"Lagen om bidragsbrott måste också omfatta företagen"Helle Klein, chefredaktör

"Min jul räddades av dem som flytt till oss"Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Innan Pontus Wallin fick sitt ansvarsfulla jobb fick han liksom flera andra på bruket åka till Wales och utbilda sig. Foto: David Lundmark
Truckarna gör sitt jobb och klarar alla hörn galant. Foto: David Lundmark
Elefanten är en mäktig robot – fast den arbetar mest när den själv vill och får lite support. Foto: Davis Lundmark.
Mattias Joelsson har vikariat fram till sommaren. Om allt går som det ska räknar han sedan med fast. Foto: David Lundmark
Veronica Jonsson är numera fast anställd på utlastningen efter att ha jobbat extra i tre år. Veronica Jonsson är numera fast anställd på utlastningen efter att ha jobbat extra i tre år. Foto: David Lundmark

”Robotarna är mina bebisar”

Lilla drakens mästare.Pontus Wallin är spindeln i robotnätet. Det är han som ser till att Elefanten och Lilla draken gör sitt jobb.
– Har jag en dålig dag, går det trögt för hela bruket.

kisa-ute
Swedish Tissue

Beläget: I Kisa, Östergötland.
Ägare: Italienska Sofidel.
Produktion: Mjukpapper till blöjor, toalett- och hushållspapper, servetter, näsdukar med mera.
Anställda: Totalt 165 personer.
Omsättning: 86 miljoner euro.
Kapacitet: 56 000 årston.

Sofidel Produktion

Är en av världens ledande producenter av hygienpapper (toalett- och hushålls-
papper, pappersnäsdukar med mera).
Grundat: 1966 av ägarfamiljerna Stefani och Lazzareschi.
Anställda: 5 200 personer i 13 länder.
Omsättning: 1 771 miljoner euro.

På Swedish Tissue i Kisa har det byggts en sprillans ny fabrik med likaledes ny konvertering och utlastning med lagerutrymmen. Allt med den senaste robottekniken.

Den som härskar över robotarna är tjugotreåringen Pontus Wallin. Han är utbildad automationsingenjör vid Teknikhögskolan i Linköping. Fast från början hade han lite mer högtflygande planer.

– Jag ville bli pilot, men synen satte stopp.

Flygintresserad blev han 2004, som tolvåring, då han fick en flygsimulator till datorn hemmavid.

– Sen dess har jag varit fast i den världen.

Då är detta en bit ifrån drömmarna?

Pontus nickar.

– Visst, men det är inga problem. Jag gillar det här jobbet! Jag kan robotprogrammen som används i automationsvärlden. Kan underhållet.

– Meningen är också att jag ska kunna gräva ner mig i jobbet, för att ”optimera flödet”.

”Den är snäll och följer mina kommandon till punkt och pricka.”

Pontus Wallin har sitt arbetsbord mellan de två konverteringslinjer som är i bruk. Han är omgiven av gula robotar på båda sidor – totalt tolv stycken. Därutöver har han koll på de åtta automatiska truckarna, varav Elefanten är en. Eller ”den där jobbiga”, som Pontus säger.

– Den har strulat mycket och vill bara jobba när den får support.

Pontus brinner där han står. Man kan inte undgå att smittas över hans entusiasm.

– Det här är mina bebisar, mina bångstyriga ungar, säger han med tindrande blick på robotorna.

Vilken är din favorit?

Svaret kommer blixtsnabbt.

– Det är Lilla draken här, säger han och pekar på den närmaste gula roboten, för tillfället strängt upptagen med att varligt och outtröttligt lyfta toapapper vidare på det löpande bandet.

– Den är snäll och följer mina kommandon till punkt och pricka. Det är också den robot jag använder för att testa nya programmeringar.

Din närmaste arbetskamrat med andra ord?

– Ja. Och som inte säger något utan bara gör vad den blir tillsagd!

Pontus Wallin, nyanställd sedan ett drygt år tillbaka, fick börja med att utbilda sig i Wales. Hans första industrijobb.

– Jag känner verkligen att jag hamnat rätt och kommer att kunna utvecklas i jobbet.

Och han är väl medveten om att han redan har en viktig roll på bruket.

– Jag är lite av spindeln i nätet. Har jag en dålig dag, går det dåligt på annat håll också.

Du har inga planer på att plugga vidare?

– Inte än på ett tag. Om jag skulle göra det, blir det nog till lokförare.

Bruket har haft flyt på senare år. 2013 fick de tillstånd att lägga delar av Kisaån i kulvert för att kunna bygga ut den befintliga fabriken. I december samma år påbörjades bygget av den nya delen. En konverteringsdel med två linjer, en för toapapper och en för hushållspapper. (Utrymme finns även för en tredje linje.)

Nya lagerlokaler och ny utlastning. Plus en helt ny passage in på bruksområdet.
Besökaren möts numera av en vit plåtbyggnad med blått tak, ute på åkern. Byggnaden skymmer helt den gamla delen av bruket. Allt stod klart i somras.

– Investeringen har gått på närmare 600 miljoner kronor, berättar avdelningens ordförande Nicko Tataridis.

Från början ryktades om ett 40-tal nya jobb.

– Hittills har det blivit 18 på kollektiv-sidan och 25 totalt om man räknar in tjänstemännen.

Nicko Tataridis och huvudskyddsombudet Patrik Karlsson, som båda ägnat mycket tid åt nybyggnadsprojektet, visste att ägarnas filosofi var att alla bruk ska ha en egen konvertering.

– Vi trodde aldrig att det skulle bli verklighet här.

Men nu blev det så. Med förändringen att ån inte lades i tunnel utan leddes om. Till gäddornas, abborrarnas och en och annan örings glädje som därmed slapp mörkersim.

På vägen från konverteringen till utlastningen hälsar vi på Elefanten.
Elefanten kan bäst beskrivas som en stor truck med en rejäl, rödmålad, gripklo i fronten.

– Den hämtar pappersrullar från lagret och kör ut till konverteringen, upplyser huvudskyddsombudet Patrik Karlsson.

Elefanten sköter sig själv, förprogrammerad som han är. Men skulle någon eller något hamna i vägen för denna robots framfart, är den beredd och stoppar upp av egen kraft.

Noterbart är att den och andra smårobotar till truckar klarar hörnen mellan de olika avdelningarna med högsta betyg. Inga påkörningar här inte! På utlastningen stannar vi till vid en av de sju utlastningsluckorna för lastbilar. En chaufför från Noréns Åkeri lastar på pall efter pall med toapapper.

Veronica Jonsson står bredvid. Beredd att kila in stora runda pappskivor mellan pallarna på lastbilen, så att de inte ska skava mot varandra under transporten.

Veronica Jonsson, 33 år, är ny på bruket och på utlastningen. Allt är vitt, fräscht och nyinvigt. Det är nästan så att doften av nymålat hänger kvar.

Veronica är en av två på utlastningen. Veckan innan Dagens Arbete är på besök fick hon sitt glada besked; fast jobb.

– Jag hade då jobbat extra här i tre år. I sista vändan började jag i maj, var med om invigningen av de nya lokalerna och första utlastningen i juni. Och nu fick jag alltså fast.

Som hon hoppats.

När ägarna, italienska Sofidel, beslöt att satsa på anläggningen i Kisa, väcktes hennes hopp på allvar om ett fast jobb.

Före Swedish Tissue hade hon bland annat jobbat sex år på Rimaster i näraliggande Rimforsa. När de drog ner på personal fick hon sluta.

– Det var samma år som vi köpt hus och fick vårt första barn, säger hon och tänker tillbaka på en orolig tid.

Nu är hon arbetskamrat med maken som går femskift på Swedish Tissue.

– Vi firade med tårta. Min första tanke var att framtiden är räddad!

Swedish Tissue är inne i en generationsväxling. Det märks inte minst i den nya fabriken med efterbearbetningen. Många ungdomar har kommit till.

Lite förvånande är det fler män än kvinnor som fått jobb i konverteringen. I normalfallet brukar kvinnorna dominera i efterbearbetningen. Men inte på Swedish Tissue.

En av de yngre killarna är Mattias Joelsson, 22 år.

– Första jobbet, säger han först och ser glad ut.

Men så kommer han på att han faktiskt sommarjobbat två somrar på näraliggande Finess Hygiene, där brorsan är anställd.

Själv går Mattias på vikariat fram till månadsskiftet maj/juni. Sedan får han se.
Så klart hoppas han på en fortsättning.

– Jag började sommarjobba här i maj förra året och fick sedan fortsätta.

Mattias jobb är att hålla koll på toarullarna som kommer åkande på bandet innan robotarna tar vid.

– Jag mäter diameter och längder och ser till att den ”lilla svansen”, den del där limmet ska sitta på rullarna, är rätt.  Sedan ska jag se till att det är ordning på bandet.

Mattias Joelsson är sprungen ur en industriarbetarfamilj, där både mamma och pappa stått i produktionen. När han inte jobbar är det datorn och att skruva på bilen som gäller. Han har nyligen flyttat till eget hus i Gullringen knappt tre mil bort.

– Ett renoveringsprojekt, förtydligar han. Med stor tomt.

Hus, bil och jobb, Mattias känner att livet leker.

– Jag har verkligen ingenting att klaga på.


gw@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

”Systemet tar ingen hänsyn”

Sven fick plötslig sitt aktivitetsstöd indraget på fem dagar, totalt 2 000 kronor. Trots att Arbetsförmedlingen visste att hans funktionshinder gör att han inte förstår skriven text och därför missat att aktivitetsrapportera.

Fuskande företag slapp undan

Per stämde arbetsgivaren som struntat i att betala in pension och försäkringar, men blev lottlös då företaget gick i konkurs. Arbetsförmedlingen försökte få tillbaka de 1,2 miljoner kronor som bolaget fått. Men gav upp.

Arbetsförmedlingen: "Lagstiftningen är fyrkantig"

Arbetsförmedlingen vill att vissa grupper ska slippa aktivitetsrapportera, och att myndigheten ska ha mer automatiserade kontroller av företagen som får bidrag. Det säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

Ministern är beredd att ändra reglerna

"Vi misstänker att det är för lätt att ägna sig åt oegentligheter eller brottslig verksamhet" säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon säger sig också vara beredd att undanta vissa grupper från kravet att skriva aktivitetsrapporter.

Han ser till att allt går smidigt

DET HÄR GÖR JAG Magnus Öström är planerare på Vallviks bruk.

Regeringen vill mildra regler för arbetslösa

Arbetslösa straffas med indragen ersättning om de inte skickar in sina aktivitetsrapporter. Nu öppnar regeringen för en regeländring.

Den växande trähusindustrin

Trähusboomen fortsätter

Den industriella produktionen av flerfamiljshus i trä går på högvarv. Investeringarna som genomförts de två senaste åren ligger i miljardklassen och åtminstone 1 400 nya jobb skapas inom några år. Det visar en rundringning Dagens Arbete gjort.

De bygger sin drömfabrik

Lindbäcks nya fabrik för trähus i Piteå står färdig i slutet av året. Den är drygt 5 fotbollsplaner stor, här ska det byggas 2 500 bostäder årligen. Nybygget gav vd Stefan Lindbäck och de anställda tidernas chans att planera den perfekta fabriken.

Hur gör man för att bli glad pensionär?

DilemmatAtt avsluta arbetslivet väcker känslor. En del längtar. Andra bävar. Men till skillnad från andra omställningar i livet kan du planera övergången. För Jan-Åke Nilsson blev det en nystart.

3

Emma ska föryngra Pappers

Emma Autio jobbar femskift på kartongbruket i Fors - men nu ska hon också bli ansvarig för Pappers nya ungdomssatsning: "Att vara medlem är inte lika självklart längre."

Johnny gav sig inte – fick 2,7 miljoner från Afa

Johnny läste en artikel i Dagens Arbete – och fick 2,7 miljoner för utebliven ersättning från Afa. Nu uppmanar han fler arbetsskadade att söka.

6

Uppsagda – så gick de vidare

160  000 industriarbetare har blivit av 
med jobbet de senaste femton åren. Anette, Thomas, Lars, Conny, Niklas och Caroline berättar om hur de tog en ny väg i livet.

Finland startar försök med medborgarlön

I dag startar Finland det hittills mest ambitiösa försöket med så kallad medborgarlön. 2000 arbetslösa erbjuds statlig skattefri lön för att se om det ökar sysselsättningen.

"Man borde ha rätt till deltid"

Avtal 2017Dagens Arbete åkte till Stora Enso i Fors för att ta tempen inför avtalsrörelsen. Arbetstidskontot är en helig ko, men annars handlar det mest om löneökning.

1

Ny lag ska skydda visselblåsare

Från årsskiftet gäller en ny lag som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som larmar om missförhållanden på ett företag. Men LO:s jurist hävdar att den är alltför oklar och kan få motsatt verkan.

2

Strejk

Foto: WIKIMEDIA COMMONS

Strejkerna du måste känna till

KonflikthistoriaI modern tid har fackförbund ofta kritiserats för att strejka för sällan. Men historien är fylld med konflikter på arbetsmarknaden. Dagens Arbete har grottat ner sig i den svenska historien. Här är listan på strejkerna du måste känna till.

Finska Pappers drar sig ur storfack

Finska Pappersförbundet har i dag beslutat att det drar sig ur det planerade storfacket för industriarbetare som skulle ha startat 2018. Det är ännu oklart om de tre andra förbunden går vidare med fusionen.

Klockan 14.22, Stora Enso

ÖgonblicketKlockan är 14.22 på Stora Enso i Skoghall.

Avtal 2017

Pappers kravlista är lång i år

Pappers kan tänka sig ett treårigt avtal, och därför är kravlistan extra lång i år: De rör kortare arbetspass och bättre ATK - men också systematiskt jämställdhetsarbete och kvalitetssäkrad företagshälsovård.

1

Skärpta regler för nystartsjobb

Den första februari skärps reglerna för företag med nystartsbidrag. Då införs krav på pensioner och försäkringar på kollektivavtalsnivå.

1

Kvarnsveden släpper högskolekrav

Stora Enso Kvarnsveden släpper kravet på högskoleutbildning för att få jobba i driften på bruket. Pappers har stridit mot regeln, men förlorade i AD. Nu tar företaget ett steg tillbaka - för att kunna anställa de operatörer man behöver.

1

Se upp för falska frälsare

KRÖNIKANär politiken samlas i mitten och det som upplevs som vallöften bryts kommer längtan efter politiska frälsare. Det är en farlig längtan.

Mångmiljardsatsning i Gruvön

Billerud Korsnäs investerar 5,7 miljarder på Gruvön i Grums – om två år ska den nya kartongmaskinen vara på plats. Facket är positivt, trots att det innebär färre arbetstillfällen på sikt.

Den nya skogsindustrin

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

Löneläget på pappersbruken

Södra är ohotad löneledare

Dagens Arbetes har återigen listat löneläget på samtliga pappers- och massabruk. Det skiljer 6 500 kronor mellan högst och lägsta snittlönen.

Nöjda miner i Mönsterås

Även i år vinner Pappersarbetarna på Mönsterås bruk DA:s löneliga. "Det känns bra", säger avdelningsordförande Lars Nilsson.

Alla snittlöner – bruk för bruk

Hela listan 2016

Vallvik döms till företagsbot för dödsolycka

Vallviks bruk döms till 1 480 000 kronor i företagsbot för dödsolyckan 2012, då en 56-årig pappersarbetare klämdes till döds.

3

Pyttetekniken som kan bli hur stor som helst

DA reder utNanotekniken, som får Nobelpris i morgon, kan skapa nya produkter och nya jobb. Men vi vet väldigt lite om riskerna – en del befarar att de pyttesmå partiklarna kan vara lika dödliga som asbest.

Hämta mer