”Dags att bredda principen en arbetsplats – ett fack!”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Alliansen mellan S och L i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå"Helle Klein, chefredaktör.

Industrin och integrationen

Hussein Oubaid och Michael Dahlström, båda svetsare på Dala Komunal­teknik, går igenom ritningen. Foto: Lars Dahlström
Vägen till jobb börjar med språket, menar Hussein Oubaid. Han försökte läsa svenska själv under månaderna på asylboendet, men det var svårt. Foto: Lars Dahlström
”När jag ska somna på kvällen brukar jag tänka på jobbet och planera vad jag ska göra nästa dag”, berättar Emad Alshikha. ”I Syrien är det arbetsgivaren som har ansvaret och kontrollerar allt. Här i Sverige har varje person ett eget ansvar.” Foto: Thomas Harrysson
Tareq Shehada vill jobba med samma yrke som i Syrien, där han var snickare. På TTC i Tibro lär han sig använda fler och modernare maskiner än han var van vid, men den största skillnaden mellan Sverige och Syrien är synen på säkerhet. ”Här är säkerhet viktigt. I Syrien har alla snickare kapade fingrar.” Foto: Thomas Harrysson
Ola Pettersson och Thomas Söderström på Yrkesakademin i Borlänge märker hur deltagarna växer under utbildningen. En stor utmaning är språket och ibland tipsar de om att titta på Fem myror är fler än fyra elefanter.  Foto: Lars Dahlström
Hussein Oubaid svetsar fast en böj på ett rör som ska bli en del av en pumpstation.

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Flykting

En person som flytt sitt hemland på grund av krig eller av fruktan för förföljelse på grund av etnicitet, nationalitet, religion, politisk uppfattning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Asylsökande

En person som söker skydd i Sverige och väntar på besked.

Nyanländ

En person som beviljats uppehållstillstånd och folkbokförts i Sverige räknas som nyanländ under tre års tid.
Källa: Migrationsverket och Arbetsförmedlingen

Hälften födda i utlandet

Av 382 000 arbetslösa är 189 000 födda utomlands. Antalet utrikes födda som söker arbete har ökat med 15 000 på ett år. Bakom ökningen ligger ett stort antal nyanlända. Samtidigt ser arbetsmarknaden ljusare ut än på många år. Under 2015 ökade antalet sysselsatta med 65 000 personer, varav 42 000 var utrikes födda.
Källa: Arbetsförmedlingen och SCB.

60 miljoner

människor befann sig på flykt 2014, varav
38 miljoner är på flykt i sitt eget hemland.
Källa: UNHCR Global Trends – forced displacements 2014

Hälften födda i utlandet

Av 382 000 arbetslösa är 189 000 födda utomlands. Antalet utrikes födda som söker arbete har ökat med 15 000 på ett år. Bakom ökningen ligger ett stort antal nyanlända.
Samtidigt ser arbetsmarknaden ljusare ut än på många år. Under 2015 ökade antalet sysselsatta med 65 000 personer, varav 42 000 var utrikes födda.
Källa: Arbetsförmedlingen och SCB.

Hussien Oubaid hade arbetat som svetsare i fem år innan han kom till Sverige. Han var duktig, men utan papper på sin kunskap hade han inte en chans att få jobba med sitt yrke.

– Jag besökte företag och frågade om de behövde svetsare. Deras första fråga till mig var alltid om jag hade licenser, berättar Hussein.

Han bodde bara fyra månader på asylboendet i Avesta innan han fick uppehållstillstånd. Dagarna av väntan ägnade han åt att promenera runt trakten och fråga efter jobb. Ibland följde han med en vän som är byggnadsarbetare bara för att få titta och se hur det fungerar på en svensk arbetsplats. När han väl fått sitt tillstånd att arbeta ordnade det sig med ett jobb på en pizzeria. På förmiddagarna studerade han svenska och på eftermiddagar och kvällar bakade han pizzor. Visst var det ett hantverk, men han saknade det tyngre arbetet som han var van vid.

”De frågade vad jag jobbat med tidigare och tyckte att jag skulle ta svetslicenser på Yrkesakademin.”

I Syrien hade han studerat till mekaniker. Det var svårt att försörja sig, så under många år arbetade han i Grekland som murare, byggnadsarbetare och svetsare. 2012 var jobb en bristvara i Grekland och den uppblossade konflikten i Syrien gjorde att familjen sökte sig till Sverige.

Efter knappt två år som pizzabagare blev längtan tillbaka till industrin för stark och Hussein tog kontakt med Arbetsförmedlingen.

– De frågade vad jag jobbat med tidigare och tyckte att jag skulle ta svetslicenser på Yrkesakademin.

Det gick fort, han kunde börja utbildningen nästan genast och fick samtidigt läsa yrkessvenska.

Känns det inte märkligt att du som svetsat i fem år måste gå i skolan för att få jobba med samma sak i Sverige?

– Nej, det är bra att gå en utbildning. Jag har lärt mig saker både i skolan och på jobbet och det ger en bättre kunskap.

En kort praktik ingick i utbildningen och den gjorde Hussein på Dala Kommunalteknik i Borlänge. Där tog Michael Dahlström emot honom i verkstan och visade hur rör, böjar, kragar, ventiler och flödesmätare svetsas och monteras ihop efter ritningar. Efter praktiken återvände Hussein till skolan för att ta truckkort och ett par licenser till som Michael ansåg att han behövde.

Just då fanns inte tillräckligt med jobb på Dala Kommunalteknik för att ge Hussein en anställning, men bara några månader senare var läget helt annorlunda. De behövde snabbt få tag på en kunnig svetsare.

Vägen till jobb börjar med språket, menar Hussein Oubaid. Han försökte läsa svenska själv under månaderna på asylboendet, men det var svårt. Foto: Lars Dahlström

Vägen till jobb börjar med språket, menar Hussein Oubaid. Han försökte läsa svenska själv under månaderna på asylboendet, men det var svårt. Foto: Lars Dahlström

– Det var tur att Hussein varit här på praktik. Annars hade vi inte vetat att han finns, säger Michael.
Företagets vd Niklas Bergman instämmer.

– Att hitta kunnigt folk är jättesvårt. Vi har haft annonser ute tidigare och tagit in folk för intervju, men inte hittat vad vi behöver. Hussein är en väldigt duktig svetsare, men personligheten är viktigast.

På en så pass liten arbetsplats förväntas svetsare också åka ut tillsammans med montörer för att göra installationer hos kunderna. Efter praktikperioden visste de att Hussein både vill och klarar av att utföra alla arbetsuppgifter. Det var avgörande när de i höstas ringde för att fråga om han ville jobba hos dem.

Trots en arbetslöshet på 7 procent är bristen på yrkesfolk ett problem som delas av flera branscher. Möbelindustrin i Småland och Västergötland hör till dem som har allt svårare att rekrytera personal med utbildning eller erfarenhet från träindustrin.

– Vi kan inte bara sätta ut en annons och vänta oss tio sökande på ett jobb. Så funkar det inte, berättar Pia Hansson, personalchef på C&D Snickeri i Falköping.

– Det är brist på folk i hela branschen. Skolorna lägger ner när de inte har tillräckligt många sökande till yrkesprogrammen.

Grafik: MARLENE HENRIKSSON


Under tio års tid
har Pia Hansson gjort vad hon kunnat för att förebygga en växande brist. Hon har pratat sig varm för yrkesprogrammen på gymnasieskolorna, tagit emot praktikanter och byggt upp ett nära samarbete med TTC i Tibro som har arbetsmarknadsutbildningar för träindustrin.

– De känner oss och andra företag väl och de gör bra matchningar. Det viktiga för oss är att de som kommer hit har rätt kompetens.

För bara en månad sedan blev deras nyaste medarbetare, Emad Alshikha, fast anställd. Han kom från Damaskus i Syrien för tre år sedan, där han drev ett eget möbelsnickeri. Fast när han först kom till Sverige trodde han att han skulle jobba med undervisning.

– I Syrien lärde jag barn engelska. Jag tycker om att hjälpa människor med språk och tänkte att jag skulle kunna vara lärarassistent. Jag fick praktik och ville gärna undervisa, men det är en mycket lång väg att byta yrke.

Han saknade arbetet med trä.

”När jag ska somna på kvällen brukar jag tänka på jobbet och planera vad jag ska göra nästa dag”, berättar Emad Alshikha. ”I Syrien är det arbetsgivaren som har ansvaret och kontrollerar allt. Här i Sverige har varje person ett eget ansvar.” Foto: Thomas Harrysson

”När jag ska somna på kvällen brukar jag tänka på jobbet och planera vad jag ska göra nästa dag”, berättar Emad Alshikha. ”I Syrien är det arbetsgivaren som har ansvaret och kontrollerar allt. Här i Sverige har varje person ett eget ansvar.” Foto: Thomas Harrysson

– Det är svårt att lämna sin erfarenhet och börja om med något nytt. Jag är snickare, och jag tror att jag är en duktig snickare. Då är det synd att lämna det yrket.

Handläggaren på Arbetsförmedlingen trodde att det skulle ta ett halvår för Emad att ta maskinkörkorten på TTC, men redan efter en månad var han klar med alla prov och en månad senare praktiserade han på C&D Snickeri.

Det visade sig vara en perfekt matchning. Hans erfarenhet och kunskap passar för den varierade produktionen och själv trivs han med att få ett stort eget ansvar och att ställas inför nya uppgifter att lösa varje dag.

”Man kan inte få ett jobb utan att förstå svenska.”

De lyckade matchningarna i Borlänge och Falköping är två exempel på hur nyanlända med kunskap och erfarenhet kan ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Båda företagen hade svårt att hitta arbetskraft trots att den fanns där. Emad Alshikha och Hussein Oubaid behövde bara språket, någon form av kvitto på sin kunskap och en plats där de fick visa vad de kunde.

Båda två svarar samma sak på frågan om hur nyanlända ska få jobb i Sverige: Man måste börja med språket.

– Man kan inte få ett jobb utan att förstå svenska, säger Emad.

Inte perfekt svenska, men tillräckligt för att kunna ta till sig kunskap och information och göra sig förstådd.
Emad tycker att det sen borde vara enklare att börja jobba, men han förstår att arbetsgivarna tvekar att anställa om de inte är säkra på vad personen kan. Så efter språket är nästa steg en yrkesutbildning eller kurser för att komplettera kunskapen. Men det handlar inte bara om att ta licenser eller maskinkörkort.

– På TTC lärde jag mig det svenska systemet, hur man jobbar här. Och jag har lärt mig hur viktigt det är med säkerhet. Där är det stor skillnad jämfört med Syrien, berättar Emad.

Själva klivet över tröskeln in på arbetsmarknaden tog de när de praktiserade. Det var så de fick en chans att visa vad de kunde.

Både Hussein och Emad hade med sig yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Många andra som kommer till Sverige saknar det.

– De vill jobba, men vad kan de jobba med? Det gör mig ledsen, men jag säger till dem att de måste börja med språket, berättar Emad.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

"Solidariteten gör det lättare att andas"

LedarePolitiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

De kom in i landet genom jobbet

INTEGRATIONHur får man in en fot på arbetsmarknaden i ett nytt hemland? Vi träffade fem industriarbetare som vet.

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

"Industrin står för integration"

LedareIndustrin har historiskt fungerat som den största integrationskraften i samhället. Ändå förs debatten ofta som en kulturdebatt helt utanför arbetslivet.

3

Läs mer från Dagens Arbete:

Banbrott

ÖGONBLICKETKlockan är 15.58 på Billerud Korsnäs, Gruvön.

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

”Budskapet är tydligt: Minska arbetsbelastningen!”

DEBATT”Våra medlemmar vill ha ett hållbart arbetsliv i stället för företagens kortsiktiga vinster,” skriver två företrädare gör GS.

Stress växande orsak till arbetsskador

ArbetsmiljöAllt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap. Många går till jobbet fast de är sjuka och bara hälften av medlemmarna tror att de klarar att jobba till pension. Det visar förbundets ny arbetsmiljörapport.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

För högern går sänkt skatt alltid först

KrönikaDen stora skiljelinjen i svensk politik handlar om vad som är en rimlig trygghet för medborgarna. Och här har Sverigedemokraterna tydligt visat var de står.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Orättvisorna måste minskas – nu!

KRÖNIKA20 år av växande klyftor har urholkat förtroendet för samhället. Nu måste arbetarrörelsen ta ett samlat grepp om jämlikhetsfrågan.

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

GS-facket tror på avtal för global rättvisa

GS-facket ansluter sig till regeringens vision Global Deal för att bryta snedfördelningen i världen. Arbetsgivarsidan är dock tveksam till om satsningen leder framåt.

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

”Trähus öppnar vägen för industriellt byggande”

DEBATTVi välkomnar regeringens sex miljoner för att öka kunskapen om industriellt husbyggande i trä. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal. Det krävs också konkreta åtgärder, skriver två talespersoner för SSU.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

”Vi har ­lagat lunch över öppen eld”

DET HÄR GÖR JAGTomas Brunholtz är språkmentor på Skogsstyrelsen.

Fortplantning pågår

ÖGONBLICKETKlockan är 16.28 på Bergvik Skog Plantor i Borlänge.

Ett knivskarpt intresse

ProfilenPappersarbetaren Kimmo Liljas knivar är ett hett byte både bland jägare och samlare. Se hans arbete och hör honom berätta om sin vassa hobby.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

Det blev inga smugglarhistorier

ÖGONBLICKETKlockan är 13.40 på Nittsjö keramik i Rättvik.

Dödsolycka i Degerfors

En lastbilschaufför avled efter att ha blivit överkörd av en truck på Outokumpu Stainless i Degerfors.

Hämta mer