon med lätt förtjusning i rösten.

Redan då hade hon ett alldeles bestämt mål i livet.

Beckmans Designhögskola.

Margareta stack emellan med en skräddarutbildning. Tog gesällprov och när hon sedan sökte till Beckmans kom hon in på första försöket.

– Jag var extremt målmedveten och hade inga som helst andra yrkesdrömmar!

Margareta var en mönsterelev. Skolan tyckte att hon var så begåvad att hon fick gå ett extraår och avgångsbetyget bestod bara av de högsta betygen.
Men skolan är en sak. Yrkeslivet ett annan. Det blev en del vikariat som slöjdlärare och extrajobb på Postgirot.

Året var 1967 då allas blickar var riktade mot England och ett London som svängde.

– Jag hann med ett besök. Var där med min kurskamrat Sighsten Herrgård.

Men sedan blev det dags för första fasta jobbet på Hettemarks klädfabrik i Bari i Syditalien.Det var en resa in i en annan, mer ålderdomlig, tid.

– Det var skapande och produktion på samma plats. Dräkter och klänningar, skräddat och kappor.

Av hög kvalitet är bäst att tillägga.

Efter ett par år fick hon nog. Baris manliga befolkning var ”lite gammaldags” i synen på kvinnor. Inte nog med att det visslades på gatan.

– De kom även hem och ringde på min dörr. Jag var ganska snygg på den tiden, det kanske bidrog. Men det blev jobbigt i längden.

Flytten gick till Milano och hon började frilansa även för andra företag. Träffade sin make, en holländsk skodesigner, fick sonen Martei, separerade och skaffade barnflicka.

Efter elva år i Italien flyttade hon hem till Stockholm för ett jobb på modeföretaget Dehå. Specialister på aftonkläder, spetsar och paljetter. Med sig i bagaget hade hon, förutom gedigna yrkeskunskaper, också rejäla språkkunskaper.

– Jag pratar italienska och engelska. Klarar mig bra på tyska och franska och förstår mycket holländska.

Hon hade ögonen på H&M som ”verkade kul”. Margareta skickade in en ansökan och vd:n Stefan Persson blev eld och lågor. Ville anställa henne på stående fot.

– Jag måste väl få gå hem och tänka på saken, sade jag.

– Det är väl ingenting att tänka på, bara skriv under, sade han.

”Om trenden säger mönstrade kläder, får man allt hitta på sina egna mönster”

Den 3 augusti 1986 klev hon in på H&M, som chef för företagets designavdelning, då bestående av sju personer. Sedan drog hon i gång ett intensivt förändringsarbete. H&M:s väg mot designtoppen hade påbörjats.

– Jag integrerade olika funktioner och fick folk att jobba ihop – inköpare, designer, ekonom och mönsterkonstruktör.

Rekryterade. Skapade ordning och reda. Sju designers blev över 200 under
hennes ledning. Precis som Ikea beskylldes även H&M för plagiat i början av sin expansion.

– Det var också sant, medger Margareta. Det var en del sånt då, men det blev för dyrbart. Det hände att vi fick ta bort kläder och bränna dem. Sedan betala skadestånd och rättegångskostnader.

– Finns man som nu i 57 länder och har 3 700 butiker … Du förstår vilken skada det kan handla om.

Hon skakar avvärjande på huvudet.

– Sånt är absolut förbjudet. Om trenden säger mönstrade kläder, får man allt hitta på sina egna mönster.

När det talas om det svenska modeundret handlar det sällan om H&M. I stället om Hope, Whyred, Dagmar, Tiger med flera.

– Många, om inte de flesta, av modeskaparna på dessa företag kommer från H&M, säger hon med ett snett leende.

Det är på H&M de lärts upp, fått utvecklas.

Samtidigt växte designavdelningen till en multikulturell avdelning med tjugofem olika nationaliteter.

– Ibland vill folk tillskriva mig all ära för att det gått bra. Men det handlar ju om ett teamarbete. Det vore därför konstigt om bara jag skulle ta åt mig äran.

Då och då har det hänt att satsningar slagit fel.

– Som den gången vi stod med enbart ett pastellfärgat sortiment som kunderna inte var så glada åt.

– Det var dumt att tänka bort de färger som alltid går och som folk alltid köper.
Sedan händer det att man kommer för tidigt med en kollektion som först senare blir till en trend.

Under Margaretas tid som designchef trängde omvärlden på. Det räckte inte längre att producera billiga kläder för en stor publik.

Det gällde också hur och att det gjordes på ett miljövänligt sätt. Plötsligt satt H&M med ett ansvar också för sina underleverantörer.

I höstas skrev tredje generationens H&M-chef Karl-Johan Persson under ett avtal med IF Metall och Industri All. Det ska garantera fackliga rättigheter och schyssta löner för de 1,6 miljoner anställda som finns hos H&M:s cirka 850
underleverantörer. Det tycker Margareta är bra.

– Jag vet att Karl-Johan värnar om de här frågorna och H&M har faktiskt gått i bräschen. Men vi införde en slags uppförandekod redan på 90-talet och det finns också en lista över olika kemikalier som inte får användas i produktionen.

Margareta berättar också att företaget var tidigt ute med att köpa in ekologiskt godkänd bomull. Där det en gång bara handlade om att ge kunderna mode till bästa pris och kvalitet, har nu ord som ekologiskt och hållbart gjort sitt inträde.

Det är nu åtta år sedan hon lämnade jobbet som designchef. Men ännu kan hon inte släppa taget om det som blivit hennes favoritarbetsplats genom alla år.
Eller om det nu är företaget som vägrar släppa henne.

– 2016 blir definitivt året som jag trappar ner på allvar, säger den numera 73-åriga modeikonen, behäftad med titeln ”kreativ rådgivare”.

Hon har genom åren ständigt funnits med på listor över de mäktigaste inom
mode. Hon har fått regeringens medalj ”Illis quorum” för att hon ”lyft svenskt
mode internationellt och stimulerat återväxten av nya designers”.

Damernas Värld har belönat henne med ”Guldknappen” för hennes insatser och in- och utländsk media har stått i kö för att intervjua henne.

Hon sitter med i olika juryer och designtävlingar som smakdomare. Inte minst H&M:s egen, där förstapriset är 500 000 kronor och möjlighet att få en del av kollektionen uppsydd av H&M.

– Vi har delat ut priset en handfull gånger, men ännu har ingen svensk vunnit.

Två ikoner på samma bild. Madonna till vänster.

Två ikoner på samma bild. Madonna till vänster.

”Hon är en sån där artist man kan titta men inte lyssna på. Jag gillar inte alls hennes musik”

Som ”pensionär” är Margareta fortfarande med i arbetet med att välja ut H&M:s gästdesigners.

Första samarbetet, med Karl Lagerfeld 2004, blev en PR-mässig succé av stora mått. Sedan har världens stora stått på kö. Stella McCartney, Jimmy Choo, Sonya Rykiel och inte minst Madonna.

Inför hennes ”The Confession Tour” 2006, tog H&M fram en träningsoverall och året efter kom kollektionen ”M by Madonna”.

– Jag träffade Madonna sex gånger och gick igenom hennes garderob för att se vilken typ av kläder hon normalt brukade använda, färger och så.

Margareta berättar att Madonna var mycket engagerad i den kollektion som växte fram. Men särskilt förtjust i Madonnas musik är hon inte.

– Jag har inga skivor med henne. Hon är en sån där artist man kan titta men inte lyssna på. Jag gillar inte alls hennes musik.

För Margareta är det Stones, Dylan, Sibelius och framför allt det nya som hon kan få på Spotify som gäller.

Margareta har aldrig sneglat bakåt. Hon har hela tiden försökt pejla samtiden och nästa trend. Hon har hämtat inspiration från film och ”röda mattan”, eller ”celebrity”-kulturen som hon säger. Från musikens värld, rockstjärnornas sätt att klä sig. TV-serier.

Och självklart har hon som designer tittat lite extra på kreatörerna på de stora modehusen.

Men sparat på det som gjorts – nej aldrig.

– När jag började på H&M ville jag faktiskt att vi skulle spara en del kläder. Men vi hade helt enkelt ingen plats. Alla utrymmen behövdes för vår expansion.

Nu är hon med i en liten grupp som ska försöka spåra gamla H&M-plagg och bevara dem åt eftervärlden.

Bygga ett museum typ det som det Ikea har?

– Nej, nej. Det finns inga sådana planer, säger hon avvärjande.

– Vi har ju vår historik som företag, men inga plagg. Det är synd för det har ju varit vår kärnverksamhet. Men det är betydligt enklare att hitta gamla bord än kläder, erkänner hon.

Det har varit en fantastisk resa med H&M. Ett företag som vuxit ur kostymen gång på gång. Nu ska hon ge sig själv lite tid. Träna bort artrosen i knäna, gå ner i vikt, träna och börja äta rätt.

– Jag körde en proteinsmoothie nu på morgonen, säger hon utan särskild entusiasm i rösten.

Och sedan blir det förhoppningsvis lite mer drag i farmorsrollen. Sonen har en tvååring och ytterligare tillökning är på gång.

Kanske en barnkollektion kläder på gång?
Margareta skakar nekande på huvudet.

– Absolut inte. Men köper kläder, det gör jag. Jag tror inte jag vill rita mer kläder än det jag har gjort, säger hon begrundande.

– Men rita av barnbarnen – det kommer jag alldeles säkert att göra!

50 år med mode

Dagens Arbete bad Margareta van den Bosch att ge en snabbskiss av modets växlingar under sin tid:

60-talet ”1920-tal. Mods-stuk och skräddat. Optiska och geometriska mönster. Enkelt, korta kjolar, stadiga tyger.”

60-talet:  ”1920-tal. Mods-stuk och skräddat. Optiska och geometriska mönster.
Enkelt, korta kjolar, stadiga tyger.”

70-talet ”1800-tal. Romantiska kreationer för tjejer, jeans och utsvängt. Fler stilar. Långkjolar med spetsin­fällningar, utsläppt hår, tuffare, råa kanter, punk.”

70-talet: ”1800-tal. Romantiska kreationer för tjejer, jeans och utsvängt. Fler stilar. Långkjolar med spetsin­fällningar, utsläppt hår, tuffare, råa kanter, punk.”

 

80-talet ”Damigt. Välklätt. Dallas. Gympakultur och Ralph Lauren, livsstilskoncept.”

80-talet: ”Damigt. Välklätt. Dallas. Gympakultur och Ralph Lauren, livsstilskoncept.”

 

90-talet ”Minimalistiskt. Rave-inspirerat, 60-talets psykedelia tillbaka.”

90-talet: ”Minimalistiskt. Rave-inspirerat, 60-talets psykedelia tillbaka.”

 

00-talet ”Väldigt blandat. Saker som inte passar ihop. Styling och looks, mycket mönster hämtade från modern konst.”

00-talet: ”Väldigt blandat. Saker som inte passar ihop. Styling och looks,
mycket mönster hämtade från modern konst.”

Foton: Todd Ehlers, tiffany terry och TT Nyhetsbyrån


gw@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Följa John – mitt i naturen

SKOGSTURMan behöver inte åka till Abisko, Fårö eller Ramsvikslandet för att uppleva naturen. I Sverige finns den ju överallt. DA hänger med John Holm, pappers­arbetaren som sadlat om till vildmarksguide.

Det nya arbetslivet

Scanias kamp mot belastningsskador

På Scania har man på ett år minskat andelen inhyrda från 80 till 8 procent och jobbar aktivt mot belastningsskador: "Det kan går på tre veckor, en månad att bygga upp en skada", säger Christian Lindström på de inhyrdas egna fackklubb.

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

1

Därför fälldes Nordkalk

ANALYSLuleå tingsrätt har i den fällande domen mot Nordkalk pedagogisk rett ut fallets centrala frågor. DA har granskat tre av dem och försökt dra lärdomar av svaren.

"Inte ens smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.

3

Nordkalks böter: 4 promille av omsättningen

Gårdagens dom gav Nordkalk en företagsbot på 3 miljoner kronor. Det motsvarar fyra tusendelar av företagets omsättning, eller 1,5 dags försäljning. Kritikerna pekar på Norge där det inte finns något tak för bötesbeloppen.

Nordkalk fälls i Gustaf-fallet

Nordkalk fälls för olyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Den dåvarande platschefen på anläggningen i Luleå fälls också för grovt arbetsmiljöbrott.

Engagemanget börjar i det lilla

KRÖNIKAOrättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

Avtal 2017

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

De vill ha extra för kompetenslyft

De centrala avtalen måste bli tydligare. Lönepotten ska inte bekosta kompetensutvecklingen som gör företagen effektivare, tycker IF Metallklubben på Nordifa i Halmstad.

1

"Vi betalar alltid vår löneutveckling"

IF Metalls grundinställning är att potten ska höja den genomsnittliga lönenivån på företaget, inte användas till lönehöjning för den som utvecklats i jobbet. Men frågan är komplicerad, enligt Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare.

"Inget nytt i deras bud"

Avtal 2017Dagens bud på 1,5 procent från arbetsgivarna till facken inom industrin avvisades direkt. – Den siffran hörde vi redan i julas. Ingenting har förändrats i deras bud, säger Anders Ferbe på IF Metall.

Avtal klart för lärlingar

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat avtal om lärlingsutbildning för gymnaiseutbildning. Avtalet har dröjt för att parterna varit oense om ersättningen

10.25, Docksta skor

ÖgonblicketKlockan är 10.25 på Docksta skor.

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Industrins heta stridsfrågor

Avtal 2017Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

4

Fackligt arbete i Indien

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

INDIENSex dagar i veckan, året runt, tampas indiska kvinnor med vildhundar, giftiga sopor och vedervärdig stank på sin arbetsplats. Men de trivs. För de har organiserat sig och tagit makten över sina liv. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

1

13 Tv-serier i väntan på våren

DA TIPSARÄn är det ett tag till vår – gott om tid att stanna inne och mysa med en tv-serie. Här är redaktionens favoriter, vilka är dina?

"Arbetarklassen får aldrig vara spännande"

I dag delas årets Ivar Lo-pris ut till författaren Anneli Jordahl – som samtidigt debuterar som krönikör i DA. Hennes återkommande tema är klasskillnader: "Det finns många som tycker att detta samhället är inte för mig".

Vi har avtal som ger unik styrka

KRÖNIKATack vare kollektivavtalen har Sverige under många år utvecklat unik styrka inom både arbetsliv och industri. Det ska vi fortsätta med.

Tvålar till sina konkurrenter

DA testarEn tvål tar bort skiten bättre än de andra. Dessutom är den skonsam. Men om lukten råder det delade meningar, visar DA:s test.

Arbetsförmedlingens kontroller

Fusk kan bli brottsligt även för företag

BidragsbrottUnder gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade upp för att se över bidragsbrottslagen så att den även gäller företag.

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Lyssna på DA

Nu kan du få några av våra bästa reportage rakt in i öronen. Lyssna direkt på vår sajt eller via en gratisapp för din mobil.

Stämning IF Metall

Sa nej till övertid – fick sparken

2
Hämta mer
Close