Nu gäller kampen industrins ”undersköterskor”Helle Klein, chefredaktör

"Vi måste hjälpas åt att skruva ner tempot"Krönika, Jenny Wrangborg.

Avtal 2016

Läsarnas frågor om avtalen

Fråga om avtalen Avtalsrörelsen är inne i sin sista månad. Den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare att komma in med sina åsikter och frågor om avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här ett axplock, och svaren från IF Metall, GS och Pappers.

Foto: Sanna Källdén

Foto: Sanna Källdén

Peter Larsson är huvudskyddsombud på Svenska Fönster i Edsbyn. Han tycker att pressen i arbetslivet är en arbetsmiljörisk. Vad vill och gör facket i den frågan?

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

GS jobbar aktivt med arbetsmiljö och har bland annat tagit fram en guide till arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. I avtalsförhandlingarna yrkar vi på att fack och arbetsgivare inom industrin gemensamt bildar en arbetsgrupp som tar fram riktlinjer för den nya föreskriften som fokuserar på organisatorisk och social arbetsmiljö.

Frågan gällande stress hänger ofta ihop med alldeles för slimmade företagsorganisationer och måste hanteras på varje arbetsplats med aktiva fackliga företrädare i ren förhandling och inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Även frågan om kompetensutveckling är viktig för GS. Stress beror ibland på att enskilda individer har ett tungt ansvar. Om samtliga känner sig trygga på sitt arbete och trygga i sina kunskaper skapar man en bättre arbetsmiljö och det minskar en del av den stress som kan uppstå.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

Vi har ställt krav på att införa ett permanent samarbete om arbetsmiljöfrågor med våra motparter. Vi vill ta fram en gemensam handledning för den nya föreskriften om organisatorisk arbetsmiljö. Här ryms dels frågan om stress. Jag hoppas att vi tillsammans med arbetsgivarna ska komma fram till hur vi kan jobba med de här frågorna på lokal nivå.

Pontus Georgsson, Pappers:

Det pågår hela tiden ett hårt arbete från våra skydds- och kontaktombud. Oftast görs även det här i samverkan ute på arbetsplatserna. Att motverka stress blir en allt viktigare fråga, och den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö hjälper oss förhoppningsvis att komma ännu längre. Just föreskriften tar vi upp i avtalsrörelsen. Vi vill arbeta tillsammans med arbetsgivarna för att ta fram riktlinjer för vår bransch utifrån föreskriften. Vi behöver också uppdatera vårt samverkansavtal som delvis handlar om arbetsmiljö.

 

fraga-oregelbundna-tiderEn läsare som arbetar 5-skift undrar om det finns planer på att minska arbetstiden för de som har oregelbunden arbetstid. Måste de verkligen jobba heltid ända till 65?

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

Vi har valt att satsa på en deltidsreform, som vi vill ha på samtliga våra avtalsområden. Den ger möjlighet att arbeta deltid från 60 års ålder. För att det ska vara ekonomiskt möjligt att göra det valet sätts – sedan förra avtalsrörelsen – en större procentsats av till den kollektivavtalade pensionen. Den här reformen gör inte skillnad på vilken arbetstid eller skiftform man har arbetat under sitt arbetsliv.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

Det här är anledningen till att vi driver kravet att bygga vidare på deltidspensionen. Ibland ställs anställda inför ett val: Antingen får de sluta arbeta helt eller så får de gå i tidig pension. Har man möjlighet att gå ner på deltid kan fler orka arbeta längre.

Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman, Pappers:

Vi diskuterar rätten till deltidspension efter 60 i förhandlingarna. Frågan lever än. Men arbetsgivarna vill gärna ställa den mot ATK.

 

fraga-kortare-arbetsdag

Frågan om 6 timmars arbetsdag levde i politiken fram till för ett par år sedan, men sedan dess har det varit ganska tyst. Facken driver frågan om arbetstidsförkortning på ett annat sätt.

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

De flesta av GS branschavtal har arbetstidsförkortning istället för att ha siktet mot exempelvis 6 timmars arbetsdag. Inom den grafiska industrin finns ett system för förkortad veckoarbetstid (ATF) och inom de andra delarna av GS ett system i form av ett arbetstidskonto med individuella val (ATK).

På de flesta arbetsplatser förhandlar man fram särskilda arbetstidsöverenskommelser som anpassas utifrån produktionens och de anställdas behov. Arbetstider och inflytandet på arbetstiderna är en mycket viktig fråga för GS medlemmar och hanteras oftast allra bäst lokalt.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

Sedan mitten av 90-talet har vi valt att utvidga arbetstidsbankerna. Där finns nu över 60 timmars arbetstidsförkortning om året. Vi vill också bygga ut deltidspensionen så att den som fyllt 60 år kan gå ner på deltid. Det är också en sorts arbetstidsförkortning. Vi har inte som målsättning att korta veckoarbetstiden, vi jobbar för kortare årsarbetstid och livsarbetstid.

Pontus Georgsson, Pappers:

Pappers har inte tagit ställning i frågan men i kollektivavtalet finns en reducering av veckoarbetstiden när du arbetar skift till exempel. Vi driver just nu frågan om ytterligare arbetstidsförkortning i avtalsrörelsen.

 

fraga-konflikt

En stor del av de frågor och synpunkter som har kommit in handlar om arbetsgivarnas krav på att fackets lokala inflytande över arbetstiderna ska inskränkas.

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

De flesta av våra avtal ger ett stort utrymme för de lokala parterna att själva komma överens om hur arbetstiderna ska se ut på varje arbetsplats. De som inte kommer överens måste följa det centrala avtalets ramar (stupstockar) för arbetstiden. De är framtagna just med syftet att i stället uppmuntra till lokala överenskommelser som utgår både från de anställdas och från företagens behov och önskemål.

Arbetsgivarna har tydligt visat att de inte vill ha den formen av lokalt inflytande för de anställda. De har yrkat på långtgående förändringar, som vi gör allt i vår makt för att stå emot. Om arbetsgivarna inte släpper de kraven kan vi tvingas att konflikta, för att försvara och bevara de system som vi har i dag.

Arbetstidsfrågorna och möjligheten att påverka arbetstiden är en av de absolut viktigaste frågorna för våra medlemmar.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

De krav som kommer från arbetsgivarsidan när det gäller inflytande över semester och utvidgade arbetstidskorridorer – de kan vi inte tillmötesgå. Det är inte vi som driver kraven här, utan det är arbetsgivarna. Men skulle det i slutändan bli en konfliktsituation på grund av detta – ja, då får vi konflikta om det.

Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman, Pappers:

Vi har inga krav på att öka medlemmarnas inflytande, vi vill bara behålla det inflytande vi har i dag. Men det är klart att framhärdar arbetsgivarna att försöka driva igenom sina krav kanske vi måste gå in i en konflikt för att hålla emot.

 

fraga-pension

Pensionsavtalen som gäller på arbetsplatser med kollektivavtal betyder en hel del för storleken på pensionen. Men den som jobbar innan 25 fyllda eller efter 65 tjänar inte in någon extra tjänstepension under de åren.

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

Ja, om pensionsåldern ändras bör även pensionsavtalet följa med.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

Det är inget vi diskuterar i avtalsrörelsen, däremot är det en fråga som kommer upp senare när vi ska förhandla om villkoren i våra avtalsförsäkringar. Frågan har varit uppe tidigare. Vår grundinställning är att man ska tjäna in till sin pension från det att man börjar jobba till man slutar jobba.

Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman, Pappers:

Det är ett av våra krav som vi gick in med i avtalsförhandlingarna. Framför allt är det viktigt att pensionspremierna betalas in före 25 års ålder. Det som betalas in tidigt i arbetslivet har större betydelse för pensionen än det som betalas in efter 65. Sen är det en klassfråga. Tjänstemännen får pensionspremierna inbetalda före 25 års ålder.

 

fraga-juridiskt-ombud

Den som blir sjuk eller skadad av arbetet kan få ekonomisk ersättning både från Försäkringskassan och fackets eget försäkringsbolag Afa. Ibland är det tufft att driva sitt ärende och bevisa att man har rätt, vilket en läsare har en lösning på.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

De enda som skulle bli glada över en sån lösning är nog juristerna som får massor med jobb. Nej, vi har ett system för att hjälpa medlemmar som drabbats av en arbetsskada. Vi beviljar rättshjälp till våra medlemmar om det behövs. Förra året fick medlemmar ut sammanlagt 34 miljoner kronor sedan vi drivit deras försäkringsärenden i domstol.

Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman, Pappers:

Det är möjligt att känslan skulle vara att man hade en bättre rättssäkerhet, men jag vet inte om det verkligen skulle bli så. På våra stora arbetsplatser finns 35-40 skyddsombud och de ska vara den första kontakten man tar om man drabbats av arbetsskada. De eller avdelningen kan också hjälpa till om det blir problem med ersättning från försäkringar, Afa eller Försäkringskassan. En del ärenden tar vi hand om på förbundskontoret och om vi behöver kan vi ta vi hjälp av rättsskyddet. Om våra medlemmar vill kan representanter från Pappers vara med på rehabiliteringsmöten och hos försäkringskassan till exempel.

 

fraga-atk

Arbetstidsförkortningen är en viktig fråga för många medlemmar. Den här frågan kommer från en läsare som jobbar inom träindustrin och berör endast träindustriavtalet. 

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

De två extra semesterdagarna som fanns tidigare reglerades i semesterlagen och har alltså ingen koppling till ATK (arbetstidskontot).

Sedan 1998 finns en överenskommelse om livsarbetstid på Träindustriavtalet. Tiden som kan föras till det individuella arbetstidskontot är nu uppe i 63 timmar (vid 40 timmars arbetsvecka). Individen har tre val på hur man kan använda sin avsättning: ledig tid, pengar eller pensionsavsättning.

Målet om 100 timmar är inte förändrat men 2013 infördes en överenskommelse om rätt till deltid från 60 års ålder. Man valde att lägga en del av löneutrymmet på högre pensionspremier i stället för på ATK. Den redan befintliga avsättningen om 63 timmar har inte minskat.

 

Foto: Sanna Källdén

Simon Lindh, Svenska Fönster i Edsbyn, jobbar ideellt på en fritidsgård och hoppar ibland in som vikarie på ett asylboende. Att jobba är nyckeln till att komma in i samhället, menar han. Vad vill och gör facket i den frågan?

Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:

Just nu pågår arbetet med olika former av validering, hjälp till Arbetsförmedlingen med självskattningsverktyg, översättning av utbildningsmaterial med mera. Syftet är främst att redan verksamma i branschen ska få det lättare att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

GS tror inte på att locka utlandsfödda till industrin med försämrade villkor eller löner. Tvärtom. Ska industrin vara attraktiv för såväl unga som nyanlända bör vi kunna visa upp bra villkor, utvecklande arbetsuppgifter och justa arbetsplatser. Det stora ansvaret ligger dock hos arbetsgivarna, de måste först och främst vara tydliga med vilket behov som finns och dessutom vara genuint intresserade av kompetent personal.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:

Det är inte en fråga som vi eller arbetsgivarna tar upp på något sätt i avtalsrörelsen. Sedan över 10 år har vi tillsammans med arbetsgivarna satsat på Teknikcollege för att få fler ungdomar att välja industrin. Den satsningen vänder sig både till svenska ungdomar och nyanlända. Sedan 2010 har vi yrkesintroduktionsavtalet där den som saknar relevant utbildning eller erfarenhet ska kunna komma in på arbetsplatser och få utbildning med lägre lön under begränsad tid.

I höstas kom vi överens med arbetsgivarna om att utveckla valideringssystemet. Det kan användas både av nyanlända och av medlemmar som är långtidsarbetslösa. Man får ett papper på vad man kan och får veta vad man behöver komplettera. Vi är också positiva till regeringens snabbspår där man till exempel kan varva utbildning i svenska med yrkesutbildning.

Pontus Georgsson, Pappers

Inom papper o massaindustrin har vi hittills samverkat runt de här frågorna lokalt ute på arbetsplatserna i mångfaldsarbete. Det är den vägen vi måste fortsätta men vi kan också lyfta ämnet till gemensamma forum inom branschen.

 

avtalsfraga-pension

Jack Lennart Johansson, Kabe Husvagnar i Tenhult, vill inte behöva jobba längre än till 65. Vad händer med pensionsåldern? Och vad vill och gör facket i den frågan?

Tommy Andersson, avtalssekreterare fackförbundet GS:

– Först måste insatser göras så att våra medlemmar orkar och kan arbeta till dagens 65-åriga pensionsålder. Det är inte rimligt att våra medlemmar måste lämna arbetslivet i förtid på grund av att de är utslitna eller sjuka. Arbetsmiljön, såväl den fysiska som den psykosociala, måste därför först förbättras innan en generell höjning av nu rådande pensionsålder genomförs.

– I de flesta av våra kollektivavtal finns en möjlighet att från 60 års ålder arbeta deltid fram till ordinarie pension. Vi ser att det skulle vara ett alternativ för att orka arbeta fram till 65 års ålder.

– För att finansiera nedgången i arbetstid har vi kommit överens med arbetsgivarna om att de avsätter ytterligare medel till den så kallade avtalspensionen. För att ha råd att gå ner i tid kan medlemmar använda pengar ur avtalspensionen. Inför 2016 års avtalsrörelse är ett av våra krav att mer medel sätts av till avtalspensionen för att ytterligare stärka upp medlemmarnas ekonomiska möjlighet att gå ner i tid.

Tar medlem inte avtalspensionen i anspråk innan 65 års ålder, har tjänstepensionen därmed stärkts med de avsättningar vi lyckats förhandla oss till.

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall:

– Å ena sedan lever folk längre, å andra sidan vet vi att det är svårt att orka hela vägen fram till dagens pensionsålder om man jobbar i industrin. För LO-medlemmarna är snittåldern för pension strax under 63 år.

–Pensionsåldern är inte en fråga för avtalsförhandlingarna, men vi vill fortsätta att bygga vidare på deltidspensionen. Våra medlemmar ska orka jobba längre genom möjligheten att gå ner på deltid efter 60 års ålder. De som orkar jobba fullt får i stället högre pension.

– Samtidigt jobbar vi med orsakerna till att många medlemmar inte orkar jobba till 65 i dag. Våra gemensamma krav i Facken inom industrin är att vi tillsammans med arbetsgivarna ska tillsätta en arbetsgrupp om arbetsmiljöfrågor. Vi vill till att börja med titta på hur vi kan få en bättre företagshälsovård och rehabilitering. Det har också kommit en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket som handlar om den psykosociala arbetsmiljön. Där står vad som ska göras, men inte så mycket om hur det ska göras. Det vill vi ta fram tillämpningar för tillsammans med arbetsgivarna.

Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman Pappers

– Vi jobbar inte emot en höjning av pensionsåldern, däremot måste vi göra något för att våra medlemmar ska orka hela vägen fram till pension. Många orkar inte till 65 i dag.

– Pappers gjorde inte samma uppgörelse om deltidspension som IF Metall och GS gjorde sist. Större delen av våra medlemmar jobbar skift och när de vill jobba deltid säger arbetsgivaren i stort sett alltid nej. Ett av våra krav i årets avtalsrörelse är en avtalad rättighet att gå ner i tid när man närmar sig pension.

– Vi tycker också att man ska tjäna in till sin tjänstepension från första dagen på arbetet, inte som i dag först efter att man fyllt 25. Man borde också fortsätta att tjäna in till sin tjänstepension om man jobbar efter att man fyllt 65. Så är det inte i dag.

– Sen måste vi också göra något för att våra medlemmar ska hålla längre. Det är många som jobbar skift och man har en tendens att göra ganska komprimerade skift. Man jobbar intensivt i några dagar och får en längre ledighet. Det blir vanligare och vanligare att man jobbar dubbelskift på 16 timmar. Till och med 24 timmar. På kort sikt är det lätt att prioritera de långa ledigheterna, men i längden tror jag inte att man orkar jobba på det sättet.

Fotnot: Nu stänger vi frågelådan, men fortsätt att diskutera avtalet här i kommentarerna, eller på vår Facebooksida.


me@da.se

2Kommentarer

Tobias:

Okej.
Så här beskriver facken sin syn på arbetsskadades rätt vid skador.
”Det är möjligt att känslan skulle vara att man hade en bättre rättssäkerhet, men jag vet inte om det verkligen skulle bli så. På våra stora arbetsplatser finns 35-40 skyddsombud och de ska vara den första kontakten man tar om man drabbats av arbetsskada. De eller avdelningen kan också hjälpa till om det blir problem med ersättning från försäkringar, Afa eller Försäkringskassan. En del ärenden tar vi hand om på förbundskontoret och om vi behöver kan vi ta vi hjälp av rättsskyddet. Om våra medlemmar vill kan representanter från Pappers vara med på rehabiliteringsmöten och hos försäkringskassan till exempel”.

Men denna hjälp som erbjuds från fackligt håll stämmer inte med verkligheten. Varför finns det då 1000-tals arbetsskadade människor utan vare sig sjukersättning eller arbetsskadelivränta om försäkringarna fungerar så bra som det påstås.
Nej det enda som skulle hjälpa en arbetsskadad är just juridiskt ombud eller advokat som betalas av försäkringen. Allt annat är bara munväder.

Pelle Johansson:

Jag är så enormt trött och sliten eftersom jag har försökt i 13 års tid att få mina skador utredda, åtgärdade och bedömda. Trots att det 1992 kom skärpta krav på arbetsgivaren att göra rehabiliteringsutredningar och att Januari 1993 så kom Internkontroll av arbetsmiljön som dessvärre behövde bytas ut mot systematiskt arbetsmiljöarbete 2001 för att Internkontrollen inte efterlevdes, 1 Juli 2002 så började försäkringskassan med ett nytt arbetssätt där man genom muntlig exponeringsutredning, samtal med den skadade där frågor framtagna av arbetsmiljömedicinska avdelningar på Universitetssjukhusen ställdes och där 6 ärenden skulle innehålla tillräcklig information så att försäkringskassan hade tillräckligt underlag för att kunna bedöma huruvida jag varit utsatt för skadlig inverkan i mitt arbete, 1 Juli 2003 kom så en ytterligare skärpning av hur utförandet av rehabiliteringsutredningen skulle göras samt vad den skulle innehålla, gjordes ingen rehabiliteringsutredning så hade inte heller arbetsgivaren skött sitt rehabiliteringsansvar. I mitt ärende så har ingen av de utredningar som jag hittills räknat upp blivit gjord. Dessutom så har inte arbetsgivaren gjort någon utredning av hur mina arbetsskador uppkommit, dess orsak samt hur skadorna påverkar min arbetsförmåga , dessutom ska arbetsgivaren utreda vilka åtgärder som måste göras för att inte fler arbetstagare ska drabbas. Inte heller finns det någon utredning av mina skador gjorda av försäkringskassan trots att det står på deras hemsida att vid ansökan om arbetsskada så gör vi en utredning för att klarlägga om det är en arbetsskada du drabbats av och som visar skadan/sjukdomens uppkomst samt hur den inverkar på din arbetsförmåga. Det ska dessutom finnas ett läkarintyg där läkaren beskriver orsak samt uppkomst av skadorna samt hur skadorna påverkar min arbetsförmåga! Detta är några av de åtgärder som ska vara gjorda för att försäkringskassan ska ha tillräckligt med underlag för att besluta huruvida jag varit utsatt för skadlig inverkan i mitt arbete. Trots 13 års försök att föra en dialog med försäkringskassan och påpekande att inget av det som ska göras har gjorts och ändå så tar de beslut? Och det gör de utifrån en arbetsbeskrivning/exponeringsutredning som inte innehåller det som Inspektionen för socialförsäkringen säger MÅSTE finnas med för att underlaget ska vara tillräckligt för att kunna ta beslut, och som dessutom är gjord på Metalls kontor i Helsingborg där jag står med en pappkartong och en tumstock för att visa hur jag arbetade som svetsare, trots mina protester och vägran att skriva min namnteckning på nämnda satir, och detta för att arbetsgivaren vägrade göra den arbetsdokumentation som jag ville göra på min arbetsplats och som skulle visa fram i minsta detalj hur jag under 10 år varit tvungen att utsättas för en belastning som jag sedan 1994 hade haft olika idéer till lösning av. Men som invandrad och trög norrlänning så var jag inte värd att lyssnas till! Så att bli sedd och få sin problematik utredd är som att vinna på triss, kan tänka mig att triss innebär större chans! Pelle Johansson

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Klart med nytt tidningsavtal

Strejken på tidningsavtalet är avblåst. Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud.

Helgmangling för att undvika strejk

Det blir medling hela helgen mellan GS och Almega för att nå ett nytt avtal och därmed undvika en strejk från onsdag i nästa vecka. GS säger samtidigt att det kan bli utökat varsel om tryckerierna rundar konflikten genom att flytta produktionen.

Parterna förbereder sig för tidningsstrejk

300 grafiker kan tas ut i strejk om en dryg vecka, vilket slår mot Expressen och andra stora tidningar. Tryckeriet Pressgrannar svarar med att flytta produktion till andra ställen. Nu ska tre medlare försöka lösa konflikten.

GS varslar om strejk

GS varslar om strejk för grafiker på tre tidningstryckerier. En kärnfråga är rätten till delpension.

1

Tidningsförhandlingar strandade i dag

Förhandlingarna för de grafiker som jobbar på tidningstryckerier strandade i dag. En av de stora knäckfrågorna är delpensionen.

GS håller fast vid deltidspension

GS-facket har inte släppt frågan om deltidspension för sina medlemmar på tidningsavtalet, medan motparten Almega säger nej. Avtalet går ut på lördag, det blir fortsatta förhandlingar nästa vecka.

Avtalsrörelsen startade med en krock

Nu har avtalsrörelsen dragit i gång på allvar. På tisdagen visade de opartiska ordförandena upp en första skiss, som bygger på ett tvåårigt avtal. IF Metall och de andra industriförbunden säger försiktigt ja till ett tvåårsavtal. Men arbetsgivarsidan säger nej till den första avtalsskissen.

1

Nu blev det svåra ännu svårare

AnalysDe fem industrifacken ställde sig i dag positiva till Opos första skiss till nytt avtal. Men arbetsgivaren sade nej. Nu blir det ännu mer stressigt att hinna få ihop ett nytt avtal till 1 april. DA:s Harald Gatu förklarar vad som händer härnäst.

Foto: Mats Andersson/TT

Pappers bryter tystnaden i avtalsrörelsen

Längre avtal och förändringar i arbetstidskontot. Pappers förbundsordförande Matts Jutterström berättar om de pågående förhandlingarna.

2

Ställ din fråga om avtalet

Vad är viktigt för dig i avtalsrörelsen? Har du frågor eller åsikter om villkoren i arbetslivet, om förhandlingarna eller om paragrafer i ditt kollektivavtal? Ställ din fråga här så ber vi avtalssekreterarna om ett svar.

Anders Ferbe varnar för ökande konflikter

IF Metalls ordförande Anders Ferbe säger att årets avtalsrörelse är den jobbigaste på länge, eftersom lönenormeringen utmanas av både politiker och arbetsgivarorganisationer.

Från vänster: Anders Ferbe, IF Metall, Martin Linder, Unionen och Ulf Bengtsson, Sveriges Ingenjörer. Bilden till höger: Anders Weihe, förhandlingschef och Åke Svensson, VD på Teknikföretagen. Foto: TT

Arbetsgivarna vill ha lördagsarbete

Arbetsgivarna vill att det ska bli enklare och billigare att flytta övertiden – upp till fem timmar i veckan.

6

"Ni får mer pengar mot att vi får mer makt"

AnalysArbetsgivarna vill i utbyte mot höjd lön kunna bestämma mer när du ska jobba och hur mycket. Arbetstidskorridoren är åter i fokus, skriver Harald Gatu i en analys.

2

Makten över arbetstiden i fokus

GS avtalArbetsgivarnas behov måste styra både arbetstidens längd och vilka skiftformer som ska införas. De anställdas inflytande måste minska. Det kräver GS-fackets motparter.

Facken inom industrin lade fram sina avtalskrav i dag. Från vänster: Anders Ferbe, IF Metall, Per-Olof Sjöö GS, Hans-Olof Nilsson Livs, Camilla Frankelius, Sveriges Ingenjörer och Martin Linder Unionen. Foto: TT

Industrifacken vill sitta still i båten

AnalysLO-samordningen är bruten, men industrifacken vill inte ändra ett vinnande koncept - deras avtal ska vara styrande liksom tidigare år. Nu återstår att se om industrinormen fortfarande gäller, skriver DA:s Marie Edholm.

Lär dig tala avtalssvenska

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra. Från a till ö.

Industrin nobbar fackens lönekrav

Industrins och handelns arbetsgivare tycker att fackens lönekrav är alldeles för höga, men de är oeniga när det gäller frysta ingångslöner. Teknikföretagen vill i stället ha utökade yrkesintroduktionsavtal.

1

Industrifacken lägger fram sina lönekrav

De fem förbunden i Facken inom industrin kräver 2,8 procent i löneförhöjning, minst 450 kronor i månaden, och vill ha ettårsavtal. Förbunden vill också satsa mer på deltidspension, jämställdhet och psykosocial arbetsmiljö.

3
Avtal, LO

Startskott för komplicerad avtalsrörelse

ANALYSI dag samlas IF Metallombud i Stockholm för att börja slipa på argumenten inför ett nytt avtal. DA:s Harald Gatu skriver att det kommer att detta kommer att bli en seg dragkamp om hur man tolkar en svajig världsekonomi och noll-inflation.

2

"Ungdomar har inte en aning om vad det betyder”

IF Metalls avtalsråd ska i två dagar behandla 260 motioner. Det handlar om allt från nyindustrialisering till omplaceringsersättning - men också om att ansa det fackliga språket.

Läs mer från Dagens Arbete:

Tvätteriavtalet

Textilia tvätt- och textilservice i Långsele. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Strejkvarsel på tvätterier

IF Metall varslar om strejk på tvätteriavtalet för att få igenom kravet på utvecklingsgarantier.

Foto: Joakim Andersson

"Kampviljan är jättehög"

Det är en påtaglig risk för konflikt i tvätteriindustrin, enligt både fack och arbetsgivare. Och hos fackets medlemmar finns en tydlig vilja att visa sitt missnöje, enligt Mikael Herrgård klubbordförande på Textilia i Rimbo.

Stor konfliktrisk i tvätteriindustrin

Avtal 2016Den sista juni löper avtalet i tvätteriindustrin ut. Nu varnar både IF Metall och arbetsgivarsidan för konflikt. Stötestenen är att facket kräver en garanterad löneutveckling.

Det nya landet

Högsommarvärme i maj - Erica Selander hoppas att de kan köra gympa utomhus. Foto: David Lundmark

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

Fanor med motsatta uppfattningar om Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskapet på balkongerna till två angränsande lägenheter i London. Foto: TT

Splittrat Storbritannien går till val

På torsdag ska britterna rösta om Brexit, alltså om landet ska lämna EU. Landet är djupt splittrat, debatten har stundtals varit hätsk. De svenska fackordförandena i industrin hoppas att Storbritannien stannar – för jobbens skull.

1
Foto: David Lundmark.

"Det handlar om att överlista fisken"

PROFILEN Patrik Forslund lägger mycket tid och en hel del pengar på sin hobby. Men så är han också med i svenska landslaget i flugfiske och ska tävla i VM i USA.

Jonathan ”Zapiro” Shapiro. Foto: Karina Turok Photography

Sylvass sydafrikan får EWK-priset

Den världsberömde sydafrikanske satirtecknaren ”Zapiro” har hotats och fängslats på grund av sin spetsiga ritstift. Han får årets EWK-pris.

Skadad på Azko Nobel

Claes Grimberg har suttit många timmar i soffan framför tv:n. Han drömmer om 
att komma ut på golfbanan igen. Foto: David Lundmark.

Skadad för livet – då sparkades han ut

Claes Grimberg kommer alltid att halta, han föll på jobbet och krossade knät och skallbenet. Akzo Nobel svarade med att sparka ut honom. Trots att det var kemijättens egna säkerhetsbrister som orsakade olyckan.

5

"Vi måste kunna lita på de leverantörer vi tar in"

Om Claes Grimberg varit anställd direkt av AkzoNobel hade han inte sparkats ut från jobbet. Det säger Ulrika Dahl, platschef i Bohus, till Dagens Arbete.

2

"Vi lyfte det på högsta fackliga nivå"

Claes Grimberg riktar kritik mot att facket inte gjorde något för honom. IF Metall säger att de protesterat mot både Akzo Nobel och Claes arbetsgivare Bilfinger.

1
grafik-bild

Företagen betalar sig fria

DA reder utFå arbetsmiljöbrott klaras upp och de företag som fälls kommer undan med böter. Dagens Arbetes interaktiva grafik visar hur företagsbot mer eller mindre har ersatt personligt straffansvar.

Bränder under jord

Brand i Kirunagruvan

Rökdykning är Sveriges farligaste jobb. De måste alltid bära med sig vattenslangar under en insats. Om rökdykarna följer reglerna kan de bara ta sig in 150 meter i en brinnande gruva. Nu kräver gruvarbetare och experter att bestämmelserna ändras. Foto: Per Rohlén/Barbaraprojektet

”Man ska inte offra liv för att rädda liv”

DA granskarBrandmännen får inte gå in och rädda gruvarbetares liv. Sören Eriksson bröt mot reglerna för att rädda instängda jobbarkompisar.

DA granskar industrigymnasiet

Industriprogrammet på Tannbergsskolan i Lycksele brottas med vikande elevunderlag och eftersatt underhåll av maskinparken. Foto: Sara Kroon.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

Mediekoncern i kris

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Mediekoncernen Stampen, som ger ut en rad tidningar och äger Nordens största tryckeriföretag V-tab ansökte om rekonstruktion i maj.
Foto: Frida Winter / TT

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

RekonstruktionStampen köpte tidningar och tryckerier med lånade pengar och bankernas goda minne. Olyckskorparna har kraxat länge och i förra månaden tvärbromsade Stampen och ansökte om rekonstruktion. I nästa vecka möter koncernen sina borgenärer i tingsrätten och ber om ett ja till fortsatt rekonstruktion. Lyckas inte det väntar konkurs.

1

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Efter beslutet om rekonstruktion har det sagts att tryckerimomsen var droppen som fick bägaren att rinna över för Stampen. Det håller inte, skriver DA:s Marie Edholm. Koncernen har i själva verket berikats med 300 miljoner av skattebetalarnas pengar.

LO kräver etableringskontroll i skolan

Begränsning av vinster i skolan, fria arbetskläder, bättre företagshälsovård, lagstiftning mot visstider ... DA sammanfattar en del av besluten på LO-kongressen som avslutas på måndagen.

1
Foto: THEO ELIAS

Belönas för brinnande bokspridning

Eli Abadji från västgötska Vara får LO:s stora kulturpris för sitt läsfrämjande arbete.

Pappers flyttar pengarna från Nordea till fondbolag

Skandalen med brevlådeföretag i Panama fick Pappers att besluta att flytta sin fond på 900 miljoner från Nordea. Nu är det klart att pengarna istället ska förvaltas på ett svenskt fondbolag.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.

Fackets ursprungsidéer håller än

KRÖNIKARedan när det första fackförbundet bildades stod arbetarnas sammanhållning och det internationella perspektivet i fokus.

Anders Ferbe är förbundsordförande i IF Metall

Världens bästa industriarbetare

KrönikaDe är kompetenta och tar ansvar. De ställer lojalt upp för varandra och för företaget. Världens bästa industriarbetare finns i Sverige.

Illustration: Jens Magnusson.

Förbered dig på sommarhettan

Koll på jobbetAtt jobba när svetten rinner nerför ryggraden och tungan känns som ett sand­papper är påfrestande för kroppen. Inför sommaren listar Dagens Arbete allt du behöver veta för arbete i värmebölja.

SannaVestin_FARR_2

Vilket Sverige vill vi ha?

"Vi metallare vet att man måste ställa upp för varandra om det ska bli bra. En human flyktingpolitik hör till den svenska modellen". Det skriver Anna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, angående den lag om tillfälliga uppehållstillstånd som riksdagen väntas anta i dagarna.

1
Deltagarna i årets organiseringsforum för unga fackmedlemmar samlade kring minnesmonumentet i Lunde. I mitten den facklige veteranen Gösta Fagerholm som var en av föreläsarna.

Facken föryngrar sig i Ådalen

På historisk mark i Ådalen ordnades i helgen ett speciellt forum för unga fackligt intresserade inom Pappers och GS. Tanken är få upp organisationsgraden inom förbunden.

Varannan damernas i LO:s nya styre

Valberedningen föreslår LO:s kongress att välja Therese Guovelin till ny förste vice ordförande och Berit Müllerström, föreslås som ny andre vice ordförande.

Foto: David Lundmark

Ett halvårs jobb för varje bil

Det här gör jag Tina Sjöholm, 31 år, är polerare på Koenigsegg.

Hämta mer