"Regional ojämlikhet hotar demokratin"Helle Klein, chefredaktör.

"Jag blev svensk – och en miljömupp"Zinat Pirzadeh i en gästkrönika om kulturkrockar.

Innan Pontus Wallin fick sitt ansvarsfulla jobb fick han liksom flera andra på bruket åka till Wales och utbilda sig. Foto: David Lundmark
Truckarna gör sitt jobb och klarar alla hörn galant. Foto: David Lundmark
Elefanten är en mäktig robot – fast den arbetar mest när den själv vill och får lite support. Foto: Davis Lundmark.
Mattias Joelsson har vikariat fram till sommaren. Om allt går som det ska räknar han sedan med fast. Foto: David Lundmark
Veronica Jonsson är numera fast anställd på utlastningen efter att ha jobbat extra i tre år. Veronica Jonsson är numera fast anställd på utlastningen efter att ha jobbat extra i tre år. Foto: David Lundmark

”Robotarna är mina bebisar”

Lilla drakens mästare.Pontus Wallin är spindeln i robotnätet. Det är han som ser till att Elefanten och Lilla draken gör sitt jobb.
– Har jag en dålig dag, går det trögt för hela bruket.

kisa-ute
Swedish Tissue

Beläget: I Kisa, Östergötland.
Ägare: Italienska Sofidel.
Produktion: Mjukpapper till blöjor, toalett- och hushållspapper, servetter, näsdukar med mera.
Anställda: Totalt 165 personer.
Omsättning: 86 miljoner euro.
Kapacitet: 56 000 årston.

Sofidel Produktion

Är en av världens ledande producenter av hygienpapper (toalett- och hushålls-
papper, pappersnäsdukar med mera).
Grundat: 1966 av ägarfamiljerna Stefani och Lazzareschi.
Anställda: 5 200 personer i 13 länder.
Omsättning: 1 771 miljoner euro.

På Swedish Tissue i Kisa har det byggts en sprillans ny fabrik med likaledes ny konvertering och utlastning med lagerutrymmen. Allt med den senaste robottekniken.

Den som härskar över robotarna är tjugotreåringen Pontus Wallin. Han är utbildad automationsingenjör vid Teknikhögskolan i Linköping. Fast från början hade han lite mer högtflygande planer.

– Jag ville bli pilot, men synen satte stopp.

Flygintresserad blev han 2004, som tolvåring, då han fick en flygsimulator till datorn hemmavid.

– Sen dess har jag varit fast i den världen.

Då är detta en bit ifrån drömmarna?

Pontus nickar.

– Visst, men det är inga problem. Jag gillar det här jobbet! Jag kan robotprogrammen som används i automationsvärlden. Kan underhållet.

– Meningen är också att jag ska kunna gräva ner mig i jobbet, för att ”optimera flödet”.

”Den är snäll och följer mina kommandon till punkt och pricka.”

Pontus Wallin har sitt arbetsbord mellan de två konverteringslinjer som är i bruk. Han är omgiven av gula robotar på båda sidor – totalt tolv stycken. Därutöver har han koll på de åtta automatiska truckarna, varav Elefanten är en. Eller ”den där jobbiga”, som Pontus säger.

– Den har strulat mycket och vill bara jobba när den får support.

Pontus brinner där han står. Man kan inte undgå att smittas över hans entusiasm.

– Det här är mina bebisar, mina bångstyriga ungar, säger han med tindrande blick på robotorna.

Vilken är din favorit?

Svaret kommer blixtsnabbt.

– Det är Lilla draken här, säger han och pekar på den närmaste gula roboten, för tillfället strängt upptagen med att varligt och outtröttligt lyfta toapapper vidare på det löpande bandet.

– Den är snäll och följer mina kommandon till punkt och pricka. Det är också den robot jag använder för att testa nya programmeringar.

Din närmaste arbetskamrat med andra ord?

– Ja. Och som inte säger något utan bara gör vad den blir tillsagd!

Pontus Wallin, nyanställd sedan ett drygt år tillbaka, fick börja med att utbilda sig i Wales. Hans första industrijobb.

– Jag känner verkligen att jag hamnat rätt och kommer att kunna utvecklas i jobbet.

Och han är väl medveten om att han redan har en viktig roll på bruket.

– Jag är lite av spindeln i nätet. Har jag en dålig dag, går det dåligt på annat håll också.

Du har inga planer på att plugga vidare?

– Inte än på ett tag. Om jag skulle göra det, blir det nog till lokförare.

Bruket har haft flyt på senare år. 2013 fick de tillstånd att lägga delar av Kisaån i kulvert för att kunna bygga ut den befintliga fabriken. I december samma år påbörjades bygget av den nya delen. En konverteringsdel med två linjer, en för toapapper och en för hushållspapper. (Utrymme finns även för en tredje linje.)

Nya lagerlokaler och ny utlastning. Plus en helt ny passage in på bruksområdet.
Besökaren möts numera av en vit plåtbyggnad med blått tak, ute på åkern. Byggnaden skymmer helt den gamla delen av bruket. Allt stod klart i somras.

– Investeringen har gått på närmare 600 miljoner kronor, berättar avdelningens ordförande Nicko Tataridis.

Från början ryktades om ett 40-tal nya jobb.

– Hittills har det blivit 18 på kollektiv-sidan och 25 totalt om man räknar in tjänstemännen.

Nicko Tataridis och huvudskyddsombudet Patrik Karlsson, som båda ägnat mycket tid åt nybyggnadsprojektet, visste att ägarnas filosofi var att alla bruk ska ha en egen konvertering.

– Vi trodde aldrig att det skulle bli verklighet här.

Men nu blev det så. Med förändringen att ån inte lades i tunnel utan leddes om. Till gäddornas, abborrarnas och en och annan örings glädje som därmed slapp mörkersim.

På vägen från konverteringen till utlastningen hälsar vi på Elefanten.
Elefanten kan bäst beskrivas som en stor truck med en rejäl, rödmålad, gripklo i fronten.

– Den hämtar pappersrullar från lagret och kör ut till konverteringen, upplyser huvudskyddsombudet Patrik Karlsson.

Elefanten sköter sig själv, förprogrammerad som han är. Men skulle någon eller något hamna i vägen för denna robots framfart, är den beredd och stoppar upp av egen kraft.

Noterbart är att den och andra smårobotar till truckar klarar hörnen mellan de olika avdelningarna med högsta betyg. Inga påkörningar här inte! På utlastningen stannar vi till vid en av de sju utlastningsluckorna för lastbilar. En chaufför från Noréns Åkeri lastar på pall efter pall med toapapper.

Veronica Jonsson står bredvid. Beredd att kila in stora runda pappskivor mellan pallarna på lastbilen, så att de inte ska skava mot varandra under transporten.

Veronica Jonsson, 33 år, är ny på bruket och på utlastningen. Allt är vitt, fräscht och nyinvigt. Det är nästan så att doften av nymålat hänger kvar.

Veronica är en av två på utlastningen. Veckan innan Dagens Arbete är på besök fick hon sitt glada besked; fast jobb.

– Jag hade då jobbat extra här i tre år. I sista vändan började jag i maj, var med om invigningen av de nya lokalerna och första utlastningen i juni. Och nu fick jag alltså fast.

Som hon hoppats.

När ägarna, italienska Sofidel, beslöt att satsa på anläggningen i Kisa, väcktes hennes hopp på allvar om ett fast jobb.

Före Swedish Tissue hade hon bland annat jobbat sex år på Rimaster i näraliggande Rimforsa. När de drog ner på personal fick hon sluta.

– Det var samma år som vi köpt hus och fick vårt första barn, säger hon och tänker tillbaka på en orolig tid.

Nu är hon arbetskamrat med maken som går femskift på Swedish Tissue.

– Vi firade med tårta. Min första tanke var att framtiden är räddad!

Swedish Tissue är inne i en generationsväxling. Det märks inte minst i den nya fabriken med efterbearbetningen. Många ungdomar har kommit till.

Lite förvånande är det fler män än kvinnor som fått jobb i konverteringen. I normalfallet brukar kvinnorna dominera i efterbearbetningen. Men inte på Swedish Tissue.

En av de yngre killarna är Mattias Joelsson, 22 år.

– Första jobbet, säger han först och ser glad ut.

Men så kommer han på att han faktiskt sommarjobbat två somrar på näraliggande Finess Hygiene, där brorsan är anställd.

Själv går Mattias på vikariat fram till månadsskiftet maj/juni. Sedan får han se.
Så klart hoppas han på en fortsättning.

– Jag började sommarjobba här i maj förra året och fick sedan fortsätta.

Mattias jobb är att hålla koll på toarullarna som kommer åkande på bandet innan robotarna tar vid.

– Jag mäter diameter och längder och ser till att den ”lilla svansen”, den del där limmet ska sitta på rullarna, är rätt.  Sedan ska jag se till att det är ordning på bandet.

Mattias Joelsson är sprungen ur en industriarbetarfamilj, där både mamma och pappa stått i produktionen. När han inte jobbar är det datorn och att skruva på bilen som gäller. Han har nyligen flyttat till eget hus i Gullringen knappt tre mil bort.

– Ett renoveringsprojekt, förtydligar han. Med stor tomt.

Hus, bil och jobb, Mattias känner att livet leker.

– Jag har verkligen ingenting att klaga på.


gw@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Den nya skogsindustrin

”Den långsiktiga visionen är att dagens skogsindustri blir morgondagens biokemiska fabriker”, säger Lars Berglund, professor som ler forskningen på KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg om nanocellulosa. Foto: Sara Kroon.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

Produkter-web

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

LO undersöker hot mot skyddsombud

Efter flera larmrapporter från industrin gör nu LO en landsomfattande undersökning av hur ofta skyddsombud hotas, trakasseras eller hindras när de utför sitt uppdrag.

Marcus Bolin, ny förhandlingsombudsman på Pappers.

"Att lösa frågor i fred är alltid bäst"

Marcus Bolin från Aspa bruk blir ny förhandlings­ombudsman på Pappers. "Nån j-a ordning får det va" brukar han säga till sig själv när han vill få saker gjorda.

Ändrad OB kan ge pappersarbetare lägre lön

SCA vill ändra systemet med fast OB-ersättning på bruket i Lilla Edet i ett försök att få ner frånvaron på helger. Pappers avdelning säger nej, nu ska parterna försöka hitta en kompromiss.

Foto: Sara Kroon

Strumpor tar man inte med en klackspark

SkruvatDA:s Hans Strandberg har en fråga: är höger- och vänstermärkta joggingstrumpor verkligen olika eller är jag grundlurad?

1 129 människor omkom i rasmassorna när  Rana Plaza- fabriken i Bangladesh kollapsade den 30 april, 2013.  Foto: AP

Mordåtal mot ansvariga för Rana Plaza

38 personer har åtalats för mord på grund av olyckan i textilkomplexet Rana Plaza i Bangladesh för drygt tre år sedan. Mer än 1100 personer dog i katastrofen.

Mekanikerna Peter Karlsson,  Lars-Erik ”Knasen” Hedlund och Anders Bokor på uppdrag. Foto: Henrik Hanson.

Fotobok fångar skiftande stålmän

En ny fotobok skildrar ett år med ett skiftlag på SSAB i Borlänge. Bilderna visas nu vid en utställning i Borlänge och åker sedan vidare till Luleå.

Högsommarvärme i maj - Erica Selander hoppas att de kan köra gympa utomhus. Foto: David Lundmark

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

Foto: David Lundmark

13.27, Holmen Paper, Braviken

ÖgonblicketKlockan är 13.27 på Holmen Paper i Braviken.

Foto: Sara Kroon

”Utan kunskap är vi ingenting”

DA MöterVärö bruk blev Robert Techels universitet. Där lärde han sig att studier är den ”överlägset viktigaste frågan för facket”.

DA granskar industrigymnasiet

Industriprogrammet på Tannbergsskolan i Lycksele brottas med vikande elevunderlag och eftersatt underhåll av maskinparken. Foto: Sara Kroon.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Skadad på Azko Nobel

Claes Grimberg har suttit många timmar i soffan framför tv:n. Han drömmer om 
att komma ut på golfbanan igen. Foto: David Lundmark.

Skadad för livet – då sparkades han ut

Claes Grimberg kommer alltid att halta, han föll på jobbet och krossade knät och skallbenet. Akzo Nobel svarade med att sparka ut honom. Trots att det var kemijättens egna säkerhetsbrister som orsakade olyckan.

5

"Vi måste kunna lita på de leverantörer vi tar in"

Om Claes Grimberg varit anställd direkt av AkzoNobel hade han inte sparkats ut från jobbet. Det säger Ulrika Dahl, platschef i Bohus, till Dagens Arbete.

2
Pappers förbundssekreterare Mikael Lilja. Foto: Sara Kroon.

Fler väljer bort Pappers

Av 13 090 anställda inom mass­a- och pappersindustrin, är det närmare 500 som väljer att vara med i något annat förbund eller ratar facket helt. Men fortfarande är Pappers anslutningsgrad höga 96 procent . Vi har fått fler otrygga och kortare anställningar, kommenterar Pappers förbundssekreterare Mikael Lilja.

Framtidstro på Fitesa

Pernilla Diddilié, Filip Månsson och Timmo Aula. Foto: Sara Kroon

Blöjorna blev en vinstlott

Pernilla, Timmo och Filip är trion som hjälper ung som gammal att hålla tätt. – Det här är ett jobb jag vill stanna på. Om jag inte vinner på lotto, säger Timmo Aula.

Foto: Sara Kroon

Bredden räddade vinsten

Fitesa är Holmenavknoppningen som blev succé. – Bortsett startåret 1984/85 har vi aldrig gjort ett dåligt resultat, säger Pappers ordförande på bruket, Stefan Andersson.

Fanor med motsatta uppfattningar om Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskapet på balkongerna till två angränsande lägenheter i London. Foto: TT

Splittrat Storbritannien går till val

På torsdag ska britterna rösta om Brexit, alltså om landet ska lämna EU. Landet är djupt splittrat, debatten har stundtals varit hätsk. De svenska fackordförandena i industrin hoppas att Storbritannien stannar – för jobbens skull.

1
Jonathan ”Zapiro” Shapiro. Foto: Karina Turok Photography

Sylvass sydafrikan får EWK-priset

Den världsberömde sydafrikanske satirtecknaren ”Zapiro” har hotats och fängslats på grund av sin spetsiga ritstift. Han får årets EWK-pris.

LO kräver etableringskontroll i skolan

Begränsning av vinster i skolan, fria arbetskläder, bättre företagshälsovård, lagstiftning mot visstider ... DA sammanfattar en del av besluten på LO-kongressen som avslutas på måndagen.

1
Foto: THEO ELIAS

Belönas för brinnande bokspridning

Eli Abadji från västgötska Vara får LO:s stora kulturpris för sitt läsfrämjande arbete.

Pappers flyttar pengarna från Nordea till fondbolag

Skandalen med brevlådeföretag i Panama fick Pappers att besluta att flytta sin fond på 900 miljoner från Nordea. Nu är det klart att pengarna istället ska förvaltas på ett svenskt fondbolag.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Det går att få en enighet inom LO

KRÖNIKA Vi måste kunna samlas kring ett antal krav som är viktiga för alla arbetare i landet.

Illustration: Jens Magnusson.

Förbered dig på sommarhettan

Koll på jobbetAtt jobba när svetten rinner nerför ryggraden och tungan känns som ett sand­papper är påfrestande för kroppen. Inför sommaren listar Dagens Arbete allt du behöver veta för arbete i värmebölja.

SannaVestin_FARR_2

Vilket Sverige vill vi ha?

"Vi metallare vet att man måste ställa upp för varandra om det ska bli bra. En human flyktingpolitik hör till den svenska modellen". Det skriver Anna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, angående den lag om tillfälliga uppehållstillstånd som riksdagen väntas anta i dagarna.

1
Deltagarna i årets organiseringsforum för unga fackmedlemmar samlade kring minnesmonumentet i Lunde. I mitten den facklige veteranen Gösta Fagerholm som var en av föreläsarna.

Facken föryngrar sig i Ådalen

På historisk mark i Ådalen ordnades i helgen ett speciellt forum för unga fackligt intresserade inom Pappers och GS. Tanken är få upp organisationsgraden inom förbunden.

Hämta mer