"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"Helle Klein, chefredaktör.

" En vanlig lördagskväll hände det. Som tur är kan jag skilja på film och verklighet"Krönika, Orvar Säfström.

Innan Pontus Wallin fick sitt ansvarsfulla jobb fick han liksom flera andra på bruket åka till Wales och utbilda sig. Foto: David Lundmark
Truckarna gör sitt jobb och klarar alla hörn galant. Foto: David Lundmark
Elefanten är en mäktig robot – fast den arbetar mest när den själv vill och får lite support. Foto: Davis Lundmark.
Mattias Joelsson har vikariat fram till sommaren. Om allt går som det ska räknar han sedan med fast. Foto: David Lundmark
Veronica Jonsson är numera fast anställd på utlastningen efter att ha jobbat extra i tre år. Veronica Jonsson är numera fast anställd på utlastningen efter att ha jobbat extra i tre år. Foto: David Lundmark

”Robotarna är mina bebisar”

Lilla drakens mästare.Pontus Wallin är spindeln i robotnätet. Det är han som ser till att Elefanten och Lilla draken gör sitt jobb.
– Har jag en dålig dag, går det trögt för hela bruket.

kisa-ute
Swedish Tissue

Beläget: I Kisa, Östergötland.
Ägare: Italienska Sofidel.
Produktion: Mjukpapper till blöjor, toalett- och hushållspapper, servetter, näsdukar med mera.
Anställda: Totalt 165 personer.
Omsättning: 86 miljoner euro.
Kapacitet: 56 000 årston.

Sofidel Produktion

Är en av världens ledande producenter av hygienpapper (toalett- och hushålls-
papper, pappersnäsdukar med mera).
Grundat: 1966 av ägarfamiljerna Stefani och Lazzareschi.
Anställda: 5 200 personer i 13 länder.
Omsättning: 1 771 miljoner euro.

På Swedish Tissue i Kisa har det byggts en sprillans ny fabrik med likaledes ny konvertering och utlastning med lagerutrymmen. Allt med den senaste robottekniken.

Den som härskar över robotarna är tjugotreåringen Pontus Wallin. Han är utbildad automationsingenjör vid Teknikhögskolan i Linköping. Fast från början hade han lite mer högtflygande planer.

– Jag ville bli pilot, men synen satte stopp.

Flygintresserad blev han 2004, som tolvåring, då han fick en flygsimulator till datorn hemmavid.

– Sen dess har jag varit fast i den världen.

Då är detta en bit ifrån drömmarna?

Pontus nickar.

– Visst, men det är inga problem. Jag gillar det här jobbet! Jag kan robotprogrammen som används i automationsvärlden. Kan underhållet.

– Meningen är också att jag ska kunna gräva ner mig i jobbet, för att ”optimera flödet”.

”Den är snäll och följer mina kommandon till punkt och pricka.”

Pontus Wallin har sitt arbetsbord mellan de två konverteringslinjer som är i bruk. Han är omgiven av gula robotar på båda sidor – totalt tolv stycken. Därutöver har han koll på de åtta automatiska truckarna, varav Elefanten är en. Eller ”den där jobbiga”, som Pontus säger.

– Den har strulat mycket och vill bara jobba när den får support.

Pontus brinner där han står. Man kan inte undgå att smittas över hans entusiasm.

– Det här är mina bebisar, mina bångstyriga ungar, säger han med tindrande blick på robotorna.

Vilken är din favorit?

Svaret kommer blixtsnabbt.

– Det är Lilla draken här, säger han och pekar på den närmaste gula roboten, för tillfället strängt upptagen med att varligt och outtröttligt lyfta toapapper vidare på det löpande bandet.

– Den är snäll och följer mina kommandon till punkt och pricka. Det är också den robot jag använder för att testa nya programmeringar.

Din närmaste arbetskamrat med andra ord?

– Ja. Och som inte säger något utan bara gör vad den blir tillsagd!

Pontus Wallin, nyanställd sedan ett drygt år tillbaka, fick börja med att utbilda sig i Wales. Hans första industrijobb.

– Jag känner verkligen att jag hamnat rätt och kommer att kunna utvecklas i jobbet.

Och han är väl medveten om att han redan har en viktig roll på bruket.

– Jag är lite av spindeln i nätet. Har jag en dålig dag, går det dåligt på annat håll också.

Du har inga planer på att plugga vidare?

– Inte än på ett tag. Om jag skulle göra det, blir det nog till lokförare.

Bruket har haft flyt på senare år. 2013 fick de tillstånd att lägga delar av Kisaån i kulvert för att kunna bygga ut den befintliga fabriken. I december samma år påbörjades bygget av den nya delen. En konverteringsdel med två linjer, en för toapapper och en för hushållspapper. (Utrymme finns även för en tredje linje.)

Nya lagerlokaler och ny utlastning. Plus en helt ny passage in på bruksområdet.
Besökaren möts numera av en vit plåtbyggnad med blått tak, ute på åkern. Byggnaden skymmer helt den gamla delen av bruket. Allt stod klart i somras.

– Investeringen har gått på närmare 600 miljoner kronor, berättar avdelningens ordförande Nicko Tataridis.

Från början ryktades om ett 40-tal nya jobb.

– Hittills har det blivit 18 på kollektiv-sidan och 25 totalt om man räknar in tjänstemännen.

Nicko Tataridis och huvudskyddsombudet Patrik Karlsson, som båda ägnat mycket tid åt nybyggnadsprojektet, visste att ägarnas filosofi var att alla bruk ska ha en egen konvertering.

– Vi trodde aldrig att det skulle bli verklighet här.

Men nu blev det så. Med förändringen att ån inte lades i tunnel utan leddes om. Till gäddornas, abborrarnas och en och annan örings glädje som därmed slapp mörkersim.

På vägen från konverteringen till utlastningen hälsar vi på Elefanten.
Elefanten kan bäst beskrivas som en stor truck med en rejäl, rödmålad, gripklo i fronten.

– Den hämtar pappersrullar från lagret och kör ut till konverteringen, upplyser huvudskyddsombudet Patrik Karlsson.

Elefanten sköter sig själv, förprogrammerad som han är. Men skulle någon eller något hamna i vägen för denna robots framfart, är den beredd och stoppar upp av egen kraft.

Noterbart är att den och andra smårobotar till truckar klarar hörnen mellan de olika avdelningarna med högsta betyg. Inga påkörningar här inte! På utlastningen stannar vi till vid en av de sju utlastningsluckorna för lastbilar. En chaufför från Noréns Åkeri lastar på pall efter pall med toapapper.

Veronica Jonsson står bredvid. Beredd att kila in stora runda pappskivor mellan pallarna på lastbilen, så att de inte ska skava mot varandra under transporten.

Veronica Jonsson, 33 år, är ny på bruket och på utlastningen. Allt är vitt, fräscht och nyinvigt. Det är nästan så att doften av nymålat hänger kvar.

Veronica är en av två på utlastningen. Veckan innan Dagens Arbete är på besök fick hon sitt glada besked; fast jobb.

– Jag hade då jobbat extra här i tre år. I sista vändan började jag i maj, var med om invigningen av de nya lokalerna och första utlastningen i juni. Och nu fick jag alltså fast.

Som hon hoppats.

När ägarna, italienska Sofidel, beslöt att satsa på anläggningen i Kisa, väcktes hennes hopp på allvar om ett fast jobb.

Före Swedish Tissue hade hon bland annat jobbat sex år på Rimaster i näraliggande Rimforsa. När de drog ner på personal fick hon sluta.

– Det var samma år som vi köpt hus och fick vårt första barn, säger hon och tänker tillbaka på en orolig tid.

Nu är hon arbetskamrat med maken som går femskift på Swedish Tissue.

– Vi firade med tårta. Min första tanke var att framtiden är räddad!

Swedish Tissue är inne i en generationsväxling. Det märks inte minst i den nya fabriken med efterbearbetningen. Många ungdomar har kommit till.

Lite förvånande är det fler män än kvinnor som fått jobb i konverteringen. I normalfallet brukar kvinnorna dominera i efterbearbetningen. Men inte på Swedish Tissue.

En av de yngre killarna är Mattias Joelsson, 22 år.

– Första jobbet, säger han först och ser glad ut.

Men så kommer han på att han faktiskt sommarjobbat två somrar på näraliggande Finess Hygiene, där brorsan är anställd.

Själv går Mattias på vikariat fram till månadsskiftet maj/juni. Sedan får han se.
Så klart hoppas han på en fortsättning.

– Jag började sommarjobba här i maj förra året och fick sedan fortsätta.

Mattias jobb är att hålla koll på toarullarna som kommer åkande på bandet innan robotarna tar vid.

– Jag mäter diameter och längder och ser till att den ”lilla svansen”, den del där limmet ska sitta på rullarna, är rätt.  Sedan ska jag se till att det är ordning på bandet.

Mattias Joelsson är sprungen ur en industriarbetarfamilj, där både mamma och pappa stått i produktionen. När han inte jobbar är det datorn och att skruva på bilen som gäller. Han har nyligen flyttat till eget hus i Gullringen knappt tre mil bort.

– Ett renoveringsprojekt, förtydligar han. Med stor tomt.

Hus, bil och jobb, Mattias känner att livet leker.

– Jag har verkligen ingenting att klaga på.


gw@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Støre, Elverum, Hedmark.

Vägen till 240-land

BildreportageFyrkantig och trög, men solid och till att lita på. Funktion före form. Inget lullull. Tar sig från A till Ö. En bil. En 240. Den norske fotografen Helge Skodvin porträtterar en fyrkantig slitvarg.

Björn Persson, SCA Ortviken. Foto: Per-Anders Sjöquist/SCA

Han får kulturstipendium för blodiga historier

KulturstipendiatHämnd, sprängningar och samhällsproblem – allt med pappersbruket i bakgrunden. För det får deckarförfattaren och pappersarbetaren Björn Persson årets kulturstipendium från Pappers på 15 000 kronor.

Foto: David Lundmark

"Telefonen ringer jämt"

DET HÄR GÖR JAG Staffan Nordin är processoperatör i blekeriet på Domsjö Fabriker.

Foto: TT

"Skogen är vägen till fossilfritt Sverige"

Det är skogen som kommer ta Sverige in i framtiden som ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det menar Mikael Damberg, närings- och innovationsminister, som gästade GS kongress i helgen.

DA granskar industrigymnasiet

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning av industrigymnasierna.

Industriprogrammet på Tannbergsskolan i Lycksele brottas med vikande elevunderlag och eftersatt underhåll av maskinparken. Foto: Sara Kroon.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

Kent Hultberg har kommit med många idéer och har belönats för flera av dem.  Foto: Anette Nilsson

Betalar för goda idéer

FÖRSLAGSPENGEn studieresa till stålverket utanför Amsterda­m eller ett besök på Lisebergs underhållsavdelning. När de anställda på Lindab Vent kommer med förslag på förbättringar belönas oftast hela arbetsgruppen.

speaker

Pappersarbetaren som snackar på EM

Pappersbruks- arbetaren Nicklas Leo går från 2000 åskådare på Fröjevi idrottsplats till 80000 på Stade de France i Paris. Han blir svensk matchspeaker under de blågulas gruppspel i fotbolls-EM.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu är det banken som rånar oss

KRÖNIKADet blir allt dyrare att hantera de pengar vi tjänar in när vi jobbar. Bankerna vill ha våra pengar – men anser sig inte ha råd att ge oss tillgång till dem.

En drömbil. Foto: TT

"Det är inte vi som tjänar på att allt ska vara nytt"

GästkrönikaI stället för att med hjälp av stora banklån köpa en teknikspäckad XC70, lägg en bråkdel av summan på en 80-tals Golf I med inkontinenta bromscylindrar. Det skulle skapa en massa jobb till svetsare, mekaniker, plåtslagare och lackerare, hävdar bilmekanikern Rikke Henriksen i en gästkrönika.

1
nyhetsbrevspuff

Dagens Arbete i mejlen

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Foto: Sara Kroon

Skilda världar i arbetsmiljöarbetet

Utländskt ägandeHur påverkas arbetsmiljön när företagen lyder under länder med andra lagar och regler? Fitesa i Norrköping har brasilianska ägare. Huvudskyddsombudet Stefan Andersson berättar om fördelar och svårigheter.

Föreskriften om psykosocial arbetsmiljö

"Det krävs friska arbetsplatser för att nya jobb ska skapas"

DebattVåra arbetsplatser måste ”stress-saneras” för att nya jobb ska kunna skapas. Och arbetsmiljöverkets föreskrift kan bli ett viktigt hjälpmedel i detta arbete. Det skriver elva forskare i ett debattinlägg.

2
"Man ser inte människan utan fokuserar på vinst." Citatet kommer från DA:s enkät om psykosocial arbetsmiljö till huvudskyddsombud på 50 av Sveriges största industrier. Fler citat följer i texten nedan. llustration: Graham Samuels

Nu ska arbetsgivaren ha koll på jobbstressen

För första gången måste arbetsgivarna ha koll på hela arbetsmiljön. Nu har LO tagit fram en vägledning för hur skyddsombud ska jobba enligt föreskrifterna.

1
Malin Lohela Karlsson, arbetsmiljöekonom och forskare på KI. Foto: Stefan Zimmerman, Bildmakarna KI

"Det lönar sig att göra något åt problemen"

Forskaren Malin Lohela Karlsson arbetar med att få arbetsgivarna att inse att stress och mobbning jobbet också kostar pengar för företagen.

avtalsfilm,-bubbla

Vad är egentligen en OpO?

FilmStrejk, medling, avtal. Så får du grepp om avtalsrörelsen – på två minuter.

Nytt bemanningsavtal

Bilder: Noun Project/Janna Ayres

Industrin en storkund för bemanningsföretagen

Bakom siffrornaI fredags tecknades ett nytt avtal för inhyrda. Bemanningsbranschen växer oavbrutet i Sverige – och industrins andel bara ökar. Kolla in DA:s nya interaktiva grafik.

Nytt bemanningsavtal för 30 000 i LO

Det nya bemanningsavtalet inom LO-området är värt 2,2 procent och ger den anställde lön även för den tid han eller hon är tillgänglig utöver bokad tid.

1
Foto: David Lundmark

Klockan 16:12 Domsjö fabriker

ÖGONBLICKETKlockan 16:12 Domsjö fabriker.

Foto: David Lundmark

Gösta ropade in fanan som försvann

Det kan vara den äldsta fackföreningsfanan i Sverige. Länge var den helt försvunnen - men nu har Gösta Fagerholm ropat in den på auktion.

Workers Memorial Day

År 2012 samlade fackförbundet Byggnads in arbetshandskar som  till minne av de som dött i arbetsplatsolyckor. I dags hålls en tyst minut för alla som dött av jobbet. Men det är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete och årets tema är stress. Foto: TT NYHETSBYRÅN. Illustration Graham Samuel

Global manifestation mot död och stress på jobbet

I går kväll klämdes en arbetare på SSAB ihjäl av en travers. I dag, på Workers Memorial Day, hålls en tyst minut för honom och miljoner andra som årligen dör av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdom. Men i dag är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete. Årets tema: stress.

1
Foto: TT

"För oss handlar det om moral"

Pappers bryter med Nordea efter den uppmärksammade affären med "Panama-papperen". Förbundet ska flytta alla sina förvaltade medel, mer än 900 miljoner, till en annan förvaltare.

5

Efterspel kalkugnsolyckan

Olyckan skedde på Nordkalk, inne på SSAB:s område i Luleå. Foto: TT

Nordkalk åtalas för kalkugnsolycka

Nästan fyra och ett halvt efter den omtalade kalkugnsolyckan i Luleå 2011 åtalas Nordkalk och en tidigare arbetsledare. "Det har varit enormt frustrerande att det tagit så vansinnigt lång tid", säger Lars-Erik Löfroth, pappa till Johan Löfroth som omkom i olyckan.

Foto: Youtube/privat

”Jag är väl inte helt hundra”

Han heter Magnus Östling och jobbar natt som operatör på Atlas Copco. Han heter också Sungen99, vars videor blivit en tittarsuccé på Youtube.

Jobb för nyanlända 

Hussein Oubaid och Michael Dahlström, båda svetsare på Dala Komunal­teknik, går igenom ritningen. Foto: Lars Dahlström

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Pierre Kronberg, 25, är en av bara fyra under 30 år på Hallstavik. Foto: David Lundmark.

Att vara ung på jobbet

Reportage"När det snackas politik på rasterna, märks det helt klart att man är yngst", säger 25-årige Pierre Kronberg på Holmen Hallstavik.

Foto: David Lundmark

"Det kan bli ett rent helvete"

DET HÄR GÖR JAGJoakim Nilsson är maskinoperatör på Holmen Paper Braviken.

Inte dags än för sympatiåtgärder

Temperaturen stiger på arbetsmarknaden, med flera strejker igång eller på väg att starta och en lockout varslad. De tre industriförbunden IF Metall, GS och Pappers har ännu inte fått några förfrågningar om sympatiåtgärder.

1975 (bilden t.v). Rekordåret för vilda strejker då bland annat skogsarbetarna strejkade för månadslön. 1969. Strejken som utmanade samförståndet. Uppåt 5 000 gruvarbetare vid LKAB i Malmfälten gick ut i strejk 1969. Strejken varade i nära två månader.

Strejkerna du måste känna till

Det har hettat till rejält på svensk arbetsmarknad. Dagens Arbete har grottat ner sig i den svenska historien. Här är listan på strejkerna du måste känna till.

DA granskar Afa Försäkring

"Det är få som behöver vänta"

Lea Skånberg på IF Metall är oroad över handläggningstiderna på Afa och kommer att kräva åtgärder. Men försäkringsbolagets verksamhetschef, Eva Eriksson, ser inga problem. De som behöver vänta länge på svar är få, enligt henne.

4
Hämta mer